- kl. 16,33 ; Vad svenskhet. är, det:kan. kän! "7 Grönköpings '> Veckoblad ”bar| " ”saxa Gr. Vi: Md . t andra, stycket i andra spalten, Se. - . artikeln består av sista spalten Pål skådespelerskan Bimberg, Hon är LT en. skolklass i; B,-fölkskola . ningsfel skett, ta miteg. av tredje spalten, dit mani "linjen" att”gå genom '--en bondes Lider ni också av "co LAHOLMS TIDNING Musiksällskapets konsert i kväll. -.; "Vid :" kvällens = violin-piano- afton -ha konsertgivarna ställt samman ett mycket givande pro. gram, Börjar med en av Beetho- vens - relativt tidiga sonater för violin—piano, i a-moll, 'en utom- | ordentligt melodiös och tillgäng. lig komposition, som kanske inte så ofta ses på programmen; Hil da Waldeéland spelar "däreftér "en av Bach's' dans-sviter, en 's k, fransk' konsert i E-dur..” Konst. formen!” är ' ganska speciell för 1600-talsmusiken .>men - den . har just under". de sista årtiondena visat sig få nya beundrare, inte minst och speciellt bland älskare av modern jazzmusik, .-". : Efter: pausen komma två kom. positioner : från högromantikens tid," Schumanns ”Symfoniska: ety- der'. för piano ha fortfarande be undrare bland alla pianointres. serade.” Konserten ”' avslutas: 'så med en av Griegs sonater för violin och piano, den till stor del :s | på -folkdansrytmer byggda nr 2 Ji G-dur, Der IA yr ]. De” ej : abonnerade biljetterna +" Ttill' denna konsert, fredagen den i 30 januari” kl, ' 19.30 i'samreåll skolan; äro märkta ”51” och fin: nas :i Lindgrens bokhandel resp. vid. ingången. Med det” beskrivna Programmet. ”och artister som Suchy och Waldeland kan publi. ken vänta. sig en sällsynt -tju- Dagens namn s MM . GUNHILD ch upp kl. 822 Solen går upp kl. 8.20 och ned Dagens dikt: nas djupt: : sande konsert, Nan NÄ "i Möte med Afrika > Å -— den strålande ljudfilmen i färg kommer nu att visas i godtemp- jlasalen, Läholm, i kväll; en- Tligt vad som framgår av annons i dagens tidning;: Filmen är ett vackert reportage från en. faro- | fylld ” färd :genom s de: svartas världsdel, En rikt färgsprakande flora når ögat i denna film, som blivit en fullträff inte: minst då det gäller. närbilder, i " ”Knäreds' biograf 7 77 ; . i : premiär nämligen ”Ringaren Ni Notre Dame” ' med ., Charles Laughton och Maureen O/Hara ;|i huvudrollerna, Laddad med sen. sationer, med en. spi ingrepp! är ”Ringaren i "Notre ' Dame”-:en av. de starkaste filmer som "nä. > > ):gOnsin gjorts: Programmet är . rv givetvis "barn; : es bjudet, Bruksanvisning : JARL OCH SKÖLD OM HR >. CHURCHILL OCH HR ' ec os COLUMBUS Co oc . Följande lilla .: replikväxling med litterär "anknytning ur 're- ; | missdebatten .. kan". förtjäna att Då "artikeln. är för lång för att' TE öppnade spelet Hr Hjal kunna föras På PS Vv, åt | Finansiministerns -ord: utgör en iakttaga följande för att. få en rätt! att. don förste agrehills ord om ing « å i -! fatt" den förste si vppfattning av tankegången. : den Christoffer Columbus: ”Han viss te inte: var han 'skullg hamna, när: han kom : fram ' visste -han inte var han befannn' sig, och andra fick betala .resekostnader- na åt honom!” i NN . : Hr Sköld. - prka : :— Var skulle den -svenska hö- gern "stå om' inte Churchill -och andra ”anekdotberättare - hade fönnits? «se gror -Hjalmarson - (ivrigt): . — Var hade den svenska'so- cialdemokratin befunnit sig om inte Churchill hade räddat frihe- ten. i: världen? >. ; so » Sköld (filbunkslugn): ve "!-— Tja, var .skulle hr Hjalmar- son ha befunnit sig om inte Chur- ehill'hade räddat friheten, Det är kanske én mera tveksam fråga saxAt' detta ur Smålandsposten och! vi ät"hjärtlösa nog att i vår tur I "läroverksadjunkt Curt Moss- bergs: artikel. i. föregående" num- mer hade . ett beklagligt ombryts: o,m, 13:e faden 1 dan”kommezry fortsättningen fr. o, Mm. "tionde raden från slutet i andra stycket-i tredje spalten, Man läser! så spalten ut och fortsätter på näs.! sida ? t.'ö. m, slutet : på andra spalten" där, i Sedan - måste man| återvända till första sidan just där; man gjorde avbrottet och läsa tillj hade gjort första hoppet. Slutet. på! går träffade jag den unga mycket lovande. - : "Jaså, Vad- har : hon "lovat RES , Le "av JÄR Var > socialdemokratin. hade CV — Jag. har läst varje rad i,li-) | funnits, a ; ola : ti bi i över Sok Ridån ned, 3 och licentiaten skall inte tro'att |: - a eg +. Jag "smickrar, när jag säger att | - .; STAMKUND. ”den'i mitt stycke är lika bra som ; Knappheten "på .pengar har boken om Snoddas, na 07 | medfört . att Kalle Fräs, - stadig Vlegsbökt ör TT se jobbare på en fabrik i. Eskilstu. oo Stängningsdags a na, oméllertid nödgats gå in till id byggande av tärnvägen To-|chefen' och be om litet förskott.” 7 - ska,':har "visat sig välvillig men talat "allvarliga : ord med "Kalle om vikten av att ha ordnad eko. nomi, er ladugård, vilket delgavs bonden avi ingenjören, - -> «n - a saa! Bonden, som ' inte - var ärskilt). N blev. skjutna. liberalare licenser: har lördag kl. 8 en förnämlig: nys |. "efter -sig-: både. i ”massans 'och "den = tr en Svensk jakt ger «22012 Miljoner kr "Enligt "till: sy; e in mbdHa uppgifter Vvårdsföreningarna -det av det under nedlagda viltet be: nor 12.127.000 kr med jägareförbundet :. från länsjakt- ” kan handelsvär- Hr Jorsson i Skedsbygd ms fl. följande för- bondeförbundare - föreslår i delning på olika viltgrupper: hjort- - motion sm iksdagen att hos: k. dh 552.000 kr, pälsvilt 3.516.000 -; Mt begära förslag till en re- och småvilt 1.759.000 kronor «35, > förm av den komrunala fas- "Ifråga om”vårt förnämsta ville tishetsbeskattningen, :som un- bråd, älgen; noteras för .1952 en Sdanröjer den nuvarande ”ga- ökning av -avskjutningen. met: 1.745 Fastighetsskatten bort > kräver .bondeförbundare vå a tuellt avskaffande” av. fastighets- skatten måste . förenas med > åt- gärder som ar ) - under byggnad GÖTEBORG, (TT) NT sd Fiskebåtsvarven : befinner, sig. i en krisperiod, Investeringsavgiften och de otillräckliga lånemöjlighe- Pa en viss inkomst, En -möjlighet att. lösa problemet skulle -vara 'att staten inträder som garant gerföm, en effektiv' skatteutjämning, ' En skat "de årliga -beställ-. ningarna? Fhela Göteborgs.och Bo- hus lån byggs” nu, enligt. GHT, .en enda "fiskebåt .på beställning, :av Ti hela kninig tantiskattens .. orättvisor - men ' | annan "utväg" är att sänka reparti. | det är. troligen även + den: enda djur. till 18.641, Däremot är anta- ' beaktar. k behov > | tionstalet till 'ex. pelvis tre proc fisket »sundter b; let: fällda rådjur och harar "något - av” erforderliga skatteintäkter. MM cent. Man kan givetvis på "denna pvinskat, till "c:a 18,000 resp, 220,00, "Så. Jänge " fastighets ut- landet, IT. '.v.” klarar "man sig med, HN . och 7 likarå.- "har antalet / dödade vildkaniner '. nedgått från. 192,000 till. 135.000,” Inte, mindre än: 28 björnar, -18 10 gjorde -fastighetsägarens. enda bi- drag till den "kommunala -beskatt- n ningen kunde denna skatt försva- djur och 10 Vargar ras ur. rättvisésynpunkt. Men ioch 3 der san Tot ep. 19, 6-och med: att en allmän kommunal in- Ifråga ast föregående jaktåret.' komstskatt infördes kan fastighets- Sa. om skogsfågel har -avskjut- skatte cke långre: motiveras ur a fen; ökat "samt. utgjort. för denna ”synpunkt,: framhåller "mo exempelvis .". tjäder 29.000, . orre sous M 2 a 1 EN : . tionärerna bl. a. Så 13 det fanns fasa) Järpe 36.000, ripa 95.000 och om cr antal sin kon sdet fanns väg: en " viss 'lindri av fastighetsbeskattningen, "men 'i princip: kvarstår . orättvisan.» En tredje utväg, . och den' måhända bästa, vore att ”alla "de "företag eller . enskilda Ppersoner,: som "äger fastigheter :i andra "kommuner" än den de är: mantalsskrivna i, 'skulle åläggas att. erlägga "kommunal. ga- rantiskatt : till .de "kommuner; vari fasan 113.000, Nä ä jöfå- a "de rikssiffror: gräsand 86.000, kricka. 20525 motiverat att bibehålla fas- och årta 11.000 samt an dra än tighetsskatten > för ; att: garantera d ST E: "15.000, "Morkulla' 27.000, ejder 3.500 föra Kömmuner erforderliga skat- 3,500 deraas fastigt är belägna, ”De som är mantålsskrivna i kommu- nen. skulle då -erlägga skatt endast för. den" verkliga inkomst de -haft under året. RER NEN » Moti (möt 8,400. närmast. föregåend. år) komster. Sedan I "Samt knipa, vigg ': och : brunand en nu” förts bort- 14.000, Förekomsten av räv har ju: faller även! detta motiv.:. <. ökat "på senare år>och den" ökade > Det är uppenbart att fastighets- "tillgången har "medfört -ökning av skatten”: verkat orättvist" för det avskjutningen till 82.000 "djur, Även stora flertalet fastighetsägare. Dess' 'minkavskjutningen har ökat 'nå- verkningar är också synnerligen o- got, "till: 4.000". djur!" I övrigt, kan "jämna: Som. exempel : härpå "må nämnas följande. åvskjutningssiff- nämnas, att jordbrukare .som drab- ror: "grävling 10.000; - utter :1,200, bas-av, skördeskador' av sådan stor- mård 900; «iller. : 1.000, '- hermelin - lek. att deras/:ekonomi' hotar : att 7.000,” ekorre 201.000, ”duv-" och 5 sparvhök :13,700, kråka 263,000, ska>” den måste erlägga skatt efter en ta 127.000 "samt. havs- och gråtrut dad inkomst Ce ha beräknad inkomst av fem procent : te annan” måsfågel” 19.400, +| av + fastighetens, taxeringsvärde, ...| Detsamma gäller om en fastighets- ägare genom sjukdom eller andra : Å E omständigheter inte "har "möjlighet "ga TN aynart, 2tt skaffa "sig "några inkomster, -för-rundvirkesexport Fastighetsskattens orättvisor kom- "Den liberalare” licensgivning för mer satt skärpas kräftigt .Eenom de export av rundvirke av, furw':och' äv Eran, ; som "regeringen beslutade: i fredagskonseljen, - innebär ' att. den Begränsning 'som för massaved och props ' ifråga” om" graninblandning. sadinolikt "att" flertalet fastighets- re skatt till. k än va falla samman under alla förhållan- |" l ar: av: ta på fastigheter: som "företagits, Det ärl / ägare kommer att' få erlägga högs |” om: d ärerna ; förutsätter -att:-k; mit bringar frågar. inför: riksdagen om mö / t 'och smärre "arbeten, men ' hur” "länge "det skall gå vet man "inte De framstötar som. gjorts till regeringen om ökade lånsmöj ligheter. har ännu .inte- lett till nå. . got. positivt: resultat, va Byggnadstillstånd, x RN " Ljungbergska stiftelsen ' alm. stad föreslås : få byggnadstillstånd för,att. uppföra :barnhem för vars aktig vård vid:Karl:Ifvarssons ga= ta i:Halmstad. Kostnaderna 'upp- skattas till 360.000 kr. :.. ERE I Vidare tillstyrkes byggnadstill- stånd åt landstinget för-att uppföra igt redan i år, eler senast hbocks väg i Halmstad för en be- En enda fiskebåt |. spädbarnshem vid Magnus 'Sten- |. PRESSEN IRLF<CHEFEN BERNHARD EK. STRÖM tar -folkpartiriksdagsman- nen"Wäldemar Svensson . i Ljungs. kille "vid" öråt med anledning av dennes "resonemang <P". rémissdebat- J.: W.' Bergs -vary "på : Hälsö,>.och "ten om jordbrukspriserna; "I ”sena- ite humret-av”RLE-Tidningen he ser det: östra re : | Då jag personligen Inte".varit + aeller . är . veteodlare av "någon nämnvärd "Omfattning Spå” grund av. ;'gårdens: geografiska . läge, 4 skulle sjag,.:om- man endast: ut= ' . Binge" >från + förföt fr ”jenvisa bruket "har idén --gemen na ”ddling 'kanske' fått. någon örmånligare : > kunnat. acceptera ..högre ' tön 2 still sina' anställda, vilket så tbehövts för: att. desamma 1 . ligaste mån skall".bli..kompen= serade för det. inderläge 'de-alls itid har varit..och., trats :juste=- «rade, . löner - ännu.'-är ' : kommer. i stor omfattning "STOCKHOLM ' 2; Nu gäller - det "icke produk tionsökning i och för sig”oc till! varje pris, utan "vad "som: ..krävs är produktion: till lägr .: kostnad; särskilt "genom ” fört" > bättrad "| produktivitet, ökad > >» driftsek t 7 ;] ) > som -oljeväxtprodukter. till: ett be- tydligt lägre värde; Exportminsk.- ningen "på: dessa "punkter: uppvägs endast delvis av ökad export äv spannmål och frö samt av ä JAvvägningen ..av priserna "på en,. inte längre skall tillämpas, För deräs' verkliga dessa ' två "vundvirkesslag "har gällt | motivera. SN att" licensgivningen'. begränsats till: På” grund att avse partier med högst 254 risk cents graninblandning;' 7 inkomster skulle Fingalunda ”uttömda, "Aven ita - dikala nyheter och 'omläg; "gar kan "tänkas, "Dessa ' k 1 göra ledmotiv ter kan "sägas it: i det” anförande; som 3 st 1 + 3, ärta Leijon i "Man. vill. nog inbilla. sig att. det människorna nu: dyrkar:som :kul- tur. och vishet ska sätta vackra spår det ger det perspektiv : man inte kan få på det 'som”ligger en när- mast. : Vad alla: folk'i världen läng- tar efter är fred och arbetsro, Vad de.; behöver. är 'den samarbetsvilja och det ömsesidiga förtroende som enbart, är : grunden: för fred,. Det agiteras; Det slungas ut klyschor, Det : hålles massvis . med tal och enskildes tänkande "och handlande, Umgänget”;, mellan -'oss borde ;bli taktfullare,: samtalstonen bättre och förståelsen för. andras - känslor och behov ; större ' allteftersom: > denna kultur växer . till. Men. ännu tycks lantt lantbr professor. Robert TorsseH,: höll Svi kademing högnd, mkam. op: :onsdagskvällen, Skall ' emellerti kunna , göras, som "inom överskåd- lig "tid. verkligen medför gynmn- 'sammarer "pröduktionsförutsättnin- gar . för”. det. svenska jordbruket, fordras "att jordbruksforskningen ges. väsentligt f ttrade resurser. Att arbeta” härför och. "att söka jligheter "och amstår i. dagens -läge "som en: av ..de . viktigaste uppgifterna för läntbruksakademt Pad varje "tal. ska” vara" en” Man'spar inte på tillhyggena, Vis- serligen : vilar” ju. kanonerna för tillfället "i: "de flesta länder, men ordens .' sprängladdningar ' ilar > i press-och radio jorden runt, Detta vi inte .ha hunnit. långt: Det. är| lång, lång väg till. det lycksalighe- tens "rike. där det inte'finns gråt och strid. och ondska; Det första är ingalunda 'förgånget utan behöver! "bekämpas för .vardag.: - vat ideliga gläfs förvillar omdömet hos » Kanske ska ' man : inte a : att folken. När var och en känner sig den »allmänna - samtalstonen mellan tvungen ' att i varje ' tal ha ur sig partier och folk är så mycket säm=! så mycket elakt som mö igt "am re än den 'var förr, Men den: är. hotparten" lägger” man inte grund inte -så mycket ' bättre "att vi vår för ; fred och >folkförsoning. - När gar' hoppas -på fred':och frihet åt folken ideligen får: trumfat i: sig "Oss själva "och, våra' barn, Än finns' att motståndaren. är en vilde "och det. åsiktsförtryck, än är man blind" barbar: kommer det att bli en dogm för ändra människors, andra .räsers: som, sitler i dem tills "de. dör, "+ + och. folks' rätt till: samma liv: 50, Nu -företages ' det stora utrens- vi” önskar oss själva . ningar både 'här och -där. Man är Under ' kriget hade vi-lyckli ädd.'Rädd för utlandet: och rädd i' vårt" land -en samregering "som; för. sina egna.”Man ser spöken på tvingade till den 'måttlighet .vilken, ljusa, dagen. överallt, "Det är van- inte bara var "lyt'dig i.riksdags. sinne ,Det första som" borde göras Prof, "Torssell” erinrade om,: att tendenser framträtt på skilda håll i världen till konjunkturavmatt- ning, vilket för" jordbruksproduk- konkurrens": på” världsmarknaden. 'Ayvsätttningssvårigheterna-. blir . för vår, del ”. särskilt ” kännbara grund .av ;:den höga -prisnivån 3i vårt land. Samtidigt har den"sven= :ska "jordbruksproduktionen 7 teg- rats i'sådan grad att för en deF av densamma". avsättning nu måste sökas .gBenom "export... - Jordbruksproduktionen i 3 ge "liksom" också « industriprodäk ;tionen v undgick inte" att under: 1952 "påverkas "av. de försämrade avsättningsförhållandena;” NV: år sam= . 'manlagda "produktion : var -sålunda enligt . föreli de: -.beräkningar Do arbetet » utan :också bidrog till der är:att förbjuda alla rej ; samförstånd :.ett folk måste 'ha' i fer av. betydenhet att hålla tal tills nödens tid." Nu har vi inte sam- Vidare. Men eftersom de naturligt- regerande, utan. partipolitik och det vis måste ha rätt att tala till sina verkar sora-om detta på något sätt folk bör det under tiden sättas till - vore avtrubbande både "på omdö- en vänlighetsnämnid som får gran- me” och "ansvarskänsla, Det tycks -ska alla: koncepten till. talen och vara så roligt ibland att 'slänga ur stryka allt som är -ovänligt. i dem; sig 'en”klyscha som" gör motstånda- '';När Hitler började på "med "sina ren stum och kommer åpplåderna hetstal reagerade vi samt och syn- att dåna kring en. själv, Det är nerligen,'ifall vi hade något fö säkert inte så illa ment som" det nuft. Men 'nu märker vi inte sån. låter, I själva ledningen vet: man dant. Han bildade en farlig skola att” mycket av det är :den" teater både 1 .den nationella och den. in- som .'hör det politiska livet till, ternationella politiken. Han döda- Det betänkliga är att gemene man” de vänligheten och" det är :vänlig-; inte :alltid "förstår det, De 'ord, som :het vi behöver, FN nea slungas ut kan aldrig infångas igen "Diskuteras .måste, det, Olika me och .fås att försvinna, De snurrar, ningar måste . få brytas. möt. var runt, i universum :från' själ till själ.” rann, ,I annat fall. får vi on dikta De .gamla-sa att man aldrig skulle tur som bortser från «den enskil- måla”. Den Lede” på. väggen för då” des rätt, Ska vi värna, demokratien kunde ' han bli levande, Det hän- måste vi tala ut med "varann. Men nämnda år. endast obetydligt större" än .:<under 1951, :Resultatet” växlar :område, "Medan sålunda för: striproduktionen anföres "en min; ning: på ? proc, beräknas produk tionen "via jordbruket ha ökat 1 procent .och inom. skogsbruket icke mindre än 10 proc; , .> Dn : De sedvanliga uppgörelserna :om jordbrukspriserna, "som träffades under. första: kvartalet. 1952, före- gicks av ett nytt arbetsavtal. Detta resulterade i «betydande lönesteg- ringar för lantarbetarna, Timlönen till manlig -arbetstagare höjdes så- lunda 'med i -.medeltal något över 50 öre. Den. härmed .av ' Jlantarbe- tarna "uppnådda sammanlagda . lö- neförbättringen sedan 1950 är. 48 | proc. ; och "lika "stor. som ökningen ." En: dag ”står eriellertid Kane utan pengar, varför han gör den sedvanliga :vandringen in till chefen: =. cc. fest ner -— Jo, säj, chefen.” Jag skulle -| behöva ett litet förskott, . .. på glad. över "Projektet, gav "till slut. méd sig 'med följande ord; ' t å portarna 'stän - gå då, men ger jag klockan tio! 2:12” Kollegialt" "' a En" mi ket obetydlig "skådespe-l illy Forst på"en gatal Goddag, .. hr: kollega, :-hälsade den obetydlige, . . . — Kollega? 'svarade Willy Forst, : halsbränna? : + "En lokförare i Örebro, känd ör kumna "friska på” när I dt behövdes, framförde en dag I lett försenat tåg från' Mjölby mot Pa mm station kommer tågmäs. taren' fram till: loket och fram- för klagomål från buffévagnens hovmästare över: svårigheterna skulle eleverna en dag skriva en! Uppsats”, om - ”Våra smatnyttiga!. fåglar”, En liten tös -skrey hl, a.: '”En annan 'i hög grad matnyt«' lig fågel , är .för god för att få li gammal." Den födes ofta ge- Mor ”maskin”, vo, vs a Na rd . stoft och ger folk huvudvärk. : S i inne- > snd 1 ös i der d tt ord som" sagts. 1 ön. i de N .fätt inne- lav S betarlöner? un kämtsar Taljerande ton: under” en fattas inte bara frihet utan också | samma tid, Denna och övriga kost- dispyt flyger vidare som giftigt jämlikhet och broderskh När ålläloogosr rs ödvändiggjorde som | folk, alla raser "och alla "enskilda an-| människor går in för det. rmänsk- broderskapet, då': lösas inte blem men: vi k at! ;' I" världspolitiken ser man "kan='+ män; ske bäst hur:'det går till. Avstån-! 2 . oe - ' : tkunna - tala "vänligt till .varandra: sannerligen "ganska sOch det är ss geologer år 750: år] " mycket, - Ingenting. ; — Fint, då kan nyuonsera " hundralapp — till. den : 1 oktobe RRENO Sad : bekant ganska omfattande prissteg- fortsatte han, på:denna- väg insatser | 3 «ter överhuvudtaget. innebär ökad |? emellertid något från: område «till |- : ing ford->'' | jordbr Ikter ras för" att de rédan samma” ång > bä mjölkpröduktione; enna utveck- ling fortsatte 1952 så att mängden mjölk, . som . då invägdes, : blev -8' Proc. .mindre-än 1950. Antalet "kor ; | minskade. -i motsvarande grad; En kpro- dj .' emellertid inte inskvärd, =, En fortsatt minskning skedde. inom”, beståndet "såväl. av hästar. som "av får, antalet” hästar t; ex) har sedan 1987 ”nedgått med 41 proc., och sedan. 1951 med drygt 7 procent, . "första. halv: sinprådäk= tion, - En: vikande "tendens tillkom dävefter,.-men avverkningsvolymen anses 'ha blivit av: än 1951; produktionsöt räknad "kostnad av 252,000 kr. - i teller lantarbetare "får , räkna: med som måttstock för; hela » ärbets= : åtgången vid jordbruket. . synta fesonemänig inte "tagit hän-' syn tilll Därtill kommer, som, hr”, Ekström ' också » påbekar, att 'om "lokala "synpunkter, «ståndpunkt "att ' storjord= . > fått "för" mycket "av . ställning : har. de ' även | Nn ukarna till .xdel .: på ' grund "av att' man i kalkylen > lantarbetrlönen >, Vv etta är. .en :sida”av saken, kom" ': » | Waldemar. Svensson i sitt ”trång- storjordbruken. tvingas" över från vegetabilisk . till animalisk produk=' stjåjordbruket, i > Man :kan «alltså , in .; Precis ; stå, att "Waldemar." Svensson "bär are genom: sing jotd.” bruk politiska" insatser, Sista mötionsdagen —:blev iår fullständigt överväldi- -gahde med 572 motioner aVlöninade !i båda kamrarna, 'därav' 261.1 första dar :bra” vare' sig "för ”'småbrukare :; tkammaren, och 311 .i den andra; He. . ;la skörden sista: moötionsdagen i fjol aten.'" Vid : tisdagskvällens": plena var. 286 "motioner, därav 123 1 se- tion, trycker ,de' priséröa där, för: ” lämnades "inte "mindre 'än 160, och. j183 "motioner i de' båda kamrarna skattas till 10 "proc: "Rapporten från lönsamt sökningarna 'av ,. medelstora : jord- bruk: i" mellersta Sverige "ger ren. klar. bild;.av :det kända förhållan: det. att kreatursskötseln d duktionen beräknas ha ett ungefär tre gånger. så Stort värde.som ve- tabili a jordbrukets ekonomi,” Anifnalfepro- | universitetet "Robert de Langhe har rest från Bryssel. till Judeiska öknen. Medlen av expe= rt öduktionen, ' idchY.3 utgår ning fö briksforskningen ka bidra "till ökad ”-rationöl mjölkproduktionen "> mås eringzav. + därför tigt. - Ett annat 'ävenledes'' viktigt område älva ladugårdsarbetet; det i betydelse att' arbetet i åar från ddlin gsarealens', använd-! framstå” Som alldeles” särskilt "vik-" med hänsyn fär kapten Philiope Lippens I sön "identifierat. den grotta .där .en beduin ' år, 1947 fann: manuskrint- lar; gom anses härröra från för- århundradet efter! Kristus, :Bel- iska staten har ställt: 250,000 frano tilllexpeditionens förfogande. . >. stallarna f enklas och att idet or. ganiseras : på :sådant sätt .,att .det'! "Hill: arbetstid; hygien och mekaniska ! äl så: litet "de i - er A väsentlig:k ; piell. enighet torde" rå- "då om;önskvärdheten att -ska. . pa . ökad : ekonomisk : trygghet Sjukförsäkringen. ostnadsökning ghet med "förstaget "med visst bi. leda av det förslag fill vid "sjukdom "och ' olycksfall, >. drag från" arbetsgivare; är "det: vis« framhåller Sveriges Hantverks-'. |serligen naturligt, framhåller orga- ' och ”"Småindustriorganisation' i isati att detta bidrag står i issyttrande--.med ion-tillsden -utbetalda-tö > ring och yrkesskadeförsi fram. FO ingen blir särskilt. bä- inom den' grupp företag, som av ringsutredningen, . men ,organi- « |. ' sati fråm Rd en: företräder. > :” ionen -anser att försla= . ; - "digheten'-av att i enlighet med,;'; .. förslaget genomföra en obliga- ”torisk. försäkringsform, " Grunden till ett godtagbart alter- nativ. vore, att söka i det faktum, att de enskilda meäborgarna' i i ande” utsträckning skaffat sig: skilt : örsäkringsskydd "med an tande "av befintliga försäkringsinz itutioner. :Totalk för den ringar. Genom årets pri kom för första . gången under . ef- terkrigstiden priserna /på .de' flesta svenska . jordbruksprodukte: vs g 2 oc föreslagha reformen, cirka 500 mil- joner: kronor, anser 'organisatione: vara för lågt uppskattad, : - : SHSO'.vänder :sig :bl, a.': mot: att "or umrhå p för Pp ter" i'de. länder, "vilka "är, intresse< oinråden för vår export. :.. rn -Exporten .av jordbruksprodukter var. under 1952 APmässigt icke ' obetydligt "mindr "Jav«ale löner arbetsgivaren utbetalat enligt” först raget skulle utgå "generellt "med '1 proc; under” "kalenderåret. > Inom - hänt- verks-" och serviceyrkena utgör lö- än under” 1951. nekostnaderna en betydande del, av jattlöj de” livet som helhet in- är, en. äsentlig kostnadsökning, tjänster; I den mån löntagarna, vid avtalsförhandlingar ; har . möj! inémäsgigt ;| nat”arbetarskydd skulle få'lika' hös ga kostnader som sådana-områden - och "företag, .där” sjukdoms och dan ' ordning "anser: organisationen . inte ' heller ' premierar företagens strävan att nedbringa olycksfalls- frekveustius vo KJ vlyiksfallsrisken (är högre. En” så= + de totala meon BROS AdEPNA ; kulle 'en”reform:.genomföras i:en= :. = som måste taga sig uttryck i högre - pris på tillhandahållna "varor och ” mot 36 resp. 47 ifjol. Hela antalet: i år avlämnade motioner. är nu 791, ' rt' större 1952 | därav 355 i första kammaren, Sista" > : en'i fjol hade inalles: 842 - ickts, dä | t (BRYSSEL; TI—AFP),.. En belgisk arkeologisk expedition -+ Tr. ledning av "professorn vid: grund av vagnens krängningar. Svaret blev: ' : MN : — Hälsa du hovmästaren, att här kör vi efter tidtabellen = att 'kunna' sköta "serveringen på > inte' efter ' matsedeln! + > - a . (Ur Signalen) |öudeh första etappen på färden till NM | blev rekördärtad RUE NI Sista ”motionsdagen. = tisdagen” et AsesiR a
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.