”YycttverevesrYYYY TERO TYTTYTY TEEN YYYYSNYTYTVT EPT EY TES TT "de: 4 é | i = "> var som en liten fröken bland de > som jag vågar; BAMBA AN fd nbstnitnt 0 SZ 4 re] - okänd som- behöver . ett Fä, Tag - bruna kloka, ögon, Det känns som "i, Om jag behövde råd -av, henne' och Halands län har avslutats och Priser > utdelats : deltagarna" "under året. vett mycket" gott resultat.” "Ars < medelspoäng i år var 12,50 mot 2265 fjol: Sch 12 vB är 1250. H a samband med prisutdelningen | var en middag anordnad i vilken ett sextiotal mejerister' med da. mer deltog. Prisutdelare var ord. föranden i Västsvenska Mejeriet. Prislistan fick: följande utbetn. 1): I Petersson, Tvååker, "13.900 p. 2) Sven Pailsson, Ven: ge, 13.675, 8) GV Berggren :Vall- berga, : + 13. 625,” 4); Hä son, Halmstad, 13.525, 6), [e4 Maim gren; Getinge, son, "Alfshög,' 18 325, 9) R. Jo, - Årets. + sista. .smörprovning i till: de; bästa > Sam. ÖNsson;. +. Harplinge,: 18: 600," 5) Joel Svens. 218. 375, 7) N, Mår- | tenssoh; "Värö, 13. 375, :8). AA Jöns- |: i Ehrburn, Knäred, 12.675," 12) 'G. Persson, Burse; yd; 12, 675, 13) .H. Berggren, : Köpinge, 12 650 . op Samtliga fick "hederspris, : || Wilander; otia, 12.750, 11) 6; Medan vi här uppe i Norden med vårt ' bistra klimat. lyckats nästan fullständigt befria. oss från värgen +— sagans. och verklighetens gamla odjur. — är. det ett logiskt fak- iom våra gränser håller. sig skadegörelsen" också förhållan- devis : ringa, Det' kau" naturligtvis inträffa att renarna vid skilda till- fällen råkar illa ut, men till verk- tum. att det soliga och varma Ita-|t lien och för övrigt<hela Balkan allt- jämt besväras. av mängder av varg. Hallands” Fins smörp silversked till tillverkare vid pris: berättigade mejerier: är : 1951: Yngve Linneros, . ; Vallberga,” 'Hallands läns smörprovningars guldplakett: Alf . Karlsson, ” Ge-. tinge, Rune Nilsson,' Knäred... Hallands läns smörprovningars silverplakett: Tore Larsson, Tofi ta, "Yngve Berg, Veinge,- Gunnar | Nilsson, Harplinge, : "Axel. Lind? ström, "Tvååker, Uno. Larsson, Ki inge; "Tage "Petersson, Lastad skaps diplom för år: 1951: Vall- berga, ” Tofta, . Okome,” Veinge, Harplinge, : Oskarström, Knäred, Tvååker, Köinge,. Lastad Värberg, Slöinge," "Våxtorp, To rup,, Köpinge, Skällinge.” ” avstånd. och väglag vid -:kör- ning . mörker, «Kör, därför med Jägre hastighet. i. mörker Kom : dn till stan. Det bil om det: behövs!” + ; Det är disigtioch ruskigt, Bilen skulle” nog behövas men det passar med en buss, Den 'som möter mig är en. medelålders: lantkvinna med |: inte hon av mig. Och nä :det kom- mer till: problemets - kärna. är' det : inte, ett råd hon behöver utan nå- : hon: vill göra: människor. uppi samma” på. Vi. sitter länge il "det bruna nötta "hotellrummet, -Hon framlägger: sin sak från alla syn- vinklar: och ö riktigt förstå." Hon". Berättar”, .unge- :fär så här: il—-Vi har fem: barn, två "pojkar och' tre flidsor, "Brita, mellanflic- 'kan blev motmors flicka rer. än "de andra, barneris. Mormor var hen- nes gudmor. När Brita föddes fanns Idet förut två små syskon som be- « (hövde tillsyn. Det blev både lätt- "Inad” och: hjälp när. mormor. tog hand om den 'minsta. Jag ammade ju alla våra barn själv och Brital. 'också, men det var egentligen det "enda jag "kunde göra för henne, därför . att mormor, som just . då "blivit änka, tog. sin uppgift så på allvar att det inte" blev något attlian göra över åt mig, Sen kom. det två barn « till och jag fick nog med hausson,' Torup; 12.775, 10) "Th. : | snälla barn som håller av mig, men vi.har högtid och när vi har- sorg. . Hon är. utanför och" vi. kan inte iu : ” .mer i första taget. Siömanspastorn - i Narvik Törnéskog skriver om in- Jag -hoppas åtminstone att hon ska'. | Y25ionen i Narvik it snedvridet fån hade" "' bara "mörmor och mormor hade bara Brita: Våra ändra barn. Som ssett .Britas, företräde hos. hsa- ne. brydde. sig aldrig om morm Jag vet att hon tyckte "att. de: bård: ER Och. jag själv . N äturligtvis född vis? Hur skulle jag vid 25 år kunnat förutse hur. allt -skulle att-- veckla sig när mor tog -den lilla in Hll"sig” "Jag" har "mina fyrå det är femfbarn jag fött till: värl- den och ett av dem fattas både när göra något åt det,;Kanske'ska det -] bli bättre?när: hon: själv -blir mor. förstå att-.ta vara på . sin lycka bättre än. jag, men jag inte 'säs ker. Hon är'för orolig, för nervös och rotlös : Finns det något värre öde än när en mör inte va- kat' över att ett av hennes, barn blivit moderlöst, trots att hon haft en mor som älskat henne över allt förstånd? . ”Boknytt från: Diaköni- "styrelsen : Ekormenik — — vad är det?. , Fivind Berggrav: Kyrkornas läng= : SN få egenligen allmänheten vad är? Vet idem. Min make och jag försök :att hålla Brita så mycket vi kundé inne hos oss "bland syskonen " men mormor ville. så gärna ha henne och .. hon tville vara hos mormor. Fick:hon inte vad, hon ville av oss så sprang hon till mormor och fick det; Mormor hade en stor burk med tsötsaker av alla slag och både maå- ge . och . tänder blev förstörda på barnet utan att vi kunde göra nå- got åt det, ' Ville hon inte. ha' den enkla 'maten” inhe hos oss så” åt hon hos mormor och fick sylt, och vispad grädde, ' sor" om Brita inte hört till de andra -syskönen, Hon: hade finare leksaker än de, som ingen fick rö- 'ra, : Hon - hade fötare klänningar. Mormor kostade på dem, Hon hade spetskrage - och: blanka skor och andra - slitvargarna, , Naturligtvis var syskonen avundsjuka och ret- fulla möt henne, som barn kan va- fa, men när hon blev ledsen gick 'hon inte till mamma utan till mor- mor. Mormor. var särskilt. förtjust över det. Min make talade om att skicka bort flickan ett tag, men då blev "mormor så till sig att det in- 4e gick, Brita trivdes inte hemma. Hon blev nyckfull och lynnig.:Det var, aldrig lönt att far och jag för- sökte ge' henne några goda råd för . livet, Hon” var mormors flicka ock 2 » [lysande och intressant. När: barnen växte upp "var det|: man vad man offrar till, då denna , kollekt upptages, kollekten tillkyr- detta vara något roligt? Skall någon kunna tala därom, t kan man knappast välia en bättre än förre biskopen i Oslo, Eivind Berggrav. På, sitt oefterhärmliga'- sätt skriver han om denna viktiga sak i boken med namnet, som ovan angivits. Det är fem gästföreläsnin- . gar vid universitetet i Oslo, så po- pulärt hållna och enkla, att vem som helst kan tillgodogöra sig inne- hållet, Därtill är den rolig, upp-: i I början tycker man, att det är: rent nonsens, att' sådana bagateller, som - verkligen förekommer . skall behöva skilja samfund och kristna åt; Bara detta att kristna inte skall kunna fira nattvarden inom vilket kyrkosamfund man lyster. Till slut måste man säga: Ja, då är det väl ändå något - betydelsefullt, ' Men : ibland måste .man hålla "med ho- nom, då han: lätt ironiserar. över svenska präster, som inte kan fira nattvard i Norge, därför att norska / kyrkan inte har den s, k, apostoli-"' ska successionen, som Sveriges kyra/ ka fick på det sättet, att en kas tolsk biskop av Gustaf Wasa lös- Häpptes. ur fängelset för att under tvång. viga' Olaus Petri broder till ärkebiskop. F Ergar dé » - Andra tider” — samma tro, I denna serie har på Kristliga ed "henne att göra. Mormor etalade hennes, studier Brita fick en bra plats i sta tens "verk, ' Läsa kunde hon, En : sommar var hon hos en Jkamrat på ferierna, Det "var troligen en första lyckliga sommaren i ennes liv. Där, .var många glada ung ” mar, Hon är förlovad nu me un "av sönerna, där och har. mer jgn och balans 1 sinnet än: förr, a sen mormor dog kommer on 8 a drig hem, Hon hör inte till o: na Min äldsta dotter är gift jag har just varlt hos dem och VITT gudmor åt deras dotter, De. ön pd att jag ska komma till dem oci da han dom barnet så fort vår son : köpt gården, Han tänker 'gifta sig snart han också Men jag vet t inte Brita och, "vi Catta skulle «varit förlag ytterligare tvenne häften, som har, Viktiga sanningar att levandegöra. Krister Stendahls har titeln Bi- belns "mening, Ett. 30-sidigt häfte kan icke rymma så mycket av. det-/ ta, men ;förf/ redogör i 6 kapitel för. så viktiga ting som Bibeln i konkurrensen em läsare, . Bibelns väsen, Som en bok bland böcker, Som böckernas bok, Bibeln i var- dagslag samt Nådemedlen och nå- den själv." .. Förf, har ett 'ord till de många; som , ibland är nära att gesupp hela ”bibelläsningen, därför, att man inte får ut något av densamma. . Det är, säger förf,, nödvändigt att man kommer fram till ett anspråks- löst och stilla studium, där man lyfts in i bibelns. värld, Så skapar det klimat, där orden på nytt ka tala till en,' kanske "lågmält m-' stundom överväldigande, +] nerhet som det: då" och: då .blir litet Getinge, | DET ÄR SVÅRARE att Ht Bedöraa] | man kan, Nås «het från. främmanc mån på sjömansvårdsstyrelsen I i "dess ;svnnerligen ' tryckta miska: slägel «i - : eller sättes in i öflken igen. Par. "tor Frenzel berättar” medryckande om . sjömansprästens 'rpångskiftend. "arbete och smöuler sönder den garla fördomen ”att vårt ; "vara mindre mottagligt för krister.- ” domen än andra yrkesgruvver: Sär- Fk » skilt lägger man märke till den :år= ”tikel, som har till författare "en" av -antarktisexoeditionens, värvet ' att iärevt upplevelser, ' "ler 'denna tidning, Den är värd att |): vi- köper den och sprider den, Kan "fås i bokhandeln eller från kans ekumeniska arbete. Och kan Mölarstrahd 28, Stockholm; 7 = 3 Meddel från Rom ger: vid handen satt. varginvasionen inte i "varit så: de som just nu; Och från nordligaste Sverige berättas om spår eftar både björn, 16 och” varg, ';- Arjeplog är ett av: våra pålit- ligaste vargeentra,' kommenterar dr Nils Dahlbeck, och det är väl när- mast de trakterna som blir aktuella i samband" med .dagsrapporterna norrifrån. Den' exakta” siffran för antalet' ”svenska” vargar är natur- ligtvis. omöjlig att ange, i all syn- påspädning från" öster. En varsam beräkning och med all tänkbar re- servation. för smärre avvikelser bör ge oss siffran 25 fördelad på ett helt ifrågavarande, antal -”eirkulerar” i Sverige under loppet av ett år. Det« | a bestånd ' förblir konstant så länge | vå, det hör så att säga till pjäser att man. skjuter undan ' så mycket | gön ökning av antalet vargar i vårt) land torde man: inte behöva Täkna med.” Eftersom” vi. välltså här så pass u: år. "Detta skulle alltså. betyda : ått |. avjagningen hålls på nuvarånde hi- |: ia brukar det in« » gå. Det förstås: — -är olyckan framme > så kan det för renägarrna bli besvärligt 1 nog; Så la ställt som det var för t. ex; hundra -år sedan är det i alla” händelser . inte nu- mera. i s : Vad svensk allmänhet -r. "hända inte "tänker på när talet fa.ler på vargen och dess skadegörelso är att hela det varma "och ” soliga Italien plus Balkan ' uppvisar mänzJer av varg, . Förklaringen är höt enkelt dent et där: har utrotningen gått med;' snigelfart, Italiengrna har för övrigt. "bekymmer även för andra ' rovdjur; för bara ett fåtal (år sedan fanns cirka tio mil från Romsflera björnar ä; d. som. fanns i hela Sverige! : ve ” gående ;socialdemokra- tiske.. » Viksdagsmannen : Hediund i 1 Östersund berättar för MR följande riksdagshistoria, som han "påstår. vara. sann:; JA Jag. har frågat en riksdags- kamrat: — han var. liberal —' till råds om en motion: jag” tänkte "väcka., Han: svarade .Snäsigt och nedlåtande! Så hände det sig att PUB 'håde i med "fick Al Johansson; tt titeln. Den i bort] tåppade människan.', Ett välkänt problem tas här upp till. begrun= + dande. Frågan ;:'om: människan får | inte diskuteras". fö gånde öch" -pensonlig, och a riönniskovården behåller si ; Julen" 1952, Bland de: värdefulla 'j publikationerna får vi inte glömma” siöfolkets tidning, te glöm- diskussionens Le "egen :skull' utån "måste göras” när- = "korna låg i våra" postfack. Riks- ” dagsledamoten i fråga hade varit borta från "riksdagen någrä dagar och : hämtade "sin :almanadia' ur: facket efter Fin sak det! här, sa ha =— Ja, sa jag. Och" ändå bä yXor- också på de. här” almanackotia? Det ärsbara” ds: ger Verner, och? skrättar:igen "da minnet, karln : gick. uppgpå” PUB, » visade almanackan och ' bad "att få. beställa" ett: par "Fandiga. riks- öfalk :.skulle. it Mvcket' annat värdefullt. - "som" bara här ett tuppfjäl "kvar nat, | "och -' händelsen i ”Skottlang får väl -betraktas : bara som, en liter upptakt; ' Härnäst < får” man; uppleva” något som: kanske ligger sänhä närmare till. hands, 'nämli-" : gen -att. en herre” oförhappandes blir .davie.. Jag vet flerä herrar, - till det, men man får hoppas, att "det "inte händer före valet. ">. Det "skulle bara krångla till ”röstläng- | . derna. ' Tänk 'om::en ' dam i hög= . " klackade ;3 mockapumps, "tres" kvartslång . leopardpäls .: och;:en liten. ; nätt ”; klockhatt ' med 'rosa .vårdsstyrelsens ” Expedit'on, FP Ergardt.” flor kommer ini vallokalen och ' "påstår ätt hon" är Robin Karls: :Verner . ndra. Jag stod i. | | fick tillstånä att åka, och hennes : UNNA ER TID ATT H "Det än en gammal fördöm; som är så! djupt inrotad, isynnerhet bland .husmödrar; att det är för. spilld tid att' läsa, skriver Karin Fransén i ”Lanthem et”... ”Sitt inte där och läs utan gör något nyttigt i stället” n. till sägelse 'som vi ofta fått Tr barnz doms. och ungdomsåren och som. vi nu i vår tur ger barn och ung. dom, Och intet kan vara orikti- gare. Ty läsning, även rena nö. jesläsningen, - för mycket . nytta med sig. Brukas den rätt inkräk. tar den inte' på arbetet utar ökar istället —arbetsintensiteten, detta: att. veta att. — när man gjort det här eller det där arbe. tet så”kan man ta sig ex lugn stund med en bok eller tidning — det. ökar arbetstakten,.. Och när man sedan sitter där och lä- ser . kommer :man bort från sig själv, från de dagliga bekymren, från oron för morgondagen, -Minskas. inkomsterna: och man. måste spara På utgifterna —; da, dras". i första ' hand- "böcker, och tidskrifter in. ”Vi har inte råd.” Låt - mig '. ställa :'en ' mötfråga: ”Har ni råd och mista: den gläd- je, den utsyn livet, den gemen. skap med människorna, -den .and. liga styrka och glada: förtrö stan som en bra bok, en bra' tidskrift kan ge?” Här vi verkligen räd att undvara, allt detta? j är det inte just i:tider & som vi behöver. den h; pen? Nog -kan vi lägga av ett” kronor i månaden för Just: detta" .Det är inte lättsinnigt slöseri: Tvärtom! Det är lika' nödvändigt, för, sjä- lens ”hälså” som : Mat: och kl för kroppens, Ås licka,, | medicine; :studeranden- Eli beth, -Auchong, som. avled. i. Paris; helt .nyligen, svälte ihjä g På grund! I av: olycklig, kärlek, ; enligt : vad Iden franska ölisen. meddetar. : ingen. kom tin stånd på grund av' att en läkare I vägrade - att: utfärda dödsattest,. eftersom - Elisabeth” eridast vägde något över 30, kg. vid "sit "frå fälle,..> Polisundersökninigen -händen att” ätit ”en--tallrik 'soppa .då och då Den 3 növember bad. -hon sina föräldrar” för att, hälsa på en god vän: Hon . föräldrar trodde att hon återfått lust. att. leva; att i natt drömde j ) mi” fem kronor! s Farbrodern: får du väl behålla. dem, » Erik, ve ”Katastroter drabba oskyl- "V diga.: Hjälp oss'att”hjälpa "dem! Svenska röda, korset — postgiro 900 800, skligare om nte hennes, liv PE Nm |iDenandra illa: hätta Bjrgikod id a om or ch "Glöm infe detta | då” Ni nu | ansättes av. IF ångmål, . t.få resa: till Paris | « rätten, att huvudmotivet för avvis- " återförena sig med sin familj, 'an- I till — tvärtemot Karlssons eget ut- ', vare Nilsson hade Karlsson gripits ”: skull och han trodde inte det tjö- nade någonting till att framhålla de . kränkningar han utsatts för.- vederbörande frikänd, då han sak- "iten,' ochi ” Skrinlägg ER -M massor av v Nya bostä ider!. nerna från industrin spelar faktisk! en ganska underordnad roll i sammanhang, allrahelst om man sej + Någon ? "ny giv” för bostadsbyg- gandet är regeringen inte beredd att presentera, och en sådan brom- sas för övrigt redan av både prak- tiska och tekniska" skäl, framhåller på vår förfrågan ' socialminister Gunnar Sträng. Den omständighe- ten att industrin dämpat sitt byg- gande ä är i stort sett endast av teo- retiskt intresse; minskningen i byggnadstaktåén inom denna sektor bör inte förleda till uppfattningen att en kompensation i form en kraf- tigt: stegrad > bostadsproduktion skulle bli den givna "konsekvensen, En fortsatt varsam, ökning av bo- det är vad r tror: .sig-kunna utlova.' Storleken av denna, ökning är däremot . svårare att förhandsbedöma, s säga önskemålen, från andra håll av mer teoretisk än delse. Om = pel — industrin minskar sina an och vi Kar råd att ge den endas 200 miljoner, så inses ganska lät större effekt, — Det är sålunda ingen idé at tion vid jämförelse med 1951 och "4 "Regeringen förböeder 7 innevarande är? "Tidigare var det ju så ordnat, er- inrar statsrådet Sträng, att bostads- styrelsen delade upp byggnadskvo- terna på städer, köpingar och sam- hällen, I fjol skedde som bekant en 'omläggning.: I stället för 'att labo- Yrera med 220 lokala kvoter blev det én uppdelning på 24 länskvoter, en] omläggning som . ägde. rum. efter samråd mellan ' vederbörande de- partement : och." bostadsstyrelsen. Någon återgång till de gamla orts- kvoterna är inte saktuell: Till frå- gan efter vilka grunder fördelni arbetet; 'skall bedrivas för 1953 har regeringen ” ännu ' inte'-hunnit ta ställning; vi har' för dagen endast! hunnit : börja ' våra : överläggningar på den "punkten, Da i — : Mot bakgrunden av. det stadsbyggande för 1953 än vi mä hållandet att bostadsstyrelsen in- tat med'i år. : fordrat uppgifter från samtliga stäc)" der, köpingar och + Ställ inte förväntningarna «ov för högt! -— Nej. Jag skulle se” det - gehhéter i år än vi gjorde i fjol. het terligare lä .sig om att. kunna - bygga . 1953, rättare: sagt hur, åtora.; resur-" håll, bl. a. på grund av de en :maximisiffr: ggan- | produkti det inte behöver fastställas. Hur ser ar) ets statsrådet på den saken? - båt na Ättrycka 'sakeri i' följände 'ord: : . | förutsätter specialutbildat folk ir vänta sig en "förstärkning” av t, ex. ” bekanta" spårvagnsintermeziot. » Sekreterare. Nilsson hänvisar till i åklagarens yttrandexi rå "att det icke ärsensttek at [ och anser, att det i målet med till- räckligt gradz ay Fstrovärdighet viskts, politiska livet? > GENRVE (TT AFP). På lördag och : söndag får kvinnorna i Genéve tillfälle att tillkännage sin uppfattning om : att dr Wiechel'$ gÅnom”sitt olämpliga | ' kvinnornas” deltagande : i ut= uppträdande själv provocerade den |; övande av de politiska rättigher situation, .. som fick sin utlösning terna. ; "genom avvisningen, . .. De skall besvara följande två frås Båda spårvägsmännen . frikänns från tigt om ; kvinnorna .hos oss liksom strafflagen 15: 22”men underkastas der skulle kunna delta Aden ansvar; enligt 2 och 22 i ordnings- - tiska > Nvet i an - Cavtäller : stadgan för spårvägs- och" så ok läeifrån? föredra al alt .de' avhål g fiken' inom : Stockholms . stad . oc : län, I yrkandet heter det vidare, att: "Antalet röstberättigade ä I 272 P2 det vid utmätandet. av. spårvägs- . Som jämförelse kan näm! do i kan traff måtte beaktas, att talet manliga röstberättiga le i ans "männens stra tonen Genéve är 61,375. as I Det är första gången som ett dy- "likt experiment göres i Schweiz och dr. Wiechel själv överträtt denna stadga. . Sekreterare Nilsson gör slutligen gällande, 7 att "strafflagen , 15:22 med hänsyn bl.a, till doktrin och rättspraxis inte är tillämpligt i | det aktuella fallet samt att dr Wie- cKel enligt par. 5, 13, 16,' och 22 i ordningsstadgan varit skyldig att ; åtyda trafil att stiga av. Konduktörens uppgift tress pt rätten "har varit på tapeton flera gånger.” År 1951 föreslog kommu- nisten Nicole att man skulle råd- fråga kvi . fras inställning till frågan om kvinn- di ningen var att dr Wiechel borde + "'omit'. "då att ; skulle äga rum senast om ett år. Il :z ”En ser sekreterare : Nilsson vara fel- aktig. Psykologiskt kommer man gland. ett. hangarfarty g åt: Ainerika” talande att det i själva verket 'varit den serie av kränkningar: för? "vilka Karlsson "hade utsatts, som” varit huvudmotivet. Enligt sekrete-. av en stark skuldkänsla genom att |' a BERLIN (TT -— Reuter). hahs kamrater fått lida för hans Tre brittiska soldater i Berlin har begärt politisk asyl hos myndighe- terna i Östberlin, meddelar den öst- tyska nyHetsbyrån ADN. ” De tre soldaterna, Francis Rumph öch David James, skriver i ett brev till östtyska rege= "Av" skrivelsen . framgår att det | ”endäst - inträffat två fall på minst -tio- år, såvitt man inom spårvägen Storbri' . lavvisat trafikanter, I ena fallet blev och ansti sochamdl: trafikan- ten, Mo Se ändra åtalades en tare av ett nytt världskrig. Md pre 4 :konduktör enligt spårvägsregle-" tiska soldater och bt nee a tyll Imentet och dömdes till 30 kr böter. ! ket, önskar ör fred”. in Jå - krig," vi | önskar fred.”. ; Åoehrkkrårrhodenkkskks främst naturligtvis ifråga (om ' bos stadsbyggandet, Förhållandet blir + praktisk betys= för att ta ett exem- . | betydnade eafattning kan man inte] 4 I skogsarbetarna, .en' yrkesgrupp som I " 1 denna reducering 'mot bakgrunden av de skärpta kraven, eller låt oss I språk från 900 ned till 500 miljoner t 1 att betydelsen av denna: nedprut- ning i realiteten inte får någon t invagga" sig 'i alltför” optiniistiska förhoppningar på 1953 som ett slags ' rekordår ifråga om hbostadsproduk= . he > för 1953, 500 ” ot X I korthet har här ovan talats om kommuner "om : : möjligheterna fören ny giv till bo= . hur nycket man” på résp. håll tror” stadsproduktionens frömma, fn så- "under "dan ligger emellertid utom /räcks begränsö : ser man har för. detta byggande, ' ningar "/som ”redarviarbetskrafteHat och med hänsyn till ”hedskrivnin- uppställer, "Denna arbetskraft räd=.."". : gen”, av industrins byggnadsplariet,; ker . till" ett :'visst bostadsbyggande lol så kanske man kunde tänka sig att" men nte till Hur mycket som helst befintlig 'arbetskräft förslår till just: H så :mycket böstadsbyggante' som vi då kommer att: orka: med under 1953, - I. överklagandet". yrkas, att de gor: Skulle det vara rätt och rikö > 2 ansvar för rättsstridigt ” tvång enligt I så många andra civiliserade län- Å p resultatet avvaktas med största in” ” Frågan om den kvinnli Ja röster i Gentyve om de- , lig rösträtt. "Detta förslag godkän- =" des den 22-december 1951 och det - John Smith; ; kan komma ihåg, där trafikperso-: ringen: ”Fastän vi är a ne LÖ den stämts för att de handgripligt trioter önskar vi slå oss ned i Öst-. blivit ett hangarfartyg för de ame- : : i et i detta | som ganska oklokt att så göra, Besvikel- sen bleve bara så mycket större, w. andra sidan, Någon, "förbättring bör ” vi under: alla förhållanden kunna räkna med, Vi har: byggt flera" lä- Under. 1951 tillkom i runt tal 40,000 ” lägenheter; för. innevarande år är ” ju slutresultatet inte klart, men det är bli mellan 5,000 och 6,000 yt: 1952 än förra året. Vad vi har rätt att hoppas på är en försiktig stegring av denna - tendens, I vilket fall som helst vå- gar regeringen inte ta på sitt ansvar att; nu utlova ett vida större hos 4 : Ia N
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.