tant EE mm -. i - ned kl. > 1647, : "TC LAHOLMS "TIUNING mn nn re nanm YYYTYVTYTTYTTrerv Dagens" namn ua | Solen går upp kl. 134 och ned kl. emm SR ;- 'Soleris går upp” kl: Kö 36 och i det. rika livet som en: nojlikdoft. "(ERIK AXEL KARLFELDT)", . z ” Det p pågir en dispyt i. Stock=, . holmispres: n'. om. huruvida ärke-; SA biskop; Sundberg . brukade ' svära! eller "inte. 1. den här historien; '. gjorde" han det i varje fall inte. +, Gustaf V, då krobprins; och hans: ” bröder” ha ' duat ärkebiskopen; vid; nå ot” tillfälle, eftersom. de;. + var vana ' att: använda tilltalsordet; IF 4. du till alla undersåtar, "När Sund-' "Pberg nästa” gång ' träffade Oscar II, deras fer, förde 'han saken på tall 20 Att Sveriges . konung 'kallar; "mig för du är i sin ordning, men : pojkarna ; ska "säga ärkebiskopen! - Pre s280 Copyright P.1.8, Bor 6 C SS. k. nyckelroman. : - Den somm till äventyrs önskar lä-] sa en uppreklamerad nyhet på den ” franska: bokmarknaden, - Maisons! closes”, och .. beställer boken hos '. parisförlaget ' Raoul Solar, omgående; på posten wtillsä! :ommenderat .brev från förlaget "innehållande er nyckel; Först "imågra ” dagar "senare anländer - ett tet; paket innehållande eri låst . tt; och -då nyck ken låser upp; ligger, här den skade boken. Enligt förlagsrek] men är ”Maisons closes” ett” hi-. » isloriskt: och .på alla de sätt veten” : skapligt 'arbete om prostitutionen i! " Frankrike, den grundligaste utred-! ningen hittills. Ma vå Tre. bridgespelare + --Håde ' fått en okänd fjärde man -vid bordet, men det visade sig snart . &tt nykomlingen inte var särskilt ”hemmastadd i det ädla spelet. Efter en rätt grov tabbe av nykomlingen frågade, en av de tre: / "> Hur länge har ni spelat bride ge egentligen? : 7 — Ja, ni kanske inte ror mig, een jag har lärt mig det i. dag, + srarade nfkomlingen. "Blixtsnabbt rade repliken: - Hur dags? po Aa on : -— var är din "mamma, Ania? — Hon gick-till fru Aridersson på | Imars — Grubbla inte för mycket & över dina gamla missteg, min: son, utan gå raskt in för att ra nya" Ö SANDHÖGEN AR MIN still mamma och berättade: -— Ja” satt - pojken mej mitt på mun, men” ja hade han'i min sandhö . I hittils. . användningen äv Töstningsm: m den mycket, mycket kompri-. [partier återfinns. vän en v fem minuters visit för två tim- L "Fyra-åriga Christina .-:kom in i min sandhög , och kakor och då kom den. nye Sken i huset bredvid och pussa Md före den til honom i "skallen rhed $p SS ch skrék, För va" så han. sprang "och 8 ut göra! "Ve rför "på ef a Tack, vare Laholmsortens före- läsningsförenings teatersektion har hittills i höst två synnerli- gen "förnämliga teaterpjäser fram förts i Laholm av Riksteatern, nämligen ”Han som fick leva om sitt liv” av Pär Lagerkvist 'och ”Unga fruar” "av Ronald Jeans. Den förstnämnda pjäsen var ju av allvarligare syftning, medan den sistnämnda var en' Komedi, vilket dock inte hindrade, att ä- ven den hade ett och annat all. varsord, Programmet. för teatern har alltså varit sådant, att: det kunnat tillgodose: skif- tande publikintressen, Men man kan ju' önska hör mycket som helst, . och man har frågat, om man inte skulje kunna få även : — Detta går knappast, säger rédaktörAxel:Ejwertz som är den som har hand om teater. verksamheten.i Laholm, För det första är. scenen på Stadsteatern här. för. liten för att ett större sällskap skall kunna uppträjla, Detta: är en sak, som teatersek- tionen inte kan ' göra "något åt. Vidare är utrymmet i salongen och på läktaren för litet) Skall vi ha hit ett större sällskap, blir det ju också dyrare, och mea det antal sittplatser som nu. finns, skulle det inte finnas någon möj- lighet att få det hela att gå ihop ekonomiskt, Hade vi. däremot haft: 'en större teater, skulle det” nog ha gått att få en operettföre. ställning ' här, ty tillräckligt med publik: "skulle säkert. ha kommit. I Man "har också frågat mig, var- för vi ej kan få :se den 'och den | teaterpjäsen, som getts på andra håll; Svaret blir i. stort. sett det- samma . som det jag lämnat be: träffande: operetterna: Scenen är för liten på Laholms stadsteater för : "större : teatersällskap, . och kostnaderna - blir för "stora med hänsyn : kill att: vi kan ;ta emot endast en begränsad publik." 1 bl ar Getinge och: :Öskarströri, r ej operetter... Laholms" teater? Zu . | de "storlek;” Visan se CHEFEN. FÖR. FÖRELASNINGSFÖRENINGENS TRATERSEK. 5 TION AXEL EJWER RTZ INFORMERAR.” - känner det lite bittert, att La- kolm, som 'dock är en stad med tusenåriga anor, i detta avseende skall överflyglas av. stationssam. hällena,. fortsätter hr Ejwertz,. :- . Nu saknar vi som sagt en tea föreställningar, ' Men skulle man ej kunna . bygga den tilltänkta idrottshallen sålunda, att den skulle kunna användas för tea ter?. I en lokal, där man skall kunna spela teater för. en. re. publik, måste. man ju na god akustik. . Det är säkert svårt att. göra” en idrottshall så- dan, att. den kan användas. även som teater. "Men då vi nu saknar en, teaterlokal av tillfredsstä ör man ju undersöka olika möjligheter till. lösning av frågan, och jag vill härmed bara kasta fram” denna tanke; r recensionen av. ”Unga. ruar” i Laholms Tidning framhölls det, att pjäsen. varcen : publikkomedi. Men, frågades det, är detta nog? Till svar :härpå vill jag säga, att teatersektionen i. Laholm tyvärr inte "är i tillfälle. att .bestämma Riksteaterns program. vi får väl. ja av vad som finns. på teaterns repertoar, : Det -programförslag, som:'först tillsändes "oss, bestöd av: fem komedier plus tre” enak- tare, även dess komedier, Jag svarade då, att. vi för höstsä- söngen kunde reflektera på högst två.” komedier, , och. då vi fick meddelandet; att vi kunde; få hit Pär: Lagerkvist-pjäsen ”Han som fick Jeva om '.sitt liv”. Men, på- pekade "man: från Riksteatern; denna : föreställning . blir nog för dyr för Laholm, Vi bestämde oss dock för pjäsen; och det. hela gick bra ihop... heter som finns att ordna teater i Laholm, kan jag. inte utan. vi dare. finna mig. i kritik. Men jag förstår, säger: r Ejwertz till | sist, att. frågan om” det" räcker med. komedier: mest.ä Riksteaterns. Hedning, ningar pifvit stora "succéer. Man ter, som är stor nog för sådana! — Med hänsyn till. de' svärig- . Fr Terirek ci oe ”Httesods" Det stundar till ny boka Stockholm ' och i ny tokoto å| 'jes då bl a ”Från poliserzs hitte- godsmagasin div. böcker, som upp- ttats och till Polismynt digheten blivit överlämnade under år 1950, såsom... . Bonniers konv,-! isxikon, Norstedts uppslagsbok, värld; Nord. familjebok, 30 "uppl. 0. S. v. Hur bär mari sig åt för att tappa Sökt upplagan av Nordisk familje- OR | . o- i.världen består KEvinnoöverskott har man fi n. i de allra' flesta länder i världen, på en. del håll mycket accentuerat ef- ter . framgår av uppgifter som statisti- ska centralbyrån sammanställt ur endast : ifråga om . Sovjetunionen saknas uppgifter. I "Europa tyckes det endast vara Irländska republi- ken och Bulgarien, som företer un- dertalighet ” för kvinnokö Kvinnoöverskottet i senaste . världskriget, . Detta |" olika” länders " folkmängdsstatistik; - (77) « väljs. inte blott, ' resp. = 995 kvinnor” Pr 1,000 män). Tyskland 2 både" väst- och öst- zonen" — har” ett enormt kvinno- överskott, sannolikt uppgående till c:a 6 miljoner, I lvis Berlin .utlägger' mare 20-tal Poste ioden," utan. också. senatorer; . smän, borgmästare och lägre tjänsterhän: inoni delstaternas och länens förvaltning, Ir många stater gäller valet sammanlagt ett. Jlökal" kondidat texter förven' far" ERlgnd 0 Ohio. Ros förekom år 1949 pr 1,000 män inte mindre än. 1,363 kvinnor. I ryska zonén ;hade något tidigare noterats siffran 1,346. - i varje tusental män 1,077 kvinnor, i 080, :. Polen, - 1,100, - Ungern 1,043, Rumänien .. 1,069, . Schweiz 1,049, Finland 1,086, Belgien 1031, Portu- gal 1,061 och Tjeckoslovakien 1,058. vilfråga om Frankrike redovisas på I: Italien 1,051, Spanien 1,085, England | 1,081,” Skottland" 1,051, Jugoslavien; H De amerikanska läkarnas arvoden är ående avsevärt högre' än "I: en: del' länder. går emellertid utvecklingen liksom” i Sverige mot en av Iproportio- nen, I Sverige finns på varje tusen- tal män 1,007 kvinnor, i Danmark öch Norge 1,016, Island 1,001 och i Holland 1,006.:: OM Tr "Den:till: .syhes idealiska Könspro- portionen finher man endast i ett enda land, nämligen Brasilien, med 1,000 " kvinnor 'pr 1,000 män. Vad angår utomeuropeiska "länder i öv- rigt kan bl. a. nämnas, att USA har överskott ' på : kvinnor ' (1,012)' och Cahada underskott (966). I Japan räknades år 1950 på varje tusental män 1,040 kvinnor, i i Indien endast 941. H . "PRAG: Jurisdiktionen i Tjecko- slovakien : skall ' enligt beslut : av nationalförsamlingen helt omänd- rås efter sovjetryskt ter, med- delar. Prag-radion. 2 Rättvisans skarpa s rd. skall | alltid. vara riktat .-mot sabotörer, spioner, och alla : klassfiender: som de: -' amerikanska och där har degsa. teaterföreställ- ten rapporteras snabbt, & över hela > landet med hjälp” v "radio Kod den snabba förmedlingen” av. resultaten skinerna;.. som. nu används: av nens väljare. Sedan sista rösten avlämnats i vallckalen. "Öppnas. maskinerna av ”valförrättarna"” sina siffror till valhögkvarteren | i städerna och på” landsbygden, som sedan vidarebefordrar den1: : dem till” centraler, för de: olika staterna, Genom pressen, "och ra” I dion sändes nyheterna minut för minut. över landet och världen; En typisk vallokal på valda- gen är en lugn" plats. En polis håller vakt för att upprätthålla ordningen och hindra valpropa- ganda som är förbjuden i vallo- kalerna. "Köntrollanter. från” de politiska partierna är också när varande för att se till: att” valet går: rätt. till, - Då väljarna kommer. äl val lokalen, prickas hans” namn: av på ett register. Om det 'inte inns” någon”, röstningsmaskin, erhåller 'han en röstsedel där samtliga kandidater från alla Han drar! sig. "sedan tillbåka |o :.|tll ett. bås och” prickar” för de kandidater. han röstar på, viker ihop röstsedeln och stoppar .den i' valurnan, "Inte förrän valet äf över öppnas valurnan” och sedan räknas rösterna samman i när- varo” av ' representanter för. de två största partierna, Om väljaren bor i ett' distrikt där man” har automatiska röst- ningsmaskiner stiger "han in i ett bås somr automatiskt stänges om han rör. ett handtag. .' Ma- skinen sätts .samtidigt i funktion och han kan trycka på de knap- par" som är märkta. med. hans omkring en tredjedel av natio- | -; konstruerad ” så: reg "De Hesta” stater har system som tillåter änhan” plats öj Fastän” det ' amerikanska folk et- förmodligen” komrier” ätt få reda på utgången av; . president- valet Tedan tidigt på morgonen och resultaten kan ofnedelbart ; efter. "valdagen" återstår en for- mell” procedur, .. nämligen ' sam- Varje valdistrikt” räpporterar manräkningen" av :elektorsröster- na som officiellt" sker den 6 jar LUC i kongresser. ; Detta: system : grundar. g på på presidentkåndidaterna utan på "elektorer" i tTespektive'' stater söm .senare väljer, Presidenten. 1 realiteten är emellertid. valet redan avgjort. "då elektorerna re- rösta | på en ' viss, kandidat. De fyrtioåtta staterna har till- sammans 531 elektorsröster : av. vilka den vinnande kandidaten måste erhålla "mer. än Varje. stat Har .samma elektörer som senatorer och representant- husmedlemmar.' Sålund; rie- rar antalet elektorsröster: i de olika staterna från tre i en liten Deaware till 45:i New > Enligt detta systera' ä det också möjligt för en president- kandidat att erhålla majoriteten av "samtliga folkröster och. ändå te a valet. a P6. vann. Rutherfors Hays över ' Samuel Tilden,. "trots att Tilden : erhållit en majoritet på 300.000 röster. -1888 valdes Ben- jamin Harrisson trots att Grover |: Cleveland fått 100. 000 fler röster. 1824 erhöll. ingen "av: de fyra kandidaterna " majoritet. i elek- torskollegiet . och enligt konsti- tutionens "föreskrifter, överläm- nades” avgörandet till represen- tanthuset. . « Varje stat hade en s (Forts. på nästa sida) . kandidaters namn, ' Maskinen-är ätt väljarna inte. röstar. direkt], dan tidigare; förbundit sig: att |: . | ma period ifjol. eller från 3474; 700 Rais, imperialisterna |” skickar : till". vårt. ”land,. förklarar 1 vad 'som är gängse bland de sven- ska" "privatpraktiserande | läkarna. Med hänsyn tagen till valutaförhål- landen, levnadskostnader, 'ö.. dyl; skiljer sig dock inte medelinkoms- terna för dem så mycket, beroende .| på att den amerikanske läkaren har betydligt kortare arbetstid och färre patienter pr "dag 'än den. svenske. Vid jämförelse i, detta de kan het > älva de kate "eller läk kär mycket» vanliga liksom speciella läkarbyg; genader, sök group" . di nics), som de vill sökå. Den fria sjukvården tilltalar: inte amerika- läkaren och sjukhuset, enär "man i USA inte: särskilt - högt '- värderar det; som erhålles gratis, förklarade en känd labourman i i i Chicagor 2 man "inte underlåta att känna ber: undran för och stolthet över:den | svenska” läkarkårert, som genom Ät påta sig en så' avsevärt större betsbörda gör det” möjligt att kv: hålla den enskilde medbörgareris utgifter för sjukvård” på en 'blygz- sam nivå, hävdar i Socialmedicinsk - Tidskrift dr Sigurd Elvin, som; re-|] =. dogör för sina. intryck från en :stu-: dieresa i. USA, där ..särskilt; den öppna.” sjukvården. uppmärksam- mats, / ic del. i USA i me> "Läk åra vodena. : "ytterst skif- tande allteftérsom ' vederbörandes Kvalitet och ”klientens- ekonomiska nerna; folk. vill helst själva. betala NH SKILLNADEN I LEYN Re. KOSTNADEN mellan dk Gees och områden har kraftigt pressatå sammen under efterkrigsårem; Skäl ver Sk, Dagbl (bf) och” föröl Tr tre Era grupper som vett första” etapp : Dei är nu tegeringens . Sak att fastställa antälet dyrortsgrupper och spännvidden mellan Gem, I dena nu gällande dyrortsgruppes ringen" för "löner och Sjalteav- drag är antalet grupper fen; och skillnaden mellan ' högsta och grupp — "vilket inte är Ada som högsta 'och ligsta » dyrortstal — -:18 procent; Det' finns efter den nya dyrortsun= dersökningen inte plats för fem grupper. Och även. fyra "grävs" Per skapar för stor trängsel, Tre Erupper är "vad som kan bes traktas” som lämpligt. Det finns efter den kraftiga sommanpress< / ningen : inte skäl att "Iaborera med Hera grupper, SKR frågan fram på nyåret 1958" kan man nog förutse, Det gäller att se . till; ' så att inte 'dyrortssystönaets anhängare tillåtes plottra" bort det | rättmätiga kravet omen rejäl. res vision av de nuvarande: orättvis -v SKOLMÄLTIDERNA ; hör: allt= mer, blivit ett insändarspalternis mest omhuldade ämnen,” Soni: har der fördelen ått -mångå' känner sig ter, påpekar Svensk Skoltdri,, 'o ger matkv ställäre. i Det "finns ten del. folk om fycks leva i den föreställningen att skolan skulle inom" skolmål= tidernas "fam kunna. ordna : ett . slagg å. la carte-setvering, läma + pad att tillmötesgå de mest skif. . tande önskemål. De tom" håller ' på att barn behöver en rätt ata= :. bil kost i skolåren önskar att få - sina, krav beaktade och :krön«= situation, och de. väl utbildade .:och duktiga: läkarna tar som 'régel .be- tydligt” högre: arvoden än andra, Patienterna belastas dock ofta med fler och många” ånger ganska” kost= digt för diagno- senå ställande och "man: kan: ifråga- sätta om inte' detta resulterar i'ett ekonomiskt utnyttjande” av. patien=- ten: Särskilt” vid group " linies :ut- dellösa: woch > betalande: De : först- nämnda erhåller sin vård: vid fria agningar, som "regel anordni; umband med”vissa "sjukhus; ni mast liknande poliklinikerna i Sve- i PÖLISEN:I VÄSTBERLIN här 0 hjälp av bilar tilltagit på senare ue går det nu att. stanna : lar som passérar: zongränsen mellan C kedja försedd "med stora ståltaggar + åstadkommer punktering om" deor mellan' de. båda zonerna: med? av att smuggling av diverse varn.köres över. Åtgärden" motiveras att” ffektivt: kunna stoppa de b och Västberlin. utlagt ' en bilden) - som "ofelbart (se. tid: Genom "”punkteringskedjan samtliga bilar för kontroll. .: -' Medan. "den . svenska ': dags pressen under kriget och åren närmast: därefter kunnat noté-> 1 krafti. 1. ra ig | hade . 195900 ex. (22,1; proc), ;35 socialdemokratiska tidningar 596,700 ex; "(17,1 proc), 19 bondeförbunds- i 152,900 ex. (4,4 proc] 8 Nn ökningar. — 20,5: proc; + , 1945 till 1950.— kan man ki istatera en stagnation under de : senaste två åren. Populärpres-. "sen" däremot. har ökat” ” markant, -' Detsamma: lä . fallet i England "och USA . +; 236 "dagstidningar : ökade. : den kornmunistiska” tidningar. 60, 000 ex. gar. "utan / ” markerad ”politisk” 175,300 ext (5,0 Pproe.): vardagar. första halvåret. i; år. med 23,000 exemplar jämfört. med sam- exemplar - till" .3,497,700, > varäv L681,800 ' exemplar "för ” storstads- bress och 1,815,900 för landsorts- ress, Storstadsprössens ökning var 17,200 'exemplar och landsortspres- sens 5,800. Den totala upplagan av t grunt tal 3,5 milj. innebär 1,57 ex- amplar per hushåll eller 0,49 éxem- alar per invånare, vilket” ger Sve- ige rangplatseti. som "femte nation och : geografiska spridning v nömgång. Det material; 5 -| betala insamlandet av det: "| rektorer : och lärare upprätthåller - bällning Gscllekapen- 8 | brukarna. Det är alltså. någonting förs sy de under- sökningar: under den" "motiveringen att der: ”medicinska" a epfoftningen i na sing, De som är ål . defdöräliga nog att tycka; ätt den gamla hederliga” svenska” mjöls ' rhateri' har sina förtjänster' hål- > der hela sitt 'patos för att över= tyga allmänheten om att 'det är ' på deras linje som skolfrukostar= na "skall läggas,” Detta' förefaller satt .vara en diskussion som kan pågå 1 det oändliga, . Föräldrarna Inser inte "alltid och det i vissa fall = = att hänsgri mål" fe: tas både; till ekonomiska, .” sonella'. "och lokäla: skäll: De erika t id ten: av "noggrann karlägsning av garn ' 'som al JFyvende "och äidat" samt att alln ver; ' och önskar "en nom ; erhålles, - utgö - omfattande, vetenskap! och frågan, huruvida patie; mate] ina”); ken. fd -skrytsäm" av ill slut blev. den” andre 'ärg ” | rial, besvaras med ”Vej jnars göra det?" 4 Ia5' och hela, raden av jordbrukets övriga skolor skall inte endast va- rat undervisningsanstalter ': — : de bör "också" vara en naturlig sam- lirgsplåts TD Jordbrukets : ; män, kvihnor. och” ungdom, .: geläget: att. dessa skolor med 'sina en så. god ke kontakt som möjligt med "ett uppslag,” vilka. hus- > enligt 7 sina bruk ar” ordna. Den värda: kontakter . med bygdens - folk". an nås. på. olika lg relsen nu ”arisett sig ' bör lippta ; fråg "dessa lärares medvérs att det. innevärande- höst visat; sig att. antalet äv: de. kombi. nérade - kurser, . som plané sätt; --kan-»jor män och kvinnor "(komma till 'sko- lan :—' eller också kan skolornas lär -arpersonal bege sig ut till. jord- i stil med Muhammed och berget. utnyttj js. önskvärt att skolans” :arpersb- val i den mån ”så är möjligt med=- 'verkar' även "vid de undervisnings- | "Men skall "dat målet. nås sär .det]...« käurser,.' som >", hushållni: "Ipen har att anordna för salen juni derstödd +. s ufbi ksamhet Materialet visar. åven "att. 32 "TS- anslutna tidningar. och Hc krifter tillhörande -' gruppen ipopulärpress ökade sammanlagt med 96,200 ex- emplar: från 4,243,900' till 4,340,100. ör samförstånd . med . länets -hushåll- ringssällskap vid själva” skolan el- ka ler i bygden anordna 4 kortare un? äve der 4 utb + 1. ser: L är. över- Härtill er 287,600” I för tre nyanslutra s. ki serjetidnin- gar... Den TS-ansiulna populärpres- sen har "sålunda": en sammanlagd medelnettoupplaga. av' 4,627, 700 ex- emplar, mot. 4243, 900 föregående år. tygad "orm nyttan” härav. En” sådan verksamhet” "skulle, menar "styrel- sen, vara till stort gagn inte-brra för skolan som sådan" utan” " också längs mittgången: i hemförsamlir ” POOLE, | södra Engl som-:en kung struttade” på förda" > "Harry. Pressey'.fram Att det blir hårda tag i dyrotisa . "kallade ”alt- uppträda” som "Expera : "| " ler på sitt och råkostarna använ Vv Ög fråga. om 'd 59 folkpartitidningar svarade för ra hälften "eller 1,716,900 ex., d. fidning. Två s..kl upp: nådde sämmänlagt 1,034,842 exem- plar "mot 1,047,664 ex. "samma, pf riod i fjol " . '. 5. 49.1 proc, B2 högertidniogar "lärarna, Härigenom + Uppnås god kontakt med” byg- den, en kontakt som "dessutom kan bidra till att göra skolan och dess are kända bland bygdens jord- gén. ”ge "bort". sin "doter, gången var ' för: 36 år. sedan; -' Na. hette dottern änkefru Barnes, -var-. 68 år gammal. och gifte sig: med I6-årige Henry Medland, ' gens kyrka för: ätt för andråt im H 7 ' de "reella förutsättniha ">" Ar "HbbV hans skryt och sal MJa, cc öc allé. ref högtära sla nd: de åre
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.