NO RJ Rd An "”"revTtYrYY Yt FYTYTYY EEE Pre RO PENNE sar a LAHOLMS "TIDNING +? För inte så mänga år. sedan var den viktigaste synpunkten på en bäddmöbel att den om'öagen skulle kunna förvandlas till en trevlig representationspjäs. : för . vardagsrummet: Hur den åen vär att ligga i betydde inte & myc ket... - Små utrymmen - gör att många ; fortfarande måsta tänka på att kombinera de båda funk- tionerna sova' och 'sitta,: Men det är tydligt att. man inte så. lätt som: förr glömmer vilket sem är - det : viktigaste; ' Möbelbranschens . folk intygar att folk numera allt' mera : intresserar .sig för även "-hurdan -sängbotten : är och om bäddmåtten” är tillfredsställände varvid ;riktpunkten - är svensk . standard, söm räkna med” minst | B5x195 em, . "Att, intresset- för”Bi - i) stigande" ' märktes Inte" minst? : vid : möbelhandlarnas önskehems- utställning i" Stockholm ' nyligen. " Det. var. påtagligt "att trängseln var största kring montrarna, som visade bäddmöbler av något slag. Aktiv Hushållning deltog” också med en :lång vägg där text. bil . der "och; några få 'utvalda bädd- element utgjorde en 'prakti stration; till den i våras vtigivna' broschyren Bädda rätt och. Sova gott, H - Bäddboken har” sedan sin till. komst 'rönt 'mycket stor ätgårg » i bokaffärerna landet runt, Inte minst uppskattas. att ' den. är 'så rikt illustrerad, ett hundratal bil- "der ingår, Dagspresser, veckotid- ningar och specialtidskrifter har "I publicerat en mängd artiklar och reportage i-anslutning till"de. er. :-faranheter, 'som "Anna Lisa- Ly- berg och Brita Svenon:us 'redovi- sat i den både sakliga och klart 'och trevligt broec ren, a > Aktiv" Hus ållnings vt; ningsvägg anknöt” med .sin upp- « delning « i ”bäddeng. wikt 1 ; Vid valet av bädd:måst> man " först tänka på sängbottrien” Vik ket är bäst;-en tjock ellep tunn betten? "undrar: ibland” den får kunn. ave tering av. de. bästa t typerna iråga - Om. såväl tjocka som tunna. bott. . par, Utmärkta är de relativt men "ofta .mycket välgjorda spiralL-el- ler-resårbottrarna med överklädé stoppning 'där det översta lagret i bästa fall utgöres av:tager>; av växtfibermate: . någon gång skumgummi. :Fi -« De överklädda spiral. eller re- ”"sarbottnarna : levereras i en trä. ram .som kompletterad med ben 'blir" en färdig bädd € form aven madrass, som sk. "> Bas f en ram. med ber. På. er tjock botten räcker det att ha en tunn vaddmadrass, som bara har till” "uppgift att hålla fast säng- "kläderna." te " Det "finns också tunna säng- bottnar av god kvalitet,” exem: . pelvis nosagfjäderbotten,- band-. gummi, bandjärnsbotten ock. spi- ralfjäderbottern,: De tunna" bott. narna finns med eller utan; ben. och "löså gavlar, .De brukar "nte « Ställa sig särskilt dysbara i, in- + äry Ät köp. "Men man kommer inte -'un- dän kostnaderna för bädden i sin helhet'så lätt här heller eftersom er. tunn" botten måste kombineras s med. bra och kraftig madrass; > Att köpa madrass är alltid ett besvärligt kapitel, Hur ska man " veta att den verkigen innehåller det stoppningsmaterial som 'sägg. På detta; område: kommer. varu- deklarationen att, bli av” verkligt stor betydelse, Ännu så länge har man inte annat att göra ön att vända sig. till kända sängilädes. firmor som är. måna: om. sitt an. seende och därför ser' till att kun. den får kod kvalitet; Blatid 'stöpp: ningsmaterialen” kommer tagel fortfarande +'i "främsta '; rummet. « Det används emellertia sällan o blandat utan tillsammans: .med växtfiber av något.slag, Av växt. fibermaterialen är :kokos. bättre - krollsplint. - Mycket aktuellt för närvarande är' skumgummi- "madrass. svarar författarinnor. na: till. päddboken”ärligt att det är omöjligt att avgöra, "Taglet känner vi ser, länge medan gummi "madrasser, På frågan v.lket som är att föredra, en bra "tagel. madrass '. eller en skumgummi. madrassen är relativt ny 1 den svenska marknaden. Mångi som börjat använda den är förtjusta och skulle inte vilja ligga på nå: got annat underlag längre. nära » tycker att gummimadrasstn föl "jer. efter kroppens rörelse, r, lite för. .närgånget. Ett är räkort: gummimadrassen är givetvis , ät » märkt ur den synpunkten fact be inte samlar damm och aldrig be- p iskas. och vädras. höver pi helst vara I sun iF marknaden. En fyndig oci 3 | slår i inledningskapitlet : där. det ni [nästan poetiskt talas om betydel” Succékomedien-- | Britt Häkansson),. Philip (Percy: der” ”andfjäder, hönstjäder kalkonfjäder, : I bäddboken. framhäll kuddar , såväl som ' täcken; filtar. med fördel kan tvättas Å cylindertvättmaskin och" torkas i centrifug. Det är lämpligt ettan. vända ett syntetiskt tvättmedel, som finns i. flytande eller pulver. form. Täcke eller filt" är”en vån- lig frågeställning när det gäller sängutrustningen, Filtar är lätthanterliga och lättskötta, Men många ': tycker mer om : tyngden hos ett täcke; I ett kapitel om hemtillverkning berättas hut man själv kan sticka ett täcke, Aktiv Hushållnings egen ' modell är ett täcke-i sadelmakarväv som. förses méd:ett påknäppbart överdrag av borrullstyg. Ett sådant är. lätt fir ta av och tvätta. Man slips per de "otrevliga, feta: och gsmuts.- ge täcken som: funnits och finns i så många svenska hem. "I'avsnittet om hemtillverkning får man' också veta hur, det går till att. sy en fackmadrass som kan vara bra för bårn och gamla; Om det femte elementet i bäd. den, sänglinnet, sägs att det är mest praktiskt att göra över. o. underlakan lika, Nötningen -.blir jämnast om linnet används... om. växlande söm över. och underla- kan, . I broschyren" beskrivs : hur man syr olika örngott exempel- vis. - örngottet ” med ,;, vinge och 2 och ficka, den, lättsydda ” omlottmo- dellen och amerikanska modelien som är öppen i båda körtändarna bare .Ideaiet är: en bädd; som används att sova i,' fastslår fattärinnorna till Bädda rätt och sova. gott, Helst önskar:man ock. så ett särskilt sovrum. för en el 8: ven en inventering: av de. olika komb nationsmöbler, som finns 1 dande indelning yaär gjo framgår ; Sova- net. Bädda rätt” "och sova gott :g' lbeéhövlig injekt: on "för. att bäddkulturen, i. vårt land. stämmer inte med vad som, sen för den jäktande nutiismän. niskan att få koppla av: och:so. va i en tillräckligt lång och bred plan och mjuktfjädrande säng ”Bädden ska vara:en mjuk famr att vila ut i, inte en åpparat att det motvillighet vill göra tjänst som "viloläger” . "alltsedan päradiset gives, såsom : tid:gare omtalats, av ' Riksteaterns '. ensemble: på Lakolms 'stadsteater ” söndagen den 23 och "måndagen den, 2 nov; kl; 20.00. 5 Denna I. B. 'Prieslleys spiritu: ella” och "verkligt .charmfulla” Ko. medi ksndlar: om ett ungt "äk- tenskaps öden allt från den stund då "de fram till: den dag, då de beslutar sg för att skiljas, Författarer. pollar på ett suveränt - sätt med människor, karaktärer, tids- och: römsbegrepp; och resultatet har blivit en pjäs; som kan'sägas be- stå av en tredjedel komedi, ' en tredjedel "fars och "en :trédjede kabaré. + De hår också överallt, där den: framförts, gjort stor. mande tycka, Riksteaternas före. ställning nar, regisserats av den från Blanche-revyerna' kända Leif : Amble-Naess och dekoren är signerad Pär-Bdward Wahl gren, . Flera ' &v våra främsta komediartister återfinns i rollig- tan, som har följande” utseende William (Björn Berglund), Helen (Birgit Kronström), Paul . (Carl- Hugo. Calander), Rosemary (M3j- Brandt), Joyce (Lill Estlander). " "Vidare medverkar. Rosemarys fader, Pauls moder, major Span- ner; mrs de Folyat, Jimmy Mow- bray, Stibyl Stinnig, en profes- sor i. sexualsykologi och dennes assistent, : UN "Handlingen tilldrar sig 1 vär tid och på. många skiftande stäl- Ien,: ri, 7 ' Till "söndagens ” föreställnjig' fanns 1 Lindgreng bokhandel på | jderdun, fjäder. Skönast är ej eller fjäder = i tur och oråning I - gyandun, gås och anddun, gåslkjä- fredagskvällen endast ett .20-tal / Stockholm” den 19/11 1952, Nl därefter.) 7 Vårvete =. Höstvete +. = Råg - "> Priserna gäller vid leverans till | följande ” s.:'k..” prisorter: " Gävle, | Stockholm, ; Norrköping, Kalmar, Karlshamn, :'Åhus,.;. Ystad, .Trelle= mer | I bokens söks älv ";”ottäs med och kånka på innan |? "unga "träffar varandra : 172, på jäktaren. Ännu är det allt. Marknädsberättelser och prisnoferingar: Lantbruksförbund."” Spannmål.” Ae mö .Garantipriser å' fullgod brödsäd av' normalkvalitet :vid inköp från odlaré under tiden 21—30 nov. 1952, (Priserna stiger successivt med” 15 öre var 10:e dag under. månaderna sept.—dec., med 15 öre var 107: e dag borg, Malmö, Landskrona; Hälsing- borg, Halmstad, 7 > Falkenberg och teborg.” 5: = Lantbruksi rbundet "noterar : den 18/11 1952 följande producentpriser på. maltkorn. och fodersäd, avseen- "de. genast leverans, fritt noterings- orten,' för vara av "normalkvalitet, 1 partier "om ; minst 4 äckar, kr havre 37: 50, - . Denna vecka har marknaden. ej undergått nämnvärda förändringar. "Tidigare gjorde. sig en något bättre efterfrågan gällande, men under de "senare dagarna har en viss avvak- tande hållning övervägt; Tillförseln: betecknas som rätt god på sina håll, men flerstädes är icke tillförseln. större-än vad. sond nu kan placeras. -Priserna är fasta och i huvudsak ' " oförändrade, några justeringar upp- åt har: dock företagits. som.i Norr- köping och Örebro. En del-foder- :vete söker sig nu fram på mark- naden, men - direkta prisnoteringar har ej kunnat sättas; det talas om att man nog "får" tänka sig priser, som” ligger i nivå med kornpriserna, "”Lantbruksfö bundet "noterar der 18/11 1952.följande producentpris på lättkokande: gula: matärter; nörmal- tagit ytterligare, - [1 K ”terfrågan vid 'dehna' tid” på "året. ej. brukar vara så livlig, är dock mark | naden utpräglat fast.” «Priset: Var rbundet. noterar. för. is; 'välsorterad - vara, leve- rerad banfritt "eller: Kajfritt' Stock- -holm, inkl.:-empallageé;- engrospris, vid. försäljning. till: pärtih kr pr 100 kg." ings vagnslastvis partipriser --på--potatis sv Följande noteras "den "19/11 1952 vid. parti- : till: handlares. försäljning detalj-- handlare, inkl: embäl Malmö! sq "Marknaden är tämligen oo rad,-. tillförseln "täcker" efterfrågan, som fi n. är rätt avvaktande; Intres- set för extra prima potatis är dock större, och en viss åtstramning i priset kan "konstateras. "Tendensen på marknaden får i huvudsak be= tecknas, som fast, Siråfoder. Lantbruksförbundet noterar "den 18/11 1952 följande producentpriser) | på Stråfoder, kr per 100 kg: » hårdvalls-, > på stationer. i mellersta Sverige ”kr 14; — Halm, höstsädes-, på stationer. i mellersta Sverige 5 00—5: 50, havre 15:50—06: "I :Mellan-Sverige kan man nog tala om en fortsatt fast hållning på hömarknaden, öch en rätt gynnsam export är bl. a. det'stödjande mo- meniet, Priset ligger därmed något bättre. till" ur. säljarens synpunkt. "Några "större prisrörelser är det e- + mellertid ej. fråga om. Norrlands- marknaden är helt oförändrad och «utan nämnvärd omsättning. Fasta- re ton kan förmärkas även 'beträf- - fande halm; och denna vecka har havrehalmen gått upp något i pris. an där man nu bäde hör och | tare - ser bra). Till: måndagens före. ställning. fanns . ännu kvar bil- jetter: till 27. platser: i salen och så inte "alldeles hopplöst aft fål "piljetter till 'denna sällsport ro- liga och trivsamma komedi, Meå | ju "mycket -trolig'; Tgaren Ernst : en omväxlande finns kuster med dyner och klippor, . här - finns vida slätter och skogsk'ädd ödebygd. - Här finns ” landskapsbilder av stor naturskönhet, : om inte det böljande åkerbruks- och landsåsens fot hör till & > vack- raste'. parier, som lan skapet har "att uppvisa. , Och i denna vackra och tättbefolkaa3, trakt natur. Här hus" Hovgården i Fäntarp, vil sera oss för.::Vi har nämligen släktgård, och det är skäl fö oss att vi skall' ringa. till gårds om vi får komma .på besök. Det får vi gärna, och" det är om det "| besöket och: det vi då fick veia om Hovgården; som vi nu "skall berätta för våra läsare; Gården ' ligger som sagt vid foten av åsen, och från bonings- huset och gårdens trädgård ser man, långt ut över den sydhal- ländska', 'slättén.” Tidigare. har Hovgården: : Varit i Jen "arrende- gård under" i Dömestorp.. Inom parentes sagt har ju nästan .al- la jordbruk i'dessa trakter va- | rit arrendegårdar under Dömes- torp, .Skottorp; och andra herre- säten” här, Med arrendena följ- de" optionsrät, "och man' kan! därför! tala om släktgårdar med precis samma fog” som man: så gör: beträffande do dbr k, d. är född" "1861; övertog 2 sin iur gården;'av sin fader Per Anders- son, -som levde tiden 1826-—1894; Det vär för. övrigt Per Anders- son :. och',hans; maka Elna. Ari- dersdotter' : som År öpte' Hov2 gårdén; och. det skedde 1885. Den föregående innehavaren; å. Anderssons men när han var född eller, när han: dog: vet” man. ihte.' Om "han övertagit” gården" av” sin fader vet man inte heller. Men sdét är 7 ati så > varit fallet, I varje fall vet. man; att gården i ;rakt:"nedstigandé brukats ' av”; Anderssöne Perssöner i två hundra” de: är ju en lång linj v. Mangårdsbyggnaden lav en lång, låg och vacker 'bygg- näd med huvudingång mitt” På ::l den ena långsidan, Det är "alltså ett hus: av gammal yp, 'och ä för le son, bredvid nuv. & Persson "omtalar, att - det, byggts före '1815 enligt brandförsäkringsbrev från nämnda år. Ur sitt gårdsmuse- um visar Ernst Persson fram en bräda, som suttit vid en fron- tespis ovanför mangårdsbyggna- dens huvudingång. Den bär in- skriptionen A PS + IP D Anno 1820... Initialerna avser tydigen ' Anders Persson, som levde "1793—1887 och hans hu- s'ru, och brädan är också ett be- vis för byggnadens höga ålder. : Mangårdsbyggnaden har tre stora rum samt'kök, vilka går tvärs genom hela de! stora hu- set. .Det är gammaldags trev-' ligt .. och ganska lågt till taket, där takbjälkarna ytterligare ger in'ryck av å'derdomlig byggstil.' Tidigare har Hovgården va- rit en kringbyggd gård. De två Hovgården F Flint : meddelade genom Sveriges - Men frågan är |: skogslandskapet " vid Hal- '' ligger bländ andra gårdar och ': ken vi särskilt. nu. skall intres-” - fåt: veta, att det är en gammal: . Jägaren Ernst Persson och fråga” I | intill nämnda” gård. "Som "ett av sger [4 ;och Ernst Persson: har byggt:om ekonomibyggnaderna och delvis flyttat . ut: dem men dock:icke mer '- än. att Hovgården. for.fa- rande ' ger ett' visst intryck av kan således säga; att. moderna krav på ekonomibyggnader för- enats så långt möjligt med gam- mal, trevlig Bårdsplanering. sect . Vi nämnde härovan gårdsmu- seet på. Hovgården; Ett :sådant finns. nämligen, . På vinden'v? iF brygghuset. ' har Ernst Persson samlat "' gämla redskap m.m. Där finns: ett. hju'par från? träaxlad vagn; ”hornskedar, : redskap; en s.örre och: en min dré betsman, ok för oxar och'ok för "vattenbärning, . hemsmit i Nederbörden . som faller över åsen rinner ju, i bäc- kar och ”ådror ned längs” sidor- na, Delta här man också utnytte | jat "på. Hovgårder sålunda, att” man har: en; : utmärkt mjölkkyl- ningsan” äggning”. med” ständigt. rinnande” friskt kylvatten. Vat- tenledningen kommer Et ö. från i.| vackra och inte ol kända" vatten- | fallet ”Hälleforsen.” man" utmärkt. vat:en. från” åsen. turbygd, "och den so) så liet b Hovgården : "måste Vara mycket gamnmali: Ernsi t Persson omtalar. | av 'ait Dömestorp; som. ju, Hov-. gården ' "tidigare 7 tillhört, för mycket. länge sedan legat. strax de många bevisen på.atti:det 5 | bot folk här i långa tider.tar Ernst Persson fram: ett vackert arbetat fintverktyg, själv hittat! i en åker. Sh enål- I dersverk.yget är ett slags, y Ka. garen Ernst Persson, Eggen 2 är I skälig. 'och yxan. torde. ha använts för urholkning,-: Hovgården 'är på 72 tunnland, därav 40 tunnland åker, Gården har 2 hästar, 8 kor samt ' '6—7 ungdjur förutom svin och" små: djur. Ernst Persson "sköter. går- den själv med hjälp av; sin: hus- hållerska; fröken Agda! Karls- son, De behöver a'ltså inte, vara arbetslösa, och att det över hu- vud taget går för Ernst Persson att klara av jordbruket'och 'allt det andra, beror på att han.lå- ter maskinstationer utföra irak: torplöjning m. m.”I år: hat det: ju : varit - ett besvärligt ' Barg- ningsväder, men på Hovgården har man, dock all: säden under tak i torrt och prima 'skick; och rotfrukterna är redan upptagna, Trots arbetet med. jord och djur, hinner: Ernst Persson: 'åven gammal - -kringbyggd gård. Man]. -de;, vid: solens uppgång: "och på- :vilket han i tarp en gammal” - släktgård av trivsam sydhalländsk typ. Halland " är ett dandskap med . na byggts om har Hovg sng karaktären” av kringbyggd går. kan sålunda nämnas, "att han se- dan många år:är ordförande i Hasslövs brandfö säkringsbo- ag. : Vidare har, han. varit bl. a. ordförande i ” pensionsnämnden. Den förutvarande. ägaren till Hovgården August” Persson har nu nått den höga. åldern av 92 år, För ett par år. sedan drab- bades han av en sjukdom, så att han' nu inte' kan gå. Då han är uppe mås'e han därför sitta i rullstol. Men. för övrigt är' det inte: något: fel” på hans hälsa; och- han minns' ännu: klart det som hänt "tidigare. under ;hans långa liv: För sign, berät:ar han sålunda om den tid, då Hovgår! den' var arrendeg d. under Dö- mes'orp, som ju ägdes av Peter von« Möller; Friköpet skedde som -närnnt 1885.; " Arrendet för "| Hovgården utgjordes då av 15 äckor, ' di: v.'s. kördagsverken, per. år samt 2 mandagsverkern per vecka och vidare"45: kvinno- dagsverken per År... August .Persson,' Arbhelet' börja” gick tills:at: "solen gick ner. valtarna hade rätt att använda sina”. 'käppat-? mot. arbetsfolket, och dei: gjorde de också ibland; När: vi kom' Kent på kvällarna - efter e't kördagsverke och skul- "Det var: rent 'slaveri, säger |: | Å jädra, hi starna ute: på var len, > "var det ofta så mörkt, att. > vi inte kunde se tjuderlänkarna. | | Vi. fick. treva efter tjuderpål na; som avsiktligt” gjorts höga just för att vi skulle kunna tr e- vå oss fram till-dem, "Ja, det. var andra tider då Nå råder- det "välstånd :och triv- sel på: de forna. arrendegårdar; na i" Hatland.n i Flintarp, är. ett av bevisen här UPPR 'o P, "Laholms : kyrkliga mission; krets. kommer. att anordna för- säljning i IOGT:s orderishus tis- dagen den 2 dec.-1952 med bör- jan kl. 17: Behållningen -tillfal- ler -”svenska 7 Kyrkans mission, sjömansvården såm! Lapplands - ungdom. .Dessa. viktiga grenar . av vår kyrkas” arbeta ä Ö värda allt stöd, . "Du; kan göra Din insats get | nom" at. lämna 'ett bidrag till försäljningen. "Gåvor av. olika ktA med ;acksamhet i TRölmE Präs: gård. ren | riga vattenbehov, på” "gården: här| By inte tror ”skall leda till efter- rinte heller liga. blommor. och äldre exemplar. "För vill den ha ljust men inte stå i solen, ha rymlig kruka, inte stå mot fönster i norr och ha fuktigt i krukan. Det sistnäninda är lätt att arrangeras: lägg litet mossa: vatten .. med "jämna" mellanrum gör. den. gott..På. vintern nöjer den sig med litet vatten. Växten grenär sig vackert om den 'top- pas, bara inte detta sker under den kallaste årstiden. I varje topp. kommer de vackra blom- :morna,' varför detär följd bland, svenska : damer., Och - X : Kinesisk" ros är "sällsynt vac :'| ker med nästan: tefatstora, här:” skimrande I blad. .Blomningstiden är' nästan året runt,' åtminstone 'på litet" at den skall trivas brå : på fatet eller kring stammen så Ke håller: den” fuktigt, Att” gödsel- "7 Hibiscus Rosa. "sinensis är: det I korrekta” hamret på” den röd! : : "> blommiga arten.” zast att ” beskära den, ” vilket skall göras i mars samtidigt med omplantering, Vill gärna ; lufta sig "ute. på sommaren, Önskar jord, .» som 'innehåller leraktig grästorv med” riklig tillsats av grov sand.”, an sterspalt, Laholm. .e sats om 10 lökar 4: 40. biljetter - kvar, : samtliga . på "läk. an det gäller & att passa på! : er en ryta SY gr 1 ” ; en V - Funk ” NN a J nå Mr PA ASKS IGN ADS AK SRIISPRADSIL NA LSLERSSSARKASSBAAAKLAD. KSTIIMRIRSMA BÅL PIBIP SILKE SNIA senaste ägarna. August Persson RA sr st doigärtin, sarhå VER KG LAMAR PE KISERSRARISPASLARSVSA NSPPARRSSSSRIREAPEI BA kak ssp pEreRsske NÄRPES kupongen sänds i slutet "kuvert till Laholms Tidnings I Blom- Följande; växt er. . beställs härmed Reinwardia (emörgal blommor) å3 60. ? sa nn sats Kalanchoe Blossfeldiana (CR öda pl). sorner sais Tazetter (vita doftande, växer i i grus). Pris pr ; (rexta tydligt!) i M orm priset kommer kostnader för frakt och emballage; 12: H växter” går för: samma frakt, Hksom, 3-6.) + : med göromål därutöver. + Det rånade NYYSSSTIITEN medlare : - Fr eter, pA sö ib KKSALSKAILSARLS, MN N ; |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.