ÄN OS . Solen går KAR RÅ Kl..15.30, : | Morgpodgena namn . BEATA 0 rn ” Solen, | går g i ped kl. 15.29, Dagens dikt: ' FTFrfr OO YTYFTTYTYTYVOO VE VET TTT LAHOLMS TIDNING > PAU TTEETY TY SYTT TTT TY LVYY TEESE LIALIYYVYYYYTEYYTETYFYYYVFEYETTYYYYYVYTTTTYT FT TE T Rot tt upp. kl. 8.32. 'och upp, kl.. 8.34 och I CI loge. och lada vart korn är bärgat in 8 Spirande sådd. av somma; arens - '" färgat, och" det: blänker i sl "> drömmar i skyar kring sjunkande söl, ' strömmar från vissnat löv i min kjol, : Stefan varit dum mot honom: . bara. vågade! ström ill I sist säger fru L.: >” mer ens egen. "ka Fido, på foo all ak ”H e i något pris ot blekrött fået: kyliga fästet är!” ; an doften däven mot Kinderna (OSCAR PEYERTIN i — Men jag är inte alls rädd, må ”du tro, tillägger. han, Jag ”skulle- nog kunna klå opp honom om: jag Fruarna : Andersson dch . Lund-' "sitta på sommarnöjet och mna om livets vardagligheter. o— "Sex dagar drömmep män om en man — och på den sjunde kom-' — Den byrackan kan vi mylla och modd . J Jag söker min sommars löften och Lille "Hans. Er ? fem år,. kommer en "dag 'insprin= 7|- gande till mamma ' och berättar att - .| altid en liten extra pratstund, "byg- "dens" händelser diskuterades medan köreanskda trupperna. Genom syst fria, vilken försiggår i ”yänkestil”. fanalyser, som är e FRÅGAN OM LANDSBYGDENS FRAMTID är inte eit problem med snäv begränsriing till lands. bygdsbefolkningens intressen. Den är i stället en angelägenhet av alls ra största betydelse för hel: sam- hället. : H Jordbruksminister Norup fram. | höll för någon tid sedan i ett fö- redrag i Sundsvall: Frågan om landsbygdens fram- tid är det stora politiska probles met i vårt samhälle, En li kraftig . landsbygd med ett r utvecklat näringsliv är en ' utsättning för hällsutveckling. : Den enst ra - koncentrationen av företags: het och bebyggelse -till några å storstadscentra är en .olyckig | utveckling, Detta är ett Problem, - som vi från 'bondeförbundsh? 11 " riktat uppmärksamheten på «id - upprepade tillfällen.. Vi har hä at, att samhället måste me . verka till att denna fråga sna- . rast möjligt får en förnuftig lös- ning, Folkflykten från lané bygden måste hejdas, Detta för- utsätter, att landsbygdens nä- Tingsliv får lika goda utveck. lingsmöjligheter ; Som .'stadsnä- i ringarna, : SLU:s förbundsordf. .. Thorsten Larsson . yttrade i ett föredrag i: Edsbyn för kort tid sedan: >, i - har stora landsbygdsfrågor - ta. Dyrortssystemets orätt- : Ven "visor måste nu äntligen avskaf- ;. fas, SLU: kräver, en rättvis lös- | ning av detta problem, På läng- re sikt har vi att lösa problemet dd om = folkuttunningen på lands= SOLDAT MED' FYRBENT. KÄMRAT. Även i det node: : ciellt vid spanings- och patrulltjänst har de visat sig vi . soldat på spaningsuppdrag någonstans på Korea åtföljd av en rna. motoriserade kriget användes hundar, spe= ara nära nog oumbärliga, Bilden visar en. FN- fyrbent stridskamrat, .. .. bygden, 1 städerna tror 'man / tydligen, ' att landsbygdens re- ' FN-styrlorna i Korea hade till en början föga hjälp av de syd- ematisk "träning under ameri- : "kanska instruktörer har man nu lyckats få fram ett "soldatmaterial, "som ken mäta sig med andra länders. På övre bilden ser- man en sn : avdelning sydkoreanska. soldater under en gymnastiklektion i det . Nedtill' undervisas sydkoreaner tt led "i: den måderna krigfö rin SEE SEE Ssurser .:är 'outtömliga. . Enligt stadsplaneringarna ; skulle våra 132 städer . kufna a en rytm; folkmängd sex gånger så stor : som Sveriges nuv, eller cirka . 42 milj, så nog är ”teoretikerna” ' på det hållet i aktivt arbete, Det . skulle inte bli lätt för dem, som"; > a - nödgades stanna kvar på lands- > Det är ett förnätligt” ärbete som -. bygden, En sådan utveckling kan ' 'järnvägspolisen; vid SJ: uträttar; 1 vi inte acceptera. Den skulle ju: den för närvarande tre man starka I också bli mycket olycklig. för ”hesä ” har sedan - 175 tjuvar och bedrågare Fast. vid, II sedan 1 949 [bedömningen « av stöldernas omfatt- ning så säger endast den jämförel- sen en hel del, Men redan en tjuv är en tjuv för mycket, menar SJ- 1: : . Häller er fame landsbygder | ;tionens tillkomst 1949 kunnat Jägga "politik; som tar sikte På att be- sbeslag på 175 tjuvar och bedragare reda landsbygdens befolkning T- av olika slag, berättas det från järn- ka goda i iter. som elsen-på vår förfrågan. Åt- skilliga j järnvägsmän återfanns bland dessa - 175, nen lyckligtvis : långt- ' städernas, Bondeförbundet hör alltid riktat sifrån alla var knutna till SJ genom sitt arbete.' Under 1951 satte man uppmärksamheten på - det. stora Tandsbygdsproblemet. "Redan i det Man brukade samlas ' på å vardags kvällarna borta hos handlarn :vid kortsvägarna, där busstrafiken myn- nade ut i alla riktningar. Det blev mati. fick" påsten och gjorde diverse ”derar att återfalla i Jänkoli. i bad dn ” tbättre.se större "endast en narr, i Var Anders gris har insj Anders funderar: '- — Slaktar jag, cå då är det ven leva och "han dör galet cn : "skapliga sammanhang då den go-' .da. tonen föreskriver munterhet ., "framkallas denna genom alkohol. "Men det verkar oäkta och den ' "= som tar ett glas för mycket ten=" : i gråtmild me-" ; Bertrand Russel Att prygta barn för att de skall - bli väluppfosträde är 'som att slå" :blomnior för att de" skall dofta - Moa Martinsson Cicero | , ist E sa fång kapplöpning i vilken ba- : "rä ott fåtal kan vinna och de som” "> När man ser julskyltningerna >; får. man "en stark känsla av att' delen av: svenska: folket - lever. på att göra tomtar åt var. - andra, Resten gör. julbockar. Flips iAB > «. Missta sig måste” var : "och en, men framhärda i misstagen gör yr ické vara. så a elle juknat och honom å han le= galet och: låter kk rv ä de "och Svante' hade stått inför Pontius inköp-Ungd stod "och hängde vid disken; - rökte .:cigarretter. och nojsade med det kvinnliga biträdet och de äldre tittade in för att dis: kutera väderlek och gröda och spör- till litet: från grannbyarna. - kväll var det ändå en liten ex- raföreställning: i butiken. Det var skomakarn i Bäckarfäs, som i kväll gjorde - handelsaffären den: höga äran, Han var socknens'hovskoma- kare, auktionsropare och .Borne ro- lighetsminister. - > Svante skomakare hade Korimit :] med sista bussen från stan och var i ett särdeles festhumör. ' När han klättrade ”ut "genom ländsvägsbus- "sens" vikdörr, skrev han tyska hak- kurs, "med stövlarna” i vägmodden och 'ur 'cigerrkvasten, som hängde i ena. mungipan, stod "ett präktigt fyrverkeri av gnistor, När han styr- de stegen in till håndlarn för att ta en rastestund innan, han. drog hem till käring. och räkenskap, hade hån en'.hel svans av pyfikna efter sig. Ty det hade varit ting i staden i dag Pilatus i ett mål, som litet var hade hört talas om." Och det hade varit utslag i målet också, : Saken var den, att skomakarn på Bäckanäs, sågmästarn- i- Bro och smeden "därsamrastädes "varit ute på en liten fisketur med efterspel i somras. : Alltsammans var så oskyl- digt,' att de bara. haft'ett par liter med sig och så, gubevars, ett ljuster och en smula dynamit. Var det nå- .dra inför rätten kanske? världen veta hur orättvist det gick till. här i världen "och i kväll 'var han synnerligen" upplagd "att predi- ka moral. Han vräkte upp både väs- kan och sig själv på disken och for ut över ett ”småsimpelt och kitsligt samhälle för alla, som ville höra på. — Dagsböta mej hit å dagsböta mej" dit, fräste. Svante och .berätta- de hur många dagsböter han” och 'kompanjonerna '' fått . sig tilldelade för att svara i telefonen. tal? ille tala om att golvet var: myr nat, . oe : Det är nog så, att den äkta man, illa, ut om hun viurde det, VE Et : "«Idär fisketuren, som ni nu fått böta Yo -— Jag halkade" när jag 'spr ang Le —- Nå, var det ett viktigt sam= som klagar över al. hans hustru: inte förstår honom, -'sknlle råka vid utslaget: Liksom inte en V targ] skomakare skulle.ha tillräckligt med dagsböter ;ändå. Det fick han veta, som 'skulle 'sitta och sätta på böter) på gamla skor varenda dag så långt del första ; Lösa a ast 71 av vilka. 44 var 1911. framhöll ”man vikten av" att vägra Aa SV VT . val rättvisa, . .: åstadkommes + mellan Järnvägsmän. Järnvägsstyrelsen hoppas .. få "utöka . denna : polis 'och .har- hemställt” om -anställande.: äv fyra. polismän; > ”Ys Det finns > en. klar , tendens»> till "minskning av såväl skadorna under godstransporter som stölder vid SJ; ett förhållande sond delvis. tillskrivs tid är 'den stora samhällsfrågan — det av -järnvägspolisen utförda 'är= det kan: inte gärna bestridas". En' betet. 'Denzra tendens bör likväl kun- tillfredsställande lösning ” av detta” nå förstärkas än mer, "och till "den blem "är förutsä fö fandsbygd och stad, Det, har alltid betonats; "att "en ' utarmning avi landsbygden måste få de" allvarlis ” gaste konsekvenser” för hela sam= hället, i. > Frågan om: landsbygder fram året var, Å' varen hä is ute å rumsterade en natt, så skällde ka= ringen för dä så pass att-en fickre i jäla nattböter: också — Ja, men hör du Svante, : sade. nu.en.av åhörarna i-butiken: Hur gick: det . egentligen till med- den + Hur! är dk te, sade Svante ogh knöt sin seniga. skomakarenäve i luften; Jo; dä ska ja tala :om ;för er. Dä 'va bara så enkelt som att vi tre bestämäe oss för å fara” ut: te Lidasjön å fiska en däg, ÅA på kväl- len när vi kom dit så talte:sågmä färn om att han hade en flaska dys namit mä sej, som: vi skulle sänka i sjön å tutta. på. Ja, dä va vi ju inte emot på; för ska en fiska så ska en fiska så dä biter "på, för å sitta å meta” kan en' göra te döadar utan å få napp ens, Men dynamiten skulle ' vi. vänta. mä tess i solupp- sången när fisken går'i vassarna å gohar sej, för då lönar dä bäst. Men] då juster |1 så” hade ju sågmästarn "ett mä "sej också, å på kvällen tog vi en eykellykta å gav oss ut'å ljustra i vassarna.” ; för ->Å då bar dä sei irte É sågmästarn råka t: å hugga ljust- ret i stortån på sen” när vi gick där å vada i Vassarna, -Se smen har så stora fötter så -i ljusskenet såg hans stortå ut precis som.ett .gädd- huvk, å dä högg den andré te.> På kvällen fnåtte vi opp te barnmor-] skan i Lida å få tån omlagd å då spordes dä ju att vi va ute å fiska nere i sjö! Vi låg i en lada på tiat- ten å på ottan gav: vi oss ut å för- rf. söka mä. dynamiten. Å lika råsande besatt gick dä då, för när 'en har otur så haf en då så dä passar, Såg- mästarn vada ut mä. dynamitladd- ningen i vassarna där fisken höll te som bäst, så så tände han på stubi- nen å la flaskan i vattnet, Men pre- cis som" han skulle springa i lamn råka han trampa ner sej i en dy- håla å blev sittande.. Å nu måtte bin håle va sågmästarn, Han 'stod där å älte i dyn å kunde inte kom- [må jur fläcken " medan " stubinen "— vet di vem som. är r världena största kirurg? : FT VI = Det är Stalin. Han har tagit bort hjärnan på 300,000,000 miän- "niskor, men de lever ändå. SZ "| Han kom i land full utå glasskä | skule få slippa först. 'Iså vi kom inte ner igen förrän fru- suhd" samhällsutveckling "och; ett fortsatt framåtskridande; efter samråd med Järnvägsmånna” bundet i, början av nästa. år år Sätta; igång en -affisehpropaganda ' under mottot ”Stoppa godsstölderna!” ”Af- våri brann å rök över laddningen. Fu så fischerna skall inskärpa att det är explodera hela fyrverkörfet så gott en hederssak för varje järnvägs- som" rakt under stussen' på honom? man att, se till att anförtrott gods kommer i i'rätta händer — det gäller |. vor $ dy å såg ut som han gått ige" kort'sagt att värna järmvägsmanna” hom ett tröskverk, den stackarn. A kårens eget anseende. : fem, .sex döå mörtar blev hela re” 0,6 procent, d. v. 8. 6 pro mille av n ändan avser '"järnvägsstyrelsen 'att'| . ledni och därför ämnar man fortsätta ” strävandena att. Skapa bästa möjliga kåranda, os Under . krisåren ”försvann” ae skilligt goäs från SJ, långt mera än vad nu är fallet; De ransone- rade. och därför. särskilt begärliga varorna utgjorde en mäktig : fres- telse för långfingrigt folk, Vid den tiden. tvingades ;man därtill att ny- anställa stora skaror folk; om vilka man i-de enskilda fallen inte visste just | någonting - alls, :'Hopp-Jerkor korn och gick, men numera har det blivit bättre stadga på personalen, vilket. också ' medverkat till ned- pressningen '- av. både" tölder och Mul- och klöv i i Finland + kom via kraftfoder? HELSINGFORS (Rå 5 FNB) - 5-årigt "underbarn bättre än experter, som” -konstkritiker > utan överord — fenomenalt«uns« derbarn rikare. Det är den femåri- ge ' Ottavio ” Fabbri i Milano, .vars enastående konstförstånd har. väckt såväl fackmännens som lekmännens uppmärksamhet och beundran,. Poj- ken kan varken läsa eller: skriva ; och har även annars ett alltigenom normalt barnasinne, men hans in- ; tresse för och sakkunniga gransk- ning av såväl gamla som moderna tavlor: är fantastiska. Pojken "till= bringar. timmar och dagar på könst= '' utställningar, - varefter han . avger omdömen .som, ställer varje vuxen konstkritiker 'helt i skuggan; Hån kan "också skilja” äkta konst från kopior, och om t."ex, en tavla upp- tavio fastslå huruvida det är fråga om originalet eller ej. Pojkens gåt. ' ingen mindre än Roberto Longhi, : Italiens mest ansedde konstkritiker, - och i ett radioföredrag nyligen har denne förklarat, att Ottavio Fabbri Den i onsdags k de mul- 7 Joch'klövsjukan i sydöstra Finland har ' hittills : drabbat fet Sammanlagt har '€ 400: svin -och "åtta" jocknar, På sJantbruksminisiostets” äravdelning lutar man åt sultatet för övrigt utå'skrällen, Men SJ:s 'trafiki Jä hade nog gått bra i alla fall om :av skadat och förkommet gods, en inte: den ' där, kitslige inspektoren : "försvinannde "liten ' siffra "om "man borta på Herrgården. kommit ner i. ställer den i 'rblation till de enorma samma véva. ”H ården ' hade mängderna. I kronor uträknat strandrätten där å inspektoren & an-',..Innebär detta 'dock en skadegörelse, mälde oss för fiskalen, ”. som "stiger till c:a 300,000 pr'år. I Yo Ja; men hade ni inte först va" USA ligger siffrån” vid mer det rit lite ovänliga mot Jinspektoren? undrade "handlarn; - ir '— Ovänliga, röt Svante. "Ja; vidare,: men han - "kom å va'nosig -å : 5 ville. ta från oss våra. grejor,. men - "Det är: emellertid inte 'allea så ätt. att. dra” gränser mellan rena tölder. och ”godsförsvinnande;' slår :rman, ned på en tjuv. så erkänner honom ock Sätter”. .71, 000 människor, .och' tar man. den” "siffran som bakgrund vid fattningen " alt" I smittöämnet ” kommit från utlandet” "genom ”för- medling : av kraftfode; smittade djur har sän der: i Europa, där: mul” och, klöv- sjuka har förekommit den senaste tiden, i syfte .att u röna > om: epi- zootin' i Finland -ä imria typ som någon. annan. | fv "Riks- och: aftärsbanker är överens om krediten » STOCKHOLM (TT) Riksbanksledningen och repre- för. affärsbanke na fatta- den nu när folk inte unnar. en fatti $komakare ha lite rolit utan att ska bli stämning å böter. Andra ti ler va dä när ja va ung en gång i världen å gick i lära hos gamle söc- kenskomakarn TÅvik. Vi va tre ge-" säller som gick”i lära .hos' mäster ' . Berg, å hade vi gjort nåt rackartyg ' fick vi stryk; Men inte stämde dom folk på. den tiden inte. « En gång-hade vi stängt i in n mäster : Bergs käring i potatisgraven för att hon inte ville ge oss brö te ”vatt- gröten, 'å' där fick hon sitta :halva natten, Sen gick vi te mäster å sa, att hans käring var borta hos gran-' nen, 'som va änkeman & svår på fruntimmer. ' Mäster rusa dit i sin svartsjuka å å slog i in dörrarna på hu-'' set 4 alla tänderna på änkemannen,; men inte fick hän nån stämning för.” dä lilla; Å gissa va vi fick för straff, när allt blev uppdagat? Jo, varenda ' frukost-stulle vi: ha var sina rapp” : kem, sätter. sig till bords och in- utå spannremmen å' ingen mat. : ÅA. "leder: ett samtal: . den” som ” hoppa ' högst ve slagen Do Jaha! ' Hä vanta e ” längan ' Jösses så vi k rkefart de här? fer Två fruktansvärt förkylda her- rar satt nyligen i. var sin'/stol på en klubb i London och hostade skapen,. . sade den. ene, den kan klara de märkligaste ting, men" en Så reste han sig och gick > på v vakimästaren och frågade: "Vem var, den där hen "egentligen? » Känner / ni inte igen hi om, - sade butlern förvånad, del sir "Alexander Fleming, h uppfann penicillinet. . ""Delsbo-Jonte' ” slog; litet för hårt i skallen en: "Tördag; gick sen som vanligt i i kyrkan på "gndag, -, då länsman . tog honom. . Efter tio års fängelse kommer han hoppade! Te sist hoppade vi så högt, Klok general - Omår Bradley, den amerik = ske generalen med .den ” "energis- ka hakan och” de vassa ögonen, har . också humor. 'Här är bans kostrasten . va” slut, å då slapp v stryken! ."- — Dä där måste du ha eh rök för " eftersom du ljög så bra, sade händ- larn och. räckte Svante en cigarr. Men” säj mej, va dä eljest några särskilda mål före vid rätten idag? = tillvaro:: gt "méd veten-= - « vanlig "snuva kan'den intö bota; 7 1; Mannen som satt kvar vinkade « -|.dare hoppa på den nya odlingen.” "| bedrivas i vårt land, omtalar för «I RLF-tidningen ” "| Holjé 4 Höör, som är föreningens lista på det värsta ien &enerals : de vid förhandlingar” på torsdagen enligt DN preliminärt "beslut om förlängning” efter. Årsskiftet. av -gäl- är : många | ryktbara konsterperters ', överman, "En tid- ' ningsman har: riktat en: kuggfråga ad | till pojken och lagt fram. för honom len kopia av en mindre känd Picas=:' sötavla — och Ottavio gissade myc- +. ; ket riktigt, att tavlan härstamma- od. Picasso är förrésten en mi tare- - som femåringen skattar säl skilt. högt, .- nomenet, själv konstförläggare, och samlare, Men än så länge kan man inte förklara den” psykologiska gå-. tan; att en: femårig pojke äger en lande kreditöverenskommelse. Man - enades "om" att avtalet. skall gälla” villkor, som "i: år.” Någon -uppbäga : ningstid för avtalet har inte disku- terats. Affärsbankerna torde även - nästa år komma att beredas imöj-' . lighet till lämplig placering 'av 'det = likviditetsöverskott, som tippstår på grund äv. överenskommelsen. ', viss. "Propaganda: för pilodling- dri- vits i ländet, Det förefaller. ibland iom om detta skulle vara någonting nytt, vilket emellertid, inte" är fål- . "Redan "under första världskri- vs förekom, en viss sådan odling. har utgått en uppmaning; till” pre: sumtiva pilodlare att inte utan" vi: Det ä ännu inte helt. utrett hu- gon lönånde pilodJling kan ombudsman" "Tage sekreterare. De företag, som hittills propagerat' för pilodling, har. hu- vudsakligen baserat sin verksamhet på att genom 'sticklingsförsäljning it så :omfattande att pilen ock så skall avsättas för förbrukning vi- sar det sig att hittills etablerade för retag i branschen inte bär sig; Vär-: ningsändamål "har utgjort endast en Bråkdel av, dét "värde Teveranserna Odlarna, som lagt ner stora kost- neder i 'planteringsanläggningar, hår vid sammanträde i höst bildat en fö "inerfnögårttemfwypemwypemf SM förening för att genom, "denna få na intressen "utredda och, tillgodo sedda.” Föreningens främsta uppgift ” är att utreda. odlingens lönsamhet . och därmed dass berättigande här i. landet. Frame; ällning om ; .medvgr- > gj utredningsinstitut via RLF:s riksförbund. Intill dess resul- Jordbrukets tat från ut betet förelig- , utöka odlingens : omfattning och mindre inriktat sin verksimhet” på att förädla öch ävsätta pilen till för- — Om dä va, sädé Svante och D.: "Officiella... . I banketter, 2 drog ett herrabloss på C Där - Pr 3) Pi - "-. (Forts, på sista sidan.) " ercisen, 12 Krig. 2 H . ger vill odlareföreningen på det be- stämrlaste- varna jord” uvkores och andra från att täickna 'köntrakt på " brukningsändamål, När au odlingen pitodlirg, ASADD. FITESTYSTETESYTET TAN år ANNAN "Ttalien och världen har blivit eti : ges vara en van Gogh, kan lille Ot- > fulla "begåvning har upptäckts av '- från konstnärens metafysiska > ""Underbarnets far är, vilket Kanz 3 - "| ske förklarar någon procent av: fe” " Htillden grad abnorm sensibilitet och ” " | bedömningsförmåga i konstfrågor. tills vidare under 1953 på samma :> 4 .det "av försäljningen för förbruks > Ifrån odlarna uppgått till, i va l N
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.