r. PP YPVESYYFYSYTYYYT FT VYTF YT YT YVE FEET ETT YE Y ve PrnevYT YFTE Musa anses TPEFYTYY TYPE FETA : I | Sparbankskaimvet F, .WILLST N: A [ . " Bgentligen bör: varje dag: "vara en: spardag.. H "Men : Sparsamheteriz dag : : har kommit. till för -att Poängtera sparsainhétens : -, nödvändighet :. och klar) "lägga de rika. resultat i sparsamheten är en "god och) stävet Den. som spar, han har”, dömlig egenskap ' men 'den men, det går. att göra: bärkraf- ; inte till de dygder, som i tig dikt, av temat arbete, sträv- särskilt hög” grad ”har "inspirerat | samhet, ”redbarhet och uthållig- skalderna. till sång. Snarare' lig-|het. När" fader Stiernheilm” lät ger det i diktens väsen att ge ut, de spelande och sjungande sång att skänka; att' slösa. Det gäller. gudinnorna .' draga in i svensk om” både--den” profana och den. dikt med sin berömda H e r ce u- "andliga Tyriken.". - : "1 es, fick visserligen fru, Lusta - med döttrarna: Lättja och Flätt- låt dess nar-! ja stoltsera i. alamodisk . kosty- VE dus strömma.” :- -. mering,. och . kråma” med. glim- e snål, bered din själ ill mande” juveler och blänkande ” : pärlör,. frestande och ; lockande för den tvehågsne: ynglingen vid skiljovägen, men” det är inte tö erdåd! Låt kär . förbättrade levnadsvill. | . sn "kor, "som sparsamheten 1] SÄTT. IN. "SPARMEDLEN I "UD oskänker. te vu - Spararen ; vinneri, . skapar : I.HEMORTENS SPARBANK Sn lof oa A "trygghet, . i pa z veckling." ” R ntan är 8 Kå å insättningar "Känn." Ditt ansvar vv sgör Din, insa Nigheter' att förverkliga : ; "sina: önskemål : och : biz ; drager samtidi&t till sitt - samhälles :och lands ut. n é ; förebråelser.. över. detta slöseri. - Hur betecknande är; det inte, 'att Nathan Söderblom. i. denna | fortsättning av en: psalm, : skri- |. ven av: den tyske: Stuttgartpräs- ten Karl Gerok, hämtat inspira- tionen från. det. kapitel i:Johan-]' -hesevangeliet; som - berättar .om |." hur "Maria smörjer. Mästarenhs "hur . Jesus. ; tillbakavisar . Judas Hans . förkunnelse med det gamla ordét om att:vin- i na. hela världen men" -förlöra sin Vem: lyckas. att Eeratis a femtio kronor? . 0, den som har tur att till tre millioner. > fylla ut spararnes insats i banken., . ln r : För styrelsen däri är. utav: den tanken, ö ON "od o"evatt dagen är nära då summan dit hinner. Do Den; : sparar'n av banken får: femti sekiner., själ, ' Eméllertid : finns” det dikt=, | arter, som ', har lättare” än "den. | högre : lyriken, "att ma” sig praktisk borgerlig livsföring. och stadgad ekonomisk moral. Dit hör fabeln, soma i djursagans ro- ande form ger. goda råd i livets skilda skiften, och bland fabler- - finner. man” paradexemplet den poetiska förkunnelsen pe spårändets;' samlandets "och iden berömda Syrsan: och -husbållandets' "dygd; nämligen | . Emottager penningar till förvaring + till högsta gällande ” | < ft ränta, ot SNSSSSSSSSNSSESSSSSSIS RN iämnar län c och v diskonterag, växlar äm Tägsta öga - i ve "a > > räntesatser, a : lo meni90. AX UBASTAD, 2. 7 mel 190” -my ran. Men när mäster La Fontaine, fabeldiktningens främ -ste, berättar denna saga på ”ele- gant " fransk" 'vers;' gör "hah o- medvetet om; Historien utan att förändra dess' gång. Syrsan blir ett, dråpligt” pörträtt "av : honom själv, :den bekymmerslöse, lätt- 'sinnige -. diktaren,” : som” njuter .stundens glädje utan tanke på "morgondagen, och "myran, före- :dömet i fablén,' blir en snäsig, surmulen.: girigbuk, en misstro- gen 'pantlånerska; som med sin illa dolda' skadeglädje inte vi ner "läsar ens. sympati »vad har Fröken & sommarn lång sysslat-med för näringsfång?” . "frågar hon den medellösa, ”Ack jag sjöng, min bästa fru; bara sjöng, som. syrsor. göral” = »”Sjöng Ni? Fägnar mig att höra. . Då får Fröken, dansa nu” Nu går "det "emellertid, 'som ÖSTRAS BRö Dp :HOGST- Tr KVALITÉ: AN : väl är för den sak, vars talan här skall föras, att lägga andra synpunkter på idoghet och ” sparsamhet. Gisslar litteraturen 'snålheten och gnidighe- gärna 3 isslar 'den lika gärna ten, så &F och lika, ofta det tomma slöse- ITV ITIIFEFIISKISISIIIITS fötter” med dyrbar: nardus : och |". ;|geri, Bankrutt, -Armod och meningen, att fru. Lusta, skall vinna: sympatierna.' Efter” hen- né ' kommer. en annan :kvinna, fru Dygd, och det: är hoh-som ger dikten dess: allvar och res- ning. Hon är:en' ärbar svensk böndmora RA : brun urider ögon. och bränd :av "solsken, mager. av: hullet, renlig i dräkt,.snövit; av silver- blänkande, klädnad," slätt 'och rätt och skär på det är- ba Higa svenska, maneret, en bild av arbetet; svensk till | - | hela” "sitt: väsen," med vardagens svensk, representant för, den; - I näre éh. slösaktig, och" lyxälskan- de” kvinna, som” Törkroppsligar en ny: tids "ekonomiska, lättsinné; [ här "varit ” "gift: med | Sparsamhet "och med den hyå : -kvinnan heter Bedri tvivlan, "Meningen är 5 genomskinlig: Det. är "Arvid I Horns försikt och kloka eko- nomiska politik, som Dalin "vill försvara gentemot den yngre ger nerationens” obetänksamhet och slöseri; Ämnet ' kommer : igen i Dahlins” versatir /A prilverk över vår härliga tid,.där den moderna tidens nöjeslystnad och bekvämlighet ironiskt prisas på: bekostnad. åv den karolinska enkelheten; och, hederligheten. "Man: kan säga, att Rousseau | och hans fältrop: tillbaka till naturen!, vilket visat sig så litte- rärt "inspirerande och fruktbart, också har del i ätt sparsamhe- ten "fick en :högre "poetisk glans över sig, Mot kulturens stigande krav "på lyx och överdåd ställs des "bondens ”strävsamhet och flit, hans” enkla” seder” och" o- konstlade ärlighet." Hos, den sunda - och ' uppfriskaride fru Lenngren... kommer. denna : rous- seaulsm. som till 'sitt syfté och i sina verkningar ibland, skulle kunna kallas för 'sparsamhets- .propaganda, till uttryck i en rad dikter från Gustav IV : Adolfs tid. Hade 'Guståv "III: varit, det Ua lysande hovlivets och de slösan- de festertias. monark,- så: blev hans son och efterträdare en re- presentant' för : enkla seder och sparsamhet. Redan .i 1794 års överflödsförordning, talas " det om ”nationens urgamla böjelse :.|till tarvligt, sparsam och ärbart levnadssätt” . och landsortens | enkla seder ställs där mot hu- |vudstadens "ytliga Iyx,. Detta tema formade fru, Lenngren till poesisi dikter'som Slottet och kojan. och i kungahyll- ningen Den 1 november 1796, där det gratulerande fol- ket representeras av familje- medl na i en bondstuga, riet, - pråleriet, fåfängan, ”njut- ; ningslystnaden.: Det går kanske inte att göra stor poesi på ord-'4 4 4 Sör d vilka sitter samlade. ”nöjde vid sitt . tända ris”. och vilkas hytt Fb a Arr kn uMÖIAaASA KA LEENA AAA D AR ARR SR MAR As Ar AAA RASA RAS AA ARA NSANIANA BANANS SSA SA SAGER LEA | berg: "beundrade. ; dottern I Nere ö | svensken ”kan vara a fattig” ävs. Pirbidraketen” från de' öh palatsen, ' :' Den. dikt, som fran är, all andra - > blivit » strävsamhetens, den ' trotsiga uthållighetens ,.och det sammanbitna arbetets höga visa, ',skreyvs. emellertid långt senare... Det-är Runebergs dik' om bonden Pavo. Man ka arbetskraft, sin - bergfasta gudssa förtröstan : och sin kärleksfulla hjälpsamhet. är. en idealbild den finske joribrukaren, Hans att bonden Pavo med sinjseca, : ndet os os » SPARKASSERÄKNING KAPITALRÄKNING - k GIRORÄKNING, oa Tel, 202. : a a 4 3 SS DISKONTERAR , . VÄXLAR : I BEVILJAR LÄN . Mn Hel, 202, EN "Lok i > Förmedlar då Väne ränna Öppet 817. Lör dagar 813. : os BEVILJAR LAN och -MÖTTAGER | INSÄTTNINGAR, > klagande "+ och : missh träsf gumma .står sig slätt rbdvd honom” och tycks i dikten vära till, bara: för att” bilda én vert” ningsfull: kontrast till Karis-'stör- het.' Men när allt komiri — ' är "hon "inte" mer' mi mer lik'oss: vanliga Och har inte också ho het? Näsarligen knotar Hi >.0c det: har! hon; förvisso "Skäl till men. hon isviker inte” sin: Pav Efter jämmerns stund suger: i på nytt med samma -s som "han, och man tyck sätta på försakelsens Y väg fi kunhä hjälpa grannen , | förfrusnäv åkern.. II Sverige: hade” folkkaraktär, men han. -menar: ingalunda, att faftigdomen' finnas hos [0 som någ kunde ju: 'inte heller” ana, vi förborgade - välståndskälloriisom, -tack vare våra 'skogar, :malmfält inte låter sig brytas" tag. och" med i 'frejdigt mod sätta igång .igen.: Almquist” komplet- terar sin programskrift'; :med en rad folklivsskildringar' ed bl, 'a.” visas, hur” förtåg kan leda till framgång oci S stånd. - Särskilt tydligt framträ- der detta i La dugårdsar- rendet. :Den utgavs 1840 av bokhandlaren Lundqvist? i Upp- .|sala i häns'serie Folkskrifter och ser till"dét yttre ut som ett,skil- lingtryck. Den var 'också., avsedd att säljas på t. ex, Distingsmark; naden i Uppsala och att. läsas av enkelt "folk. -i . bondgårdar och torpstugor. "Handlingen «rör '.sig om en tjänstflicka och en bryg-.], gardräng i Stockholng, som, slår sig ihop och arrendérar kor i en förhyrd” ladugård ' ett ;stycke utanför staden. ' Deras, klokhet: hushållsamhet och omtanke, gör, ått "rörelsen. bär sig' allt. "bättre, och till slut är' de -rangerat folk med en Iyckosam framtid, fram- för' sig. Almquist" har: med -sin skrift . velat visa, att det, finns möjligheter också för, de ,,obez suttna och obemedlade oatt ;ta sig - fram i: världen, ' bara, iman, har det-rätta gryet. Pig drängar ' ute i bygderna köpa det lilla häftet, ansåg. han, och "efter . hemkomsten; sfrån marknaden sitta hemma på pinn- soffan och begrunda innehållet. Vad som krävdes av författaren; för att, han skulle få den publi-|s Han ' måste ' skriva enkelt och klart, på folkets eget språk” och han : måste . vara sakligt. över- tygande, . .Han : fick inte: kom- ma som stadsbo till landsborna och ge dem råd i ogjort” väder: Han fick inte ge blottor' Bå sig; när han skildrade landsbygdens ken med sig, var inte. så litet. lv: ro och" trevnads' skull. I fatten Anlita Eder egen'bankt oi Sätt”in Edra 3 "JORDBRUKARE. VALLBERGA: JORDBRUKSKASSA. Lokal: Vallberga Läntmaimaförenings kontor. , vn ä Öppen: alla” "söckendagar kl. 8 fm 5 Jem, | Fullständig bankrörelse s besparingar i i [ uppbörd, « Veinge jordbrakslagsa slag och. moi itager insättnihgar ” a om: skötselng” villkor och utövande om. hur: en ;god mjölkko skall kännas igen, om hur” vinter- fodret skall fördelad, om. hur åt Almqusts utläggningar, då litade . de . också ' säkerligen ”på gårdsarrendet « är . en av. våra litterärt värde? i; "den äger 'be- själad realism: och är, har: det sagts, fylld av- ”sparandets, den långsamt stigande : välmågans poesi”. : Vid” dess sida -kan, man folklivsberättelser, iGrimsta- hamns nybygge” som" ger 'bnvisningar- om hur man "skall röja skog" och: edla myrjord.” 3 : ; man också "kinna nämna "vår första riktiga familjeroman, Fred Tikå. Bremers Familjen, H, söm visserligen behandlar andra ting än: sparsamheten: men där hemlivets ekonomiska förhållan- den ' ändå ' inte blivit - förgätna. När en ung flicka i boken efter en” del besvärligheter blir gift, slutar. Fredrika” Bremer irite med bröllopet. -Hon har också én. del att. andraga om. hur" ett ungt par bör sordna 'det för sig och bl. a menär hon, att frun i hu- set' skall ha bestämda . hushålls- pengar, .Så- här resonerar hon: ”En fru bör ha sin egen kassa, varför, go synnerligast för eder2egen höga det ej? Nåväl! En piga slår 'sön- der en tekopp, en betjänt låter ett glas. gå i:kras eller. också falla .plötsligt ä bitar både” te- kanna, koppar. och glas, dem ingen hår slägit sönder, 'Husfrun utan: egen; handkassa men som försäljningen äv "mjölken "skall ordnas osv. Om de lantliga läsar- |” FIRE kunde. sitta ' och hicka bifall hans förkunnelse: i, stort, Ladu- |: främsta propagandaskrifter med] sfälla.:en . annan av Almquists |. | hemorteäs "sparbank F& Karups. TN - öppen 10—13.. at städés, kommer "tll sin man, Då i 1 rättar olyckan! öåch begär litet , i pengar, för gatt ersätta skadan. : Han puttrar på tjänstefolket på. frun, "som skall. se. efer. tjänst. han :lämnar litet pengar och blir oftasvid mycket dåligt Tyn- ” ne. Har frun åter sin egen lilla kassa, Nså komma aldrig sådana - små förtretligheter nära honom; . ingen, oreda - märkes, ' "allting finns "tillstädes som förut och' husets överhuvud," som: kanske med största. lugn på en gång: skulle. lämnå "bort tusen riks-" daler; slipper att för 'tolvskillin-- gar, förlora sitt lynnes jämvikt, s lika så oskattbar för hela huset, er som för, honom själv.”. : "Fredrika 'Bremer talar” om” förhållandena - 4 ett förmöget hem, men hennes ord gäller nog också - andra hushåll, : Annars brukar det, som vi har sett,'va-' ra mindre butget folk. som dik- ten ställer fram, när det är frå- ga om a sparsamhet och. uthållig- vardag, men han fick inte heller underlåta att ge sig in, på ACL måste, ha, koppar. och glas till- NV Forts. å å sid. 8 2 q 4 VE ARAAKA PER ABANA SARAS AKA R SPAK SAAKSANLIA GE RARR ER KIA BI DAR Ar fn Stads nd inskrin ds TTO IN renen, folket > — > pengar ja. litet pengar — pengar växa ej. på pr markén,- regna . ej. heller ned : oo från hi len. m, mi 5 I
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.