nn LAHOLMS "TIUNING YFSSTYYTESYSSYTEIYTYVYYTTTYY TOT VY YTYYTreYYTYTETTFITYTYTer YTV > LEOPOLD; "Solen går. upp kl, ned kx. 15.54. Lovad. vare : ord, "Morgondagens namn han, som 1 äkäpadå . skymningen, . aftonen "tystnaden, rummet utan (PÄR LÅÄGERKVIST.) 159. - RKallaren = Jamen, ']- på våra böxer — — > SÄ . prat,” fanns ONÖDIGT OM: Lunt-Johan, fått korgen av en flicka: -: | Ja är blixt: förbannad på oa allt ' va kvinnfolk heter —' di borde vara ända in i —— — avbryter arbets: kamraten: Tjusar-Knutte — om "TV vi inte hade” kvinns, vem skul? | le då sy i våra knappa å Jap= behövde vi. karlar sonr då inga "gen ' på folk, Bland ;. som utropades - befann " Persson: sont... Rå å sVarvudet., ma bland publiken ar. IT : någonting så där mitt -— Säg, något an, Lars Pers ix -bys Bland besökarna befann: sig. Lars. Persson i Bohult, Som! hade . ett. mycket. dåligt rykte. orten att prata illa bakom - ry föremåle; sig även -en:ko. . Inget bud lämnades. dock; på vände sig utroparen till. Lars som upp hov. sin röst och. ropade så det” hördes av alla: - ” > — "Vänd" om kont. Ni kar' väl " aldrig hört Lars Persson säga i synen!: oda se en RR fanns en lärare, som ; ute SZ nad, Pågde hård storm. abe av sin' lärare. . Då säger, rat; — Det är sväl , klara sig i det här ”Skuta” 'so! '/ "kerade snabbt: "värre för « små vrak sort "> huvud. En dag får va lättare, : : besked. om, | ; - främmande" i venska" och : 'säger' - sedan han lägt på Turen Sn ' havande or wid. ett läroverk blåsvädret. m ehdast befann sig - sl d från dem, repli- i < På kort: avstån Det är ännu bland. elez : mest gick under nanmet En - kväll, när -han' var vanliga kvällsprome-, "Ett par av ” s elever råkade vara ute sani. "digt och kört i i omedelbar rärket- driver om- n en för- .: skräcklig . tandvärk - Fe je | ikare MA snar SL Te an som det på ren för sig. själv taridläkår et är, han va inte nykter! : Å : sina” nyfödda, så planterade också Av - Seden att Plantera ett barn fötis har varit a aa då gammalt 'germanskt. bruk, förbun- det: med tron att barnets liv varit knutet till trädets, på så sätt att så länge. trädet. växt och frodats skulle barnet bli vid liv. Detta fö- delseträd måste emellertid plan- teras "vid. viss bestämd tid och inte när 'som helst, 'A vissa orter ansågs" det att födelsetillfället var JOHAN. SEWERIN- mål man” ville att trädet skulle ha, ty det stöngde vie so'en,. vär- men 'öch den friska lufien, den kom bostéden : att bli, Juktig och H mörk .ocH ohälsosam. ; . Det ;kan «i. detta! sämmanharig med - vårdträdsberättelserna om-= talas, att man i vissa länder också Europa, så försäkras det ofta, längden upprätthålla sin ekonom iska jämvikt enbart i intimt sam- arbete med Afrika: Utan att metodiskt utnyttja den svarta kon- ” tinentens ännu otillräckligt expl oaterade rikedomar, skulle det solid grundval och för antid a 4 Svara beroende av Förenta stater na, ” europeiska näringslivet sakna en Men de föreställninger man ofta hyser om. förverkligandet av ett afrikanski-europeiskt samarbete är ofta farligt naiva. ' Afrika är inte längre. ett försöksfölt för" politiska dilettanter och ännu mindre något haft för" sed att plan s.;k, fris hetzträd,”, "vilka alltså uppsattes till. H : lämpligaste . planteringstiden,s 'å andra orter ansågs det att det var bäst plantera ett födelseträd "när månen ' första. gången efter. barnets födelse stod i ny. Gärna borde det vara ett frukt- träd som" planterades, men, i brist på 'sådant. kunde man välja ek, ask, lind eller al. Dessa träd bor- de helst planteras såsom små plan- tor och ingalunda som större träd, . Goethes: farföräldrar - plånterade ett päronträd; vid diktarens 'födel- se, .men för det mesta brukade "man" dock: plantera ' ett äppelträd Gnär en gosse fötts, ett päronträd åt en flicka, Eventuellt kundé flic- kan också få ett valnötsträd. "Ju darna brukade. "ofta pläntera ett | céderträd för en pojke och en gran för en flicka: På: samma sätt. 5 som | enskilda de födelseträd. åt en hel by ett träd; Detta kallädes då” vårdträd. Genom detta -vård- träd ville man skaffa: sig en rot- fast sinnebild av byns liv och dess framgång, d.'v. s, tillväxt, 17.7 -Ett fläderträd,' eller rättare bus- vara! djuren. för häxeri, " Därför ansågs det å vissa tyska örter ock- så bra” att tillverka dörrvredet el- ler. rigeln 'av fläderträ. Fläder ':an- vände” man vid pingsttid också att ”märka” ; flickor '..som var kända för: att vara lätta på foten; fläderKvist .” sattés "under .; ” |'upp. vid en sådan flickas" fönster- "karm. ; ”Vid ' Johannes blommar fläder! och då blir alla förälska- de tokiga”, har det sagts i Thy- ringerwald, » I '. Bayern brukade man säga::'. ”Om en flicka skakar en: : flädergren . på . Tomas-kväll, | kommer. hennes . brudgurå från l värdträd: med Vv ott | är ; just inte "känd sår såg go! ; Etf > vårdträd . var ett träd .som stod genom ' mänsåldrar : vid en gård: och skyddade folket 'i gården | från. olyckor, särskilt genom: onda | makters. inverkan: Man trodde ju | ir ganila: tider: att. visså träd hade inneboende. andar;.: både .onda och goda. » Gerom.viatt . pläntera "ett träd, i vilket enligt folktron. goda andar brukade taga boning, trod- de "man "sig" som" sagt tliförsäkra gården... och ', gårdens- folk hjälp | « och bistånd. av trädets ande, Deh- na tro är synnerligen: gammal, och naturligtvis inte bara, vanlig hos Nordens folk” och hos germanerna ” allmänhet”! Detta . sätt att ära ett' träd förekom även i det gamla Grekland '— det var sålunda Åeus, som" förbands med ekarna hos .grekerha, ” När det: rasslade i ekgrenarna i. ansågs ' det "att Zeus kungjorde . sin . vilja, ; och denna -vilja tolkades. sedan av Prästerna | inför menigheten, De mäkter, som man, äntog bod- de i vårdträdet, ville man ju hålla sig väl med,' och så blev vårdträ- det medelpunkten för eh. del. mä giska riter -'och symboliskå hand- lingar. "Än i-dag kanske det rent av lever kvar något litet av derina gartla tro, t. ex, ' bruket: att vid julen sätta upp en julkärve i' ett träd.. Troligen sattes kärven ur- sprungligen upp: just. i vårdträdet invid. gården, : fast, detta nu är, glömt -- och . man', numera tänker mest på "småfåglarnas bästa, > .. Flyttade man bort från gården, sålde den : till anhan. persån, var det mycket. vanligt att .man tog ett frö eller en plarita av, gårdens -sig "till "den .nya oningsplatsen. På dét sättet hop” Bong få med. sig den gamla| I”vårdanden” som hodde i. trädet åga. : fe gamla vårdträd 'plentera- des' naturligtvis så nära gården | söm ' möjligt, och vi 'kan ännuidag på: enstaka platser. i landet se väl- diga trädjättar, som alldeles över- -Skbggar' för att inte säga ligger över det hus intill vilket det plan-|y terats,' Med all sannolikhet mot- Nerkade denna närhet det ända? i Anders Andetsson' fyllde dd år och hade, bjudit hem några vän- a net.: Någon talare i egentlig me= ning fanns infe' bland dessa, Tis .den gick, klockan . näfmade ' sig midnatt och män . skulle just gå . hem; då: någon föreslog att man i alla fall borde: hålla ett tet tal. Då reste sig Svensson, ; harklado sig, och sader - | — Egentligen skulle: vi hurra för dig, Anders, men : grannarna stället vilja förest$ ke, framför ladugården ansågs be-|? av 'någon frihetsstrid. Troligen "uppstod denna' sed ire- volutionens Frankrike. . Man vet i. alla fall att i maj: 17909 ett fi hetsträd .. plenterades i S:£ Gö dens, och plantör: vid tillfället. v ingen . mindre" är kyrkoherden i distriktet; .. - Troligen . hade . man. dock äver. tidigare haft ”frihets- träd” i Frevbiuke; fast det då va- rit: fråga om träd, :som mera: lik nade. de allmänna - maj: åde för allsköns även- tyrare. : Afrika kommer inte ati förbli £ö en europeisk koloni > Koloniaiismens tid är förbi, I 'dei3' och engelska 5. > Alla 2frilonska f tolk beltäner sig på väg mot Uv avtonomi Dessa .- -Mäjstänger :' var: :- där söm här: lövade träd, É ned och satté upp på annan lämp- lig: plats, men då de naturligtvis snart vissnade” och blev fulä, övers gick man. snart. till levande, unga träd som- flyttades. Majstänger- | Ta. ansågs ., vara ”aristokratiska” och" därför kallades de nya träden för frihetsträd sant blev som sagt levande träd: som! flyttades. =... "När Ludvig XVI blev konung i Frankrike. -planterade han med egen ; hand » ett' frihetsträd under stora : högtidlighet trädgården. ir Paris; småningora "avsattes lät parisarna örbittring . förstöra trädet arr dit ett. .annat' i dess ker : på sandar i trä ä för vårdträd på tal —”allt det där hår nu endast kulturhistoriskt in- tresse; Men icke: förty. är det även nu för: tiden" mängen som. plante-' hem, inte för att en ande ska bo- sätta sig' där; men mera för gläd> jen' att hå ett stort; mäktigt träd som: ger skugga, Ne och skydd! rar vårdträd ' vid sitt :nybyggdal. . En den att betrakta Afrika som en or- ganisk enhet;' I själva verket över- och : nationellt oberoende, om. -ock i olika stedier, De konstateranden logiska argument som går ut på att fastslå de afrikanska terri- torfernaås oförmåga att. administre- rå” sig själva och att utveckla sig utan; (europeisk hjälp har ingen be- tydelse;' Världsdelen . utvecklar dy-]. namiska krafter i riktning mot sitt); fullsfändliga oberoende, 'Med tahke på Irah kan man säga att folken föredrar att vara sina egna herrar i misären hellre än satt "må -bra i beroendeställning; > Om Europa vill c effektiv ekono misk samverkan" med Afrika, mås- te det. därför vänja sig vid tanken att i de' gamla 'kolonialfolken "se likvär gå partner "som måste för- beredas på sin roll medelst en gan=- ska kostsam och ibland :besvärlig befrielse. men åtnjutit ekonomiska privilegi- "Tidigare har kolonialis- er, i framtiden: måste Europa nöja med en” enkel roll som partner. En kontinent rik på ; mångfald n "europeisk illusion utan samarbete med: Afrika åt träffar kontrasterna och olikheter- lönnar ;: borde komma ifråga pöeudoplatanns ett; åstående = i soni streck: i: alla väder, E också "> bli jättestor" liksorå fort som vårdträd vid” ärden - har dock den nackdelen att de blir så gamla, som "ekar och dar." z år; terligare fem" hundra å den att dö, Almen äldre” och asker: kan” också uppni en aktningsvärd ålder. | Ett-avskyvärt bruk” för: en växt, ka form återfår "blir alltid 'ett m foster.” nu inte vårdtrådet alldeles inpå knutarna, gärna ett, stycke borta, på, men! lindar, : ekar och rst Och främst En sykomorlönn, Det a sägs att eken kön bi tusen I femhundra år växer den; yt- äv grenarna på ett gammalt träd — man hamlar; kallar man dett — att det ska växa frarå nya, spädare: skott med rikart grönska. Det må nu vara, men "under flera -står. dessa” hamlade. träd "där gå fula och avskräckande, - att man icke kan begripa" hur, människor” na vill förgripa sig så våldsamt på Sin . vackra; symmettiö- 7 det: aldrig, det " Är det så att man fruktar att ett. träd ski bli för stort på den plats. det: växer, : bör . det: beskäras i mycket yngre år så att det också samtidigt kan" ges" en: värdigare ;forin. och ".aldrig: kommer - att .stå na i många avseeriden Europa;var- för det knappast kan vara lämpligt ätt sänmansmälta den svarta kon- tinenten "med "Europa till ex enda i homogen; gemenskap, : 4 I 2 ; 'otänkbar | konmer att finna och kan i delia i icke-räntabla investeringar. Det finns inget argument. för att dessa. bördor endast skall bäras av europeiska näringslivet inom” kor- tare eller längre tid drar nyttå av förhållandet. . Dessutom önskar Ah ka atv vesteringarna skall vara till rå några få länder, medan hela det |-. på den svartiå kontinenten m helt primitiva metoder, Jo ring är av fundaméntal b tyc för Afrika, Infödingarnas näri har" endast. föga nytta av gru ploateringar vars ”"idukter delbart exportera. no fria” från skatter och - svariga” kretsarna kra stora bolagen betalar tl höga skatter som skulle mi en snabb förbättring av jordbruks- | me derna. Dessutom: önskar man 7 rika förädla råvarorna. : Andra etappen på det afrika europeiska ' samarbetets väg! randet av ett enhetligt myntsyster Hittills har de olika zotierna varit intimt. knutna. vid mod N åddéspelerskan. och. pin-up' en. Da Boy, hur. varit knäten till Odeön-téateri ; är 7 Paris” oci monotära. system; Monetä kvenser än politiska åtgärder. An=- tagligen är: Förenta staterna mers ett verk ' av "dollarn, sorå fr, o. m sin tillkomst fritt fått cirkulera I på hela territoriet, än av den rent. por litiska- enhetsviljan, : Myntenheteh skulle sedan kunria, efterföljas” av: tullenheten; och un” europeiska makterna inbjudas att 'helt-avstå ifrån sina störande kont? tingentsysteni, NE En annan ; viktig "etapp skulle Kunna bestå I att till Afrika över- ningar;:- Den”. svarta har ofta "håft mycket större konsé- | der en förberedande fas skulle de |' En; ivensk "bokförläggare hart: na höst med två ord klart och dligt. deklarerat vad han menar ed :sin verksämhet. Han har så att säga tagit bladet från munnen, |- rent ut, att här gäller det'min |" själ att tjäna pengar, vad. än "kri- |: föra europeiska : översköttsbefolk-,|, tiken öch publiken tycker. EE saknar inte territorier som är lämp-' liga..för: vita «jordbrukare, Vil "kärv :såsoni exempel nämna högplatås T- 4, aräbern norr nästan ihgenting | Bar” gem "med de "svarta t.vid ekvatorn, men ; man vet. i allmän-= . ingenting om ”att även" de el kr Åå ds rådena” är helt. andré än i garna". Längs- medelhavskusteri är å| Afrika: överbefolkat, 'men' i -konti- nehtens hjärta och. vid' atlantkus- föreligger brist på arbetskraft; Eu>- -| ropéernas :. verksamhetsmöjligheter är dessutom klart begränsade: av de talosisk ållen, på. bägge” sidor :om 'ekvatorn;, |” klimatologiska. förhållandena; Ofta. & befinner sig de mest lovande trak- I i De. geografiska, 3 na,på Madagaskar, i Kamerun: och. och etnol skillnaderna, torde | Ekvatorialafrika. På grund av Afif!! vara, de mest kända,” Man vet att kas, underbefolkning förefaller ua invandring: spolitik ivstor, skala”, från r alt bygga en elektrisk "Kamerun ” (hära” Edea): till: Afrikå" med tidsbegränsade kori-, trakt, men, beslöt Senare att stannä | terna: just i de kl ogynnsamma zonérna,' "a Afrikas brist på pol ännu" er slående; å gehorhträngt' . av arabisk . nations lism, och Sydafrika, vars raspoll fiska. "arrogans är outhärdlig," Där- till "kommer" en andra : distinktion mellan de britiska- besittningarna och. de' områden : som: befinner 'sig under' fransk och portugisisk för- valtning:” Medan: Frankrike "och politik följer assimi- åstadkomma eh” organisk ", enhet méllan' metropolen. och, de” gamla an - be- "administrativ" och EN . enlighet med der: linje” som rödän. 'prövats inom Comraonwealth. +... Infödingarna: Franska Afrika Blir franska: med- Vi avser då för |” det första” Egypten, som just nu är Ar som ett skelett utan liv;:. . i " Livstidsfänge här. eget piano öd väl nu, och därför skulle j jag FF En mördare, som sitter i i Härlan- dafängelset i, Göteborg på livstid, är troligen världens första fånge med eget. pi 0 i sin cell. Pianot har fången: självt köpt på avbetal- ning för 2,200 kr med. hjälp av gelsepastörn Ivarssori.” DK - Fången är 27 år gammal och hår ända sedan han: först kom till Här- Tanda för sex år sedan 'drömt om att få ett eget piano och lära' sig spela på det. Ilan håller nu på pen att ta sin organistexamen; ”Av=1- öts av k borgare . med: samrda : rättigheter | som: fransmännen, i moderlandet, och. ,de har sina. representanter i parlamenfet,«: Samtidigt. ser man hur under ' Englands andliga' Ied- ning en rörelse för afrikanskt obe- roende . uppstår." " Trots den obe- stridligt goda viljan hos dé intres> serade: länderna .. har 'det hittills inte . ens närmelsevis varit möjligt att: försona de: brittiska .och: de franska ståndpunkterna i den, frå” gan. : Etapper för ett eventet: «is samarbete | Den säkraste "grånävalen för det ter Ivarsson,- som köpt pianot och förmedlar pengarna. från fången, som förtjänr dem på, 3. .hobbyverlr, samheten. l AE ska inflytandet i. Afrika är S, . man Tål så ”säljande utskällning”. LJ ner; så är "det ”säljande När man könstaterar: ätt, Er mL (er nets Tjuvens dagbok ären; högst omoralisk historia, så är»det.ock- så nu vet/vi det. Om en bok får berör av kritiken, så är det gott och väl, ren: får: den utskällning, " 'så går det la brå — bara . kritin lägre instinkter; senbatiohski "lorna, Sällan till. ändra ezenski per, 'som. väl också måste stin hos den som. ör bok. vt Då. var härom dägen en unj "skogsarbetärpojke”, som vanin , stort. och rejält” romanpris, Ett dant vahn/ ju, bryr Vi inycket"? våra dagar, Men en här 'omdömesförrnåra,' Man appellerår ; , framför: allt. till. densammad åk, cv” också författarinnan , rå Er, va ett pris' för "en alls, - så én framgång, och om Creek) Vari toa de, bok, 'Han' Inters : mu sent? ä Törbigåeride : > Enter tt vjuadeg,Å en tidning." om ett och > s . annat, coch han” passade: 'på'ä dit.! ”En” högt: de, essä , "inslagen av onani -och -baltgårds- lån Tas Hård t; ex; kan skrämma : 5 "dåss,| så blir detta vips en strålansM bör I THÄnga läsare från boken”; sa > et de” vöjlighet. för försäljarna rön abben; ”Fråmför” enkelhet, väg- en i och bruksanvisningar; : | H + örfatteren,':. förläggarån. i bokhandlaren. Boken: har kort och " förhållandena vet att det behöver" gött blivit en handelsvara på sam- T brul 4 enkelh , ”na”sätt som" motorcykeln och fa= Och ärlighet, ” : JTukorven,:/ Ne : "Serierna och seriemagasinen,. del l flesta ', barns speciella glädjekälla för . att "inte säga" nödvändighet; ären - CR tt skiljer sig enligt min uppfattnin - vel 5 princip inte” rskilt mycket från | gamla : tiders > "indianböcker + eller |: - . liknande: Det 'ä ” egentligen, bara (normen "”säljande ” utskällning” ud . ”typen”. av lektyr som växlat med > Man frågar sig också öm de 9 åren. I" indianböckerna” och" andra en. -kultäruppgift' ati" ge” ut. bör jämförbara objekt fanns minst lika | mycket råhet sorå den som kom- mer till uttryck i-en' och. annan |, serie. - Och: en balanserad männis=|.;x. ” ka: måste' ställa: sig ;som - bestämd ” ken till MHjänst, Det finng en st mötståndäre till .varje form av rås het och brutalitet i i den lektyr, fll ! stora"flertal, som omkring, och tror både p erbjuds barn”i' upp "Så uttalar” sig” den kände” bärn? läkaren och." barnpsykologen, do-' cent ; Edgar .. Mannheimer, tillika ordförande i Målsmännens riksför- den : av ! 14-årige' Spanga-pojkeri Björn Lindells förolyckande under F lek! på ' Spånga station. som -tillsarnmans ” mad en kamrat varit och sett filmen ”Stålmännen” tycks ha inspirerats" därav den farliga" leken bland: högspännih; | ledningarna :— med: ar och bokförs läggare. . Att man slutat att tro” på författare är. ju 'en speciell sak, som man inte ska mer, än: nödigt .. kKländra-. för-. ” trupp av sökare, som nan faktis måste söka. Med enkelhet rare för Oss. Vi mister: till; slut underlaget att stå på, Vi kan inte a fraser, gör vi det allt svå-. - H SO bund, mot. den aktuella bakgrun= | ä följd. > Andra Bknande sätts I'samband med ”Stålmannen”, ”Fantomen” och” övriga seriefigu- rör, vilka för mångä barn ter. sig en djärv inv Det | som idealgestalter;: som det gäller fattas inte. erbjudanden öm. uppz att till varje pris efterlikna; ru: äv fr It il > Varhelst , den råa mentaliteten hamnarna,. med tänke på att ex- ploatera gynnsamt belägnå mineral. i En 30 "årig "New. York, Vincent . Goluch,. är- "IT. restetades: nyligen för att ha gett sex falska brandal iked ; och för grund av handelsbolag. : -Dessa projekt /' eméöllertid. otillräckliga. Om , det iska sarmärbetet i Afrika skall .— Jag- gillade” inte valresulta tét, var den ursäkt Goluch 3 on tyst ini) svarade Se med inför polisen; a Å ha:en mening, måste även'de ej för dessa territoriers förvaltning an- |. svariga länderna, vara beredda” att dyker upp bör deri bekämpas, fort- sätter doc. "Mannheimer, Men då det gäller "serierna. må-man akta sig för att generalisera; det finns som bekänt riktigt trevliga -sådana också, .och därför bör man. inte skära alla över, en kam. Helt allmänt kanske ran vågar säga att en del'av a dessä serier 15 (Forts. på västå. sida). förmås ta en enda'sak för vad den kel, att det för vdrja bok Som säl jes också finns en köpare, En vån- rätteligen” är, vi tappar. innebör= > lig :' människa, en människa. som ” den och ser: bara till "ytterverket. , ; Pojked, | 1e: K "Vi bländas' ay. fraserna och det a Kånske spar och försakar för att” få v ali ; råd att köpa en bok då och då. "yttre 'skenét, Det täpper slutligen oh : go- till våra öror och fördunklar år or | da råd, .köper, blir besviken” eller" gynskärpa,. a , ödet sorå förbannad; Och slutar. kanske att "Business är alltid farligt att s tränga + en ; levande" lust för . arbete. och ägna sig åt ett : som i: grw-den är främmår .. ens väsen. Den bortträngda' ten som kämpar i i det tysta förla= mar vår kraft. 7 : Charles. "Baudouin, gå R vi i 7 bögtaligd ögonblick: kallat ,eviga det måste väl" också = utskällning. ning: uppgick: den i sept "tll 157,505,000. eller STAN omar '50,003 amerikaner Gott sällskap gör vägen "kort, sa a ni april 1950, 125000 ”åffra jane >...” fan som hade en 1 älsken hund efter gattar de am ikaneka styrkorna
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.