v " YYVYYVETFIYTYYTTYTTYYTTYYYTYT TT Terrevye Torsdagen d,,11. december 1952 -. 4 ne Hishult - Den nya skolan i Hishult. Skolöverstyrelsen har - före- slagit regeringen att "tilldela Hishults skoldistrikt statsbidrag med : högst ! 270,000 kr. till den nya skolanläggningen där. Dess utom anses böra utgå 1,800. kr. för inventarier till tre klassrum samt - 1,100 kr. för inventarier till: slöjdsal. . Ritningarha ' till gymnastikbyggnad skall omar- betas,» / : Skolöverstyrelsen" S föreslår regeringen tilldela His. hults skoldistrikt statsbidrag med högst 270.000 kr. för att uppföra en ny skolanläggning i Hishult; Vidare tillstyrkes 2.900”kr. för inventarier. Den :; totala bygg- nadskostnaden har beräknats. till 458.200 kr. vartill bl, a. kommer 43.500 kr. för utvändiga ledning- ar och planering, Då de nuvaran- de skollokalerna i Hishult är o- tillräckliga och mycket .bristfäl. liga anser överstyrelsen att -fö. retaget bör få påbö jag snarast. : : VÄRRE. ÄNDA el Stationskarl Pettersson i Stor- vik lever i aldrig sinande åmin- nelse av de historier, som 'gått till eftervärlden. En gång besök. te riksspelman Östh Storviks sta- tionssamhälle för att uppträda med allmogemusik, Stinsen frågade Pettersson, om "| han skulle gå och höra på den världsberömde spelmannen, , . — Nää, si jag betala inte för & höra på en som spela fiol, ja brukar få betalt, "Tror stations. inspektor'n att man har råd att höra andra' spela när man spelar själv för betalning? — Ja, dä ä mer än jag, vet. — Ja, si ja spela inte för vem som helst. Men en gång va vi till i år r bli. ett tyg från WALLBE - Storgatan 29 Se våra skyltfönster där v vi innehållande förslag till I praktiska 0. välkomna julgåvor.- Försäljningsmagasin : HALMSTAD Er vr A stora - sortertag. tyger av opened skiftande kvalitéer skall Ni sä- kert finna något som passar, RGS Telefon . exponera presentkartonger Härnösand och spela för lands- h övdingen och: landshövding- skan, Dom sa dä, att dom aldrig i hela sitt liv ha hört på maken te spela fiol. - Tonan gick genom hele kroppen på dom. Ja såg hur tåran fann på hövdingen, men si Tyst: talar dansk stunga > fn (På bautastenen — - ' i ” Lö grensestriden och grande. freden”, LÅ ”YXMinnesstenen i Sjöared), Knäred är ett namn känt”i hela vårt land, Varteiida folksko- ”Iebarr: vet att här var det som freden. slöts" år 1613 mellan de båda nordiska regenterna Gustav I. Adolf av : Sverige och den ” danske Kristian IV, ' bade värde. | - rade och högt hållna i sina résp. lands historia, Sverige förlorade ”det' & ”k. -Kalmärkriget, så” tilll] vida som danskarna intogo Älvs- borgs fästning med kringliggan. ” de .bygd — själva nyckelposten mot Västerhavet, : I Knäredsfre: den varom mycket skrivits ålas des Sverige att i lösen för Älvs- borg betala 'en miljon riksdaler species — en. ofantlig summa på den tiden, Danskarna trodde sä- kert också att det gick över det fattiga landets ekonomiska kraf. ter och tillgångar, Som bekant klarades betalningen fast Älvs- pen | och offer. Knäred blev det namn i Nor: dens historia denna gång. . Men det var dock inte första gången. Redan 1268 skall konung Valde. mar ' Birgersson (den mäktige Birger Jarls son) haft möte med sin gemålg syskonbarn samt Fo. - tung Erik Menved av Danmark. "Ar 1304 var det kungamöte på nytt i Knäredsbygden, Egentli. gen inte i, Knäred utan i Fager- dala, Smaåländ, men 'i grannska- borgs lösen krävde tunga bördor. svågrarna Birger ” Magnusson (Magnus Ladulås son) av Sve rige och Erik Menved av' Dan- mark; gifta med varandras systrar, drottning . Märta av Sverige och Ingeborg av Dan. mark som också medföljde sing män, Birger hade åtskilligt tras- sel och ovänskap med sina brö- der hertigarna,. vilket resulterade i det sorgligt bekanta Nyköpings mycket blod och stora kostnader. Civilbefolkningen "led då som nu svårt av. fejden — och Ha'iand har ju alltid varit en krigens och skövlingarnas olyckliga, svårt härjade Provins, Kristian IV gick med på förhandlingarna... Detta var på 'hösten 1612, De svenska underhandiarna voro. Axel .Oxen- stierna, . " Nils. Bielke, Gustav Stenbock och Henrik: Hör gästabud, där dessa fän; danska. :omb voro Christian och .jämmerligen . svulto ihjäl; Folkungarnas: historia. är ett bå- de dramatiskt” och tragiskt: blad i Sveriges. historia, . Nästa: Knäredsmöte kan man kalla det i Ulfsbäck mellan Erik Menved och hertig Erik av Hal. land år 1309. De båda:.mordiska rikena -. hade , bland sina gräns. tvister (gränsbygderna : mellan de ' ”skånska” -- provinserna och Svea rike - var 'den tiden vid. sträckta skogar och ödemarker och :gränsfrågan säkerligen ofta en -vansklig sak). Sådana gräns- möten. hölls mellan de båda rike- nas fullmäktigeombud åren 1562, 1571, 1575.-och 1580, . . : Och så var det ”Freden i Knä. red" 1613. Fredsfördraget slöts i Sjöared, en svensk.dansk by, ef. tersom den låg på gränsen till Småland, . ungefär. mitt emellan Kräreds.-. kyrkoby samt 'kungs- och prästgården. Ulfsbäck nN Mar- karyds socken, . - Det: var Gustav. Adolf som räckte handen till fred och för. soning 'och.i brev till Kristian undrade om inte en "fredlig upp- görelse kunde komma till stånd. Kriget hade kostat båda parterna pet av äred och den” gamla riksyrsigsén. Det var dubbel - ov - | H Mu å JULKLAPPEN - För HONOM / . För HENNE En modern VÄSKA I skinn eller galon, PRSSTE : | MANICYRETUI - SYETUT: SMYCKESKRIN Posligen. ar NECESSÄRER . s + FPLANBÖCKER : | MAPPARAPLYER En PORTFÖLJ ' M z — finns - många: olika + . > Klammordammsg: . Tel. 2802; , HALMSTAD, Friis, Mandrup, Parsberg, Axel Brahe och Eske Brok, Som freds- mäklare deltogo dessutom de. en- gelska . sändebuden ' Robert. sÅrns strenter' och Jakob Spens, Under det dessa förhandlingar pågingo vistades konung Kristian i Halm. stad och Gustav Adolf i mo, Fiedsunderhandlingarna Hade åtskilliga poäng” man... var lika rädd om sin prestige på den tiden som i våra dagar — place- Tingar efter stånd, anseende och värdighet var också en ömtålig. sak, Danskarna. satte :höga bud -— trodde de kunde pressa ”arv- fienden” en del, Men, man var på svenska sidan :inte så medgörlig — det såg faktiskt mörkt ut med freden mellan de båda grannfol. ken.. Kung Kristian: var. också ganska otålig, berättas det: Men så slöts freden och. fredsvillko. ren blevo ' följande: Sverige av. stod från sina anspråk på -Son- nenburgs slott på Ösel och av- trädde till kung Kristian och Norges krona sin höghet och rätt sjölapparna (alltså i höga Nor. den) lämna tillbaka till Danmark de under kriget intagna landska. pen Järmtland och Härjedalen, men fick i gengäld tillbaka, Kal mar ' och Öland, men skulle för återbekommandet av Älvsborgs fästning, städerna Gamla och Nya Lödöse samt Göteborg jämte sju härad (Knallebygden) -i Väster. götland erlägga” förutnämnda 1 milj, riksdaler inom sex år, ”Alvsborgs ' lösen” skapade bitterhet långa tider framåt i. Sverige, Det hade krävt landets yttersta krafter, NA Det gamla prestigeslagsmålet om tre kronor'i resp. landg riks. vapen slöts oavgjort. - Bägge kungarne' fingo behålla. den rät tigheten. : Ät , De bägge kungarna träffades sedermera 1619 (i Uddared) och 1620 i:Ulfsbäck, inte som fiender längre, utan mera som goda kumpaner. Något bundsförvant. skap mot kejsaren och katolik. erna sorå Gustav Adolf åsyftade plev det inte. "Den äran ville Kristian ha för sig själv. och se- dan han : gjort sin bedrövliga sorti fick Gustav Adolf - ensam hövd ska ho tog dä värre för ho snora, & ho grina, å ho torke tåran mä en "handduk för dä rann som bäcker 'ur öga p&'a. När jag .| spelat igenom registre, tog dom mej i hann, å buga, å tacka så ja ; hade ont i händran i flera dager. "JA dom ba mej på sina knän att minnesrik h hallandskommun ja snart skulle komma till dem å spela, men dä blev aldrig... arméer i ' det 30-åriga kriget. Mötena i" Ulfsbäck präglades dock: inte av misstro eller ovän. skap — de båda kungarna festa. de grundligt om — allt präglades av hjärtlighet och gemyt. Vid ett nattligt : rumlande blev Kristian re. i Oxhult (kvartåret var i Yx- enhult .. sydväst ' om Markaåryd. Man har fö. mycket att för- tälja om” dessa kungaträffar). n År". 1657 var”! Låter Knäred :i blickpunkten. Det var åter krig och . Danmark. X'Gustav mellan :' Sverige. Krigarkungen Karl eskapader av IL; Det blev en träftning på Ud. dareds ägor, en halv mil väster om" Knäreds by. ' Danskarna ani fördes av sin kung — svenskar. na hade till överbefälhavare Gus- täv Otto: Stenbock.:' Svenskarna var mest nyutrustat folk — och måste lämna fältet efter en för” lust av 400 man; > ; 'År 1658 blev Halland och Knäl red svenskt. ' Krigarkungen hade åt Sverige skapat naturliga gränser: -— de ' ”skånska” pro. vinserna blevo svenska, Men man var inte svensk till håg och. sin. nelag än, — Ar 1676 förklarade Danmark krig igen — det gäll- de att ta igen vad man 'i ett svagt ögonblick förlorat. Den unge Karl XI rastade med sin här den 16 aug; 1676 i' Knäred, Han åt sin middag vid en brunn på bygatan utanför prästgården. Som prästen misstänktes vara danskvänlig, medtogs han då hä. ren tågade åstad mot Halmstad — där Karl XI vann sin första fått . krigsförklaring sin danske: kollega” Fredrik bro, cv . : i Knäred hår också sin förnäm. liga ' kulturhistoria. Dess hem- allmogegården » Bollaltebygget (som bekant i Södra "Hallands Fornminnes- . och Hembygdsför- enings ägo) kan ge besked här. om, Knäred har varit.ett tack. samt fält för etnografiska forsk- ningar, Såväl på Nordiska mu- joch hans följe så berusade' att de kom fel väg och hamnade nes seger mot danskarna vid Fylle. bygdsmuseum liksom den gamla :z. Respektera -- även de rättslösa fjurens rätt! I december 1882 utfärdades den offentliga: inbjudan” till” bil- dandet "av. "Nordiska, "samfundet till bekämpande” av det” veten- nn skapliga djurplågeriet”, Det är i' år alltså 70 år sedan Nordens djurvänner på detta sätt började arbeta. mot den s.:k. vivesek- tionen av. djur i vetenskapligt |. . syfte, Organisationens arbete är f. n.. rnycket livligt" och det har diskuterats mycket, :bl. a i den svenska pressen, Mr Samfundet har i höst fött två nya lokalföreningar — i- Malmö bildats' på: initiativ: av direktör Erik Lindahl, Malmö. . I-eh broschyr från föreningen i Mal mö vänder, man; sig: mot: katt- fångsten i staden - "den : före- kommer också på många andra håll" — "vilka kattor . sålts till fysiologiska institutionen i Lund och 'där utsatts för djurplågeri. Djuren fångas i fälla, heter det i! broschyren, öch,som Ilockbete användes valeriana vars lukt är särskilt tilldragande "för "kättor. och : sätts i trånga lådor i av- vaktan :på transporten till Lund, som brukar ske'ett par gånger i veckan; Vidare skildras de l- danden "som kattorna" blir” ut: satta för på institutionen, där de användes för vetenskapliga för- sök av olika slag, under ytterst ringa bedövning. ' "Man skall inte: tro, att ”katt- fångandet dikteras av, ideella eller ” vetenskapliga intressen, säger prospektet. För varje leve- rerat djur erhålls nämligen be- talning med 5—6 kronor och det rör. sig 'om ”ett "stort "antal in- fångade djur pr år, varför det kan bli gahska goda" förtjänstér för ”leverantörerna”. Jä .: Slutligen ges. en maning till alla” djurvänner att. ansluta sig till' föreningen. Vi återger detta stående framgår med all tydlig- ty vad som sagt om, kattorna gäller även om hundarna, äro fullkomligt rättslösa: Ej Blott så att de; fångas för inkomstens skull utan. även utlämnas till. o- kontrollerbara lidanden. tydligt är, att djurägari rätt på relaterat sätt blir djurfångar- nas egendom. Av både ideella och rättsliga skäl måste en än- dring .; av. degsa förhållanden och Göteborg — och båda: har. De infångade kattorna - samlas |; avsnitt .i sin helhet: ”Av:ovan-! het, att vissa av våra husdjur, |' trädes för nära, när deras. djur F Senaste nytt: Tre yromanbränder i morse i Malmö , MALMÖ i dag. oe " Inte mindre än tre pyroman- bränder utbröt tidigt i mrose i Malmö, I fastigheten Skolgatan 27 upptäckte man, att det brann i en barnvagn, Troligen har elden här. änlagts på så sätt, att en brinnande tyglapp kastats i vagnen, Nästa brand. utbröt i fastig- heten Bergsgatan 23, där det: började brinna i en källare, Den tredje mordbranden upp- stod i .en tapetserarverkstad . Sofielundsvägen 13. Brandkåren alarmerades, 0. samtliga bränder kunde släckas” snabbt och innan. några- egent- liga skador anställts, — Funnelras orsak : till tågurspåring - OLYCKA I VÄRMLAND VÅLLADE FÖRSENINGAR "KARLSTAD i dag. Ett allvarligt tågmissöde in- träffade på onsdagskvällen i den omkring 200 m, långa järn- vässtunnen mellan Mölnbacka station och Deje på linjen Gö- teborg—Gävle. Ingen människa skadades ' dock vid olyckan, - men stora materiella skador uppstod på lok och vagnar, "Gangster ordnade : "fö iltslag” iNewyork Tre poliser och fyra utomstående sårades, NEWYORK i i | dag. CLEtt veritabelt . fältslag "med livlig” 'skottlossning ägde rum i trakten kring Times Square ' i New : York på onsdagen. Sju Tersoner träffädes av pistolku- lor då en gangster öppnadé eld. och försökte slå sig igenom den | stadens, centrala delar. ring av poliser som omgav ho=.!': ot s Rymlingar i "Göteborg låggsgömda hos kvinnor "GÖTEBORG i dag..." som bor i den 3..k barackstaz' " .De båda förrymda härlanda- | den i Gamlestader, "Han gjor- fångarna . Åke. Tufvesson . och ide starkt motstånd" när han” Ivar Hansson . infångades: på skulle halas fram. - onsdagsmiddagen, på var sitt Alansson”" ism tur”greps” "då håll i staden: — gemehsamt för Han satt och drack kaffe hos" dem -båda var att de tagit sin | en Kvinna i Västra Frölunda. tillflykt till kvinnliga bekanta. : 'Tufvesson. påträffades gömd |rainde' intagen "på "Härlanda: . fängvårdsanstalt. ” möt ; nom, 'Tre poliser skadades al - varligt och fyra förbipassetande fick lindrigare: skador. :-Neger- gangstern Clarence O. Sims träffades till sist av en kula i benet och infångades av polisen i Kör aldrig för nära ett for=.: don framför dig. . Var. sär- - skilt '. ning, så att du inte tränger. den du passerar — eller : själv, blir trängd. - terås, Han arbetade i Västerås HH 1922, då han per 5 be har sedan -uppträtt under nam-= neringskort : har han icke tagit .' ut-och inte :heller har-han lyft någon pension, trots att han un- Mäårtenstorp och Fjugssta, utan att låta skriva sig någonstans el- ler höra av sig hos släktingarna, 1920 blev han i Kolbäck kyr- kobokförd som 'obefintlig och | härtill. Av. de ursprungligen fy= : ra syskonen är nu endast Arvid : Karlsson och Kans "syster i Vä- sterås i livet. De ä är födda i Romfartuna. komma till stånd. För detta ar- betar. föreningen Djurens Vän- ner, postbox 1105,: Malmö. Ingen handlare Ohvislenssons nja > Att laga tänder är nog bra, 2 NM ; men det är otäckt när det "blöder, se så doktorn ville ledigt ha, . och därför reste "han mot söder. vi alla längtar till Paris, : SA där praktiskt taget allt kan hända, : . Man roar "sig på många vis HEN men brukar pank mot hemmet vända "Mot Christensson var "lyckan huld, På ”Loppis” han en-tavla hittat, . för vilken han kan skörda guld. Med "doktorsblick han säkert tittat, Att Ovens tavlan mailat har, det vet nu' allg här; i landet." Om hur man >resvalutan spar man bör nog fråga Carl; han kan det! Per Anman. seet som i Hallands fin- nes en del gamla saker som tala sitt eget språk. ' Mest -' bekant 'torde väl vara "Putsereds böl”, som åtnjöt rykt. barhet.' 1 hela södra' Halland, I den tutade byfogden eller ålder. mannen då det gällde kalla till för varg eller eldsvåda, näm historia. : Men ' dess- nutids- historia är också av hög valör. Men . därom ' en annan gång, möta kejharens och de påviskas Charles. SS u AR, bystämma — eller det var fara |. | Knäred Nar en gammal för | "DIDNERS I AR AAA AASASADNAANDARADSA eddelande | KAPP AB HALLAND, som "under flera år drivit kappaffär - i: Klam- ue ; merdammsgaten 15 —17, Halmstad,: "har ändrat sitt firmanaror till. 2 ARD rst ar AE NA PARA SW NR Ka LR LTT ERRA Få An NYSETYTN ened ge SALSA RTB ÅR DINA UR Ev hyr RE PR 0? Br a SE RAR Er SA on HALMSTAD AKTIEBOLAG ERE A 5 NYFIVTVEFE AASAARDAADDAÄADARAANAMRARA effer en vild jakt geriom världs- - Kvinnans make är för närva- ; försiktig vid. omkör- "... ilnet Gustaf Sten. ' Några ranso= -.' der. ” många år varit berättigad : | Atern FEETSTYFITETN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.