- N VEVIVY PRIV FET YTV ”rereYYv yst N vrvvyvyvv YtrereeyrYfvYTYYYYYYYYTeFE Ye TY YYYYY YT YYYYYYYY YTV EEE REY PEYV TE YTV YYYETYTTY / LAHOLMS - TIDNING ord Led vertryvirY yveverevvverryyrYYY YFTE YYFFYFYLYYFYRYVEFYYVYYYSSTTYST wo. ,” -. a Måndagen d15 december 1952 'Prästman. bör: . nej vara: skyldig viga: frånskild > STOCKHOLM. +. En präst skall into behöva riskera åtal för en vägran att. » viga en frånskild som ' är moti- verad av-hans bundenhet vid as et yrkans uppfattning, hävdas vet av:1951 års kyrkor tes ut=. : "fedningsnämnd.”. "Möjligheten av. alt inom gälla. de lagstiftningsram - - vidtaga sådå- na åtgärder att ett åtal Inte béhé vår f” riskeras" bör "enligt ” utred. ningsnämnden vidtageb, : Går inte "detta bör”? en sådam, ändring av giftermålspalken ske” att präst inte skall vara skyldig att "viga "”dörest någon av ge trolovade är frånskild och andré maken i i tidigare äkten; skav lever”. sti Lv ämnden framhåller att? man i 3a evangelisk-. lutherska kyrko? i allmänh 4 ger präst rätt att väg: .ra vigsel av: frånskilda, sammanhang - ' bör . framhävas " från 1 janiiati 1952 andra trossam- fund 1 vårt land äger möjlighet att erhålla - vigselrätt för sina präster eller ; m svarande befattningshat : Vere . bar inte i lag ålagts "koldighet att |. viga, varför: deras skyldighet en- [ st bestäms. av ' vad samfunden aj sa föreskriver.” ..Den motsättning som | träl i ”dazen mellan den - borgerliga it för. många sr äster stadgan- om prästs: ”öinskränkta vig- kyldighet i fråga ' öm från» | ” fsilda. kommtt: "att betraktas FA sem!” en boja > och : vålla en verklig. ”samvétsnöd'' I" detta” imanhang pekas ' på det åtal icktes mot en gZ tebörgs- För att "inte en "olikartåd praxis skåll bli; rådande då avgörandet > iskjutes. till varje” enskild a präst kontmör Sh vissa allmänna an? visbingar och riktlinjer för en pas- total prövhing. av'de. fall då fråga ät om vigsel av frånskilda, ' - Skulle k. m:t inteffinna det möj- misströstar om den svenska filmen? ligt att förbinda. åtal" mot präster söm i ö 2>I detta | : just nu är på "väg mot en all 2 Jag är kanske tet reak-= i ”tionär; Fen jag” tyck nom” svensk teater” ch kraftig" ”hatuvalfsni.” Jag skulle önska”att filmen och teateriv på ett mera nyanserat Sätt "klarade -.., " balansgången mellan realism - och lyrik? "Den: som svarar för dessa 'ord'. . är en av svensk films och far « k ib Ean -— fen 2 är någon dans på rösör, det är 'hågot som man ordentligt skulle : vilka inskärpa hos alla ungdo- : mar, :som söker” sig till. yrket. . > Jämförde" man” "Dramatens av > : ters mest 'anli > just. nu,. Carl-Henrik 7 Fant. Bara "denna biosäsong är han ' aktuell i inte mindre än fyra filmer: ”Vägen "till Klockrike”, - ”All jordens fröjd”, ”Jularbo- : filmen” och ”Flickan från Bac- . kafall”. Dessutom är han gan- , "ska färsk filmregissör med ett par kortfilmer bakom sig, nys bliven biografdirektör och upp- ' skattad "- komédiaktör ; - Jå Nya - Teatern. += ; MM Innebär det att Carl-Henrik" Fant — Nej, nej, naturligtvis inte alls! överensstämmelse med kyr- | Vad jag här dragit fram är avarter, kans uvåfattning vägrar! vigsel av) som mån ville få att försvinna 'så -—-frånskildd. föreslår nämnden att|fort som, möjligt. "Ser man den ki + måttö föranistalta om "sådan | svenska filmen ur konstnärlig syn- ändring av 4 kav, 3 8 i gifter- punkt och i stort så har vi väl-ald- skvldig" viva därest 'någon: av 'de]50 >" målsbalken att vräst ej skall vara |rig haft en sådan blomstringsperiod im nu! Tänk bara på ”Fröken Ju- " tratavade tidigare äktenskap lever. ; , . inom”, varb "och att man, har. > gat Hg, "att i "Tidskriften Attörsekonomis res T - nsnummer för 1952, som hu föö Päkebåternå” er; har man igjort en: utred- för er” köpkraitsulvecklingen rit. sate på undatitak, Jag vurmar iv landets 91 | själv för små korta' filmer på fem- —Udningsspridningsområden!" dr VS jämfört inkdinsten, . per | filmskaraktär, Jemilj å år 1939 med inkomsten” per | nin; familj år 1951, Det har därvid; vi obrö na höjts' mest | sh + "frånskild. och andra|lié”, ”Barabas”, ”Vägen till Klock- rike” och Ingmar Bergmans nya fil- mer, Det är en svensk filmproduk- tion av internationell klass, en pro- duktion. 'som "hade varit "otänkbar bara för några år sedan, Det finns alltså hopp? = Det känner: vi. väl alla som [ ar. "med svensk” film idag, att a" som nu: Om södan bara pro- ide” få upp ögonen 'kortfilmen som i många år va- ton; niihuter; filmer "av ren .spel- änk' vilken fin! trär sådana; filmer” erbjuder unga jvade: regissörer; fotografer och s Nu sätts ofta orutine- i övre Norrland, Rekordet hålles rade krafter direkt in -på.en lång- , BV ” Haparandaområdet ” "möd en in- | film och det händer, att resultatet komstökning på ,: 233,3. proc, . Den | blir: ärefter.. Och jag tror att pu- . lägsta - ökningen - vm Skåne” samt ett pår isar : södra bliken hellre, ser en: sån. liten kort "råden, I präg- spelfilm. som förspel än dessa ur- lade av tung indtisir:. ” området ' ligger Prod Den" sönomsaitiliga Kcla: riket, uppgår. till 21,1 proc I Falkenbergs tidningsområde ökades inkomsterna. pr hushåll. från 2,400 till. 6,800 kr, .vilketiännobär en ökt I ; ning: "med 183,3 proc, Mot ivaran I siffror” för Varbergs" tidninssomriåt de var 2,900 kr, 7,900 kr och 1724 "Proc, för Kungsbacka tidningsora= råde 2000. kr,.7.600 kr' och 162; proc. samt för Borås tidningson= råde 3,500 kni 4 8,500 kr och" 1008 cent. & Schwejz. har valt | ; president för 1953. BERN (TT - i : Schweiziska; Hförbundsparlamen:et ut: - på torsdagen inrikesmil ter Philip -Etter till schweizisk buadspresidert för, är 1953, Till " vicepresident utnämnde. föl " Rubattel” 183 äv 224, "Schweiz nus "varande "president är Karl Kobe't, ; Etter, som är 62 år gammal, har varit inrikegninister sedan 1944, Tre gånger tidigåreé har han v: i "förbundsoresident, pämligen år en 2989, EE ys mot: lätt motståndare : "Den 17 december kommer & exeu= / ästaren Karel Sys att året vi- . gi tingen, Hans motstånd: re blib den" amerikanske negern Al . röpard Hoäsrvn, som sedan några år ti baka är bosatt i T3skland. ” i baten” med en . inkomststegring av llenast” 552 'Rudolphe Ruba! 2 256 äv 212 röster och = | tråkiga I tage, Men 'en sån -: kortfilm kostar några tusen kronor och 'det är man inte 'beredd att satsa,' när. man kan få en in- dustrikortfilm helt gratis, Men jag tror. att experimentet skulle betala sig på lång sikt. Det har vist sig i Frankrike att det gör det! Frankrike ja. "Carl-Henrik" Fant är relativt nygift med'en fransyska. Hur” inverkar” det På skådespelar- iobbet? . — Det är självklart att "det ofta inverkar mycket radikalt. Min fru uppfattar, ju de flesta problem från en” helt annan synvinkel än jag gör och får mig' att inte 'buttert mig fast i en traditionell "lösning. Så på det sättet kan ju ett äkten- skap 3 "med en utländska” få speciell j tl bltydelss för ens arbete. Men även teriskapet är viktigt £ för en ung Man får lättare att träffa s yn, man slår ner murarna, som man' byggt upp” omkring” sig, och överhuvud känns ingenting i livet så där svårt och .oöverkomligt, som det gjorde förr. Carl-Hentik Fant har sett sig om HA arbetsförhållandena" för 'skåde- | spelare'i i låt oss säga Paris, London, New, York och här hemma?" — Den största skillnaden är ”väl,- att "skådespelarna i utlan- def har att dras med en frök- tansvärd arbetslöshet, I London : händer det att ända upp till 90 Prot. av kåren går arbetslös un- CM äldrig varit. såli : klassiska filmerna, : hon ' bryter” udden. av' min |" + I konventionellt- svenska. "Öppfattning lå: bortsett från detta” tror je att äk-|. 8 ch 'därigenora också att vidga sin |" lite i världen. Är det stor skillnad . 3 "med, - Spårvägens," » skulle nian komma . till ganska a : förbluffande resultat.” : Den 'Hitigt anlitade Carl Henrik Fant klagar väl dock inte? .- — Naturligtvis inte. Men jag får väl” räknas: till undantagen. Och vem :vet hur länge jag kan hålla min Position? Kanske infe'ens till nästa år! Det där hat ju med popu- lariteten att göra och den kan för- svinna lika fort som den” kom; "En mig om jag inte börjat tröttna på att jämt förekomma på film i präki tiga '”vadmalskläder: ' Det! gör jag kanske. Men jag tycker inte att” Jag. här någon” anledning att rynka på näsan .: åt” den ”filmgenren.” Och många "av. dessa” filmer har "varit bra "också rent konstnärligt, Ivar Johanssons : till exempel. Framför allt:”När syrenerna blommar”, tye- I det roligt att förekomma lite oftare i mindre rustika sammanhang. "När jag ”" började "som" skådespelare, spådde man att jag i fortsättningen bara skulle få spela i frack och ing. Det bli stövlar och Hera]. "; Men eftersom Carl") Honrik Fant nyligen, etablerade sig som biograf- småningom själv kan få inverka på produktionen äv svensk film? : "” 7 grafen ”Athéna med ' 75 platser fåt nog mera betraktas som en hob: by Jag "har köpt 'den' tillsammans méd Birgér Malnisten/ och wi sköter den; själva, så våra fruar får avlösa varandrg' i kassan 'och gottståndet, Vi vill: helt enkelt ge bra film åt så många: som möjligt och vi" prutar inte av på våra konstnärliga krav. Och på denna korta tid vi haft bio- grafen,' har vi: sett; att folk' gärna kommer på avancerad film och att en; liten 'kvartersbio inte alls-behö- ver vara härivisad till cowboyfilmer och tårtkastarfarser, Vi har faktiskt fullsatt mest för jämnanir= + vs i Det. där kanske var ett bra tips till: ägarna av'småbiografer landet runt? Alan Ladd kunde väl någon gång få maka åt:sig för de gamla pallld "Arne. Sellermia k. SCHWEIZ" förbundsprest, 1953. 4 ena is väljer i i dagarna president och vice- president för förbundsrådet. Fö bundspresident för. 1953 blir nuva- rande. vicepresidenten dr' Philipp Etter, som därmed, för fjärde gån- N der en säsong. Ett sådånt pro= Y blem existerar gudskefov inte > gen , övertar ' presidentposten. Han har lidigare innehaft ämbetet 1939, ker:jag<personligen. Men visst: vore | ägare" i StockHolm, kanske han så : ”Ånej. Den där lilla kvartersi - "| öre per kö.” 'Överkördes'. NM av. snälltåg - al FN) på station). >. STOCKHOLM, (TT) I "En dödsolycka inträffade på Ia torsdagsmorgonen - på MNRosers- I borgs” stätion: "Fanjubkaré Sven . Axelsson överkörd.s äv s i fågel” not Stock" olin, här hän : skulle - Jämna” statibnsområdet, | H f och avled ögonblickligen.” Han var född 1905! .Fanjunkare" Axelsson var, kom= paniadjutant ' på ' infanteriskjutsko- lan sedan tre'år tilloaka, Han-hod- de i Stockhölm och reste varje dag med tåg till Rosersberg, När han på torsdagsmorgonen stigit av tåg: t och skulle passera' över spåren” ob: serverade här "inte ”snälltäget' mot tyna KP nn Stockholm utan steg” ut 'på spåret iramför Håget.” Statlonsinspektoren sökte varna hohom för "faran genom . rop” oc tecken," men "Axelsson märkte inte” "detta, J.oket, till det tåg med” vilket Axelssoh åkt Hade stan? nåt ”alldeles' vid övergångsstället och på grund av bullret från loket hör- de tydligen” "Axelsson inte att snäll- Ä tåget. kom; "Han var dock van vid att snälliåget "passerade statiorien här hans tåg från Stockh Im stod på stationen. : Fyra kor dödades : av: elströmsförande. vattenledningsrör ” HALMSTAD (TT) Ål. Cs " Fyra kor dödades och en 14- | årig flicka var nära att få sätta livet till vid en egendomlig o- lycka hos lantbrukare Hjalmar Kristiansson i 'Skottorp. Medan Kristiansson för några. minuter i lämnat gården, var hans dotter H ensam hemma, Hon hörde plöts- ligt våldsamma skrik 'och rå: manden' från ladugården, var-" för hon: skyndade dit, och dä" Hjörne. Göteborgs- Posten” (fp): : "Jag. skulle: 1'detta' nu kunnat väga 'många tidningar, > + "" Det'har under. de" senaste åren varit åtskilliga ägareskiften' inom svensk press, Då det: gällt folk-|. partitidningar. har: jag som regel :- varit' unddrrättad i god tid och erbjuden att köpa till förmånliga priser, . "Jag har emellertid "alltid varit : . emot. koncernbildningar, även om Käreernpildaren skulle vara jag Ingen kan ge personlig färg åt mer än en tidning, Koncernerna äro alltid ömtåli- ga, > Människorna sitta löst där. Jag tänker . med skräck på hö- gerns framfart i hallandspressen, Hr Hjörne känner: den svenska tidningsvärlden bättre än de flesta och' hans. råd är byggt på dystra erfarenheter om hur det gått när små lokala organ slukats upp av företag , utan känsla för lokala in- tressen, . ER ODEN "BORGERLIGA FRONTEN mot socialdemokratin i Finland har visat många drag som tyder på att aktiviteten blir'allt starkare, skri- ver Suomen Sosialdemokraatti (5). De många debatterna och avgöran- dena i riksdagen under den gångna hösten samt skrivérierna i de bor- gerliga tidningarna har varit de tydligaste exemplen på dessa bor- gerliga kretsars nya aktivitet: . "Till. samma kategori får man även räkna de försök att åter- - uppriva — hurra-fösterländskheten som på sista tiden har praktise- rats och :vars mest typiska ex- " empel" var + studentkårens vid Helsingfors = universitet årsfest, Festen var ett ypperligt exempel : på hur litet studentungdomens . borgerliga -ledare i' själva verket C, årets nobetr :' TRÄNGON MAURIAG, Centralen 1 +$'"1:e, Anders Östérling var ” honom och här ses ide två 1 glatt samspråk, med - Nordexpressen nere och välkomnade "ngare t litteratur, anlände ! — har lärt s sig i de hårda erfaren- heternas skola och hur verklig- hetsfrämmande de är Till de an= tisocialdemokratiska :fenomenen i den borgerliga kampanjen räk- nar SS även professor Esa Kai- tilas tal: vid privatföretagarnas möte förra veckan, i vilket so- cialdemokraterna beskylldes för hemliga planer. att överta mak- ten, ' Landets borgerliga kretsar borde dock inse att det inte exi- sterar någon återväg till detli gamla, Samtidigt borde” de även inse att socialdemokratin är en massrörelse vars betydelse och segertåg "kommer att fortsätta även i detta land. : Om dessa tendensen verkligen börjar bli mer markanta är detta 'H-åring stal pengar, spelade 2 på Ulriksdal " STOCKHOLM (TT). : En 11-årig pojke, som varit om- händertagen av barnavårdsnämn- den, avslöjades häromdagen sédan han stulit 850 kr ur en kassaappa- rat på ett varuhus på söder . I ett obevakat ögonblick hade han lagt beslag på en stor sedelbunt, somm enligt hans egna uppgifter innehöll ä I JE samt ”många, att beklaga, ty den ighet i vårt östra grannland behövs gä- kert alltjämt. '; Hänsyftningen om att socialde- mokratin är på segertåg i omvärl- den är kanske inte så lyckad, Den har fått vidkännas nederlag litet varstans vid valtillfällena under de senaste åren, "Hon: — Nej, men' vad hör jag, herr Jonsson, hatar ni frappanta damkläder? Han: — Det beror på vad som är i dem. : några många tior”. Hans moder hittade - 353 kr bland pojkens tillhörigheter, och 11-åringen påstär sig ha lånat ut omkring 160 kr til en kamrat ” Resten har gått åt till snask, nöjen ' och spel på Ulriksdal. Pojken av- slöjades genom att polisen hörde två andra pojkar, som tagits för . stöld av pengar ur en väska på ett annat varuhus. ' Dessa uppgav ati de kände till en pojke som hade mycket pengar och denne togs då i sin tur i förhör, . fann hon fyra' kor li; de dö- da. Flickån 'blev' skräckslågen o mi och ringde" till > irra gravinsr, Mon ingan desra anlände hade:Kristiansson kom- ; tin öta. den mystiska dö- ön kom. i beröring; med kl Hon; undkom , emellertid några: kader Det förefaller ak att förbättra lär. ” 3 rarrekryteringen vid de högre 3 z av värmlänning Det kan nu enligt.ST anses prak- Viskt taget ' avgjort att riksdagsman Gustaf -, Nilsson" i” Kristinehamh kommer att "efterträda August Säv- i "övre Norrland är viktig och kan ses som en kul- v turtriga för de "berörda orter- : "Det gäller dock inte 'en- bart övre Norrland och försla- gen . om "generell - lönehöjning "i den ena eller andra formen | för lärarna här innebär inte en +» tillfredsställände lösning av det ' mycket komplicerade problemet om lärarkraftens fördelning. . "> Åtgärder som. tar sikte på. lärar- rekryteringen + vid bristläroverken över huvud har redan beslutats el- ler. ligger under riksdagens pröv- ström "som Andra 1 1- man "vid den" nya riksdagéns öpps nande” 1 januari, Den socialdemo= kratiska riksdagsgruppen. samman; träder ”på tisdag i nästa vecka. och då komer Man enligt tidningen att enas c om hr Nilsson som talman. Gustaf Nilsson, soma är tekarie i Kristingharon, ä Partipris ör vr runmärkt s smör "li Stockholm den 11/12 1952 pris 615 ning. Ytterli, åtgärder kan dis- kuteras men ställning kan inte tas till dem, förrän läget klarnat. efter de nu aktuella reformerna i lärar- nas » befordringsgång och lönevill- kor: far Detta besked lämnade ecklesta- stikministerri hr Lundgren (h) som interpellerat . med , utgångspunkt i övre. Norrlands. "rektorsfötenings skrivelse om reell lönek - ILärarebristen är: inte ett. speciellt nörrlandsproblem Ecklesiastikminister Ivar Persson. sedan 'mera'. stabila förhållanden inträtt efter de förestående .ompla= ceringarna. Hr Lundgr en (h) beklagade att "statsrådet inte velat förstå den tion för lärarna i detta område. Hr Persson påpekade, att produktionen av lärare ”med Pompetens för de högre -' skolorna ” inte har kunnat hålla jämn takt med den hastiga tillväxten av lärjungeantalet. Trots do åtgärder som redan beslutats för | Norrland av lärarfrågan. Bristen är katastrofal och detta har betydelse för .tjänstemannarekryteringen på alla åd och blir" däri ett allmänt kulturproblem, - Hr Söderquist (fp).vitsorda- att lärarbristen i övre Norrland smör. £' Stockholm” den ne 1952 pris 685 öre per. kg. (föreg. tt. 685 1 Svensk riksnotering å å nin St märkt : satt av: "Svenska" mejeriernas riks-- förening den 11/12 1952 och gällari- "| de för leveranser under tiden 12/12 -|—18/12 1952 — 600 öre per kg dör reg. rot. 600 öre per Kg). . ”Noteringen avser partipriset till mejerierna' för" ' saltat " runmärkt smör av medelkvalitet levererat fritt mejeris i RN per. kg (föreg. not. 615, öre per att stimulera tillströmningen till] är” särskilt svår." Men det är inte Pm mA delenrig 1 | lörark 'k ”lärart h att | bara skol "som har 1 va mycket kännbar. ännu under |righeter.. Det" verkar , också' som en följd "äv" år "och den” begränsds 'enbar. till övre Norrland utan , även i sina svåra former, spridd över hela landet, : De av rektors- bristen på högre skolor i vissa fall betyder mera än bristen på lärare, Hr Bergh '(h) uttryckte sitt stora beklagande av ecklesiastikmi- "och skolö tyrelsen föreslagna tilläggen för norrlands- lärarna " är ett både dyrbart och långt ifrån idealiskt hjälpmedel, ef- tersom 'det kommer lärare till del icke blott på de orter och inom .de skolformer i övre Norrland där påtaglig lärarbrist råder utan även på orter där den är mindre fram- station i hela drittl "STOCKHOLM (TT) " Förslag 'om förlängning av jord- 1955 .har förelagts regeringen . jordbruksrationaliserinäsutred« ningen, - Anledningen härtill är bl. a, att utredningsuppdraget utvid- gats till att avse även en öv av lagen om förbud i vissa f: M allvarliga” innebörden ? för förvärvslager "intill 7 utgången av |- bolag, förening och stiftolse” att r- 1922 och 1947, Dr Elen Etter. | värva fast” "egendom." KE ädande än ädes söderut. De redan vidtagna åtgärderna tyder på att lönegradsförhöjningar inom. rimliga gränser inte kan övervinna. bristföreteelserna, men -härom kan man uttala sig med säkerhet först "övre —— "I Los Angeles har besökarna av barer på senare tid något överras- kats av att en katolik präst kom-! mit in och givit kunderaa synder-' nas förlåtelse. Som ersättning be-> gärde kan ett glas kontak, Nu har det visat sig.att prästen var en falsk neögst, fick 173 dagar i lingelse, ' fort vi” gör något ytterligare, måste negativa . inställning och trodde inte att de allmänt verkande åtgärderna kommer" att minska lä- rarbristen i övre Norrland, Ecklesiastikministern be- stred att han visat en negativ in- ställning. Personalorganisationerna har inte varit intresserade för hög- 1e löner stora ' lönehi ningar | som tjänste- mannaorganisationerna har Pressat fram går så långt som statens pung tillåter och det är märkvä digt att hrr' Lundgren och Bergh,- ; som an- rars fört sparsamhetens talan tyc- ker att lärarna fått för litet trots de långtgående förslagen om länet JO höjningar för dem. I. våras ville riksdagen inte vara med om sär. skilda "åtgärder ” mot lärarbistén i Norrland utan föredrog åtgärder möt lärarbristen i allmänhet, Innan se”resultatet av de Mivtills a åtgärderna. ..-1,033,1 milj. Eg, vilket innebär «.| Allt mindre mjölk, 111 proc. ökning av margarinåfgången : Den totala mjölkinväg: ingen . vid mejerierna har under tredje - kvartalet i år uppgått. till - en nedgång med 2,9 proc. från i fjol och med 44 proc. från . samma . kvartal 1950 enligt en översikt "i Jordbruksekonomi- ” ska Meddelanden, Minskningen från i fjol beror både på min- i skat antal leverantörer och på minskad invägning per leveran- ' tör. Nedgången har varit sär- » skilt stark i Gästrikland samt i Uppsala, Stockholms och Ös- ' tergötlands län. s " Den sedan flera år pågående minskningen av försäljningen av standardiserad mjölk har i år vänts i ökning. Ökningen från i fjol är - dock endast 0,9 proc. Jämfört med tredje kvartalet ' 1950 blev det en nedgång med 1,4 proc. Totalförsälj- ningen av grädde har däremot iår. fortsat att minska, Mi Proc., sammanhänger emellertid uteslutande ' med en nedgång för: tunn grädde, medan försäljningen av tjock grädde har ökat med inte” mindre än 10,2 proc, : Tillverkningen av smör bar un- der tredje kvartalet visat en ned- gång med 11,3 Procent från i fjol, medan ostproduktionen'" har ökat med 19,6 proc. Produktionen av fet torrmjölk, "vilken - under första - halvåret i år var en tredjedel stör. re än :i fjol, 'har ökat tterlij om har jämfört med tredje” var H alet förra året I något dubblats; >. eo mer än fen Exporten av mejeripri under tredje derna odukter har 5,0 milj. kg smör, och 33 milj. kg to resp.” 0,6 'och LI rande tid i fjol. (annat /än smör har under tredje till endast 8, 1 milj. 0,6 milj. kg ost: trmjölk mot 5,6 Milj."kg motsva- Importen av fett ) och fettråvaror kg mot 20,7 milj. . m under. tredje kvartalet, ER var 12,5 milj. kg, uppgår så- Cms I år till endast' 1,2 milj. kg. Förbrukning; gen . under tr av . matfett har ön Större iår än förra året, nan i förbrutn ningen äv .hus- ällsmargarin och kokosfett. br garinförbrukningen har från - ökat med 11 procent och är i år - Större än under tredje kvarlalet nå- gd! fidigare år. Smörförbrukningen dördmot har minskat från i fjol med vidtagna PEEEREIN FA TT [1,2 proc, och "är den minsta sedan & trelje kvartalet 1943. s en, som jämfört med .i fjol utgör 1,5 -' t utgjorts av . i: kvartalet uppgått +. 6,9 milj. kg. mot: i j. kg förra året. Importöver=. - edje kvartalet varit drygt > YYYYYFYFFYV) br +
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.