"PYCEYFVEYTYPON FN EFT YT FOT SE ; vå Dagens” hamn . =" GUNNAR . ; Solen går upp” kl. 858 ned, kl. BABE 'och Morgondagens namn: - SIGURD; solen går upp kl. 8. 52 och ned kl; 15 47. Dagens dikt: coon Jag vet en hälsning, mera kär, Än, värld, «vad du kan ge: Den heter frid — Guds fri Och. därom: vill jag be, (ERIK GUSTAF, GRIPE) H et är "I hade = 1,056, - Backspegeln, u | Barn i butik + :. ” Tänk på att biträdet har chefens : lorder att behandla alla kunder li-| kat Undantag ' göres för barnen, som bör visas en särskild uppmärk- - samhet," heter 'det i en skrivelse: ifrån Skånes köpmannaförbund. Skriv på en Japp vad barnen! Skriv på en:lapp, hur mycket pen-; Igar barnen har. med: sig! Vik lap-! >”. Iben så att, de inte tappår pengarnali Jäkta' inte på barnen, då de skall! 7. tilt. butiken! Tänk på trafiken! 'k på bilarna om barnen skall gå ber. gatorna! . an -- Har: ni hört kistorien om den; enträgne ” dörrknackaren?. Han knarkade alltså på, och herrm i << huset öppnade. Dörrknackaren ”- ' började - demonstrera sina: käng- "snören, skosvärtor, rakblad, spå-: kort och annat skräp, och ”herm blev all förb Iskall köpa; då de går till butiken!!. : | prosan "bygden '. Från en av våra läsare, ”82- > årig f. d. lantbrukare” har vi” mottagit ett bidrag med fun- n deringar kring årsskiftet, ' Det innehåller en" hel del intres- santa synpurkter på gammalt och . nytt och vi återger här sign.:s opus: : Vi har nu kommit ir ini iett nytt "lår och månaden januari, vilket förresten '. kommer från: en av "I romarnas gudar"vid namn Ja- nus.. Det nya året innebär alltid en del statistik från olika om- råden, men vi skall'i stället sö- ka leta fram lite gammalt. som kanske kan. intressera, Januari månads . gamla " traditioner är följande: ' Om månadens början och slut är vackra kan vi hop- paå på ett gott år. Så många da- gar på nyåret. som solen döljes' av "moln, således mulna dagar, så. : många dagar skall vårsådd Isäd ligga i jorden till grodd. Om aftonstjärnan går före årets för- sta nymåne. bådar deita gott år. Går . månen däremot före inne- bär detta att dyrtid kommer. ” Vi har nu i Laholms Tidning läst befolkningsstatistik. för våra (I församlingar. och för. hela lan- det, Kanske kan det vara av in- trésse' att läsa om folkmängden i våra församlingar. i. början, av 1800-talet . enligt Bexells : be- skrivning.” "Laholms stad hade då 845. personer och på tio år ö- kade, folkmängden" med 11 per- söner. Laholms: landsförsamling ökning 36, Tjärby 353, Veinge ingen uppgift, Knä- red 1,672,' Hishult 976, Rännes- löv 1,375, ökning på 10 år 136, Ysby 431; ökning 11, Hasslöv ch Våxtorp 2,236, ökning 261, " Karup '1,662, ökning 78, | | Skummeslöv 486, Eldsberga 653, | e Tönnersjö 744: När man gör jämförelser "mel- 1 "Ilan förs och nu kan man falla i "ar, | förundran över ” cirkulationen. Under min skoltid "på 1880-talet hade Sverige 94 städer mot nu- varande :133," Enligt min upp- fattning : är det industrin 'som har.. sugit till sig landsbygdens befolkning.” Skall ' det fortfara på detta sätt, kan man frukta att.” det kan komma 'att uppstå j | en: brist i . näringstillgången. Ser man på jordbruksdriften | , så har den på sitt sätt gjort sto- ra” framsteg på maskinvägen, men det. ekonomiska lämnar vi därhän för kommer man :in på höglandsornrådet ser vi åt vilket håll det -bär. , Vi har ju våra jordbruksnämnder, - vilka skall ha uppsikt däröver, Deras upp- gift är 'att se till att skötseln å: på 175, dagars RN I FRANKFURT. (ET-—Reuter) ' Den : tyske ”fakiren”- Heros | — alias Wii Schmidtz — som... . sedan den 25 oktober bott i en ”' glasbur och inte: intagit någon 7 fast föda, hav beslutat förlänga | "sin fasta. med; i ytterligare tre . dygn för att vara säker på nytt '. " rekord som svältkonstnär. ... ”Heros” blev arg då en italiensk servitör, på "tisdagskvällen visade | honom en tidningsartikel om enl. italiensk konkurrent' som" fastat i 77 dygn och två timmar. Ursprungligen: ämnade”. lämna” sin glasbur på tursdag,'då han fastat i 75 dygn, ett dygn läng-. re än amerikanen. Jack Wafer, som satte. sitt rekord: i Brighton i Eng- land förra året; Han reste sig matt - från sin bädd och förkunnade, att han, tänkte stanna kvar i buren till... E om .söndag: »”Heros”. lever på. "mineralvatten och: cigarretter. : För det, mesta lig." ger han stilla på sin bädd i den 4 meter. långa glasburen och rör sig |- ; . bara då: och då för att dricka eller.| . ta : en'.cigarrett, Har har minskat |. .' cigarrettkonsumtionen - till .:4. om "dagen, Han VPpger sig ha varit tysk tungvik och dito brottning. Ehuru två meter lång, väger han nu bara. c:a 50'kg och har minskat 35 kg i vikt sedan han inledde fastan. Egentligen kan det italienska rekordet inte räknas säger han, eftersom italienaren levt | på te, kaffe: och sockervatten. När han om söndag lämnar! glasburen skall 'han genast" lägga in sig på sjukhus för att få bot för svulina | njurar och feber, 5 35. årig fransyska ; "får sitt. 17:e. barnt ” PARIS (TT — > Reuter). : "> En 35-årig fabriksarbotarhusten I i Gravelines i norra Frankrike, Yvon-, ne. Lemoine, . nedkom på onsdagen ”Heros” |. » Ett tusental kli '" Asien av FN:s inter har uppri den är ex läkare från FN:s världshälsoså ären färd med "att. undersöka en liten burmesis potient. på kliniken ti PN TEA aa ta +; Rangoon, . : jäl (UNICEF). På ön rganisation ' (WHO) ti ond " Hackspetten är” en färgglad - och trivsam fågel — men den:; har sina negativa. sidor också, Kraffledningsägarna har 'anled- ning att med åtskilliga hekyim= v mer tänka på dess existons, "För kraftledningsägare är det én känd sak att hackspettarna föror- sj sakar avsevärda skador på lednings. stolpar av' trä genom :att: hacka med sitt sjuttonde barn, en pojke som skall heta Jean-Pierre. Fru” Lemoine. har förut, fått ätta' flickor och åtta pojker av'vilka hon! fått nästan, ett barn varje år sedan. hon gifte sig vid 16 års ålder; : Alla barnen av vilka det äldsta är| 19 år bor hos föräldrarna och är vid ' god hälsa.". De äter i »inedeltal siu kilo" bröd om dagen.:«- o ökas i i. år N BORÅS (TT). ” H : " Dollartilldelningen :: "medger. för den svenska bomullsindustrien.. in: har. bl. a. visat sig att hål ppni störa och djupa! hål i dem, och man I vet också att 'dé'har vissa vanor vid val av ;stolpar;” skriver. i :Tek- nisk Tidskrift överingenjör Ernst 1 W. "Andersson, Västerås. : Säledes måste stolparna ha tillräcklig gröv. lek föratt vara komfortabla nog som arbetsfält och till böstad 'samt stå:i skog: eller omedelbar närhet av "skogsbryn; dessutom hackas hå- len inte hur nära marken som helt. : Specieila undersökningat hal fö, retagits ; vid : Bergslagens. gernen- | hackspettarnas" H skadegö Ai. änhet köp av den billigare nord ska. bomullen på ungefär samma nivå som förra ' året. Däremot: har, handels- och>indu trik förordat en höjning åv tilldelningen | för inköp av nylorsilke och nylon- | ull, enligt vad direktör Gibson. i! gens i all :ärs om: kring 100 mm, hålets. djup i stol pens längdriktni g kan ibland var. över en halv meter! Av, stolparna återstår. oftast bara ett- tunt skal Mean ; förstår . att hackspettarna: skadegörelse ”måste "vara: stor... Det uppger för Västgöta Demokraten. / N --Direktör "Gibson ”framhäller att man -: beträffande. bomullsindustrien tagit i beaktande att det interhatio- | nella konkurrensläget hårdnat, R också ' att 'bomullsindustri fick i jswanligaste sättet torde vara att fö är Säsärd. + att "så. mycket” som" möjligt dd särskilt. utsatta stolpar. D se > stolparna «med "något i slags skyddsnät av” "galvaniserad v vissa tilldelningar av dollar. under hösten 1952. ” Den föreslagna ökade dollartill-| "för / iska råvaror, | sker rationellt. Vi hade. på 'sin tid -en mosskulturförening med försöksverksamhet "vid Norra- För' växtlighetens nä- . — Jag vill inte se åt skräpet, skrek han. Om ni inte är härifrån: inom trettio sekunder. så .. . — Låt mig se, sa dörrknackaren. "förhoppningsfullt, Vad kan jag nu: isa er mer på trettio Be-) Språkbegåvning os - Det, satt en tax och en pudel på: trappan, och när en söt, dam gick bi, sa taxen högt: - go Vackert väder | Förblutfad vände sig den tilltala. de till: hundens ägare, " som stod Ibredvid och. såg finurlig. ut: | -—'Er tax'talade till mig! i — Nej, nu blev ni lurad, Det är foudeln, som är buktalare, Det finns ingen tyngre börda att bära, än den som kommer av livets tomhet, ” 4 Jag är ledsen Gertrud, sa fru "Svensson 1 går till hembiträdet. Men så här kan det inte fortsätta. " Min man klagar ständigt att Gert- rud bränt steken eller. saltat sop- Pan. för mycket ciler' förstört fis- Kan vi: måste får någon "ändring. —- Det har från rätt i, Vi måste, "göra gemensam snk och få honom; på plats, : pa ÖSTTYSKLAND VAR STIFTEL- "SER: OOH FONDER ' - "Alla förvaltare av stiftelser o. fonder i Östtyskland har uppma. "nats att senast den 15 februari. i "år "anmäla . tilll myndigheterna härmed sammanhängande förmö. genhetsvärden, Åtgärden väntas bli första steget på förstatligan- det av alla stiftelser och. fonder |- av. tga nskaplig, deh Iyrktig ka- 'hetena''friskhet.- Det förvånande rak tär,. . oo ng skall: ju allt nu huvud- sakligast ske på kemisk väg, så även ogräsutrotning. Nu har vi också ' experter, boende" i” stan, vilka. skall undervisa i jordens skötsel.-: Men, gamla ' praktiker, lutar nog åt äldre metoder... . I jordbrukets ' historia : kan man se att' jordbruket under en period gått framåt och under en annan bakåt. Jag tänker på den store" "jordbrukaren, "som" bjöd Sentanter " att'se hans'nyo ling och.stod.där bredbent och skröt a den så att: den. ger ' gor a Lantmannen 1983). Ni som "nu "brukar vår jord, lär er ått ge jorden den näring den kräver. Det. är med jorden, som med djuren, ju mer näring, desto högre, produkt, . om AN Aa ,DUBBELNAMNSKLÖSD "En originell klubb finna ij New York, och dess namn är "Dubbel. namnsklubben”, I år flrar man femårsjubileum, varvid klubbens ordförande "sedan starten, miss Carey. Carey, kommer att över. lämna ordförandeskapet. till en mr James James, Det sköna bibehåller alltid ny. tröttar & Jängöen, cs internationella > jordbruksrepre- över sina bragder: ”Nu har jag |: åter odlat denna mark, som var |..." odlad "på Kristi tid och jag har |.” veteskördar,” » (hämtat, från rt - främst "de": olägenheter särskilt nylonsilke och nylonull, : motiveras av den stegrade åtgången! av dessa varor: WASHINGTON; Senator Taft och av Hur; metodiskt hacks pettarna går tillväga framgår "av - följande; lilla skildring: En: del. av hålen är tror. sorts ' provhackning ligen någon men speciella, mindre hål görs ock- så för fastsättning av kottar, från vilka fröna: utplockas: Ett' exempel ' härpå”, ären hackspett; som. i en av våra Ar denjrepublik: medlemmen" Me” Connel har kom- mit överens "om hel; offentliga ”fö hör" om: förslagen att ändra Taf a Hartley-lagen. =! " knear med. att dessa. förhör , skall börja samtidigt i- senaten och - [med stor "energi smalnande rännaP. i rännan” placerade hekspetten, sex "vidtas I oskadat: med delar av. biltaket på y .underredet. : om Vitt annan : : egendomlighet, som obser= verats, är att hål i lutande" stolpar hackats i den mot marken vända stolpkanten" eller ibland något åt sidan men . däremot aldrig i den kant, som, är: vänd. från marken, Orsaken. härtill kan tänkas vara att hål i denna kant skulle bli mer utsatta” för nederbörd och således vara olämpliga att: bo i Övering. Andersson tillägge LR » Eftersom kraven på kraftlednin=' garnas driftssäkerhet. ständigt ökar och då: det ofta är svårt att ta. en ledning ur, drift för utbyte av ska= dade stolpar, vilket. dessutom drar en "kostnad av uppemot 1,000 kr pr stolpe; får man nog ansé att ett - Jordbiuksproduktionen [men se man minskar « tter bättre bostads- och =... mindre än en fjärdedel, men samtidigt ” har.” prodektionen ' » frofs denna nedgång stigit med c:a 9 proc; Det: innebär: att en i arbetare i jordbruket i dag per arb räknat . - ca 40—45 proc. "mer än han - gjorde i slutet. av: "1930-talet, . skriver generaldirektör C.-H. " Nordlander i lantbruksstyrelsen : i en artikel i; Lantmannen em jordbrckets framtidsproblers, : ' Denna:: utveckling. tål. v5l. att. "jämföras med industrins. "a. inne. bär också att inkomstökningen in= om jordbruket Höjliggjorts $ genom [” : jordbrukets - egen”, rationalisering, en | Men denna inkorastökning har för |; | jordbruket i' dess helhet inte varit |' e" utan snarare. något: misdre än ökningen av den AL ökar. tsförhållanden och en ratio; lseringe- och prispolitik, som gör att jordbrukarna. som . företagare och. arbetare kommer, i jämnhöjd med andra yrkesgrupper. Och det förutsätter också att: den .uttunning av jordbruksbefolkningen, Som kan varp ofrå me inte tas som skäl ; för: en” försämr av, post-, väg- och skolförhållanden. och levnads- be etingelser i övrigt för AA bd Yngre prästerna ' hemställer om Sveriges Yngre prasters förbuna. har hemställt att. den nu arbetande ittliga ir og slora frägan d en i Toctsåttningen = skall SA med i i industrins rätio- ingstakt och "på det sättet |" självt svara för sin andel i en. fort= satt... allmän - standardhöjning.. Hr] p Nordlander framhåller att 'de-fram- steg. som nu gjorts till stor del beror på ökad. mekanisering. Antalet traktorer har ökat från 22,000 till över. 80,000 medan. häst mins- skall få i upp- . drag att utreda ordningen för präst- tillsättning i vidare omfattning. än' vad de för kommittén utfärdade di- N rektiven ger anledning till) | "Förbundet .erinrar stt den nu gäl lande ordningen för tillsättning av terliga tjänster . vid: Upprenade tillfällen varit föremål för stark kri- - tik. I många fall ger prästvalen in- te ett rättvisande uttryck för kyr- koförsamlingarnas intressen, Därtill ' kat från 600,000 Hill ca. 385,000. I . fortsättningen kan .man inte. räknå RE med samma "explosiva : utveckling, Den yttre rationaliseringen kan ti; in; te på kort- sikt ge lika stora vinster som F k att under . osak- ligå" och ovärdiga former inte så sällan skapår ' bittra motsättningar inom församlingarna. Den nuvaran« de ordningen ger inte heller en till- fredsställande lösning av prästernas ' &, ten 'blir därför. beroende :av ratio- nellare utfodring och gödsling mi m. och "här finns -utrymme för: snab- ba framsteg, som kan betyda” lika m tcket som mekaniseringen... ;- Men > detta" kräver ökad forsk- nipgs- och försöksverksamhet samt upplysningsverksamhet. . Vad - som nu anslås härtill är litet'i förhål. lande till de, värden; som kan vins, nas. Medan jordbruket har ett år- ligt "produktionsvärde på "4,2 mil- jarder. kr uppgår de statliga ansla- gen "Hi forskning, försök,- upplys- ning 'm m, till något över 30 milj. eller "7 promille av den samman- lagda" inkömstsumman,':. Hr Nordlander framhåller. vidare risken. för att produktionen ökar fullgott skydd mot: hack dor blir mer. och mer: aktuellt, =: mer än kol så' att -:pro« duktionsöverskottet. ökar, "medan man: knappast kan hoppas på möj- lighet till expert till lönande prisar. Jördbruksarealen: bör .anpassas till avsättningsmöjligheterna genom att illa belägen och svag jord överföres Hill bots bör” "Självklart = också” beakta der betydelse, + som : Uuppehållande av jordbruk kan, ha” "ur. bygdens syn= Det klagas ibland, säger landet, över att der! yn t liseringen 4 går för långsamt"öck det' kan vara riktigt om sråan« bära ser till: 'k 1 öpeny som de "studsade mot taket på 'en per=2i nbil och dödade den kvinnliga-- varen, Hennes. make. och do Det fyrmotoriga planet ländads Internationell : hjälper ! ”gestapos'' KON GSVINGER. (TT — NTB)-. "'—" Mycket tyder på att en: förgrenad internationell, i organisation. står » bakom de. . folkningen i i övrigt är 1.066. På 'det senaste « åren varit; omkring 2,500 per år. -Men man nom att förut själva S bruk utarrenceras till" ry Behöver tillsköttsjord.: Sådana ” ärrenderingar har påtagligt. ökat: de "åren. =Ht'alb varligt Problerå s ; uppskattade lem, som genom den. kraftiga ' ökningen extraordinarie” befattningor' blivit än-meér bekym-: : De s, k, tredjegå na av kyrkohergd änstér kvarva= ; ill= har i viss utsträckning erbjudit ett välbehövligt 'korrektiv, fastän de' val som föregått. dem, bidragit ått motverka lagens. syfte. I fråga om . komministerstjärister fö elieger | inte denna möjlighet, :' "Förbundet önskar en ersyn: & av prästvallagen med syfte att nå fram” : till en lösning :som tillgodoser både församlingarnas rättmätiga. intr sen, och 'prästernas rimliga krav. rättvis: befordran. Därvid kan över» '. vägas om inte' kyrkoråden skulle kunna '. bli" tjänliga organ för för samlingens medverkan. ; ut å . Vid förbundets årsmöte" i septem. Ber I fjol uttalade ' sig mött för en, " utredning. Det. ansågs också att i förande av.: tredjegångstillsövtni; komministerstjänster ”., genom + i RR ående val för li mot 'en: mera Ulledsställsnde 1 ning av frågan om prästtillsättning. Förslag härom: lädes f, ö. fram vid 1946 års och 1951 års kyrkomi inför tomma bänkar. 5e- 1234 "har den" envise -pas- torn 'äv "sina försaraiingebor -varit kottåd, Han förbjöd då .att:en.i ling i ' whist i detta ' ädla och: kortspel " ordnådes i byn.” Församlingens” "182, vuxna medlemmar, avgav för 18'år. sedan! ett. kyrkan så- länge prästen inte >tillä' tid snedyridni av. I s strukturen, framför . allt kvinnö- i de yngre åldersgrup- perna; inom" jordbruket. På 1,000 "| manliga jordbrukare icåldern. 20+ 30, år: finns. det bara" 710 kvinnot, medan, "motsvarande; antal för. be- blermet" finns "det . bara: 'en ”lös- båda: , : vi polismästare; « ning: att skapa sådana arbets- och 'dan ; kottar, .som sönder lockades i ett.v E och.ch Egendormligt : varit mycket hål i samma stolpe). under” det att sy zepresehtanthuset omkring den 1 "Alla d - skall, intillstående 'och tillsynes” "fullt lik- inbjudas att framlägga sina” åsikter. | i värdiga stolpar fått vara I ifred. En > Anled ingen" till att den” nya | än risgrupperingen. "inte. kan - träda i kraft den: 1 juli iår "ufan först 1 januari. 1954. är... som kar. blatsrådet- Långraan. Kommu= nerna. har inte haft tillfälle ta häri- syn till-detta,: när, de gjorde. upp . staterna "för. 1953., Det. är: framför allt dessa skäl, ' som. talar för:en omläggning först på nyåret 1954, - — Jag shar; onr saken. : tta skulle vållas arl " parter med en-omläggning 3 mitt . på året,. framhåller civilmini : "ter Lingman,: ' : "Ajbetsmarknadens' I parter” ser hellre; att omläggningen: sker den 1 januari. Även. för kommuneria skulle det bli besvärligt, med en ny, gruppering den, 1 juli. a Blir: "det förskjutningar uppåt ökas kommunernas | Iöneutgifter ök samtidigt: som, inkomsterna ' mins- randen skall de "närmaste, dagarna begäras från "myndigheter och. före- tag. Jämsides med fetta löper. ock- så, prisundersökningar,. som pågår efter en delvis. ny. metod; Under- sökningarna . görs . nu på större satiimanhängande områden i stället för som tidigare . mera 'splittrat, Följden : av. den "gainla metoden kunde ju bli avvikelser, i dyrorts- . &rupperingen i i Nkartade kommuner kar genom högre ortsavdrag, påpe- | i samma län, s "just gjort” upp en. Vad som styrker denna” uppfatt ning är "att én "norrman. som vi hade 'i förhör..i Å "höll "att! han inte” förstod' hur ”ve- |” derbörande 'kunde ha fått tag il: hans”. adress." Han : hade brutit alla p tidigare förbindelser. med'. Norgé "och inte' 'ens hang närmaste anhö- "riga / visste - var han bodde, > Inte : desto mindre kom det brev till. ho- .. Bom, från 'en person med täfknam- net ”Marga”, 'och i' ett: av dessaj. anmodades” han”att hålla två ryrm- Uihgar ” dolda en tid för "att man skulle : kunna :'skaffa" dem" flygtä< genhét till: Tyskland; Norrmannen var emellertid. inneboende hos en polisman,' varför han ' inte : kunde NN hjälpa" tyskarna ävén om' han ve- lat, Han var själv: övertygad" om att Någon medlem. av. en interna< tionell : organisation. fått: tag "på hans adress och att man med tanke på : hans "förflutna :; sökte . uthyttja honom.: Det. är troligen .en. illegal nåzistisk :organisation som ligger bakom det hela, säger. Aasen, och vi: samarbetar: med polisen .i an- dra städer för, att söka få 'histo- tien uppklarad, 2 : Det 'skäna bibehåller? alltid ny- ” hetens = friskhet, - Det förvånande] tröttar i, längden. . i Men reverend; Dens- ham är lika ' envis. som 'men'oheten : och predikar sedan dess för en, + fgrsamlinv som';består. av. kyrko-., vaktmästaren: och” denne: Försarnlingsmedlemmarna ä Jertid inte helt förvildade, de har > Folkan, med sin crazyrevy ”Ka Ståckot härmare' bestämt "pu p upp”. Bland dem som medver- - "kade, iden Uuppstuppnå tillställningen ' märkte?” bl. a. so fram Mal "Pekka. Langer, som i en brudguns skepnad LR " Jan parkettraderna bärande 4 sin V brud. ram mel heligt " löfte .;att inte. besöka : Sdenerer
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.