fa RR SS ENE mrs ren rn ne AE NN 3 | i . torn, lät sig. fjättras. : 'yam-festen; "Denna E: et gammal sägen om er stamhöv: - tur är har civilbefolkningen i imas RAA TYPPTTTEEYYSY TEE EE FOTOT SN EEIYY KA TYDY NYE VSSTOTT! eFyrPYTN TYSfvYFeY YT PAY vervrovevseyvyvYvyes vy ver "Polisen Sprängde” "hemlig: världsstat på, bykrogi Linz : ;-LINZ (TT — . Reuter). « ”Premiämninistern” i de bårldsstaten 7 -Nuretana”, - « rige. .tjeckoslovakiske flyktin- +-gén Rogert Kreissl; har av dom- stolen i Lind, Österrike, dömts till 14 månaders fängelse för be- .. drägeri , och ' bildande, av en . hemlig organisation, "Tillsammans med, en annan ”tjec- . kaslövakisk ffyk i , Carol Jencza, , satte Kreis up in ”regering” HH bykrogen i Leonding,. 1 närh "jman aldrig skå sälja björnens skinn sova innan den är skjuten, - I soinräs "kom det rapporter kitt och tätt om den. goda skörden: : Vi a förutsåg ett rekördår och det var till och med de som gruvade sig för. avsättningsmöjligheterna. ' Allt såg ju. .också gansk; lovande ut. Men den som nu i höst reser ger nom svenska bygder 'och-ser vår- ädessk larna stå kvar på. fälten av” Linz; vid sina” ”kabinetts in i ber och hur 'vårvete- manträden ”var de Nförda gula sil- keskåpor, och de säges ha dömt två av' sina ”medborgare” till döden efter att ha torterat dem för att de vägrat betala. ”skatt”. si inne Enligt polisen. fungerade en” (ätt raktiv > 21-åriig > tjeckoslovakisk vi flicka vid namn Hermine Gun som sv s Ir z utrustning > ingick "vidare en låda, söm sades innehålla en del av Ma- -hatma Gandhis äska, en helig "bok på . latin kallad ”Nuretanas. bibel” samt en magisk penna” med "vil? ken Prenilär inistern skrev ut alla påbud "och förordningar... Medbör- garna 'i deh nya världsstaten fick pass på grönt: papper, avfattade på latin, och”de” ålades vidare dryga skatter. ” Den bisarra -orgånisationen" av- slöjades då polisen koni méd i bpeé- let sedan" Jdvå av'”medbörgarna” tröttnat på att ideligen betala , öch" önskade avsäga sig sitt ”medborgar. skap”. Vid ett extra regeringssai manträde, bestämdes -då att. de två . skulle 4 torter: s och sedan” dödas. | polisen .och bad bm sprack den. Världsstätsbubblar fälten och votätisåkrarna är oskör- dade, den -kan 'inte låta bli att tyc- ka att det skulle-var& klokt om åtminstohe alla officiella spådomar | om -skördeutsikterna ; suteblev. Det enda riktiga är att rapportera öm när konsumenterna läser i'tidnins husmödrarna i ser. hur snålt. hos da hällspengarna "är. "tilltagna, Det finns en mässa människor söm tror att jördbrukaren” bära går och väns: tar på skörden; söm” växer alldeles av! "sig I själv,” "och .sen' håvar. in kärna, hat stör. skuld själv. övetford och så många missförstånd | - garna om hur stor.-skörden blir och | 2 "Innan björnen var skjuten | Av Märta Leijon = tera ett, tillfälligt smöröverskott till Tyskland. Nu är det efterfrågan där: på 'svénskt smör men vi har inte.t:något. att sälja fastän det skulle vara nyttigt för vår handels- balans, +; "Tack vare agitationen a om för fursbesättningar på i som kått och mjölk iden :och' ju: dyrare ' blir det ä: sk" säljes ingalunda; till un- dm jordbräksproduktionen" bleve så : jämn som rnäöjligt ock med ett över- skött mm :gårånterade' o3s livsme- "under: missväxtår; Vi säl- jer nu :vårt fina järn till utlandet föl här fö Honer, alldeles oförsvarligt. Denna = 5 inte: bara: gälla " information. :b Yr na ut: så de framtida utsikterna för .hus- hållens ' försörjning med. livsmedel: Kanske skulle man också säga når got om livsmedlen. som exportvara, : och" slog? ihjäl” sig-i Aragh-Arahg (Pi "> Hebriderna höll. nyli > sitt speciella, sätt. H manget ev, ; tom-tam-tru klättrade de: tjugosex. kondida; uppför ett tjugo met nen etthundra år. framål, 2 od . 7urgamla'. söaonien, EN er. ram endast en gång, vart se-, käl. bildar höjdpuntien råden stora fnades” nys » ligen av några euros: ka'resande " som skildrade de månade ånga hög-1. idlighet: "vid "åtork t tilljv ebridernas ; huviästad -Port +. ep dsspr niget? lär g illbaka på. > ding .som. hade äktenskapliga:; bi kymmer: Hans: hustru, rövod Ai «én grånnö, rymde en dag” "och" lyc- kadés undkomma genom att. hoppal. utför en Klippa. r språnget. grep hoa —Underhållstjänsten-: har fun; -tlfredsstöl illande Amer den stora I ffälttjänsi vningen , VHöst a > ”Vest- fold, uppger 'Arbelderbladets ut- » sände medarbetare, Det var "tre dad gar "sedan soldaterna" vid” pansar- " vapnet fick ”mat.: Bortsett från re- servprovianten ; har : de .inte haft | do! "något att äta utom vad de:har lyc- kats' "skaffa sig :på egen hand. Som növerområdet' visat "stor Västfriket och undfägnat soldaterna. på bästa ntäkter i för svensk. sj färt : STOCKHOLM. (TT) "Demnsvenska” sjöfartsräringen I be- Öråknas " 1: år komrig'att segla ia mellan : 500 >och 600 tmilj. kr mot dryga 900 milj, kr förra året; upp- ger DN, Fjolårets bratto: låg vid omkring 1,3 miljarder, men i år > har I att räkna med de starkt ökade utgifterna, som - för kr er att yrk. Arachetdegha > | stationen åo fallet; vilket ansågs 1så "skamligt att : talla dl härsk iv: dén kasten sedan. dess har. fått avlägga kli ig Stl påvden: 950: km: "långa | £ h -Lommdon--Köpenhanmni med t int Förra vintern kunde. vå efter, sju ar på marken, medån hövdingen ijakzöjö - tens, iver :glöråde”: den lilla. säker. landet tryggadé mot hunger och under- näring.; Det är också ”en gatamal god princip för hushållning att man inte. ska skicka sina pengar till ut- SÅ våror .som man 'produä- 7 Ska.vi kuna” reparera uta, måste vi höshålla efter erar: K Får vå an fort lyg- ningen Svobad- ovakiska. flygbolaget]; perinlenten i samar” 'betåre. från. :traktor- "Primerov,;yT kunde beså 25 -hekt: som... ti av.tvärldens yng En rökere har . av domstol: ålagts att supphära med: sin last." Det”är. den vi 23 månader. gamle Jimmy Parmeri | ter 'söm» bötjäde. röka cigarr 'redar vid. 10 des. inför, d 1 månaders ålder; Förä!drärna « för 'att - I andra den "uppfattningen; att läget ir sett annat. än: det "verkligen är; 'v, på stor självbehå ko han bå tisdagen högg ett särdi ena smalbenet, Då ar- - ligger. avsides, 8 km. sinte ha tagit: vederbörlig vård om "barnet, Modein hade i en "tidnings; intervju” försedd med. den lille ci- I garrökarens. bild stolt berättat. om I gossens rökning, (J ackso ; rgmästare Svdafrika har. ställts: till svars för gatt han; håller sig med ' ett. -lejon på sin gård. Anledningen. till åtalet r” klagomål "från ortsbefolkningen över: "leionets nattliga rytanden.: Det dödat; tv. kor så” jag är inte rädd: för;att.ita livet av. ett. par till, sade en. be väpnad rånare” då: han infann: sig Hå ett pan Åtta perso 2.De allierade hår hittils 4-år ft fängelserna .i > Werl (Westfalen); Låndsberg . (Bayern), och . Wittlich (Rhenområdet). 548 krigsförbrytare är alltiämt kvar i ' dessa fängelser, (EH råiburg; TT: Reuter) + "| Herntrick 4 i Hamburg och den dan- ske' biskopen ' Högsbro började. på. "tisdagskvällen i Hamburg ett sam- manträde med nordisk-tyska kyrko- konventet;, Man: behandlar främst kyrkans läge i samband med det spända: förhållandet mellan öst och väst, Övedläggningarna - < pågår still På: torsdagen. Från -Övriga. deltar direktor Harry, Johansson från ga > are avbränningar, : DPA) ti it 172 tyska krigsförbrytare från Ir, = Under. ledning av: dberkircbenrat : Nä från ; -landsvägen, ' "tog: Skaile en stoppnål och :en. nylontråd. och syd- de själv. ihop det blödande. såret med: tre stygn. Han stannäde. jär för att vila sig efter olyc! : delsen jock ämnade, inte .anlita nå- "sj gon läkare; ”. . En skögvaktare, som just vär. på iåspektion. vid avverk- n; tog honorå eråellertid med blev behandlat på mera. sakkunnigt Ät östa Lundströri kom alltså i första! .förslagsrummet med 94 röster, kyrköherde G. A. Danell, Tidaholm, i andra med 88 och pro: fössor "Dick. Helander, -Uppsala, i i 80 köster. rs 4 a fter de rå på försk get kom profe sor. Hjalmar. Lind röth; Uppsala, med 71 röster; kyr- koherde Helge F'jungberg, Stock- holm, '58,. hövpredikant Sven Danell, Västra Tunhem, 33, och domprost Gert Borgenstierna, Karlstad, 29.33 Liksom vid första valet förd ig dorikapitlets röster. med tuna-siiftelsen, . (Hamburg. TY fe: vardera. doråpröst Läöndström; Helånder ' och kyrkoherde mycket! mjölk och smör har jord- |” brukarna drivits att 'sälja sina krea- ett sätt som huskållen; Utländskt kött I. 1 Göteborgs stads och hy ål E medan; övriga: delar av Göteborgs sig; till, läkare i Arjeplög, där såret k IS lakterichauf för: 2 Blott två förening; gar |. för. fästighetskredit | i västkuststäderna? "STOCKHOLM, .. När ' det” gäller "att: adm listrera primärg och sekundärlångivningen ifråga oi fastigheter i västkustom-' rådet: «kämmer- det att. bli; en del dr . vid genomförandet av det förslag. om samförvaltning'., av stadshypoteks- och ? böstädskreditorganisationerna, vi lsom i dagarna framlagts för regé- tingen. Meningen är” nämligen, att Thela västkustområdet,” alltså både Göteborgs och Bohus. och Hallands län skall förenas i ett. verksam- hetsdistrikt' för . sarnförvaltade för- eningar. d kontor i i Göteborg: I Föon västkustomirådet uppde- 1? liat på två stadshypöteksföreningar dande vinter ordnas för fiskets her Hov sålunda: Så: länge. erforderlig isbrytärhjälp kan lämnas med en- bart ett fartyg skall undersöknings- och -bevaki ingsfartyget. Skagerak isförhållandéna det påfordrar skall därjärite: isbrytande fartyg förhy- ras .med anlitande av:'anslag som ställesi till fiskeristyrélsens disposi- tion.; Skulle :isförhållandena "bli så svåra, att endast ett begränsat an= tal hamnar ri ligen kan hållas till. gängliga, skall. tre, åv. hamnarna strand och Hönö-Klåva sämt en: eningén för västkustens städer med kontor i 1 Göteborg i resp; Halmstad — samt - tre” ' böstädskreditföreningar, |' närmligen Hallands läns med köntor i." Halmstad - sant - Gö eborgs och i | Göteborgs": och "Bohus. läns, "båda "I med" kontor” synas ligga” nära till hands att ge- nomföra en uppdelning av västkus- ten i anslutning” till gällande läns- indelning, säger; "utredningen. Göte- borgs' och Bohus län vinkl, Göte- borg skulle därvid. Utgöra: : rett. område och: Hallands län ett annat, varvid :- Göteborg -, resp. Halmstad skulle”, vara ikontorsorter: Mot en. sådan områdesindelning kan: emel= lertid + invändas,«t att. -enbar' 1 ock : Bohus. län. tillsammans ; med Halländs län: får utgöra ett annat. ådan. områdesindelning skulle Emellertid. innebära,” att fastighets- ägare i städer och samhällen i Gö- teborgs:. och : Bohus ' län skulle, i kreditärenden behöva vända” sig till föreningar med kontor i Halmstad tället för Göteborg! -- Utredningen "har "därför könimit till: "den ”slätsatsen, att' deh mest ationella "lösningen ernås, om hela västkustområdet förenas i ett verk- samhetsdistrikt | föreniniga Di synes kunna iské genom "att , Göteborgs stadshypo- teksförening : och - Göteborgs. bo- stadskreditförenings ” rörelsedistrikt utsträckes . till att omfatta övriga delar av ”Götebörgs och Bohus län samt hela Hallands län, varvid för- eningarnas ”kontorsort. bör förbli Götebor; De olågenhéter, som en "centrali- BH - sering' av, verksamheten i inom Väst" kustområdet skule > medföra för | fästighetsägarna ”- - främfö: Halmstad råen i viss mån även i övriga; belåningsorter - inom : Hal- lä anser utredningen kun- red : däri; en Nya 'sämförvaltningen, öpp- nar: "avdelningskontor i Halmstad för det expeditionella händhavandet | : för” samförvaltade |. Strömstad, Lysekil, Gravarne, Mar- | .. Kring hö hö jgtalaren] rgodsägarna och kun- damalkten sär ömot Töndernas vilja genomdrev jordreformen, Men en- skiftesstadgan var en förutsättning för — befolkningstillväxten,. och en ökad livsmedelsproduktion." Byar- nas sprängning var som så mycket annat en utveckling på gott och ont. Människan blev ensam, när hon in- te längre kände sig inlemmad i det -| gamla . byalagets gemenskap. : Men hen skaffade sig nya gemenskaps- former,. Föreningsrörelsen av i dag är en samarbetsorganisation, vars kooperativa karaktär direkt ankny- ter till det gamla bondesamhällets traditioner. Detta var ungefär kon- .]tentan av. två mycket klargörande föredrag av Alf Åberg om den sven- ska byns öden genom" århundrade- na. För alla som intresserar sig för ländsbygdens framtid, måste dr | Åbergs redogörelse tett sig "synner- ligen tankeväckande. Ej minst -be- skrivningen av den gamla byns sam- manhållning, dess stämmor och gillen, dess respekt för naturens la- gar' och landskapets, skönhet gjor- de starkt intryck, men även tédo- görelsen för byns fattigproblem och jordproletariatets davlåtliga tillväxt. Mycket, har förändrats på svensk landsbygä - alltsedan Svaneholms herresäte på den. skånska slätten i slutet 'av 1700-talet började med enskiftet. Men byn lever fortfaran- de kvar. Den är äldre än staten, kyrkan och. lagarna. Lantmätaren]| och rhtionaliseringen har förändrat dess anletsdrag. Men dess anda har sökt sig nya former; Just nu står vi kanske inför en ny epok i byns mer än 1500- -åriga historia. : 2. på SS om a kärlek och politik serverades > på söndagskvällen; då Maj-Britt Baehrendtz rapsodi kring Magdal FR schölds märkliga dera av hå Falkenk erg "och Varberg hållas: öppna: ! : Den. "statliga > isbryta: ledni skall. genom sitt. vid . Västkustens marindistrikt inrättade iskontor an. skaffa "den isbrytarmateriel,. som kan erfordras jämte "Skagerak, Is- Kontoret skall i samråd med fiske- ristyrelsen och Sv. .Västkustfiskare- nas: centralförbund handha den, rekta ledningen av den för fiske näringen ' erforderliga isbrytarverk- samheten, på 'västkusten norr om Kullen? : Fiskeristyrelsen. skall ' till iskontoret utbetala ersättning för de utgifter kontoret haft: för förhyr- ver ”byg- den; allt arbete sår stilla, med un- dantag: av djurens skötsel. Dimman ligger tät och det:är alldeles vind- stilla; Endast något: gulnat löv faller saktar till marken, Sådan är, dagen. överallt på "landsbygden, När jag: skriver. .dessa rader går minnet tillbaka till en "söndag i min barn< dom; Ljudet från: tempelklockorna höres" och människorna äro högtids- 'klädda"oci ch vandra en efter en och ibland några stycken i sällskap och gämla hedervärda människorria vo= ro Lång-Lars; den lille mannen som var "inflyttad "från "Valinge, och Anners på Lillakullen, derne' se- hare gick! till kyrkan, varje, söndag "och skur. En: annan välkänd född i Värö församling och hade varit över i statérna i många år för” att tjäna bengar och så vid återkomsten köpte ett mindre ställe "Ii Istorp.:Av det kvinnliga inslaget kyrkobesökare 'kan. nämnas Britta Stines' Kajsa; som-'med sin' svarta schal över huvudet. med sakta steg vandräde över bergen till” helge-' domen, Nu äro" alla dessa” god människor bortå; De Bar gått. deå sista resan ut till griftegården. och en ' och annan här fått” en liten mininsvård; andra åter ingenting, men :vi äldre minnas dem. En ny generation” här kommit. möd andra iumhet, rékommer i Halmstad och ivriga ' orter. med "naturligare 4. .låneve biten av arg galt ”FÖMELILLA (TT). årt biten av en il ken galt blev årom "dagen chaufförera vid Scan, Svenssön från Tomelilla, När sön skulle hämta galten i i vVal- "innan ehåuffören hann sättå sig -säkerhet borrade djuret. betarna i hans -högra' hand och slet av två ; då två bussar ko'ligerade utontör. Cal-utta J- tisdagen: E | bygäsförening för Istorp och detta ir ; ; utvecklingen står . inte åtilla iutan ” går oavbrutet framåt och: vi måste följa med, emellan att vi borde stärta én hem- vöre på sin plats sedan vår gamla socker så att säga blivit borta, Jag "| skulle då vilja framlägga ett för- slag. JUF:arna -köpte för några år sédån En gammal stuga, Apélås, och det blev” ingenting mera, Stugan står nu och förfaller.<Om t ex, vi, några äldre, finge övertaga stugan och, förverkliga det.” goda syftet, som ungdomarna påbörjade och se- dan samla där en del gamla före- mål från en svunnen istorpstid,, så skulle säkerligen en hel del kunna bevarad till eftervärlden. Det finnes ännu äldre, som- kunde uppteckna en del gammalt och allt skulle för- varas i hembygdsstugan för efter- världen. Ja, varför inte helt enkelt skriva en hembygdsbok, så har en dél andra kommuner gjort som lik- som vi Åörsvunnit som egen kom- isbrytarbj älp till h målet för. samtliga fir: kyrkan. De' man, var ”A, P. Kullberg, som var |: levnadsöden sändes, Det var en ba- hagfull. form av historieundervis- ning som här bjöds med hovskval ler" och. eldiga kärleksbrev, tårar och dystra interiörer från den ret- terholmska - erans. intriganta ”värld, där en" italiensk : kopparstickare kunde bli-svensk minister med 3,000 riksdaler för lyckat spionage. Den lättantändliga : Magdalena . passade föga i denna miljö där man måste vara en fullblodsegoist som. baron Armfelt för att klara sig. Men efter pärsen med svampskålen och 'spinn- uset — I tröstade den vackra syn- s derskan sig i alla fall "med eh ele= gant pojkspoling för att'sédan häm- na hos. den stränge Calvin och bli djupt religiös för resten av /sitt liv. Dramats epilog hade inte” kunnat vara mera tillspetsad: fyra religiösa skrifter utgjorde den synliga Mag- dalenas efterlämnade bibliotek." Än en gång hade den lede förlorat spe- let em. en fattig med ovanligt ren- hårig och sympatisk själ. "Man har på sistone kunnat skön- ja en glädjande tendens i radioprö- igrammen . att söka kontakt med lyssnarna och förmå” dem : att ge- mom, brev medverka "vid: utform= ningen av enstaka program. ”Äkten-. "Då I siska. nyligen: mötte en'av sina så « barndomsvänner for det ur henne; > Och hur har din man: det? I samma ögonblick kom hon ait tänka på att väninnans make var död sedan ett halvår. För ått räd. da situationen förfogade; hon. i ögonblick: DR: hon fortfarande död? Trollborste ger gyllene I SN. å stora varuhus.i New York a en nu köpa hårborstar, som vid användning efterlämnar gylle. ne och silverfärgad glans över hå ret. Hårimpregneringen håller oför- -,; ändrat i-24 timmar, Borstarna kan användas håde av män och kvin. ' nor, och färgskimmern kan påläg, > gas håret i tre olika intensiteter, Nyheten har fått rivande avsätt= ning! s : skapsskolars försök i den riktnin= gen slog mycket väl ut. Folk tala; .: de om sina svårigheter och bekyms mer, och personliga irtervjuer kom. - pletterade bilden. Allmänheten ha. ' de även inbjudits' att komma med frågor angående " pressen, vilka skulle : besvaras av fyra tidnings< än; svaren var mindre till. 7 Pediställande. Ofta hade man en känsla av, att malplacerad solida- ritet hindrade pressens represen-. tanter - att säga sitt hjärtas fulla : mening. Man var tydligen rädd för att skada pressens anseende, »- Mest rakryggad var redaktör Hi nelius.som vågade tala om, en dold färgläggning : av ”nyheétsmaterialet och . brännmärkte. ' förtigandet av" viktiga fanta. Hr Tingsten ansåg: pressens Över huvud' taget framträdde. hos” Tingsten åter den kända tendensen att underkänna alla andra forme: av intelligens utom. den: egna. Sär- - skilt" osympatiskt var det sätt,: på vilket + Tingsten försvarade .DN:s - obenägenhet att införa icke-redak- tionella bidrag, s. k. insändare, Om - hr Tingsten hade rätt, skulle sven= ska folket vara en samling kveru- lanter "och 'skandalmakare utan minsta förmåga att. föra en saklig och givande debatt, Mer på den punkten bet Tingsten i granit. Hans tre kolleger Severin, Hernelius och Ljungquist "hävdade en motsatt: ” uppfattning "och .lovordade insän-:/ darnas ”små' pärlor”. Märkligt var att frågan om ledarskribenter och kulturredaktörer skrev för varand=- ra inte gav upphov till mer än ett inlägg. Här hade det behövts en grundlig principutredning. Men det 2d var just 'dennaman: til Åt tycktes” vilja undvika. Den mycket kände svenske Pro=- .fessor X höll för c:a fyra år sedan ett populärvetenskapligt "föredrag i svenska församlingssalen i en av de" sydamerikanska huvudstäderna över ett just nu mycket aktuellt - tema inför fullsatt, hus. Han avslu- tade'sitt anförande med:".. . — Är det någon av de ärade åhi rarna, som önskar framställa fr gor.så går det bra: — Då hördes en "något besiö ad . röst längst. bak i i lokalen hest fram- : viska: -— Kan professorn låna mig. i Peso? ee nr > si || [0 [0 ”-” d -Briffiska samväldet I ert o a Oo ål N -är åter i trångmål: När Stalin från sin utkikspost i Kreml spanar efter tecken Ull den oenighet mellan : Västerns stater 'som han så varmt önskar och för utspår i sin deklaration inför par-|7 na en del som tycks stödja hans teori. Den franska oppositionen mot — förkroppsligad 'i Pinays något fräna notrför ett par veckor sedan — kan räknas till tecken av detta slag. - Svårigheterna att komma överens om-europaarmén efter de ikanska ritni är ett an- tikongressen kan han nog anteck-|. vissa .amerikanska framställningar |; Australien och Nya” Zeeland tve- tygas med miridre Förenta Staterna gav. dem en återförsäkring i > »förm. av löfte" om skydd gentemot en eventuellt återkommande: japansk imperialism. "Det är detta lött som nu "skall infrias, ' Ö Australien och Nya- "Zeeland till- hör det brittiska samväldet. Om någon av. dem eller båda invecklas ma "till bistånd. Det kan tänkas att en. ömsesidig "pakt mellan de två ' samväldesländerna och | Förenta ' Staterna kan. leda till en sådan sie fnation på vars tillblivelse ”engelsa i nat — för att nu nämnå några före= teelser som kan tänkas underblåsa Stalins optimism. Dessa kontrover- ger torde knappast drabba kärnan av Västerns samverkan, Men i alla fall, : ve a > Allvarligare' måste man nog be- trakta dissonanserna mellan Fören- ta na "och -Storbri i Dessa torde visserligen knappast le 68 till någon radikal motsättning i stort eller förmå att spränga sam- arbetet åtminstone så länge Chur- chill sitter 'vid rodret och Bevan inte har större inflytande än nu inom Labour, ' Men. den irritation som engelsmännen då och då hh. ner anledning till kan verka däm. pande på deras intrésse för en från | - Washington inspirerad utrikespolis "tik. Det senaste draget från Fören« : Staternas sida i sådant fall är 'essas vägran att ta med En; r]; i den stillshavspakt som håler på att träda i kraft. Paktens . förhistoria börjar med förhandlingar om fred med Japan. ” å - i so - ” I ARSIASSAMRDASAARA EN - - AANLADÄNARKALRSA LA SASSKASA ARM AA MAA MA AAA SAGA RSALRISA INA RASA AADAAA "icke-haft' någon. möjlighet all inverka om de icke också själ- va är 'med i Pakten. Redan. rena lojalitetsskaäl gjorde att de. två sta- terna ' i Stilla Havet Begärde att England också skulle inbjudas att deltaga i den planerade försvarsor- ganisationen, Från engelskt håll här. på en liknande framställning gjort > a till” slut modifierad till, en önskan | att få sända en observatör. till det i rådsmöte om stillahavspakten. som. —.. in: skulle - hållas i Honolulu "den 22 - ff september. Alla dessa framstötar har amerikanerna: avvisat, De har t. 0. m, meddelat Australien att ' paktens upplösning skulle ö gas om engelsmännen envi vilja vara med i stillahavsrådet, För Aöstralien och Nya Zeeland ' stöd ” alltså "valet ' mellan ameri-: : kanskt skydd :och det skydd | som England kunde erbjuda vid ett att grepp. Det senare hade u fe inder -an= '.c dra världskriget visat sig Mmaktlöst, of Och de två $ väldesstaternå hade +. 5 i själva verket icke ännot val än vt att kt paktera. med An
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.