YervareyyerTETYY YYYTTYNT YE PPI P PE ETT TE ES YST ENA , var TORKEL” ned kl 15. 36: ned kl. 15.34, ee na Kämrat, dömare, svarade den . anklagade. . Jag är också jurist och jag vet att É Solen går upp: kl. 8.23” och Sie går: upp Kl 825. och ”Enköpingstrakten; inte Skåne är nu: : Sveriges kornbod! uppfattning Sveriges kornbod. Detta är fel. Epitetet b täl ; let ges enköpingsbygden. DT "Med detta smått sensationella — besked överraskade härömnda=- gen Centralföreningens i Enkö- ' Ping, chef," direktör. Carl "GG: Jönsson, i ett föredrag inför En= köpings. Rotaryktubb, Dir. Jöns- - son har på vår förfrågan skis- " sérat bakgrunden till denna sin slutsats, :/ Jämförelsen mellan : " Skåne och: 1 enköpingsbygden konimer, emellertid inte till sin Tätt" med "mindre man i sam- manhänget något berör den Ikri.' « tik, som kommit den i Enköping ”verksåmma ” Centralföreningen : till del 1 samband med uppfö= : ”rahdet av det nya lagerhuset i. staden, vilket många fann totalt” överdimensionerat. -. : . vitt på att man i det åvseendet k; kylerade rätt ”— och därmed får med. ens epitetet Sveriges :kornbod, överflyttat från Skåne till Uppland, en särskild aktualitet. Här följer rektör, Jönssons uttalande: Då. . Centralföreningens - lagerhus på? thösten" 1948 "härjades av brand och.så gott som hela anläggningen "med maskineri och ihneliggande: Ja- iger lades i aska, stod en sak'- klar; nämligen ' att" en ny anläggning på | körtast möjliga tid måste uppföras, Vad som likaledes var klart var att | denna: nya anläggning måste anpas- sas till den starkt ökade rationalise- ringen av skördearbetet, dels genom "skördetröskning : och dels direkt- tröskning samt inte minst med tan- | ke på de mycket stora kvantiteter | spannmål, som produceras inom fö; eningens .verksamhetsområde, : ”. "Anläggningen projekterades med en lagringskapacitet i silos av cirka .10,000 ton: och: dessutom ett plan< ' magasin för: utsäden, fröer m.m. | med -en lagringskapacitet av. cirka 5 000 ton. Lagerhuset utrustades med ; Ftre "stycken "mottagningsaggregat ; | med ”elevatorer, skiner: och 27 handlar om mordbrand, men jag har: inte satt eld på nå- gonting; RN a + .— Ja, det kan ni ha svarade. domaren,. Då. anklagar jag er” i stället enligt. paragraf 42, Pet går inte beller, 'sade den” anklagade, den paragrafen "handlar om bilstöld. "Jag kan inte ens köra bil, vilket 7 är lätt att bevisa.” - : : Domaren . Blev / utom sig av' - ilska: och nästan ' skrek till den rö ENA i : Ni äller bara till + en + besvär för oss; När ni nu” |. känner ni ju till lagens me- ning. Bestäm själv en paragraf, ).somkan tillämpas på er, hu- vudsaken - är att jag kan döma vr en sådan skicklig jurist, så” - -|ier till tre års fängelse, " Det hände : ning "blev lämnad hemma då för- ” läldrärna - skulle. supera hos goda För galla ev att en göteborgsfamiljs ende tel-' 6V ton per timme, Vidare förseddes lagerhuset med sex stycken torkar ; med en sammanlagd kapacitet av 30 ton” per timme. Denha anläggning .] skulle enligt beräkningar någorlun- -|' da "friktionsfritt "kunna. absorbera |” spanninälstillförseln från jordbru- ket ib; ygden, => Många inom spannmålshandeln, |” | som” "mindre vä kände till förhål- Skåne är ju. enligt: gängse : Hr Jönsson kan visa a svart art på i vågar, vardera med en kapacitet av |" I Fran storsåneringeri i Kungsbacka: ”Tomorinpulvret strös ut å rått- > till: förnyad offensiv mot "skadegö- rarna, rapporteras från olika:håll; I - | Göteborg har. flera stora firmor gjort en aktion mot” men:: hälsövårdsnämndens + x efterin= spektion visar att de små skadegö- rarna,. trots -att de blev: fullständigt utrotadé, ”, åter: rat sticka fram sina: nosar... Samtidigt ingår emellertid hugne= samma: rapporter från” en, annan västkustståd,- - Kungsbacka. Där har man. nyligen. haft råttbekämpning över hela staden: Man har i Kungs- backa; prövat en -ny. råttutrotnings- metod, :: vilken:'sakkunskapen anser att mån .har rätt att ställa stora för- hoppningar: på + Tombrin heter, det nya: råttgiftet och metoden bygger på något, helt hytt. "Tomorin är inte ett, gift som, läggs. i lockbeten, det är. ett. pulver, som .man "strör; ut i råtthål och gångar där råttorha förr eller senare måste ' påssera. Pulvret fastnär på "djurets 'svans; tassar, och hål och gångar där råttorna förr, eller senare måste passera, VS r ett, betydligt ' Man bör inte av religi for-å Vetenskap” och religion | viska fr: f 0, 5 männi- dra att deh sysslar med mekani- kens lagar och man bör inte begära av vetenskapen att den skall ställa skorna "emellan sy Sarlivet hävdar Lundberg, ati förbättras i samma batten' om tra o hva nde förbises det oftast, att skap har helt" & I de- If ruvida de'— tillsamråan med 'Kön- sten” = utgör ” grenar på samma träd eller existerar ob end I äv mängiskan, i” vilken riktning. hona bör gå, förutsatt! ätt varandra, är. en fråga som var. och en får besvara utefter sina egna förutsättningar, «. - konimen samling uppsatser ”Pro- "| blem”o! perspektiv” (Gebers, 12:50) lämnat ett bidrag till trö-vetande- > | debatter, vilket - utgör en tanker ställare för både de dogmatiska ate- Kunskapen om. vad 'som är, menar Einstein, bör inte förväxlas me : Kunskapen om vad som' bör vara, Det räcker inte med att. registrera mänskliga :beteend strä renligare djur än "man' i: allmänh tror, putsar. hon osvikligt bort allt som fastnat i hennes päls. Följakt- ligen slickar hön också i sig 'Tomo- rin och dör smärtfritt.” Även ungar- na stryker med om de. kommer: i beröring med maniman; En'nåckdel med tidigare Fråttutrotningsmetoder| har varit att även när båda föräld- rarna gått sitt öde till mötes i fällor eller: svalt" gift: i lockb "så. har och" omdömen, : Man "måste "också uppställa några mål, De bästa led> stjärnorna har vi fått i den judisk kristna” religiösa - traditionen; Den ställer, - säger Eirstein, : ett mycket högt mål, som vi med våra svaga krafter. kan nå endast. mycket. bd fullständigt,” men ' den. ger "oss jen säker” grund för våra värderingar, ungarna levt. vidare och, snabbt förs ökat sig. +, Resultatet av; Kungsbackakar.. panjen kan nu överblickas och che- rektör Bengt Ljungquist,. sorå ledde saneringen," konstaterar belåtet vid efterbesiktningen åtta dagar” efteråt: + Råttorna är som bortblåsta och innevånarna' i. Kungsbacka 'har öst « döda ,råttor skyffelvis, Resultätet ä är fantastiskt bra och vi räknar, med att få ett lindrigt arbete vid den ob- ligatoriska eftersaneringen. Frågan o om nm den statliga tillsynen över "kommunerna och : främst di- mensioneringen. av". denna: tillsyn har slaghingen k Vgechå menha- MV ha Nar erat och än ;vare sig torkar eller lagerut- rymmen skulle "komma att utnyttz jas till sin. fulla. kapacitet.” Dessa |; kritiska" röster blev inte sannspåd- da Det är inte nog med att, kap: | eiteten utnyttjas till bristningsgri - endellertid 7 att. 1 Il: över di: fen för Anticimex i Göteborg, di-; är ett försök att re= konstiuera tillvaron med begrepp- bildningens: bjälp. Finstein själv har ju. på ett avgörande sätt isterna "och" ortodoxins försvarare: I]! säga t vill” gå. "Det är denna kollektiva k an bör göra hon kollektivt vill”. Det finns Lundberg ingen högre källa på till visdom och" auktoritet än män- niskans” kollektivs "erfarenhet , ge- d nom "sekler, tolkad, och förfällst ä digad genom en. vetenskapligt förlitlig . förhandsbedömning, förklar: "att människan borde vilja vi dé genom vilket vissa kretsar söker vädja till vi ”etiska” Principer”. som de hämtat från någon utanför haturen belägen källa,” för att stödja vad de själva vill att "människan skall vilja: " därför att det utgör en viktig del äv. deras tekniska tillvägagångssätt som för.den praktiska nyttans skull sätta sig i stånd att på ett. till- fö rlitligt-- sätt kunna utläsa "vad dej: stora massorna under" givna : om- igt "har för behov. Sedan |P dragit till en. uptvidening av vår bör de” ; utveckla” en sådan admi- | mör dressih = ev men dé två män; som ler, , | arbetarna på den andra' dressinen, mén .dessa tycks ej ha uppfattat dan; kamraten; - banbiträdet-- -Hågå Andersson från. Tystberga skada ad för slags vetenskaplig meto-, o 'ystberga skadades dik hägrar då. för Lundberg när det a gäller ' att bygga upp det mänskliga lyckoriket?- I främsta rummet bör tre” NYKÖPING (TT) Eg "Järnvägserbetare och "en »skadades på, mån förmiddagen vid Tystberga s tion, då en Järnvägsvagn, 50) kom rullande på samme Spår, Sverraskade dem på deras dress sin. voortisens Vagnen had > lossnat från 'ebv I | zuståg under Växling med €n lö > omotor "bch'I det starka dimnia. som "rådde "vid tillfället; "rullade agnen iväg På egen kand, Fran: - för vagnen befanir sig två” dressiner. å omkring hundra meters åvståhd, åkte på den - réssin, $om var närmast lokomg: torr, hoppade 'av och lyckades Kd . - |' undan sitt fordon, då då varskoda I. es av Iokornotorns varningssigna. NT De ropade samfidigt till de två varningen.;. Vid. kollisionen mellan ivagnen och dressineri ska= dades' 50-årige Hilding: Anderssan > " från Vida I Lästringe till-döds, mös > 7 ch fördes till lasarettet; "Föraren: är iv. lok Nn erhöll en”chock . Krist "omvålst ac 14 decem. er fram. med. endast två lig FE rid "vid valet Då september, durmässig tek-))P Detta indier honom emellertid inte att dra en skarp skiljelinje. mellan begreppsvärlden : "och +: värdenas värld. Den sistnämnda skapas inte nikiatt dessa beltby så effektivt och ekohomiskt” som” möjlig fredsställas;, M. om miajorit tän har. | både Motörgar Hårald Jöhole . son; Skoglösa, deh den ådra länds- - ten: inskar sig eh "massa snodd. ti Nestor” -Hainmarlund, Etrarp, gom «>; > jandra ingets » namn; Riksdagsman Hams där: det enda: nya, namn mäktiga etiska | .ral och religion har 'sedan' urmin: nes: tider ”stått” i' ett intimt sam band = med "varandra, - Religionens' 4ö svagade ställning "på 1800-talet. Har? resulterat i en -allvarlig :för- ” svagning” av moraliskt tänkande. och kommunerna kän förenklas ' fn ble: värdiga inte': kommunerna. : Mån föreställer ” sig gärna att-det mycket: :snart "skall Je. fattig- och ' barnavätdskonsulenter: arnavårdsassistenterna, läns” vis/med den £ om ning, som olika avsnitt av ommUu- nalförvaltningen"”' genomgått under” denna" tid. - Den: alltmer" detaljrika speciallagstiftniigen'; har” rönt all | mänt:haft till" syfte: "att tillförsäkra : medborgerna, någorlunda” likvärdi= sen,” utan. extra: utrymmen har: i i förmåner - oberoende av ko mycket b tydande kning måst mntillhö igheten.' Det "har behövts | förhyras. för tillfälliga 1 . | statliga i ktörer av olika "slag i Men så är också enköpingsbygden ; edt av "de områden i Sverige, .där jordbrukets mekanisering och i sam- | band "därmed: yskördetröskningen |: gjort sina största framsteg." Skåne är som sagt enligt gängse uppfatt- kull försågs m telefonnummer nade föräldrarna; och tog sig för. att ånvända det uppgivna tele- När sva= till kvällens för att övervaka att samtliga komi- råtther rättat sig efter 1: tif intentioner, " Men nu är bilden: allgt en ann: konstaterar direktör Sixten Larsson i en "översikt: i. Landskommunernas |. : Enligt sammanställda 7 uppgifter har denna bygd en” spannmålspro- duktion för avsalu som — öm man tårantalet åkerjord I inom vårt verk- åde — uppgår till 225 kr radey--Hördes följande hälsning — föranledd av tidpunkten för sam-= talet: — Godnatt! Det är 'Tho- mas. Är mor "och far kvar? + i, << PL BR Erp . Däri ber äuatt jag kunde ia igang FLER te Al At dit skeppsbrott "på. grumn " mycket alkohol! — Jamen, har ed” vav för myekst vatten, 7 ANG. . ALKOHOL (Mm) a gom li. se, > Tänk” på hur grund av för du tänkt på hur .. många som gjort: dot. på Brun pr. hektar, medan enligt samma be räkning Skåne endast når: siffran 125 kr per hektar; När det gäller förbrukni av är däremot förhållandet omvänt; Skåne förbrukar enligt samma bö- 'räkningsgrunder konstgödsel till ett värde” av 100 kr per hektar mot 50 kr' per” - hektar i enköpingsbygden, Siffrorna bygger, inte på officiella statistiska uppgifter, och ger ej hel- 1er' rättvisa åt produktionen i dess helhet men bevisar väl att enkö- pingsbygden framför alla andra om- råden verkligen har rätt att kalla vig Sveriges. kornbod, j4.: ; ”Imponerad e inte. — Pettersson är. så "ärlig, att han |: inte en gång skulle kunna stjäla e en knappnål. ot = Det där med knappnålen im Ponerar inte på mig — fresta ho- nom” med ett paraply en dag å det ösregnar, la , :., Och så var det fru "Svensson som-sa till fru Karlsson att fru li . "Nilsson : var falsk som en orm, för” när man ljög för henne å ; låtsades hon tro en. "slår ut den på. sammanlagda hek- | nybildade | distriktsöverlärarna) anställt ett par ning, Sveriges kornbod.. Dock . är |tidskrift.- Det" är' på tiden att' ta liteters/ | detta påståend felaktigt. : Epitetet | "upp: frågan om 'den' statliga tillsy- han . med uppgift | Bör i stället ges enköpi Aens-. di i: till RN ning." Både tillsyr? och rådgivning | behövs” "säkerligen också i fortsätt- ningen, men tillsynsapparaten bör ändå. på olika avsnitt kunna bantas ner en hel del." :Om man nu i de kommunernar : (frånsett hundra :. specialutbildade ningshavare ' 'torie ”befatt- "enbart ' detta unna" tnotivera jen: minskning av ns antal de” statliga ”tillsynsmå nied några dussin. En den regionala” statliga tillsynen bör i första hand avse; sskolan och.s cialvårder, > JA Skulle : antalet statliga folkskol- inspektörer, för närvarande 51,.inte anses kunna minskas så motiverar i älla”fall "det nya läget eh bety- dande decentralisering av ärenden från skolöverstyrelsen till folkskol- . insgektiofen” "Låt "länet bli” iel- alltså inspektio; de! :Krav på en sådan" "anordning lär inte utan vidare kunna avvisas. Till ckligt med en' enda. Öman pr län? ve . Skulle . lämpligt att härvidlag, söka eller | Vägen > till: dan vara” möjligt | ä, eventuellt” också penslonsety I relsens "ombud. "Denne" &ocialim-' spektör :skulle, knappast. Ha "något intresse'av att plä idera för att varje socialvårdsgren '. i :;varje" "Kommun skall ha ett eget kommunalt örgan. . konsolidering av. den Lt inom. "socialvården skulle därmed vara öppnad. dö Denna: benäm= Hetsundervisning!" ning är numera föråldrad och min dre adekvat," säger skolöverstyrel- sens" konsulent ” för” nykterhetsun- dervisning Iwan Bolin hos regerin- gen i samband med att han yttrar sig över nykterhetskommitténs "Se- naste betänkande, där b bli tillräckligt. med en enda "social-: i och med" kormmunsammån- oss 2. - [hjälpa människan att rena : Nelösa driften från egooentri itetens i grant och göra: upp. en? plan, hur sj land kandidaterna; - "vilka i övrigt nl lir d å som: vid val dessa önsk an bästa och; billigaste sätt: 5 a Det . e bergs värdenihilistiska position, att han d kapitlet ”Uppfostran" i ”en de, Detta är: huv i mycket vid bemärelse. En-religiös' människa är enligt hans definition en : människa sont” så mycket hor tankar; känslor och" strävanden som. hon dras till” på grund :av: deres ösjälviska”.. värde, - Avgörande i är. kraften "i denna osjälviskhet och djupet: av övertygelsen ” om - dess väldiga : meningsfullhet, "davsett gör något försök att dä inda tanken på ett'gudom>- ligt: väsen, ”I likhet 'med Spinbza och Buddha " avvisar. Einstein-' alla antropomorfa '.: . gudsföreställningar ålder” hävdar, att ; te får åta idealisternas örd> z för "mänskligt" beteende Men "om |: någon ' missförstått skillnaden mel- Jan verkligheten sådan: densär och berg. Hany finner: .Einstenis- propa= sådan den: borde vara, är det. Lund- I... En kva som allergen - glömmer; : att ”en ” soci som' föresatt sig att upplysa: männi- äd'. sammanlevnad” omöjligt ;hämta sina Färdeympumkts kr som ovärdig; Om kan den rer, i retas f struma; fick.f pe Vara ”genomsyrad. av strävan öft sanning ” och kunskap, "och deritia |; känsla har'sin rot inom den'reli- ligion är lam, veligion, utan veten= skap ärm blind”; De etiska axiomen, "hävdar Einr; stein, upptäckas och prövas på un- gefär i sammå sätt. som -de veten- ifråga” förekommer;'$: Alkoholbru-1 kets faror, ligger inte blott "däri; att den”som förtärt ' större mängder av alkohol" blir mer eller mindre syn- bart påverkad” .(önykter). Även en Person är, öm han åruskit: en mi dre mängd av någon ralkohöldrycgk, påverkad därav; je är direkt märkbart och han är fare utsatt för skador" av olika slag. Även härom”skall' upplysning läm- nas enligt kommitténs förslag, ir. N Därtill kommer, säger hr. Bolin, att . ordet”, V fykterhetsdndervisning för många. änniskor iåtryck ; av ropaganda, Hr Bolin skapliga gr till sann ae sitet inte över. per- sonliga önskedrömmar, fruktan för livet, skräck för döden: eller. blind tro, utan via en strävan efter för- Inuftetå kunskap. ' Prästen "måste i framtiden överta lärarens roll, om han : rätt vill fylla sitt hö är som , uppfostrare, su OCH: GUDEN. GALLUP. . Medana religionen för Einstei löskiljbar från » den. sanna ”veten- skapliga andan,” uppfattas den av George AA: Lundberg” i chans bok ”Kan h rädda oss? (Ti: . [föreslår därför, att I nykterhetsundervisning ; ve med undervis De | alkoholfrågan, Förstörelseguden z kvävde. dödsoffer |! NEW DELHI (TT Ett” människopffer” har. dagarna a. i pro- ; indiska Ce Vad bör” en d innlig g tand- tekniker kallas? ! str - Prat Bårigh Lena år ute och går med sina: ;föräldrar, - ” Eker, en stund fråx gar hon plö , : wa ÅÄÖ padpa mycket” rött? ää, inta a al . en ända- målseplig organisation förrän sta- a själv sökt sig fram / nuftig ”. samordning på länsst (gärna också högre" upp)? Så länge rädes av olika” statliga funk torde d Psykologiska" för- vid en altorinvigning. i ett tempel; helgat ' åt förstörelseguden "Shiva, följdes "den gamla traditionen att altarstenarna ' skall bestrykas med människoblod, Byborna; lade; sig. i bakhåll och grep en 1: Årig pojke, förde honom med våld till templet och skar halsen av nonori 1- s dens: förlag, 8: :50) som ett slags ku- röst tidsfördriv, ett sätt att ta igen sik. Pi nar han kommer ämnena att delas upp i vetenskapliga och koristnär- lå > land, 'som ä är på väg till Sverige :å kilometer långa : färder i'en liten]- å framtidsskolans schema, me-jP ser ju, dubbelt:så mycket obkså "> "kanske dét;" Yen mar för att studera keraraik. och + stengodstillverkning, - har ' av- " verkat första . etappen av. sin ; långa" resa: "efter en "äventyr E seglats över. Stilla "havet. Den: livande - :stengodsexperten, | n : Robert Donovan, : med F ' het Bill, företog den. 16,000 I smek; fvåmastad "skuta tillsammans "med en "läkare "och dennes familj samt till. Peru: och: vidarergenom Paria- markanalen upp till Boston. Första, strandhugget i USA gjordes I I Ké "West i Florida: st i; Donovan, som i fy ton, berättar för et sen i'Sverige var ett projekt, som Fb >" hän länge haft i tankarna men attj” de i färden över Stil- en av Donövans vänner. Resan tog; till England ia Söderhavet | uppehåll: innan han” fortsätter ; till 1 ee OR date n [yppönan Han hat intreduktionsbrév till . svenska por hoppas "Vader ”e i H Atisera i Sverigé, s rt ka: i "pressen beh Ta värsta på 35 år. Från" USA -Teser” ör några: månaders bok, och "författarens klara och in>' telligenta : framställningssättt låter dess ”fläcka , och ' ytliga karaktär ned” särskild; skärpa. tolerant så till vida Lundberg” "Tsocm han anser, att "vetenskap och religion kan leva 'sida vid sida av varandra, "Men ' hans ! övertro.. på vetenskapens: nedvärdering ' ”värdenas ”källa” , rymmer mängder "premisser. Anmärk- dan det sätt på vil- före avfärden den 31 mej. a ringde upp honom” och frågade m 7 han ville följa med. s ' Skutan, som är utrustad r med. en ä tor, ägs” av är Cook Islands, 'som skulle till Har |. vard-universitetet för” att 'studera fru ock |”; er” medföljde | - pås flera svåra på resan, som bjö stormar. "> et ” » Trots strapatserna skulle Do- '; ;' novan dock inte ha något emot" ; MAAMASSADAKIAAADARA,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.