N of NA nns sm D i i I; h i i | or mA en aa a "ter Yr YTTRE YFTYFTYYTYTYYYYTYSTSYYEYT TF I TITS TITT Y yesepyT TT vYyrvyvvyv " samhället 'på olika . : I grund och botten är emellertig |" kila dessa syften och önskemål be |” Det moderna ”" samhällslivet erligen komplicerat. En mängd ika faktorer — socialpolitik, forsk- ning, upplysning os. v. — påver- kar våra levnadsförhållanden i Te och mindre grad, Höjd levnads- standard, socialt. ansvar och ökad trivsel är”de' mål, som man inom ägar. vill nå. roende "av ''den ekonomiska ställ- ningen och utvecklingen. Har vi " råd till det ena eller det andra och, om inte, hur skall .vi kunna reali= Sera våra önskedrömmar? ;: å "Tidningen: ger en spegelbild av Vet aktyella ekonomiska läget, Den fr registrerar händelser på det ekono- miska området, arbets- och mäårk- kturutsik- dsförhållanden,' k yl: samt ger-i många :fall . genom översiktsartiklar sakkunniga ">. Stegrats i” . kommentarer. till vad som sker och vad som kan väntas. Intresset för ekohomiska frågor. har märkbart a sitt yttérsta VR att i varje fall inga väsentliga vä den går till spillo, även om de eka- nomiska betingelserna för” pressen för relativt ogynn= STOCKHOLM trn En adjunkt” vid ås” har " enligt DN avstängts :] Vilka tragedier, - flertalet” fall underfi pojk! roverket il igen förgöra 4 Svem vesinnar va 'mivar det fak- tiska förhållandet att eirka' 4000 bo= städer årligen förstörs i Sverlge ge< nom brand? Det-är en skrämmande hög siffra, dubbelt hemsk sedd mat bakgrunden av rådande bostadsläge. som döljer sig hak= om: « varje. enskilt fall, därom kan bara "de" s vittna; vilka drabbats. av olyckan, 4,000” familjer” bostadslösa, deras bohag förstå t (i många; fall är hohaget helt oförsäkrat eller i ikrat), | gång efter” annan" dödsoffer till! följd av eldsvådör — det är dessa realiteter; som kräver uppn ärksamhet och 'e tertanke. SITS MM rukar då orsakerna vara till :all;:denna "förödelse? ' "Försäkz ringstidningen påpekar att en åv:de är trasis kommit att han: ga: 'sl r, ''de beräknas vara falskt men :;' mycket berö de intyg bland "ansökningshandlingar- na från. en "kollega . som sökte" en adjunktur . vid läroverket, Adjunis- skuld till' ej. mindre än 30 proc, äv alla" brahdskador, . Framför allt är det: 'sotluckor och andra otätheter:i tens syfte med. förf sand; vär att älv kunna få en blivande Jektors- st vid skolan, då han änsåg att "bland dem som gör affärer eller. har btörre ekonomiska åntresseii, KS 1 kurser i el i: ”. nen ”studerag i stor omfattning och : dragande orsak har också utan tvivel :r förs årligen annonser till ett värde” >” av” över 150 "milj. 'kronor.: Genom, . denna, reklam : har "det på - många: ekonomisk litteratur han ett: bety- dande rum på bokmarknaden, «. Till" oretiska ; underlag utgör h Issidi en "viktigt praktiskt ko Den. stahdardhöjning, som." ägt tumsi vårt. kad under" de senaste - "årtiondena, iv Är t ' Bynnsamma pol iska läge, våra rå . >, varutillgångar ”. och "vår > stegrade " : > Vi-- har: våra skogar och, - malmfö lt och ade vår produktions ningsmöjligheterna.” En bi- i varit vårt högt utvecklade reklam- äsen." I svehska: dagstidningar in områden blivit möjligt att Produce- Ha nyttigheter irså' stor” skala "och cs därmed till så billiga" priser,” att vi "dels blivit. konkurrenskraftiga gent-" : emot utlahdet och dels kurinat « produkterng tillgängliga” detta område har. fått. i stor” betydelse... Men annonseringél . ka slag: "Det" kan Zå ning: : kören” förlorade ägodelar' eller an= s utkiftsstdan I i en tidnings! V deg, alltså till mer, än :300 procent 3 Annonseringen är v ningarnäs ; egen ' ekonomi; & ' hälften-av tidningarnas” inkomster I il . blivit” alltnier dominerande; ] > på - tidningspapper har. stigit" från ” sättning till posten genom riksdags= el » eller tillhandahålls allmänheten på vårt. land”inte "endast tj ett. 128 den nytillsatfe” adjunkteri itite skulle ha tillräckliga” kvalifikationer : för 1. att kunna! konkurrera” om "lektora= tet, Falsariet upptäcktes i ecklesia- stikdepartementet genom att ansök- ningshandlingarna t till adjunkturen innehöll ett Intyg mer än vad bir : Nobelpristagaren. Selmi in: Waks- man han "enligt ST ävböjt anbud om ' jättearvoden ' från” läkémedels- industrin och fortsätter sitt veten+' till: vilket”. han : överl Hit] året: börja Sverige här hittills . importerat "stréptomycin men blir genom : den nya fabriken inte blott självförsör- -jande utan får också ett icke för- aktligt | exportöverskott, Den nya fabriken som fälhör Kabi, större krets än som hade varit lig - utan annonseringetis hi "produktionsvolym. dålig: > sysselsättning” kan g-hori annonsering” intens försäljning och- därmed i mildra konjuokturvågornas sty "Den" uppgift Häningspred å m vårt. lands: "näringsliv! är "utan wvivål ay. har. också andra syfteh än” kommersiella. Den beg, £Nas), få] utsträckning för offentliga ka ngö="4 rv glömda : strykjärnen eller i några idétsamma gäller sprits och fotogen= rn Sr ldandet av ”fotogenkök är ovanan att ingen den brandorsak, som ; [krävei de: flesta" dödsoffri : Jröka i. . | användning, "Ett enda. sådant red- :|4& Ker > | ske. ännu = hellre en pytspump är tillräckligt för att ge ett gott skydd . som släpper ut den tändande; gnistan.” Men: bränder ramlar också ofta ut" från eldstaden och, antänder Hrägolv,. "kuddar, mat- tor etc. . De” elektriska kommer som tvåa på orsakslistån; nära" 20 "proc. av bränderna vålles genom, trasiga sladdar, ström” sändriga, säkringar." ' Så har vi de fall det förrädiskt placerade. elek- triska värmgelementet som elds- a ärningarna mot slarv med eld- farliga : ren; öringsmedel och andra : vätskor; söm en husmor ofta använ” der; kan” inte nog ofta upprepas, och köken. Under senare år har, vidare dé 's! k. barneldsvådorna” blivit allt vanligare. Man "beräknar skadegö- relsen” genom barns lek med eld till mellån 8 och 10 milj. kr pr år. Näst fjrödspriten i samband, med använ- En; viktig regel .då det däller c det förebyggande "skyddet mot brand- som alltid står klart för 'omedelbar skap! kan i lyckligaste fall rädda ett hem; från total förstörelse! En;van- isk Vattensläckare eller kan= ””Kyrkostämma ;hölls!. i fredags i Kinnared. under ordförandeskap av '; Daniel " Gustavsson, rökte.? på: torsdagen: hemmagjorda cigai ret av: tidningspapper och löv Kinnared. Kyrkorådets' förslag till stat" för å år- 1953 godkändes, Kyrko- dkänna kyr: 14 a de vållade en: ho- En" av” pojkarna releser och tillkä för li elsér, köp; försäljning,” nat som "berör den entkildes dagliga tiv. och verksamhet. Itt härrör från ann = gen. > > Den andra hälft kommer fån” tidningsförsäljningen' i form av renumeration och lösnunimer samt a diverse "inkomster," såsom "av tänd har för. 18 1/4 öre per kg 1939-till: 58 öre i ökat mycket starkt, . vilket medfört en betydande. stegring” av. såväl de redaktionella kostnaderna som för a tekniska: framställninge É En kostnadsökning som. därjämte. bisakat ' stora: .bekymmer hos" de svenska tidningarna ä är ökningen äv ävgifterna "för befordosn' av. Ppost- abonnerade tidningar. "Denna" avgift har! tidigare möjliggjort att ålstribu- tionen 1 större utsträckning än i de flesta. andra länder skett. genom Postens försorg, Nu har denna er- g för: HA ögna: till arbete; s ser” "med "ett visst 'vemod fram möt jul 18 stora grädjehögtid, >-Patienterna' vid Fägereäs. sanato- rium, vädjar till: Er, ' som mottages ' med största” : tacksamhet. ; Häll studiebidr 2, je kommande året inköp "till. bibliotek" och:: hemrese- bidrag, varjämte en del'går tillti ningar å: salarna: och fö ströelse,. Kontrollgirokonto-. 9003 86. ställt till : Hörfögande -av- Näringå hvets granskningsnämnd, och i g av så kora beslut. und höj- ning i i flera etapper "och en'särskitd ersättning fö; exemplar som bärs ut betvdi n Å söndagar. Höjningen kan icke bäras av tidningarna ”indm den .knappa ekonomiska ram somf de för närva- rande kar, > -. Det har inom pressen "diskuterats ”buruvida den nivå, vilken den sven- ska pressen genom årtiondens upp- |. sö . byggnadsarbete nått, skall kunna upprätthållas i framtiden, Man kan att finnas tillgängliga" på tidningsöxpe= ditionerna,- -. +. I hopp om ett bidrag till” vår i samling ber vi få önska, Jen” "rik igt Vördsamt Eric Emanuelsson : Margit Olsson nog utgå ifrån” att den svenska pr Ordförande Kassör . Hunnelbonan invigd hjälper" os5 till étt gott: Tesultat ” och : samlingen revideras:" av dess” ut- IT 1 seddé Teviso = mer att ske i i länets tidningar och . Tlan Kungsgatan och "Vällingby, Hög av 55 öre" per skattekrona till kyrk« liga kommunen för år 1953. ; "52.7 I frågan 'om att få inköpa: ett jord åd till” . begr från ecklesiastika. boställsh "I Kyrkebol, hade handlingarna åter- kommit såväl från "stift: 000. "lägenheter | Änstallationerna | faran i i hemmen är 'att man har till- |: gång”; till: ett enkelt brändredskap, . korådets: förslag om en "uttaxering | vä ÄR HR: OHLINS PARTI £å pån litligt 'ur -jordbrukarsynpvukt: "ot jordbrukets folk. har nåson påied.: ning att önska en brytnirg av k.a= litionen "mellan . socialdemokister- och bondeförbundet för, at i ' söka samarbete ' med folk. partiet, undrar Ny Tid (s) och an, för liknande” Synpioktet s som Stora! 1 finnes i Fred Folkpari är. på väg "att mor; : bli, ett stadsparti, HH + håde ”Toa2 c:a 30 proev av gina v. jare: I städerna" och::70 Proc. Påj ” landsbygden. Men 1948 hade det. 95 proc, i. städerna: och 45 proc, ; På. landsbygden, Och. vid "val hade ran 60: proc. i städers! " nå 'och "40 proc. på landsbygden, Dagens Nyheters, "Expressens och " Marinens senaste nytillskott, jagaren Småland, här, & Vv amiral Strömbäck, landshövding Nyström samt göte jösatts vid Eriksbergs. varv, Chefen för marinen, borgska varvschefer och storredare var nätvaran- 4 sitt rätt Li "de då. 2 Småland”, tyst och mjukt gled ned i älvvatinet, Den nya jagaren 208 här 4 sitt rätta element, "Postens : har -Vävat röster åt partiet. .Och siga d man vill om den vänlig är kr bedömning av folk! partiets utveckling” ger. inte. belägg för att landsbygdens och jordbruz till "glesbyg- - och kommer : KOMMUNISTERNA: överbuvlid- taget en” .blygsarnmäre av: 1940-talet i, Finland; och: ingen vill; hä "dem Liregeringen; "skriver Dågenis » Nyheter «(fp) i: en kom- mentar till: fortsatt koalitionsrege= SPELAR roll. nu. än - under ”sénare' hälften ' CC "man i en vild 'och tjusande öde- . väl lämnat bebyggelse och ”civi- "endast. bergskille efter bergskul- "vackraste ljung 'i milda färgtoner, + och vi "kör mil efter mil utan att Resa genom: ränshader) " É C i iserisommarsöndag gör vi en: iltur. genom eng- elsk-skotsk det. Har man de det förmodligen på den rid, då skanonerna «tillhörde dagens för- lisation” bakom sig och kommit upp på : bergskullarna, hamnar mark, Så långt ögat når ser man 1e, 'samtliga" överdragna med den se en människa; : Uppe I på ”the Autocap". + själ- I Berwick hittar vi en liten af- fär, som säljer sötsaker, och na- turligtvis måste vi köpa ett kvarts ' pund Berwicks cockels, en känd ' karamell, som inte tillverkas nå- gon annan. stans än Just i> — Ber- - wick.' Utmed” kusten. går återfärden och vi kör förbi The Holy Island — Den heliga ön — där det på 500-talet skrevs historia. Det var Ii; här som en kristen : Skulle de: fortfarande” öva nå-' + got inflytande: på ;regeringsdis= .kussionen, så är det indirekt och” bidragit att stötta: den uvaran= "de ; oafongregeringen.. 2 : "återgå till. de tidigare ken méd ! växlande : minoritet >= ministärer, > Det anses .. att. det skulle'ha varit. ytterligt svårt att bemästra '. de: inflationsdrivande "krafterna .om iinte :regeri: ; breddats. ock..de två största: p "tierna engagerats: i'stabiliserings- ” arbetet," Nu sär arbetsmarknaden jämförelsevis "består .' däri . att. tanken ' på en: "samlingsreg g av” alla" dem ” kratiska pa skjuts: på fram” 7 tiden. Även. detta har: - givetvis; 7 alla håll, "och medan solen låter sl ” par ”harärna härs och tvärs mellan i j förflyttad" till Spanien — och är i så framråe i denlilla staden Jed- ”sista” bensinstationen' i England” : ungefär två-tre gånger börjar nu va — som ' britt ”gärna själva kallar för världens = tak; har: vi en strålande utsikt åt ålarna leka över ljungen hop-|: tuvor och gropar, Här uppe be- finner vi oss åtskilliga meter över "havet; men efter en stund börjar ivi klättra” nedåt "igen . och efter att tidigaré ha kört "förbi ”den ch ”den. sista puben: i England” samma visa upprepas i Skottland, fast. här gäller ded förstås den första. Nåväl, vi låter. den fyrsl' > hjuliga/ rulla vidare på slingran- de vägar i= mån tror sig nästan "adelsman slogs "mot en' hednisk skotte och vann och därmed ba- : nade 'väg för kristendomen in i Skottland. Ute på den lilla ön ser vi en kyrka och en gammal ruin efter eh på sin tid vacker katei »dral samt ' bondgårdar, som ser vindpinade och gråa ut. Vid låg- vatten kan man promenera ut till ön, men när högvattnet strömmar in gör man klokast i att inte be- finna sig på väg till eller -från ÖR see er . Världens sista vilda kreatur? "i Vid ett större herresäte; där f. den adliga husfrun lär vara + svenska, får. vi för kr 1:40 det nöjet att på mycket behörigt av- - arbetar. underigynnsär "kor," låt » vara. ” har begränsats. efter 2 . koaliti nsregeringens. A tills” F ternas. inflyten-- de. i svensk 'politik.-här ”reducerets till plus minus noll; "den" starka i- i å drog över vårt skymds fakta, bort i'årets'” "oppositionspartiernas. £ionerade "propaganda i: deta'ifrå= sor; och det var denna. som påver kade” den rörliga delen ; som”. från": .boställsnämnden,- vilka godkänt: .kyrkorådets... och kyrko- stämmans anhållan för, ett. pris av 2,500 'kr.; Stämman godkände det föreslagna priset. il det: Nara : tillfyllest;; allt;'s som är nödvändigt c och. finner ch vi söndagsförmiddagen till sto hohns kommunikationssystem falarstel och er 'stäl.n ng I man ur spårvägens himösikkår könserterade, Ett 1,000-tal tidligheten ägde. rum i den. ; vackra i vid O som dagen till ära smyckats med "nster. och grönt, försetts med en hade inbjudits' till. evene- "Prinz Bertil, som efter-:att nvigt ba beväpnades med, en som spänts över. banan framf första? av de tre" väntande” Pre Högen, : Tgande" som oyal : gamla: förskräckliga log. plats på jd ; mål på prog 'ammet och "väl: dit- - vi genom” en andlö: ; ”serat' ett. Hitet "samhälle som tycks : baka har man gamla 4 präktiga fon noner" "uppställda nére vid stran= he” Hotel, där in. ällra bredaste" ket som mina "öron låter som hebreiska, varar han att man: låtit" öppna ädgårdarna hos” någon duke: för allmänheten” och Passar, ligga" som” i 3 Otteburn.. Men det är. nog endast I våt Åt som sömnen varar, för Ottérbutn som en myc: ämlig' och Synnerligen bra tweed tillverkas och fabriken är gammal kvars; I" de, största "tidningar," bla. Vouge, som före- :ommer snart sagt över hela Mo- ; der Jord," återfinner mån -arition> ser "för - " Ötteburn-Tweed, Skenet bedrar, det. är tydligt. Berwick tår som "vårt. nä komna tas; vi eriot med : flaggor ; "och" festspel : »och liv och rörelse, Ja, nu. kanske det inte var "rik- tigt för oss allt. detta” ståhej, vil- : ket vi givetvis först "inbillade OSS, | utan det” var i' stället för gyklis- terna i den lilla behändiga: tripp runt "Storbritannien, 's som den ef. termiddagen' skulle” göra "Berwick den äran: För att tr ta "oss kör smal gräl ner till stranden 'och Parketar kn v vid vågbrytaren och ger Oss ut på: promenad me sikte, ' Emellertid & a fyren - den och' de ser nog”så skräckin. jägande ut, eller Li i | blimatiska finns kvar i världen. Det är ett drygt tiotal kor och tjurar; som långhåriga och små till växten krumbuktar sig och ' ser riktigt farliga ut, vilket dom ' också är. "Innan vi avslutar vår söndags- tripp, som 'gav oss ett rikt utby- te, hinner vi titta in i byns lilla kapell med anor från ett svunnet stånd ta en titt på den grupp av dukti blivit en e ae tä vilda Ereatur, som annu [ner so£ös ålind: Skrottillgången "ökade 40 proc. : | "Större ”skrotfall har det phivit i landet på senare tid. 46. proc. mera skrot under första halvåret i år än under samma tid förra året har skrotindustrin levererat till stålver- ken. Det är delvis ett resultat av den årslånga skrotkampanjen, fram-” för - allt för ökningen av gammalt utrangeringsskrot, so rivnings- = och ringsskr Men mycket 'beror också på ök- ningen av ' det s. k. nya tillverk=, stålarbetande industrierna, påpekar RLF tidningen, - t. ex, verkstadsindustrins kraftiga expansion i jämförelse med den b2- tydligt mindre skrotproducerande v tadsil dustrin, smi- desverkstäder, by dsindust: och alla : 22 andra som använder järn och stål i sin produktio; . in ningen inom den svenska industrin : har ' tillverkningsskrotet,"" d. 'v. s. skrotavfallet i den svenska industri-" strin. "Detta nya skrot,'som fr jäm- förbart med ”stålverkens egen -ma- omsorg "och ett ändamålsenligt till- varatagande och bearbetning om in- te stora värden skall gå förlorade: 1200-ta]) : Ä : > Göta Lindgren. | enkelt "att fö EE tiga tills”det” är rätta tiden att tala.” = | Malmbanan Sgår: : ' Jämt ett halvt sekel har den 15 november i” år förflutit sedan de första malmtågen började rulla på den s, k. malmbanan, d. v. | Kiruna—Riksgränsen-Narvik: " Det dröjde emellertid litet med "den officiella invigningen; den ägde inte rum: förrän den 14 juli 1903 och förrättades av dåvarande kor nung Oscar IL Denna: "bana - har haft och "har mycket 'stor betydelse för. både Sverige och Norge; i första hand självfallet för de områden den di- n sättningen av malm från de stora gruvorna" i Kiruna till en" nästan hela "året isfri hamn för vidare- befordran: till utländet. Under: så- dana förhållanden är det inte "att undra på att norrmännen betrak- tar Ofotbanan," den 4L7 km. långa sträckan : mellan ” Riksgränsen till Narvik utefter : Rombacksfjorden som sin ”känske allra förnämligaste | ; järm en fjärdedel 'av :all gods- trafik il : godstonkilometer rö äknat utföres nämligen där," På den svenska. sidan är ändelén inte" så. stor men dock betydande och ”vår? malmbana är den in- tensivast - och -tyngst trafikerade linjen i hela landet, SJ har därför också «kraftigt "upprustat ..denha järnväg i alla avseenden, också för vatt den stall tåla de mycket svåra påfrestningarna, . : Man. vågar, utan vidare påstå Ått , | utvecklingen åv. trafiken varit fan- tastisk, Från banang öpphande dei 157, november : transporterades cirka 25,000:" ton malm — i dag. kör” man äver '50 proc. mera på en enda dagt Där rekt berört och då särskilt för av=I, 1902. till: årets' slut | fallet . gruvdriftens våldsamma. ra- tionalisering och expansion." Redan' . lår” 1918” överskred brytningen: ba- nans maximala transportkapacitet, " 3 milj, ton pr år, och då utveck- ' lingen obönhörligt” fortsatte tvinga- des man elektrifiera banan för att samtidigt bygga ut Porjusfallen, för. en då mycket stör summa, nämli- gen 21,5 milj. kr. Därmed ladé man och'statsb a tniftering överhuvudtaget, ” as Gomulka var inbjudea till Mosk= va för att diskutera én ny han- delsöverenskommelse : Stalin” gav stora festligheter till hans 'i ära, öch varje tillställning var ännu mer påkostad än den. föregående; ter rje fest gick Gomulka fram. till värden och sa artigt: Tack: för. teet! i När detta stutligen inträffat efi fer. den mest påkostade. av alla festerna, blev Stalin irriterad. , — Vad, menar ni? skrek han; Här ger vi er. världens finaste mat och dryck — och allt ni tackar för "= > Visst! " svarade ”polacken, ni bjöd på. Allt det åndra var äv: vårt! 3 : " - "Livet är både svart och vitt, Den. &0:r 'råkar' bara få se' den svärta, rullar ' nämligen dagligen 20 tåg om 148 vagnar med 53 tön i i varje vagn, ci den som' bara råkar att få se. gon s vita, tror att t allting 3 är vitt. : t verkningsavfall nu är 10 proé., möj- - = > ligen så hög som 15 proc. av den «'. totala mängden ' nytt stål som kon= . sumeras av järnmanufaktaren,' den - — Jag är mycket tacksam för ti et sista. halvåret SS ningsskrotet inom de. järn- och . . | Produktionsökningen i allmänhet : och strukturella förändringar som -,-" byggnadsindustrin har gjort att den: sz Men så stor del åv' stålförbruk- ”: nufakturskrot, 'fördrar '.därför "stor till denna oerhörda ökning & är själv- or också. grunden till övre Norrlands J i nas .elek- Den polske ledaren Valdystav - | er teet! Är det tacksåmhet, det? CN pigan tror att ålltsammans är svart, - Å
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.