|: Måndagen," 10 novem5er 195å cs FIT S VS VY YET a KO He je Varför ” prutade kostymen? : att du aldrig kommer att. betala len, - lora så mycket. En stärk. fiske finäring ; utgör alltid ett. betydelsefullt led. i i | strävandena” att trygga landets" för- keriminister 'Hjalihar Nilsson i' ett föredrag i i lördags: Han pekade ock- i så på de insatsör, som den svenska H fiskarkåren utförde. under krigs- YTA åren :-med . .avspärrning och därav öljande: livsmedelsknapphet> I ” - ”Utörer"vad-fiskenäringen direkt NN Nn därigenom att iden ger sysselsätt- ning - åt. båtvarv och konservfabri- | - Lier - ker, Fiskarebefolkningen, ger lands-' ev "bygden ett. rikare yrkesliv samti- digt som den också i stor utsträck- ning” rekryterar, -lotsväsende, fyr stat, handels- och örlogsflotta. Utan |- - : kostnad för det allmänna utgör fis- karkåren en värdefull. kustbevak- ning, som: under .åfens lopp: räddat många människoliv. "Detta är till. . räckligt. ; för. - att slå fast' att fiske>]: ”, näringen väl. försvarat det stöd som samhället: tidigare>"gett och: som i > fortsättningen också. kommer: ätt lämnas för nä >. veckling.” ? ' nerligeni välmotiverade, har stigit 124 pr : Priserna på jordbruksfastig] - som ' under: :1930-talet var mycket =" > blygsamma . och : då” endast” ökade med :4 proc, har. under 1940: tal stigit "med i: genomsnitt S pro ligen; koristaterar . redhingåinsfitut: kogsbygdetsia äni slätlbyg- Här synes de relativt goda | ' skogskonjunkturerna :hå spelat en 3 visst roll. Emellertid s häger med: skogsinnehev. : gast. har detta korimit.” z si Norrland, och "det. är, idärsår på ; Du vet" mycket väl) = Jaa men. du. förstår at. jag, "vill inte” ”att skräddara skall förl sörjning med livsmedel, yttrade fis- . ger : har, :den också stor” betydelse | De” erkännsamna. orden är: synt r ter, |- :ldra upp ' våra > klockor," dels att | ket . kanske är viktigare "och. dels engelsmännen dr Archer John Po rter Martin, London (t.v. ) och är. Richard L. Millington: Synge, Muchalls, Aberdeenz:: n "självuppdragandé schwe 2iska : klockan-' betecknar väl - gränsen för hur långt man kän” ; gå, när det gäller att få fram”. -.en arbetsb ande fi hållet automatisk, emedan b itteriet förr eller” senare blir utb klockan stannar... "+ 2 Vid början, av' 30-talet ärbetade izarna vidare på flera linjer. För att bespara klockans ägare; några sekunder per dag och nå .; gra: fingerrörelser har: urtekni kerna arbetat på: den självupp- . i dragande > mekanismens " kon- struktion. och fulländning” i två.- århundraden. + Det är då något”, + äv ödets ironi: att den: perfekta självuppdragning! som man nu. komnit fram till i de moderna : av dee enklaste och först pröv: Ede: Ho "alla? konstruktioner klockan dras ;mens rörelser. Annars har: schweizarna vid; här ' laget "hunnit utprova så som "alla tänkbara, anordningar: för att vis "skall slippa dels besväret att komma ihåg att dra: upp dem; vil- aft få :en jämn gång -som 'är: det -] allra ”förnänligaste med de moder- autom tiska uren: Man har t gör kli a = ÅS Sr som, förts. cenniet, medv orkat nd, lekte H | iufttryck. eg "här too : de efter sak skjutit + fastighetsprisern: Lantbrukets Jönsamhetsutvec! ling har sannolikt också spelat" en iEs roll; - - FART - Sörmlänningarna SLU:s förbundsstyrelse har beöslä- tat att bonderörelsens riksstämmor i stämts;- inte: heller i vilken stad :. stämmorna skall hälles, et kursen vid jordbrukets förenings- skola på Sånga-Säby märkes Her- iman Andersson, Tönnersjö, Gun- "| tiderna. En a vplinning här ibland |. är | gett upphov .till:en hel kedjöreak- I är Bhordsur,” vars "fjäder drogs upp av| .f veva gjordes. ett. annat -automatur, | . | jaride 10 å 15 åren arbetade schwei- tion av nya förbättringar; men; det hä 8 "uppfinningar: "beträffande självuppdragande ur.-En av de för- ta: automatiska klockorna var ett en” vindmotor, Ungefär i samma] där urverket hölls i gång med ett vattenhjul; i :andra- drogs drivfjä- man » öppnade och ängde en Cörr 'ellet låda," Den tidigaste" elektriska klockan fänns retlan 1889. År 1922 lades pa- tentansökan i in'om" det första elek« tiska fickurét och under de föl- ziska uppfinnare träget på att söka fullkomna "det elektriska uret: Till slut gav de emellertid. upp planer- na; ty hur bra en elektrisk klocka än gjordes, så. insåg de, att. den nar: Johansson, ”Årstad, och samt Johansson, "Kvibille." Ialdrig ' skulle kunna: bli helt och | Perrelet, tillverkat en +. På. 1800-talet, försökte - självubpdragand. | följt sedan dess Jochj nu? stillasittande: köntorsmänn ska I rösterna. N folkpartiet. ökat sitt underlag i stä- Några uppfinnare patenterade arm- bandsur, ; vilka”, drogs upp, genom muskelrörelser. i ägarens; handled, ivandra fall i var uppdragningsan-= ordningen-. ansluten. till. boetten; så | 4 att. varje gång ägaren: öppnade bot ettén för, att se -vad klockan var, så fi fjäden n e - | intresse: regionplaneför bund — det bildats méd Borås stad och ett 30- tal omkringliggande kommuner som intressenter, För detta intres santa arbete, som pågått i omkring. I två år, "redogör i Politisk Tidskrift (SLU). en av de i: arbetet hårdats engagerade, "kommunalmannen .och nyblivne riksdagsmannen redaktör r Torsten: Andersson. Det man i prin=' cip kom" fram till är av ytterligt, [SH 2 ; Vi enades om fter många och långa debatter som så små- ningom mynnade" ut i: ett Pro- gram' —" att 'det var: en" första- » handsuppgift att: så -.planera, "att vi. kunde behålla . en.. levande landsbygd i 'Sjuhäradsbygden; Vi -blev 'ense om att stadens bastånd inte i" allt 'är i beroende 7 av, - att "den ständigt kän expandera med hjälp. av "den arbetskraft, ; som ildlikt talat står i kö vid stads ; Porten föratt komma inom mu- satt staden i: det :långa" loppet "skulle ha'lika:stor behållning av att sådana förhållanden :' skapa- "des på landsbygden att även de, " som ; lämnat '. jordbruksnäringen, > kunde "stanna : kvar. i sin heim- "bygd. och - där finna sin fortsatta utkömst.' Detta skulle också vara < ett. stadsintresse, ty. dessa -män- niskor . skulle: i sin bygd:bli. ett » bestående" och : kraftigt stöd. åt den som konsumenter av stads äringarnas, produkter; Vi ville: därför; forisä Andersson; "utreda; och lägga "Sysselsättningsfrågorna ik den; vi ville medverka. till att o talet — pivotupphängdå. vikter” som fjäderuppdragäre. Omkring "1770 hade en schweizare; Abraham-Louis ganide:-klocka enligt" den pri lämpa principen i fickur gångarna lät. vänta; på; Efter... populära; togs, de” gamla? idéerna åter fram. och. damm; $: av och 1923 : blev” pateni görs. El sera av,förbättringe kän kaväl .som personer. mer stem, rr använts "redan på 1700-115. na komrmuni r. delserria mellan: centra sute i byg- den "och": j i samhället, tränga sin i valla”, .$e a blir mår? cch och" bygdeplanering : iberörda myn- digheter/och tälortärnas = spe. .elella; intressen ".och: behov;> Det äller" en! örsörjnirig: rg att all på landsbygden”. är ännu mycket: .stark SUNDSVALL” (TT): TS ”"Bondeförbundet har is in huvud, sakliga förankring på landsbygden, och valutgången i år visat att dess position : där” alltjämt , är "mycket stark, sade" statsrådet. Norup i ett tal vid bondeförbundets höststäm- ma.i Sundsvåll på lördagen.-Bon- deförbundet ;” fick. 22,1 .proc..' av landsbygdsrösterna, vilket är obe- tydligt mindre än siffran 1948; fom var” 22,3 proc, Jämför ma é 1940 har bondeförbundet stärkt: sin ställnihg på landsbygden; då. häde det ' endast; .19,8 proc, 'av; lands- Bygdsrösterna. Folkpartiet fick. i år 19,0. proc, av Jlandsbygdsrösterna: Det är 0,7 -Proc, mer än” 1948, men den” stora folkpartifraniryckningen under senare: år gäller .huvudsak- ligen städerna. I år tappade: fölk- partiet 6,000. röster på landsbygden, men: stegrade sitt röstetal i städer- na 'méd '53,000 'och fick 29,7, proc. av' stadsrösterna, en ökning sedan 1948 .med 2,9. år. 1940: hade 'folk- partiet. endast. 12,1 prob. -av:stadsi | Sedan 1940: har alltså derna" med 145,4 proc, På ländsbyg- den” håde' folkpartiet 11,9 ” Proc: av rösternå år: 1948, varför dess fram. marsch: på "landsbygden": fram + till 1952 .motsvarar .en ökning: av. un- derlaget med endast 59,7 proc. Det är' alltså tydligt, att folkpartiet i allt större utsträckning ' blir ett uti "| präglat stadsparti.;. Denna: tendens korresponderar: med > den alltmer markerade strävan från. inflytelse- rika folkpartikretsar att göra folk. partfet till förespråkare för eqsid : konsumentintressen. 7: Högern fick i år 11,5 proc. av landsbygds- rösterna, en ökning med .1,9 i -jäm- förelse med '1948; År 1940 hade e- mellertid. högern 13; 9 proc... av landsbygdsrösternå. - Av, högerns rösteökning.i år kom 32,000 på stä- derna och 27,000 på landsbygden. Även högern är alltså till övervä- ande grad ett stadsparti. Vad so- cr kralerna' belrälfar kommer | ehov av. us ysselsättning och iluftsliv; ;tillgodose Ör :grad än: ute” i 'glesz bygderna, där. det helt / enkelt. är N Ma att hotellet Mifardar i i denna” väckt | ra stad - vid "Medelhavet: har. fått böta”; 200 fHesetäs för len förseelse band med 'Rita Hayworths' sei besök där, När polisen kom och efter. vanligheten "hämtade hoc tellets journal: över. anlända gäster fattades där uppgiften: om oelebra "Vysjinskij i skyskrapa Utrikesminister: Vysjinskij och med: honom hela Sovjets” utrikes-' 'departement "jämte. utrikeshandels- departementet ; är ' flyttklara: - De kommer inom kort att Slå sig ner i den nybyggda skyskrapan på 27 våningar belägen” vid ' Smolensk torget i Moskva.” huvudparten av deras/rÖstförlustef iår på landsbygden: MN «Landsbygdens | fämtid, ör stora : pålitiska ; problemet i : samhälle, , En " livskraftig landsbyzd med, ett rikt. utvecklat. näringsliv är "en förutsättning > fören ; sund sämhällsutveckling. - Den: ensidiga ionen, äv och" bebyggelse" till” några få 'stor- stådscentra 'är-en olycklig utveck- håll. vid upprepade, tillfällen häv- dat, att samhället rjåste medverka! till att denna, fråga, snarast: möj- ligt får en förnuftig lösning, Folk flykten .' från landsbygden måste hejdas, Detta förutsätter att jord- bruket; : fisket, : trädgårdsodlingen ock andra” ländsbygdsnäringar får lika goda "möjligheter. till ekono- misk lönsamhet. som andra närin= gar. De sociala. och kulturella för- | .månerna på landsbygden måste bli, likvärdiga med stadsbefolkningens, | Näri'sslivet på landsbygden måste! alltmer "Gifferenteras genom. att | småindustri och: hantverk lokalise- ras fill landsbygden. Detta prob- första. i sitt slag i landet — här”: .--rarnas hank och stör. Vi menade | C att ch | S2 Deutzmotorerna / är. långt"äti - > bostadstrågorng. ägnas . tillbörlig | "exporteras, , då ling, Vi: har från bondeförbunds-| : Traktorer fö - Oki > Världens traktorindus stora Jantbruken och står område, Konstruktörern. Er är redan under utprovning, = när han i lördags kväll på. " trygt 100-tal medl i frn nu vid betar nu erövrat de stora. och medel... gränsen till 'de små lantbrikens febrilt på att få fram en traktor- avpassad för de mindre, gårdarha och flera intressanta typer sade direktör FH. Moberg, Ultuna, bl. a Varbergs stadshotell talade: inför ett ir ett timslångt föredrag. utveck. lade tal. på ett mycket intressant och lättfattligt sätt de senaste'rö- nen på jordbruksmaskinernas om- råde; : Inledningsvis berörde. tal "trak- torernas utveckling, =. 2 pm vi nått ett slutstadium, : säde, tal, men så är icke fallet; Vi känner: som hänt på motormarknad togendriften "bytes" och - bensindrift, : Dieselmotorerna har tilldragit sig ett mycket stort intresse bland lantbrukarna” genom de låga bränslekostnaderna och” vi har" dagligen förfrågningar 'om "de är bra. Naturligtvis måste vi värde- sätta de" låga bränslekostnaderna och der r ringa brändfaran,'mén än- nu. har denna : motortyp ; inte' fått den tekniska fulländningen. ; Den har 'slagit. igenom - ide: länder," "dar 'såväl fotogen som bensin är ”svår- anskaffade drivmedel, men' även i börjat vakna,;Den stora! häken:z är att. motorn är svårstartad,' särskilt i kyla, och att;den genom de. små serier, somibyggs, är:betydligt. dys rare. än förgasarmotorn, s ; Det: höga ”inkö ur, Mellersta Hall: ”Aktuellt inom. -maskinområdef”, så nt Amerika ' har . intresset för typen]. ds lantbr om dess hemland bRodskapsbäraren” är mycket intressant, men jag vill in- te påstå'att'den är den rätta. Den är byggd så att motor och förare sitter: bredvid varandra längst bak, och alla redskap kopplas framför på Tamen, som är - byggd 'åv stålrör bär dantbrak a +. traktörstdustriens nästa: mål dem, Men i Jag vet, sade tal,, att 1951. års bränsleutredning föreslagit en utbyggnad av Kvarntorp och ny- anläggningar i Östergötland, där fyndigheten inte ännu börjat bear«" betas, sö > Från inåskinfronten : i övrigt kunde dir, Moberg ' tappor- tera att några revolutionerande sa= ker har man inte fått fram de se-- naste åren. Av konstgödselspridare ning har två' typer” kommit fram, som" man "väntar siZ goda resultat med: relativt : hög placering över marken, Redskapen krokas fast un- der m en och i 'stället för 'en - såningsmaskin kan, man "applicera en' enkel låda. Ramen & är så byggd, att man även kan lägga på 'ett last- flak, Konstruktionen har dock en allvarlig näckdel'och det är att man måste ha. ex' komplett: Fppsättning redskap ' avsedda” för stypen. kan nämligen: inte: änd; av i framtiden. Båda går också att "för" bespr bjuder inte på "några nyheter, då man än så "länge vet för litet om en grupp forskare” studerar probl - met, må Fl Agronom Lars” Andersson frams förde auditoriets . tack för: den" in t. verka också ha sina sidor" att montera Ja redskap "under: ramen; Fn "den försedd' med 'en'12 hkr, Juft- kyld "motor, ' men' det. dröjer nog inte länge förrän tyskarna går över till en starkare, En liknande kon- trukti håller ik på med, men den är avsédd för större Jantbruk.; ;J princip ser den ät som en stor” Taotoreykel med sidvagns- chassi, -Motor 'och förare, sitter allt- så'på sidan och” "på shossiet I mon: ” | seras dock av de låga driftskostna-, t "| derna och: för- lantbruk, som har I. mer än" 1,000: körtimmar pår år är den att .rekommendera,; Mart: skall emellertid komma ihåg, alt diesel= otorn. blir billigare vartefter, att'den älltid kommer att vara ME got; dyrare 'äh övriga” typelö Yen som'skaffar-sig en' dieseltraktor bör förvissa>sig: om att det! n röparationsverk 4 som har reserydela; och. kan klår vi ”reparationerna;” De vänligalmöz - torerna:” klarar ;snart, sagt'den min< sta" smedja, Jag betonar: kraftigt'att det'inte' finns :någon: anledning; att bums kasta sig ö d luftkylda traktormotorerria, 750 vecklade i ifråga: om” Iuftkylnings: tekniken. och den typ, som provats i' Sverige" har testats. mycket: ingå- :I'ende. Proven har utfallit till?stor di + | ade att:det enda: som”finris-att" ta Den tyska traktorindustrin arbetar-febrilt med nykonstruktio> ner. och' har. i'en. del fall lyckats mycket: bra: Tyskarna: har gått in ilför.:ett fyrpun NS få” fram är gengasen.— tyvä älla nu, höll: tal.7och kom" södär"in”på teras. "redsk mt heredskapslager av drivmedel borde varje lantbrus kare lägga upp för. att "gardera sig fygen till andra traktorer. Det kan eri; och "d efter samlades man till gåsablot. : Före föredraget invaldes åtta nya ” at dagars. studieresa till Danmark, Fö eningen Norden i i Halland. har: nn haft ” ett "gott. sommarhalvår, säger dess sekreterare fil, måg, Bo. Wall på HN:s: förfrågan, «Yt ot Distriktet självt. ordnade ju för det första i samarbete med Nordens skolr jä en verklig: jätteresa... för ett ev. nytt a läge, s] Kommer vi i”ett sådant läge, kan vi inte gå tillbaka till hästarna, Vi har värken folk eller hästar så det förslår. Det. enda; drivmedel vi kan men ' bättre : det än ingen körning alls." Det tar. dock lång tid att gå över: och därför - kör. vi cha, ett. be- sk för "öv Den gick ' till Käpenharnri. den 21. maj och "närmare, 100 skolungdomar var med i extratåget, Resan anses ha varit mycket lyckad. Går, vi så till Iokslavdelriingara. som . vanligt” varit livligt. Från Had- sten > har .: kommit” schackspelare, - Man & är benägen att ropa på staten när . det gäller: ett: sådant : bered- skapslager, ' men jordbrukarna hör själva ordna; sakeny'så att det räc- ” 2 år. Jag "vet att man frå- r vi behålla drivmedlet? Nå- i för Arhus-traktens lantbrukare, ;" Gömgogärden om män. int tänka sig sprit eller terpentin sådant" läge, : gav . direktör ” Moberg ett mycket belysande svar, som vi- tillsnär beredskapslat gengasen; Man kan bekant. utvinna ; metangäs åv göd- sel, satan att förstöra gas” på, tuber, vilket är: en" förut äittning: för "att: man: ”skall- kunna stem,' men” desså träktorer får. inte den: internationellt Den ' verkligt intressanta nyheten re lantbruken, och det är den mark-' naden, som nu är den mest efter sökta av. världens traktorindustri er.” Tyskarnas "lilla traktor 'eller - | man kanske skall kalla den som"i är. dock deras traktor'för'de mind- | ahvända den som drivmedel, att' ej heller denna lösning. går:att:rea- lisera, -.- I samband ' med: "denna fråga kom dir. Moberg in på skif- feroljan: sx — Vi har naturtillgångar, ur: ka vi kän få ut fina produkter för såväl del'som eld; oljor, men det fordras så stora an- läggningar att det inte skulle räcka med '100 milj. kr ES bygga upp nav. ” i "går "börjåde :”Bokens vecka hos 500 av landets bokhandlare. Det blir öppethållarkvällar, centraliserad bokpropaganda och lockande -spe- cialarrangemang under denna sto ra, j. sont lem måste vi med det bringa till en lösning. Det är av så stor betydelse för hela vårt sam- hälle,. att samförstånd mellan oli- ka' grupper ech partier är nöd- vändigt, - till motto ”Bli ständig gäst i bor handeln”, +" +: Bokhandlarnå har låtit 10 kända svenskar välja vardera fem favorit« böcker, Hasse Ekman har: valt; dn SETS Pon g eu | me "Veckan", Ragnar Thörstersön, okhandlare "Nils Re, PUB, och Göran. Wall, ' Biblioteksbolchandeln. studerar några. av ”De. 50 DON Jändsk prosa, bl. a. "Maughams ”Ho- nung och malört”, Inga Tidblad har valt modern svensk prosa, Per Mart tin Hamberg har valt lyrik, Erik Hjalmar Linder den svenska klas- siska prosan och häcklöpande skol- läraren Rune Larsson äventyrs- skildringar "(med ”Kontiki” överst -| på Jistan). Kar de Mumma, Barbro Alving och Arne Sucksdorff har valt respektive humor, deckarhisto- rier och naturskildringar. anläggningar för att få fram nina la scouter,” tennis-' här-regt skolbarn, folkdänsare och idrottsmän, " a : I samarbete med Fjärås—Li tadar lens” avd, 'och > RLF mottog: horra Halland "slutligen-34 representanter” Från” Viske'" härad 'reste 15' barn - [till den danska. vänorter Öster Han ;: | herred .och' därifrån kom”en grupp”. ;Jom:likaj många Kommiunalm n' på | besök! 7 i : : s Vårberg skickade" iväg g2 berso ch eh kommunal delegation har” iden finska" vänorten Nystad. från Köpenhamn, Sandefjords Gu tekorps, Haderslevs arbetarsångfö ening och ordf, i Nystads Nordens avdelning. .- Tvååker har liksom Himledalen— : Lindberga haft besök äv.en grupp från Haderslevs' vestre amt, deras ” gemensamma danska. vänort, a - Mellan Morup—Vinbergs avd, och ett par danska skolor har förbindel-. ' ser knutits, .och under sommaren har lärarna besökt varandra och - planerat för barnkontakter, -" En kommunal : delegation "från Falkenberg . har : besökt : Brovik i: | Norge. | Vessigåbro- Ullareds avdelning kilde—Hörve i Danmark och en stor sällskaps- och studieresa till Ullens- : aker i Norge. Schackkontäkter med: danskarna har inletts. Från Getingée—Harplinge har se- kreteraren rest upp till den danska . vänorten . Nes, finska Luumäki har besökt Halmstad förbereder i dagarna! ett” besök i Gentofte, SS C:a 25" barn har utbytts mellan Oskarström Enslöv Kvibillé - och Langå på Jylland, ' . ot Idrottsutbyte har ägt Tum mellan Sin dé och Kalvet e i Danmark. .ä . Slutligen har Jaholmstraktén skic- kat iväg 84 resenärer till Mön ge-, nom samarbete mellan RLF och Föreningen Norden. - Dessutom har naturligtvis på alla de. håll där vänortsverksamheten fått fast fot mer eller 'inindre liv- liga enskilda förbindelser odlats. I nas, att i våras sex "svenska folk- skollärare under 14 dagar ttväxla= des med lika många danska och öm- ning. Allt som allt ä är man rätt nöjd in- om Föreningen Norden i Halland I med sommarep. oc. ss spelare = ;och' skolbarn, till Hadsten Varberg. har. kommit skolbarn . . för såväl radspridning som 'myll= ' använda för bredspridning, Sprut« hur besprutningen skall tillgå, men > > Ava a r | medlemmar i klubben : och: vidare beslöts att i sommar företa en 3- Heman, ee ale och börjar i norra Halland; harsdär «+. ner tille en stor idrottsträff i Hadersa a då älie har ordnat barnutbyte med. Valje- - "Torup-—-Ätrari har börjat förberé= = da utbyte med sin nya danska vän- ” - Tort Hvetbo.. FRåN w , och ordf, från, den = - Getinge ir : | —Harplinge. ' : Ar detta sammanhang bör även nämg ..: sesidigt skötte varandras undervis- ” Na t | + 4 I AAAANAMA SINN ASAR NG cv END mo U - ,; en a Ar ; NYEFTE v NN V 3 Ls -I:.LAHOLM. AARAA AAA RMIAAA. NIKE s . . Då : a q 7 VUTETRVUTTTI VYCETVYCEFIETETETSENIVYTVEVSUYVTYVVVVVTVYTYS! FESYVTYTTTIT Tv Ive ARKA sd SERNFRETREEFPEVErVE ve A
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.