2 svg ne tronen Nere sn "Ses Vd 51 alla religioner .ä är: den stora sält annat överskuggande frågan denna: Hur vinna salighet? Det var' på I denna” fråga som Luther "> hade sökt svar i klostercellens ensamhet” utan att "dock > finna den. Det är den frågan, .som i väckelsetider bl blir, den mest ret på dennå. fråga . har; Jesus givit oss i dagens- text; i salig- prishingarna, I vägen teck- 7 nad, den går genom andens fat- nl ”sörger över. "synden, -räti- frid- ” färdighet; "barmhärtighet; ”'. samhet. Sådan är denna väg och a + bröders : gemenskap. - ståelseoch' kärlek; : Sten gaten iir . " man låter" sallgprisningarha gälla . ställen, där själen får vila och det finns ingen annan” som '1e- oder, till :'målet aligheten. : Vill du nå detta,” då måste du; fram vi "på denna väg, även om den nu synes dig svår. Men, månne” ej ' vi mänriskör "gjort. den svårare är? Mån: ne vi icke "alltför, mycket låtit ”saligheten” bli ' ett 'slutrhål,' som förde flesta människor... synés allför: avlägste, : så. att intresset > slappnar och höppet” förtvinar? Den salighet - som Jesus :talär öm är? icke blott - en framtids- > dröm, :e) örhöppning utan” en "-Jévånde : verklighet. "Vägen ill sälighet är. som: en: brant. berg- > stig, svår: och tung. ”att gå, men det finns. på. den många: vilo känna något av det stora. målets underfullhet,- Att redan i denna "tiden få med Guds och råottaga ur hans . givmilda I hand förlåtelse och nåd | 4 2 det är salighet! Att'génom - esus , kraft: få: hjälp "att motstå " frestelsen och synden — det ger £ åt. det .sargåde hjärtat 'en tröst öch hugsvalelse,"som endäst' kän I > beskrivas "gom 'salighet.:" Att.-Å inna: för: r icke det ei försmak av: den, kortmandé / tidens: härlighet: ; Och” när kan Sasde 085, + råan aha' denna härlighet, på. ett mera” (vår. sätt än; vid nåt "Vägen ti genem". saligho som . mån. så”. förbiser, när . blot; dem som koinmil fram och ej då nu levande: ock: verkan ; mänhiskörna, ” : » taga "de sorden till: Oss od söka tillämpa "dem : på "Oss, känna”. gemenskapen : engager FÖR den NER Hinta, Oas Säte 5 En: semester- . och studieresa till Finland vid tiden för XV:e Clympiaden” — det lät onekligen Iockande; åtminstone för ; den;- åorm inte tänker sig ideelet av. én semester” såsom orörlig vid i en hångmätta: > vi vär tio "präster, söm deltogö Sveriges Yngre Prästers Förbunds Finlendsresaj Det var ett lagom stört sällskap, Efter avslutad färd var vi över- eis om ått det varit oförglömlig semester, Helå den. prästerliga fångiul- lan : från pastorsadjunkt till koh- traktsprost / var "representerad. Där fanns både doktor," icentiat och vi "vänliga kandidåter.'-- Där. är. Men gemensämt för: 058 alla, oåvsett ålder . och- grad, var, att. alla i var idrottsintresserade och' fror på: idrottens. betydelse; För : 2085, var det imponerande; att. seden T0-årige'; -kyrkohérden ” i Oskars- hamn kneka, de. många trappste-]t gen - upp -få Olympiastädions läktare; och . sitta" där: och. sak kunnigt: kommentera, i vad vysom' fänns.. åldrar 7 mellan” 35..och "70 1, "som var något yngre, a ir tro på Guds törsyn. Id ek. forns frånvåro visade fröker NY- berg och magister Lindemån oss éräkring, . Vi. fingo. även bisöka den.» finskspråkiga nmotsvärighes fen: : Järvenpää; Icke: heller här var rektorn tillstädes, , men paå- tor; Simo Palosug, med frå Björ- €e sig stör ömsörg, om oss: visade det, storstilade: med i könstverkj åmyckade ”tokalerna,' bjöd. på god | , | hat, körde oås omkring i skolans rrgårdsvägn, : pla, till: Alexis i. my. ock lät" ONS” "Bad ed örrikapitlet och Runcbergs kli progrärnmimet.: .Olympiadens början kom vi så till Helsivgfors, astor, teol, :Uö.; - Olavi Fredriksberg, ; i vår Att pr åt antecknar” med i fredsst llesö, ätt: vid spelens "hög: + rrögranimet, läst” på jätin; Finlands ärkebiskop Ilriati Salo: tilldrög sig på täv "iLika impönerant sätt prosten Toivo ABo, : Kl 6 på mörgöné han: på kajen i Åbo; nyte j glad, Han hade "då avbrutit sin 4 Semester i skärgården. för att va. ra. våra följeslägare i. Abö, Pros: ten: -Hifvoner är. känd. såsom: jen Hirvonen rakt intå. in i Iitet: mänskligt e vilka grenar "Finland ; kunde kna. med: JWmedaljskörd; var. hän alls' inte bortkomms rade genast. med: si : bättre Skola; vi förstå, att: salig-, het ej lött är. något korimande; | « något avlägset, utan också något SS närvarande, : som vi alla kunpä |; få” del. 'utav.; Det innebär. åcké att” "slutmålet öringas .u'an snar rare tvärtom;: När. vi. rådan här Å tiden: kunna få: del av så myc: "ket salighet, hur skall; det då ej ; vara, sédan, när även! : | hunnit frans och får vara med. i storå skaran, som dor fisar den Alls) hur skåll dag orka gå, dep?. frågar du; Du > kan det icke av' dig själv. Då . vägen för svår. : Men: du |? kan 'det genom, att hämta kraft |! och hjälp av honom; som för vår ”salighets' skull - blivit oss. given till”: vägledare, Jesus" : Kristus. Vänd -dig . till. honom :och : han . skall. leda dig” "på den rätta ”ged: han skall låta dig :k här] 7 SNShi-Hollånd, : Under färden ar tjänstgjorde” Köntraktspröstön | Gustaf "Johansson, Masku, : öiceron; "Sedan han dem och berätta om" 'sin' eg deki vi "med, Eripenhet' stann ti in. är de "många hjältegravarn & kyrkogården, bjöd han o | i sin prostgård till ett hi g vidar : byrka Med biske tr: : Presidentens SS Gullranda oci va Finlands: landsbygd, 't Pet glädjer” en ket jatt "se. denna” skapelse kiga'] Finland; Sigtuna? Lär Ila ina; höpp,. bad jag 'skälle” klavå höj: inns förstås, om den. sJåg Vvillé döt var råöninge te de andra. | £ bl värda att BA försmak, av den kc id ligheten och .så låta. föllkomlig- heten i hans eviga rike lyga som det stora efterlängtade : målet förodin möda och. din: väg. Hur bliva salig? Ett kort 'och inne-] |. hållsrikt svar” är detta: Genom Jesus, ” sr Salig, salig den sor kilde . Den som trodde dig allena Sannan Gud och den du sände Att med dig” oss än, förena, . Jesu Kriste, du, är vorden Vägen, sanningen och livet, Och i. himlen och på: jörden ärver. annat Hamn oss givet.” : often samt äs landskommuner. | s Många tämligen kraftiga pris- ändringar har inträffat mellan faugusti och september, Drygt två tredjedelar av dem har var rit sänkningar, ARDRASAMAADAA, "Se friden, friden "råder. i Endås IT sorger .så tunga "hän Eruppsthg n Bibel, knäppta händer, "My. mannen han äger. én rubplig Trö, Ack; måtte vi likna. gämlbngen säll i Och läsa med andakt varendaste kväll O, måtte med frid uti själen vi gå "från jordiska livet; vi vi syndiga” små, ' levande ljus. detta; Hös: | där RR . en släktet med. nå; skilda: Spelen | Det kanske'kan intressera det, ålra glim- ar från. min egen 'sköltid på 1880- talet. "En jämförelst- ”mel- fan nutidens ;. bekvämligheter | ödch de möjligheter, som då er- bjöd . ett ..kuäskapshungra inde bär att få ösa från kunskapens källa, kän kdnske hä sitt värde, Jag Mill då först påpeka att be Ikningen I "i: allmänhet var fåttig, så många, "hade. ej råd att ingo de a stigar eller 1 mye Eller dänga, vägar, Fotbeklädna-. som fört fylldes med :s barnen ' fingo" - red genömvåla fötter. Bekläd- nader var. i de Hesta; fall myc: ke bristfällig, även i övrigt, så det var till ätt; trava långa styc- för att hålla sig värm. Ing- en undé då ens drömma o om att räldrar ; behövde emma för att vagga yn: ger" syskon, "vakta kreaturen « Den tidsändan rådde, att ämligen” överflödig, olekne sig med mycken” ock: ”låhgvarig strid, ner "folkskolan med Fyra” klas: inb binän” de som sj åried, skulle börja småskolan. k kk ”hebrejiska” om, gågnades i beblår, postillor och psalmbok, bur längt i Alltid belt örsta 2 därtill; fordrades ther jag. "fillstardet ken far eller: mor håde skriva eller räknå, jag ej den minsta "Men jag. sade, till Pr ten; , som: jag hört, att" det |belioodes In inte för jag skulle var- é : be högt. vid skrivbordet. > sade ått det. var kunskoper 6 som voro både nyttiga och nödvän- Fdiga. Så lade han fram er alla” hacka och fråga öm "jag" kunde Säga. vad det var för en. dög och vad def hette, Jo, det vär den 7 mars > och 'dar! hetté Perpetud; (näninet finns..ej i' nuvarande i). 7 Ja, det vär. rätt, | och prästen -sade, ati: då-jag pkunde Yäsa, så bra s så å kunde jag , sönderskuren av föregående ti- lycke: schärtuansk, Jag” ”järde orca pe re mig rina ockt skriva lite i andra. klaseså 3 jag kunde hinna fatt de” Och så blev jag fri från skolan första året. Dö Nästa år skulle" jag således örja i småskolan och blev in- skriven sist i andra klass. Sko- län. vär ambulerande : emellan fotarita med en termin i varje. Den” skulle ;, hållas ”skiftesvis i bårdarna;, ofta med mycket små utryimmen, så ägarna fingo det |: inycket trångt under tiden, Sköl- bänkarna fingo” för. sin längd ofta stå på sned i rummet. Den Lilla” hyllan "på: bänken var så dörs -:lärjungars bomärken, så det lämpade; sig mycket illa som inderlag' för. skrivpapper, Ve rför I huvudsak 'griffeltavlör an äng des. En tavla 'med ram, kostade 25 öre, och en hård" griffel. som gjorde djupa märken i tavlan kosfade 1 öre, en mjuk griffel 2 öre. Men' som :det ej fanns nå- ' låda eller urtag i bääken r att lägga dem i, föll de ofta golvet : och gingo” sönder. Då vänkådes skrubb äv” lärarinnan, tårar av den olycklige' och för- "för. utgift av en ny Jag fick naturligtvis dan. . ej mycket av skrivning och räk- la på: kaffe och kakor och fick jag gå ännu mindre i skor : Läraren hade, e en mycket usel lön för sitt: arbete. Han gjorde dessutom mycket: för att -för- sköna : omgivningen . kring: "skö- lan, som låg kal och öde; Han anladé "trädgård méd frukt-' och prydnat sträd, som nu äro stora] - och; minna om; utförd god gär. hing. - Trädgården lät han djupgräva, varvid på ytan blev ett halv- alnstjockt. läger: av kullersten, Hans kassa var för. klen för att leja' till att få bortfört stenen, Så undrade han en dag, om inte vi: ville: hjälpa honom med att bära: kört Iden ur trädgårderi. Detta ansågo vi var omöjligt för det var i - hundratal med -lass. Och :stenen . skulle bäras” bort minst 100 råeter,.. Jamen, sade han, om vi. hjälpas. åt en rast och gå. vardera fem gånger ”kan- ske .vi: kunna ' rensa ett stycke stört riog "till "ett kålland. Ja, då . voro vi alla villiga. . Ingen fick taga. större stenar. än han största. Vi gossar strävade efter att visa vem som orkade med de största > bördorna och" flickorna plockade de 'minsta-i sina bom" ullsförkläden.” När vi fått. göra vardera fem turer var ett stycke Ol hade ensam : - Å-årskull på. 120. barn! tt bära sten." Och nästan . är att B Jov, "Det lilla fåtal + som ej vi” andra för morsgrisar: ' De : skulle nog hölst velat varå med; Hela stycket blev i alla" fall get nom våra, ' gemensamma ; strängningar "rensat och stenri set ligger där i denna dag. ; | Läraren ' krossade; under s ledighet många kubilzmetér 'stei med ' sin gamla järnslägga för . hårdgöring av vägen ' upptill skolan och kring" densammi Stålsläggor vo; ö knappt i mar naden då, så stålas '. och”. vässas . emellånåt. Smeden som 'var en filur, beha- gade ' vid vässningen att. vrida klyvsidan på tvären "så att klyy- ändan kön att stå i vinkel. mot skaktet i stället för på längden varvid alla skärvor flögo på d som- förde släggan, i stället motsidorna. ' Men "läraren skiö' kade 'släggan : åter. till smeder ” och - menade att han kunde an patent på uppfinningen om han : kunde bliva rik därpå och köpte sig 'en bättre slägga. V lärare ” som fingo allt för litén' uppskattning; och lön. för sin: mödå. Och jag vet att han kän- ' de det bittert. och det var nog: att han sökte glömska .i glaset ill + sist gjorde honor 0" på. 5 meter i' fyrkant 'rensat. Lillkate esen 1 skulle” vi lära så den kunde rabbläs upp Som ett, rinnande vatten. En kall. vinterdag innan jag skulle" börja; folkskolan. brann denna ned under pågående lek- tion. Det" var. omöjligt för bar- nen. att komma ut genom: för- åtugan,. där de hade. sina. ytter: kläder 'och sina "snöiga träskor, Fönstren ' gingo. ej att öppna, "så läraren ' fick. 'slå; ut glasen. med, händerna . och skar sig. rätt. illa dem. Men” alla! barnen; kommo oskadade” ut.” Och sist Äg Men det var om, bodde i: : närheten av mitt hem, Honyvar dotter till en mycket fattig änka: som svept gin; varma kyrkcehal om flickan ned; ; tillsägelse att vara "mycket om” den, "Den brann även inne och modern grät bittra tå- rar. över "förlusten: at KN En ny. skola restes fort I på "den gamlas plats, betydligt rymliga- te; ock: hög i, tak. -Men den var ästan för liten” ändå. Vi. voro första "året, 120 barn som skulle undervisas": Cav. samma. lärare, : | Han i satt” i en: skruvstol på en - hög kateder för: att kunna över- blicka; 03$ alla," emellanåt som Han följde bänkarna, i vilka vi | sutto: två och två för att lämna oss” praktisk" undervisning, Nu hade skoltiden ökats” till 8: mån. pr årsicstället. som förut blott fyra Läraren hette: A. Carlsson im Han" var i sin: krafts dagar: en E laycket både nitisk - och : skick: lig: lärare.'. Han | fordrade : ovill- korlig respekt och lydnad.; Var- komma” sådan. Och: det; var, det gvanliga att hans egna förmögna s läktingars barn. söm fingo den |ihestå agan äv ;rottingen. > Men det behövdes också bäst på der. Första året i folkskolan fick jag an | gå varje dag. Sedan tyckte far det fick rä ka' méd” varannan, till vilket. läraren: gav sitt -bi- fall.: Men jag läste flitigt hemma, | ångkatekesen,- : « biblisk geografi var vår läxläsning.” Dem skulle, vi: kunna riktigt...I annat fall "blev -det Evarsittning er många fingo; Jag tyckte det var synd om dem - som - hade långt hem och svårt för. aft lära; Det Sark tro — det är -det,. som ska. far goda fdrottsmän.. En präst Och. idröttsman : som talar. så, skäriner inté ut vare sig kyrkan der. fårotten.. Det" är. ord; som öjar något av idrottens dju fasto syftning.” Det är ord, som hände mig aldrig, i och det var väl orsaken till att jag från an- dra klass, fastän jog blott gått halva tiden, fick hoppa över 3:e klassen och blev .den förste i fjärde klåssen, och fick av förbi- gångna/ kamrater. 'vedernämnet ”Översten”y i vilket jag då" ej Ä gör aå em glade - N- ne V av så SALAADAASAAASKALAANASIASAR BARD ARS SALSA ANAMMAT RA rt sb AA hh Äh. rf förtjäst. Sista året innan 2 IE hem bjöd ; frun gm icke; fick rottingen "åstad- . « och |- svensk historia, språklära - och timma efter skolans slut," vilket]. vi ville fortsätia nästa dag med att rensa' en ny ruta: cv? + Men det blev gnissel i -maski- heriet:: Mororna voro" inte. för- tjusta i att flickorna finga' sina förkläden nedskrynklade. Några voro så hyggliga så barnen fingo ett säckförkläde med”: att.ha utanpå. Så höll vi på en tid” var je: dag en rast då det var. "torrt väder, så stenen var torr. och mer än halva stycket var rensat, och det-hade blivit ett. sort sten: möjlig för skolan; Nu ha lärar: na goda löner, ett litet bartan” fal ” och :alla .. bekvämligheter fastän de "också ha studiekost? nader och skatter, men ändå ha de det ofantligt bättre. än förr i i fot Den gamla Skolan har ni i ut tjänt. och .: en ny: modern skola” skall uppföras för en kostnad av: flera hundratusentals » kronor. Om det 'uppväxande släktet där igenom”, kan ' bliva - bättre och lyckligare. får framtiden utvisa par. bistra - fäder; "och, förbjödo läraren i föga väl valda ordalag att slita ut' ungarna för hans égen ; bekvämlighet. : Det hjälpte ej: att läraren sade att det: var äv - barnens «fria vilja och det glädje om där : blev lite" upp- snyggat Kring 'skolan: Men för- äldrarna menade på att det blott blev till lärarens egen nytta: : : Vi: fruktade, att läraren skulle fått: stryk." av” de , uppretade mannarna, Men i samma ögon- blick kom en stark åskskräll och som åska var lärarens fasa skyn- dade "han sig att försvinna i käl- låren och vi-.in' i skolan, Des störtregn som strax 'efter kom, svalkade väl de heta känslorna hos antagonisterna, för de hör: des ej .vidare av.; Så- skulle, vi fråga "hemma om vi fick :fort- Leslie Caron från MGM SS lar huvudrollen i ”Glory per 2. - I. medan den söta, kitta Joy Lan-= i sing har en mindre | dansös volt. som BASDARS AAA ADA A blev till församlingens nytta och Texas Carniväl med" välsornade Ester. Williams ". och rolige Red Skelton: i "huvudrollerna, I mor. gon ges som .matiné, kl. "15" deti verkliga kavalkaden av Kalle. An: ka.filmer, som fått namnet ”Käål 1e' Anka ”jubilerar”.” Att ungar legio" kommer att” strömma ät är en sak, som är: säker; a : Sjörövareromantik är: huvudin. nehållet. i -'”Piratdrottningen”, som i dag och i morgon ges. på busta genren, praktfulla slagsmål på både skepp och krogar avlö. ses av ljuva scener. ” Filmen är helt och hållet” ”Piratdrottning-- ens” och hennes roll gestaltas av: tjusiga Jean "Peters, Hon fäktar. och slåss, domderar "och piskar, älskar och förljuvar med samma vilda charme, -. En" tjusig flicka inte så stor roll — huvudsaken är "att ; det händer mycket och spännande ting och" det "gör det Ju onekligen. Nn ; Vallberga biograf” Pigga. » Musik-dans-filmen . i fär "Tre små ord” med Fred Astairi Red 'Skelton' m, fl. utmärkta skå- gespelaré. Barn illåten, x Våxtorps biögrat ger söndag 'kl. 8 en ammal fil bekant med flera 2 svensk: film a gång, mest. framstående. fars törer. - Det är Fridolf Rhudin jom dyker Upp som Simon i Båc. Rd Som "väl. roar: lika mycke i eg som tidigare, Fridolf :'Rhu-” a Od i särklass, Här'är' han i skåp med Weyler Hi Tébrarnd och "Thor: Mödeen.: Bärntillg : : PRÄRIENS- LAG En ung amerikanska: håde, & fått: ett lärärinnevikariat, i.en ten skola i Texas, När Hom träd in i klassrummet den första lök tionen 'såg hon. till sin" förvån Eg, att några pojkar, utrustade och VY Y-hättar, granna ' halsd revolvrar slogs om six Plytea na i klassrumimör aket; > Men: : här” fr många plåtser: aAmme” finn; stimmande Tlärju sätter Hi er inte Då "vände si ngarna; Var där? -- lärarinnan; mä! teh av. de nå henrie' fi åk fullt: från fu föråk klarade: rvnd, tin fot öck - = Vet inte böy läng E täcktt 0 0- fingo hjälpa till kallade”. irnsläggan skulle S orkade med. Själv. tog han' del, Det var synd: om den tidens ov én: starkt. bidragande orsak till I in Scala, Det är en film i-den To som jämte de vilda stridernä och 7: vackra färgerna förlåter dét svå- : ga innehållet; Men det spelar. ju . "i ger söndag kl. 8 den trevliga. ock... ter. avslutade univers tetsstudier io ropäde' hon till - ; je Er 0 th få Ja kela böt srt KK
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.