TYYYTVTYTtftTrerFrt LAHULMS TIUNING YTYTttrrv YYEYYYYYYEYEYVYTTYTEYTTE TE T FOI Y TT TIER Solen går upp kl. BAT och ned kl. 15: 23 Morgondagens n nämn. (DANIEL. | ; Solen går Jupp kl. 8. 48 | öch ned kl. 15.2 Min sång; flög ärucken kring det bästa av färg och doft i ängens ljus,” 4 "och det var ljuvligt nog att gästa FX de många hjärtans .honungshus; nu vill" jag, mätt på ' sötman,: a . n fästa i : min boning långt fru lust och rus ;. och vila under fasta bjälkar, » ej under lösa blomsterstjälkar, . : (EVA. KARLFELDT) : Fantäsi och verklighet: - Han kände dem : . Förste kritikern: — Återigen ect = | -- av desså irriterande evigt pladd- ” rande fruntimmer, Endast kvinnor över 40 år skulle ha tillträde till scenen; Andre ” "kritikern — ”Nonsens, kvinnor . över 40 år existerar över z ' huvud taget inte, : e Ten Ja, ja, sen fru Nilsson fick åschias är: hon' faktiskt. inte mö : > ischias, det var. då " också ett, namn att ge en unge! : Varför skilde dom sig egent- ligen? : > — För att dom var gifta. ', — Han har så litet att. säga till 'om "hemma ' >— så om han blev ” stum i dag: så-skulle det ta tre å: "fyra veckor. innan hans fru märk- te d MH slät vad hon. gifter om sig ofta. ” , hon. säger att det: är så roligt ait få något nytt till hem-' r jag varit här med den- en, tio gånger. på två . si ch så har ni fräckhe- ten att komma tillbaka i dag igen En "pojke med; orolig - i "mamma ökadett och skulle, ut sin först ; resa. Mammam upp>- ste: en avi cheferna för att bedja sonom lätta. svårigheterna för den hittills väl omsedde pojken: ' Och så skall jag be kommen« " förkentenen att min lille. Bern- har d i en hytt åt sglsidan, " ANYTT HARD NOT FÖR” OEI FRANSKA UD--"- ”En stor gissningstävlan "gyssel- «sätter f.n. chifferexperterna vid Quaj d'Orsay i Paris, sedan från " Frankrikes diplomatiske repre. sentant ' i-- Hongkong ingått ett svårtytt telegram "till : franska UD, Telegrammet lyder så här: ”Bönderna . i:centrala och södra Kina. samlar de mänskliga exkre. enten, vilka används: .gom -göd. el för vårsådden. Varje Sm leverera AN Aryldnfonr är ett kinesiskt mätt. oa st YiSedan telegrammet dechiffe. rats, har gissningstävlan fortsatt "att sprida sig bland diplomaterna "vid Quai d'Örsay, uppger tidnin. > egen orå den blivit utsliten av: all än grisen har ett grymt] öde... z Först blir han bort- »skämd av” - mänhiskan, som kelar "med honom, ger honom god mat och vysslat om honom som vore han ett spådbärn och detta under : nästan ett års tid. Sedan, utan "någon som helst förvarning, blir . hän släktad och uppäten, På ” detta Det” faktum att svinfi k tv -kött ä är oerhört svårt att tai vara i de varmare lä "dock ” den" -egentli; grisens : vanrykte. Det ' om '. det :skulle ha förekomniit några sjukdomar: åstadkofnna av ärandet av, dåligt fläsk, gan- sin; bästa vän genom jor- ” delivet änder många hundra år. : Om vår vän grisen visste om det, " skulle väl idet foktum- att såväl hans för- som bakdel blir pyn- . tad - och. Hekorerad > efter alla « konstens relgler och att han som en sista förplägning på resan mot "det okände) får julens. vackraste och rödasté äpple placerat i: sin mun, vara thonom till en smula tröst 'kanske. . Som en av" djur- världens äldsta adelsman tar han dock sitt. liv. och trista öde med . upphöjt Tun och humor, vilket | ” bevisas av iden glada knorr han . slår på sin svans. i Och att' han > inte låter sig kuvas bevisar hans synnerligen) impertinente kisande "vändandet. av såväl. häst- blick och lika, impertinenta lukt- ” "organ, som) dock blivit en aning: tillplattat ” igenom: civilisationen. Det: sardon!ska leende som :' hans. i. döden ste «syn för säg " humor. : Under sin; korta levnad är gri- . sen ett.synnbrligen glatt och triv- "samt ' djur. $ Dessutom - är han i motsats till många andra mycket? " renlig, om Han ' får lov av, män- " niskorna aft. hålla sig ren," vill" säga. Författarinnan skötte un-". der” en ! tid av tre månader en bn, grisen har verklig I svinbesättnirig på 80 djur och ha- sens hygieniål a krav, : Det var en fröjd att se: gladdes när (deras stior spolades rena och ny. torr halm lades "så att de fick gnugga sig rena den. : Så kemi inte och säg att! någon är lortig som en gris, för . grisen. är renlig i alla hänseen- den! "Hans fläsk' är betydligt vi- : tare än människans, och hans hud: . skärare även yid hög ålder än nå-" gon; människobabys." Detta tillj trots för att han bara får de mat-|- rester vi ratar. Hur är det för-: -resten, -skulle | någon människa . ha Just - attiborsta 'sina tänder med skäggstäbb från en männi-| ska? - Ånej, inte gärna, men dä emot gärna nied svinborst. Tand- borstar . och fövriga borstar är verkligt fina I grejor av grishår. Och hans . hud: skryter vi med när detg äller 'handskar, reseffek- ter etc. och skulle vi ni till - äventyrs gå "litet längre in i gri- sen så finneri vi att hans mag- . säck med fördel kan ersätta vår | . den: ”grismat”y vi stoppat. i oss. ”:Skickliga kirurger ”inmonterar” "ganska snabbt! en -grismagsäck i "våra bukar om så skulle behö- | vås, men. vår råagsäck, duger inte "åt grisen, Ombvi nu skall räkna grisens. många; fördelar i: poäng i: , blir det. 50 till å länge det” funnits skogar och TS människor på jorderi har det -. också funnits svin. Redan uncor spålbyggnadstiden i Europa kände "man till desså djur, vilka man - senare genom korsning med vilda "och : främreasiatiska arter föräd- lade, ' Det finns” inga kulturella gränser - för sviren. . Sedan. ur- minnes' har ”de' följt människorna jörden runt, : I; Kina, där det fin- nes skogar, är för övrigt svin- aveln mer. utbleda än i Europa. Huruvida det var, i Mesopotamien eller: . Kina som grisen | första gången tämjdes är ovisst, ' Långt rades ”orent”. torde det dock ha - I trängt in.i både Afrika och Eu- | ropa. Sedan det; förklarats ” ”orent” |.” - är. såväl” den. europeiska. som asiatiska svinaveln skild från bå- de. Mindre As en” och Arabiska = halvön. 5-3 + : Nn Varför .. grisen "i Orienten har » fått ett så dåligt rykte är ej gott : att förklara... : Möjligen är den i Mindre Asien,” långt före vår kristna tideräkhing, mycket ut- den fagre ynglingen Adonis, som |. älskades av själva kärleskgudin- nan Afrodite, och som blev sårad till . döds" av ett ” vildsvin; en ; - 2 gr A . Mindre Asiens ki goskrin över, Adonis dö storien," att det var kvinnorna; som, ' gav grisen! dåligt anseende, Historien berättar dock inte var-, för i alla dagar; karlar skall ge sig 1 fejd med vildsvin som nu; denne Adonis't., ex. så man kan inte ge dem skylden. Våra da- » Bars jägare vet dock att ett så- . rat vildsvin är livsfarligt och ett det inte bör vara, ”småpojkar” om än aldrig så fagra. under ögonen Inade ansikte. bär, ger; - «ett synnerligen okänt djur. hur varenda en ' beskriver såsom = fö: innan den tid då svinet förkla-". bredda Adonis-kulten, dyrkan av! kan alltså förutsätta i följe hi- . ska egendomligt att det varken i Talmud = eller "Koranen blivit nämnt. > Vi - får: väl därför. utgå Åfrån ått svinets i” ”orenhét”, grun= "dar '&iz på helt religiösa före- "ställningar. Människörna har dock |. aldrig "varit: likgiltiga inför det. -I Indien vördas det, och de diska folken räknar det som :t bu, "Det är således ett s. k. tote. djur som tillhör människorna sett alldeles "särskilt sätt, <- början av; "7100-talet: iyckades den . helige Benfatius', förmå påven, att utfärda förbud mot an-. V som svinkött.. "Detta äv helt religiösa" skäl; Först på 1200-talet trädde i en. del tyska stater: förordningen om" kreatursslakt. och försäljning av kött i kraft och frampå 1700- talet : tillstäddes sanitä ; kontroll över, marknadsvaror. . färd: skogen fälles: er : : : November eller nad” enligt äldre tiders. alma- ” nackers parallelibeteckning för. att' därmed. angiva att vintern" är inne — den döda och vilan- - de. tiden i naturen, meg kyla - . och snö allt då och då. Bäckar- . nas porlande vatten bindes och 'kölden bygger broar över sjöar - "och 'mossar och undan för un- dan ledes stigar och vägar in” i skogens" dunkla salar. Där in- ne börjar nu ett annat, ett nytt, -,ett, rörligt liv. Det är 'skogs-= > arbetet 'som 'sätter in. Motor" .. Sågarna fräser ilsket och med . ,Sts och biak faller granen och ' furari till marken. Männen vid . stubben eller stammen bara går : på, bara går på. I ris och bråte, banar sig skogshästen fram med . sitt lass. Ångan ryker efter rygg - och länd. Hästen känner sin ”körkarl och denne känner sin. häst. Båda är "goda vänner; som hjälps åt.;.. Skogsarbetet: är i "gång. ; i Men - dessf innan har en 'om- affärer för "miljontals kronor . har huvudsakligen i” iber" månad "Moses var den som det första förbudet mot ' svinkött, men att detta inte togs så allvar- ligt förstår - man när man läser de flerå hundra år senare' skrivna » evangeliska berättelserna om hel- brägdagörelsen. av 'besatta.' I ;des- sa berättas det om svinhjordar på " omkring 2,000 djur i Palestina. "Profeten d "hade . väl Bolag och: virkeshandlare har:»kal- kylerat, . så . bjuder de. och den högstbjudande . ”fastnar” och hop förestående ' skogsdriften, ' Höstens hudoivni änneteck ”Vinfermå- os fattande köpenskap ägt rum. Skogs- : kommit till stånd i landet, Det är "Isom de större ' skogsaffärerna sker.” pas på ett hyggligt resultat äv den - skog har rätt nöjaktiga pri- har 'E av «| en viss tveksamhet men också med i en” god portion optimism, ty spe- knappast ': "själv 7 sett något svin, enär det på hans tid i Arabien var Det avgörande för honom var. väl haris samtids. psykologiska i inställning mot dessa djur. ss Alexander; den 'store och även dennes :: fader, kung Filip, lät sig svinkött väl smaka. Åi dessa höga” herrar i 'serverades det Lelstekta, fyllda: spädgrisar på guldfat: De germanska" folken skattåde . också svinet högt. Sägner berättar om hur sol- och regnzguden Frey red , på ett vildsvin med gyllene borst. Vid. " julhögtider.. "och . blotfester frossades det i svinkö Vid tiden: för Columbus upps, "täckt 'av Amérika var svinaveln utbredd i hela Europa och'utveck"' lingen när. det gällde förädling" av djuren : gick snabbt." Dock. först långt : senare började man göda' . svineri och " ännu senare skedde korsningen mellan europeiska och kinesiska svin. Denna art. anfördes it till Sverige på 1700- talet. DN -- Åmerika, ”fjäskpackarnas föl ; lovade land”, har alla” möjlighe?” ter när”det gäller" ått: nå ”flotta”” a Hamerih Jet; ska ”cörn belt”; "majsbältet, skulle ku har ; så : gott som överallt. varit god: Det fram- går bl.a. därav. att av i våra orter utbjudna poster har blott eti fåtal blivit osålda, Sämre säges det ha gått i Norrland; Hur har då resul: tatet i'stora "dråg utfallit? — Först då en liten titt på utgångsläget | in- för, höstens stora utbud. ++ : Förra "året "rådde, som. många gånger. omvittnat är; rekordhöga priser på :rotstående. skog. Det to- tala, exportvärdet av . våra .skogs- Produkter steg från normalt 40—45 röc, till: omkring 54 proc Man väntade bakslag och ett sådant kom också med starkt sjunkande export- "T inkomster;: Kurvan beträffande ex- portpriserna var lägst under maj— juni i år, Våren och sommaren re- gistrerade > - kännbara åvsättnings- svårigheter - för” massa och Papper, På: eftersommaren ". kunde” "man emeller börja hysa grundade: :för- ser noterats och det har varit god spekulation på dessa poster. Där- emot har, köplusten varit dålig bes träffande dskog och poster på rotstående skog! fram. håller dir, i trävaruhandlarnas cen- tralförbund.c Vad som i höst betalas på " skogsäuktionerna, innebär. en där lövträd'ingått i-större omfatt ning.: På sina håll hade'skogsägär- na kanske. räknat: med ändå. sva- gare. priser. För. en.:pastoratsskog några mil norr.om Varberg t, ex, hade vid; upprättandet av 1953 års före. > ek am mln gora ad upptagits till 40,000 kr, men för: säljningen nu 'i: november. "gav 95,400 kr. Medelpris. där var 60,78 till 'rådand läget på exportmarknaden.” I början av året inträdde prisfall” på: exporterade trävaror och den inländska mark- naden följer exportpriserna och har tjänar mer än fee . hovrättsråd. a " HÅMBURG (TT: DPA) ödas Typograistrejken i Västtysk->]> | land har hittils. endast "delvis hindrat dagstidningarna från att. komma ut, Minst 90 av de or kring 500. dagstidnigarna if publiken : "har k i s N som vänligt även om de flesta | 7 7 + har haft ett mindre formst, 'En- | dast: i. Nordtyskland och i-öm- rådet kring Niirnberg har strejk- barollen följts” konsekvent, =... , Argumenten mot strejken har inte förfelat sin” verkan: - nian har. framhållit att en sättare med en geromsnittslö; kring 700 mark förtjänat mer än. .en läkare, en. allmän åklagare: eller ett Novrättsråd, : . blev innebränd” > HÄSSLEHOLM (TT) a Vid en eldsvåda i Stoby natten” till” måndagen. ' innebrändes > 84- . åriga" fru : Maria: Persson, . Vid :- brandkårens. ankomst var "huset, is ; vilket ' endast : fru Persson bodde, . övertänt och: det vär. omöjligt att ” rädda: kvinnan, I "den: nedbrunna — ' byggnaden", "påträffades "- + hennes "+ nästan förkolnade ' kropp 'på köks=:" >" golvet,' Hon: hade släpat sig ut.i > sö köket. från "sovrummet men” inte X orkat längre, Brandéns uppkoms har: inte klarlagts, men 'statskri minalen 'har' sänt folk till. platsen, Man har konstaterat att både dör : > För "några veckor «seda; brändes en" gammal kvinna Knislinge ur der liknande om: sålunda” ” fått: idkä prisfall. 2 : Huggningsockorden KR a står sig - I är igång; heter. det kr pr. kbm, Gör vi ytterligare. étt svep och tittar på den av; Marks revir hållna auktionen, så blev me- delpriset 48,62 kr pr kbm, mot 69,47 i fjol. I Hallands revir stannade ge- nomsnittspriset på 42,18. mot ' 59; 7 de år. Å ecklesiastilk gar i Kalv. blev -medelpriset 60, 78: vid Skogssällskapets auktion i Bolz lebygd: 53,60 i medeltal. o. s. vi En del: skogsförvaltningar ' och 'skogs- | ägare ; : avverkar... helt eller -delvis, om att på :så- i egen :regi,: bjuder gade: :trävaror nått. bottenplan och t.'o. m, vänt kurvstrecket uppåt så att fram mot höstsidan föreföll trä- varumarknaden ha funnit vägen till återhämtnin; t.'0. m; vågade spå om inlédtiing till mera 'stabiliserade priser! Men man må nog. lämna plats för. frågetecken. vara: ett paradis för yank om inte slakthusindustrins; vidrig: inferno "låg i dess centrum. 1 staten Iowa ligger inte mindre än. sex slakt-städer och när man så” "vet att denna ståt utgör der eridå fläck på' jorden, där det går fem" svin' på "varje innevånare) förstår +).> man vilka massor av slaktare' det: måste finnas och vilken fara dessa utgör, för. våra vänner, grisarna. Slaktmetropolert är Chicago, . i ”Packing Town” ligger” ärldens ” största slakterier, ' Författaren Upton Sinclair bi - rättar: om dessa ”djunglar” på ett så ' realistiskt sätt att man fylls” med avsmak. Även om” man. inte " direkt vill tro på det ”snusk” han : 1. d get ' förtfarande ” ovisst,” : | "skog "> jon. De "Detta vi mycket summariska dråg en liten översikt av läget på skogs= 'och virkesfronten "då hös- tens stora rofpostförsäljningar stod liksom -på startlinjen, : <>: 3 — Hur ter sig alltså resultatet av de ' hittills gjorda skogsaffärerna? >= Jo, som väntat, en sänkning av priserna å rotstående skog med mellan, 20—30 proc., i en del' fall något mera: i: västra , och mellersta Sverige, I Norrland var' den” fal oftast ut en beräknad virkeskvån” titet på hösten för leverans i" mån. av ' huggningens - fortgång under | vinterns lopp. För sådant leverans- virke av, timmer. och slipersämnen Kar rätt "byggliga "priser : uppnåtts eller så där mellan 250 och 310. öre -ingressen' härovan och på den tråden ska nu spinnas lite till. Signaturen gjorde för den skull en | - tripp till kronoparken > Gallåsens horredsdel, där bl. ”a. Träförädlin- |” gen, i. Skällinge,: Claessons ångsåg i Horred,: Bröderna Erikssons från Armeberg m, fli; håller på- med om- fattande avverkningar. A. Claesson rf Horred; är en gammal väl förfa- ren" trävariman: 'Trots sina några och sextio år följer han sina mafri- nar:i skogen, och sköter : aptering, styr "och ordnar, : Han trivs med > Tjeckoslovakiens i seljpresident Fierlinger,:. fem £.d. ministrar och många an- . dra” personer ' har” anhållits iv « Tjeckoslovakien, meddelar, -dén ' ' officiella jugoslaviska ; nyhets- . Koprivå, arbetsminister -Arban "och för den tunga industrin ' skogens rörliga: liv. hade uppmonterat:en flyttbar rast- koja, från vars skorsten det bolma- de och fök, Det verkade vildmarks- romantik: '”Bort längtande” vekhet Ur: sotiga' bröst.:.” Nej, i var inga sotiga bröst, ty Srdhälrden | i "till "Slansky, som - avrättades (3 fen: dagar. sedan för förräderi, kom, från "vä I stugan fanns sovslafar för ett: pat 1 ski träffande i det i skrivande stund något oklart; || såvitt skrivaren har sig bekant. Hari tippar ått det blir :omkring 40 kr pr kbm. Som -en följd av de ä osäkra priserna på massaved så refaller. det som om skogsägarna vid i stor omf: går ner a en göteborgare, fällde” skog ett tag. Deras gode karntrat imo: till.5.tum i topp för timmer och det | Ii a är. nög riktigt om de små dimensio- | 2corlund. hygglig kvalité; Klassificeringen av sågtim= mer enligt Skogsstyrelsens bestäm<= melser.är att A-stock sättes till.115 |. proc, :C-stock till. 95 och :D-stock till 2 proc av B-stockens värde. Man kan dock icke räkna. med, att inom den närmaste, ti- där, . måste man ju förstå att där: flyter . mycket -klod, men även mycket vatten. All slakt är rå, och när . man hör :att en ”specialist” inom slaktaryrket sticker cirka tusen djur i timman; finner man hans yrke mindre eftertraktat. « Men låt oss tala om något an-' nat, Det man inte vet har man inte ont av, säges det och vi får väl tro att de amerikanska grisar- na lider lika litet under dödsögon-. blicken som” våra, trots att yan- kee-metoderna "verkar synnerli=: gen hrutala emot de här förekom mande.” et finns, måhga uttryck där D svinet användes som skälls-. ord; Man hör berättas om svin2" aktiga historier, och den:eller den grisar till eller är” lortig 'som en Pris" ete, och. intet passar in på grisen, ., Hur var. det,” blev inte svenskarna ' skällda. för ”svin i - smoking” en gång under sista kri- . gets Ett svin skulle vantrivas i ett' dylikt plogar”. det är säkert och visst,., . Vår kära vi grisen är tt, idel "ädelt adligt ' djur: som. bör och skall bemötas, med respekt och "aktning. Och som bonden med 'all rätt uttryckte sig: när "han lyfte « hatten för prästens sugga: ”Äras den som. äras bör”, | . vas "nn lahde tend mera d efter vad fi ått id: ti ser,. För. poster med, övervägande kar hiss as. den h att falla på den sven=' ska hemmamarknaden till följd "av St tig, Hissamör ordning. " ' "Tilsket'”bhunddrev, | Kapten" får: ersätta synes ic ändrats - utan "följer un; är förra årets prislistor. : Det var "en: "härlig vinterdag" vi var. med om. Balsamdoft' av barr] och kåda. Men vad nu då? — Ett Det är. väl en värnlös” hares kamp för sitt liv? Nej då, det; gällde, en rådjursget. Åtta meter framför. oss flydde:den graciöst över vägen vid' Gurinabo- dal, På spåret efter rusade en blod- törstig och het stövare: Den hetsiga jakten gick vidare trots att rådju- ren. nu'har sin fridlysta period, Tio minuter senbre- hördes ett skott” mot för ' si; känt: mål, som blev. blind vpl:s Jvid' minspr ingning: > SUNDSVÅLL: (TT) > . Den kapten - vid: d: luft-|: 1. då det ryktas "om ' dess "ev:; förs - k flyttning. I: Landsbygdens. Jul, skildras den” dramatiska uppgö-. relsen mellan: den sturske blest en ” Vittus | och expropriationsmaktona mäk-; Ati värnskår," som åtalats "för ”larid- minsprähghingsolyckan på Astön ige 1 XI. Hennes; kära julklapp heter "en novell. av Alärik Svensson om € den, unga mo-. den '13' Juni 1951, .3å en i kallad miste. synen. på”: båda ögonen; dömdes" på : måndagen av : Sunds- valls rådhusrätt för tjänstefel och åsidosättande : av. tjänsteplikt. vars igenom: han vållat:skadorna till: 40 dagsböter å 12 kr, Kapteneri ålades dessutom" "att > tillsammans ! H med kronan :: solidariskt ersätta ' "den svårast ” skadade;' 40- ge "Gunnar Johnsson ' från Bergvik,” för. 'sveda och värk med 5, 000 kr; för lyte och bestående men 25,000 kr samt liv- ränta med :12,000. kr per år och en del mindre summor. Den andrel: skadade Nils Wahlbäck från Njut- ånger får sammanlagt 1,150 kr. c sin omgivning i den , lilla smålands-' - söcknén genom att skaffa sig ett . coh tenskapligt-: barn: Ene ss svensk kungagåva' 41. Kreml av na : Axel Eriksson återger en del kus, riösa glimtar från Ryssland uns; der 1600-talets senare del; "Filip! Pärson. skriver en rolig historia: om' den knivige arrendatorn och den .. grundlurade ! préålaten. -- En- . tokrolig serie, Professor. Piller- råan, om -förväxlade , förstoringa . "och förminskningspiller torae; I - glädja" både stora och små -barn; samt vidare” ett par originella! Publikatinsen Den 44 aidop 2tes : gen France. -solr, gom : svarar för .. ”Ayhetens cc. Rn ep lite Meh JA döpt LUGI VERS FPP VS PSSAPED ES RE RSIVSRAREKT PT Kona oPERARPI DI sön NES FIVSUTEETTN reg a FEET A NERE ÖP SPN LP PIE OS rov äreg NYFservv: BELÄNDAR KAR PIP EDLDRPEPARALE Frk hRAKARSARAA kv MIR Ve NIT TVIVVTTS VV YeEFTv! rd mat prdög Ab ås drkodekdkadrke kokerska VEFSTEFEITY TN VTT TEVE FEEESVEVSUFTTTT VT YTN 7 | N
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.