yfereTvv vett N - - Motgondagens L namn: "ALEXANDRA. Solen går upp kl. TAL och ned + kl. 17. 13. ; tän ker jag... försvunnen, besökte mig. 7 "Sälen går upp kl. 7.43 "och ned kl, 17.11. mma: ögonblick; . är "hon är den gilla: damen som | nye mo YTYYYYTTTIYY TTT Y TF VY FEN "revvevrtYrftrerrY YreYyTtetYtt Ye Tv YVTYCYFTTYYYtYYYTYFYYTTYYV + Yvrtrev YvreTrerTtETT EV ver + På den grå, föngelsegården stod två fångar och siråpratade, = Ack, ja, sa den ene, nu har jag tillbragt, femton är av mitt liv akom galler, -— Men i går sa- du iv att du bara varit här i fem; — Javisst. men. dessförinnan var jag bankkassör, | Kulimolitken : och krilikerma Kulturens -' arbetare är alltjämt luggslitna, "skriver man i opposi- tionspressen i'k na” till vilket . kräver från 60,6 till 1 milj. kronor. Dok- torandstipendierna höjes från 5,000 kronor till 6,000 kronor, vilket be- tyder, att anslaget till stipendier för främjande av högre vetenskap- liga studier ökas från 216,000 kro- nor till: 1,659,000 kronor. . Vidare kan framhållas,” att bidraget till inrättande ' av" skolhem för lör. jungår vid högre läroanstalter fö- reslås höjt från 300,000 till 800,000 kronor, «oo v "Folkbildnihgsärbetet får genom den nya kulturbudgeten väsentligt förbättrade villkor. ” Understödet till folkbibliotek det ökas från | kulturbudgeten. Och det skall för- Jatån vara ecklesiastikrvnister Ivar Perssons. fel enligt den schablon- 'mässiga ing, som pres- 4,3 till 5,2 milj; kronor, och under- stödet åt. studiecirkelverksamheten höjes från 2/3 till 3,1 milj. kr. Maxi- j feras 4 från det hållet. . På sistone nar ' även. Vecko-, Journalen, som blltid vill vara uppkäftig mot hela | »mhället, stämt in i kören och lå- it en. författare — vars" identitet rn av barmhärtighetsskäl inte skall röja — försäkra, att ecklesiastik- fninistern är en novis, som strängt ”taget ingenting begriper av kultu- rella ting och sammanhang. Allt- sammans . är ju så enkelt: ”Rusta | upp universiteten; sätt fart på de studentzociala : reformerna; lös. lä- rarbristen' i" Norrland”. Sedan är allt fixt: Och färdigt, tror Vecko- ibeloppet för bidrag till studie- cirklarnas lärarearvode höjes . från 3 kronor till 4 kronor per studie- timme och för bidrag till. ledare- arvode från 1 krona till 1 krona 50 öre per studietimme,. För ung- domscirklarna höjes maxinibelop- pet för bidrag till lärarearvode från studietimme och beträffande leda- rearvode från 1 krona 50 öre till 2 kronor. '; Dessutom får -musikcirk= lärna. bättre 'förmåner än tidigare. Slutligen :. föreslår : ecklesiastikmi- nistern, att bidraget tull studieför- 'bundens ”organisations-' och - admi- Journalen” och opp sen. De ; som mera" -vill se. till salcen måste. emellertid konstatera, att det är er: hel del, som blivit gjort på | kulturpolitikens område, Den fram- -| lagda kulturbudgeten visar en ök- ning med 183,2 milj. kronor.: Den största; ökningen fåller på 2ansla- get till. avlöning, ät lärare vid folk- skolor. med 85,9 milj. kronor. åga ,.:om ” folkskoleväsendet'' har' dessutoni anslagsökningar upptagits för" -skolmåltider” och ; skolskjutsar samt för. vissa byggnadsarbeten I med resp. 7,7, 3,0 och 3,0 milj. kronor. För de allmänna läroverken -före- slås en slagshöjning med 317 g till: patentbyrån, | Vv. g. ring! en "manöver på Sicilien! Coppig 6.18 Bor 5 eo , ilj; kronor och för de kommuna- la läroverken med 8,2 milj; kr, För -yrkesundervisningen har ': vidare | beräknats en höjning med 6,7 milj. kronor och för: vissa folkbildnings- åtgärder en ökning med 2,6 milj, kronor. "Slutligen föreslås en upp- räkning av anslagen till universi- teten; och den edicinska uader- der ; its ganska väsentligt : Naturligt= |: vis. kunde man önska, att staten skulle "kunna vara” ännit frikosti- Far gi inte kul någon, annan: uppfattnin; nuvarande 'ekonomisl man inte; innat, ; komma längre. Det. råste, ju Även. . oppositionen, cm den: Å sansad..bedömning, försöka förstå, marledare, - medgav ju också i're- missdebatten; att ”i stort sett måste man" säga, att ecklesiastikministérn har . lyckats verraskande. väl att rykta sitt värv”... Och högerledaren Hjalmarson lovade, "att..sedan : för- svar och folkpensionärer fått sitt, skulle högern gå in för att ska en anslagsökning NM 4-kronor 50 öre till 6 kronor per . gare" möt . kulturen, och härvidlag - Hr Ohlon; folkpartiets förstakarn- |. neder] ändska folket råder åntet ; tvivel om att de områden ha-. vet” "”ätertagit” . änvu "en: gång "skall vinnas tillbaka. Men . hjälpen utifrån är välkom men. Hela världen här medengång ;” Hela världen. har - med. en” å t Uppmärksamhet - ”tiktad mot det lilla ' Holland ' ” och ”;inte 7 olikt den 'stormflod : vallarna not "havet strömmar nu ”bjälpaktionerna': från : alla "länder dit . och skall: förvisso hjälpa det: :tappra' folket. alt : driva tillbaka. den : eviga »fien- > den; som fått ett så ödesdigert . Om också tillfälligt övertag. ”Wat kan. U.doen” är ätt uttryck utrymme för en skattesänkning, ' Som, ihän" ofta. Hör: över bolländska, visningen m. m, med 9,5 milj kr, ; Kritikernas " påstående, 'att den högre "" undervisningen skulle ha missgynnats, är knappast rättvist |) - gsanslaget till Uppsala uni | versitet Fare t. &. från 84 il 102 milj. kronor , och en del hel del personalförstärkningar föreslås, ä- omfattning, som man - skulle ha önskat, . Motsvarande anslag - till Lunds universitet höjes från 79 till 9,3. milj. kronor: och anslaget till Karolinska institutet från 3,3 milj. till 4,0 milj. kronor, Bidraget till varande budgetår är uppfört med 3,9 milj. kronor, har för nästa bud- getår upptagits till 6,3 milj. kronor. Anslagen till 'de allmänna lärover- kens ” bokinköp.- och Pop ing ökas från 200,000 till 500,000,; kr. Fjolårets riksdag beslutade att ven om detta. inte kan bli'i den[-' Stockholms högskola, som för inne- 1" iråkade > två 'ämerikanska soldater. Igå vilse och hamnade i en liten by, där de övernattade i kyrkan, Nästa morgon kände de sig sugna på nå- £ot varmt att dricka och ringde 4 kyrkklockar, Den. förfärade kyrko- - tjänåren;-kom Hande och tte s med orden: va e, tack. - men utan s SOC= ker: saba > Och, så var det historien om! mannen, "som tog sin lille fal genom. 's. k. ”1-betygskurser öppnal. möjligheter för” lärare utan vanlig akademisk : skollärare, att. förskaffa sig kom- petens ' för” undervisning i högre 'examen, främst: folk- skolor. Sådana - kurser anordnas dels i matematik och naturveten= skapliga" ämnen, dels i humanistis- ka ämnen. det. bland folkskollärarna finns stort intresse för denna utbildning. Ik Det har visat sig, att turk Itstal. anmäler eck- : med sig ; på en, dboll: $ - Han: berättade. Se | + oo = Pojken hejade , och skrek i » ett. 'Han blev så hes, så han kun- de-inte--få fram ett ljud. på 'en: Då tar du väl int ” någon mer gång. Nästa gång ska jag ta min fru! : - "Romantik i Skottland | h + Rene: -skotsice ungerävend. Jock] - sad med sit hjertes udkårne på en bank” midt i måneskin og hatter-! galesang 'og' hvad der ellers hyrer sig, til. Men Jock var genert.: For) at 0 muntre . ham sagde pigen: — Ed” penny for ' dine tanker: ' — Jég tenker på, om jeg skulle få | o» kt lille kys, sagde Jock. Det blev "til et stort kys, og da pigen havde fået " vejret, og Jock -atter. vi teiksom; "sagde 'huri:, -Hvåd taen-| ker du hu”på?» Et kys' til? > > "0 & Nej; sagde Jocky jag taehken på; hvornår .du giver mig den pen-) lesiastikministern, finns ' planer korrespondensundervisning . muntlig undervisning med samma bo hel vecka, : a utbildningsmål - '— Kan du berätta vad mormor sa, ny, du. tilbgd for mina tanker, "Det hände härofndagen, 1-M att det jämväl på anordnande av jämte som de nämnda -fortbildningskyrserna, Denna s. k. krislösning har ju utsatts för åt- skillig kritik från vissa håll, men för er sansad bedömnirig måste det stå klart, att de vidtagna åtgärder- | na är av allra största betydelse för lösning av" den akuta lä rbristens problem, H På stipendieområdet har en hel .del förbättringar uppnåtts, " Fjols årets riksdag beslutade, att studie- bidrag — icke behovsprövade sti- pendier, — skulle kunna utgå inte bara till läroverkselever utan ock- så: till elever vid: folkhögskolor, ”Jantmannaskolor', och vissa yrkes- bkolor.', Den ' hittillsvarande lämp- lighetsprövningen bortfaller här- "med Nu föreslå ecklesiastikmi- nistern, att naturastipendierna åt studerande... vid universitet m, fl 15 stalter skall kunna utgå även så Vet framsteg i till 'elever vid de tekniska högsko- lorna, | tandläkarhögskolorna, social så önskar'4 jag: en livlig lokal-verks samhet” under: 1953,- säger. han; Det är ju nämligen i våra 1,500 avdels ningar. landet runt som det .betys; delsefullaste' isker; och :ledareiutvalet" är : Falitid jange- lägna / Uppgifter.” För dem. fordras "gry | dömning; Den tar sikte av ' statskönisulent ” 'Trulsson och kommer säkert. att bli flitigt an- I tyder lika mycket en lakonisk hes så sig genom att ta en titt på någon - jär i själva . verket otroligt typiskt läppar i dessa dagar, Det. Jå läten: kanske ” en 7 smula: Kjälplöst och ' | fataligtiskt detta '— ”vad. kan man göra”. —: dv. s om: men "begår misstaget att tolka orden efter de- ras formella innebörd, Men de bes kräftelse.”på allt som kän' göras och att detta, blir gjort av männiz i minnet, att! det är havet sjö vt, som slipat och härdat denna vi kraft... . av idessa tapeter, väggbonader ell världen, : Där. står alltid en "ugn [5 trygg karl med vida Pluderbyxor, träskor och med pipa i mun fram- för: en. väderkvam : och tittar ut över det. vida; flacka ' landet. .Det för! Holland, även. om" man nu merd: ej: så ofta ser" pluderbyxor och : träskor ”—" åtminstone -inte i städerna. Platt som; en pannkaka är Idetta?-land : av en sand, som havet. «Under. , årmillionernas . lopp spolat "upp" och brett över vida trakter. Och mil.efter..mil:i änd- ö gder sträcker” sig de .väl- diga,; dammbyggnaderna som” brun- aktiga; kanter på : den: holländska perinkakan.. När, man. under: nor= lar: dem;' måste man förstå de fört säkringar, som: nu ' avgivits att' det inte varit brist på mänskligt förs itseende... och '. is som mala? förhållanden. betraktar” dessa |lä FR - städerna: sällan ck ovän Tét ord Tulst Detta lugna temperament" tor Dog till: stor. del bero på: den lätt: föga: retahde;: övervägande vegeta: biliska” födan,. som inte kan sätta blodet : 1 brand men genom. sin kompakta -näringskraft . också gör det: svårt : att hålla något slags lanihetsideal. Den liga hus Vudbeståndsdelen i den' holländska mäten är, si k.”buttrom” :—" läc- 'kert' vitt bröd," tunt bestruket med smör och. tjockt pålagt med ost, hackat kött, skinka, marmelad, pa- kstej . och" frukt." Därtill strör" man å . litet, socker och -okoklad, dricker man tå med mjölk el- klert kaffe, En sådan portion: lägger man! in litet .då och då "emellan de :egentliga .måltiderna,.Dessa' se- nare". bestå " sällan av” fläsk eller kött; men oftast av” vegetabiliska rätte! fisk' och någon kompott, 'Till il varje sådan "måltid ätes rikligt till- tagna "desserter. av grädde, socker, smör. och frukt; Det” firins" ytterst : tiska. styrkeförhållande SPRESSEN" 2 . - mä Rd . v ÉN NY. VALREFORM slank med i de grundlägsändringar, som, | slutbehandlades i riksdagen i ons=" «dags, Den innebär att även ledi- möter av statsrådet äga deitsra i. Tr"sdagena .utskottsval, docl vid vilsättande av Koristitätlonsu. - skott, "Yrivet GET (fp) ' kritis Und detta äde" vt. ålagts grad ta ä gärning. Dt anses icke" --r "nde att statsr. - å detta icke alltiör betydelsofu'a la revislonsit »pdrag, Övriga vis skott ha en annan och betydel sefullare uppg ft, bl a, att eran ska — regeringe 18 positisner, Men där möter alltså icke n "gat hinder, Reformen: — om. nu deta ta namn ' skall atvändas oa Sr ännu ett steg å den självupgg- velsens väg riksda ter varidrat. Det nästa bör rimligi= » vis bli:att katmrarnas sodym”a . ter. avstå från sin valräts cry överlåta bestyret att tillsätta ut. + skott åt regeringen. Der. sista rekommendationen är'. väl inte "allvarligt mensd, ty 1 så fall ; vandrar jä riksdagen ännu längre" på den väg, som GHT inte utan visst skäl ' varnar för. Men är. det, principiellt riktigt, att regeringen: får vara med om att välja, utskott, Det kan näms ligen tänkds att utskottens' poli= 1' någon - rskjutes = till regeringens. Sån genom ” de. 2607 och av: kvinnliga 1115 aän= om-arbete. Mi Genom arbetsförmedlingen 1' länet tillsattes”: under :: ragportmånadern' 621 platser på "manliga och: 306 på kvinnliga, avdelningen; Av då Hl ” satta :platserna avsågo 81 Jordbruk ' och 'skogsbruk, : 404 industri: och '” hantverk, 111 samfärdsel, 71 han=/ del, 66 förvaltning och fria yrken; 29 hälso-'och sjukvård; 172 husligt arbete, 83 'genömgående yrken "och; diversearbeten.; Härutöver pläcerä= des i "samverkan med andra” ära länet. » Sedan de heläperinitterade arbe. . återgå i arbete på beräknäd tid sysselsättningen inom de flesta Inom ' maskinfiltindustrin "förekom : I mo: ! emellertid: rätt" kraftiga: "ins H skränkningar” öch även inom me= : ;a tallindystrin; varslades en del per: mitteringar. Behovet av. arbetskraft ' sig de är Sea stilla och er efterbit liggjort den ' fruktansvärda Jar hatt sedan” länge men ' utvecklin- gen” går > framåt, "och. inom ' kort kommer : regler - för matpotatisod- ling.”De är: helt anpasade till läget och, tar. sikte på att få fram både god skörd och fin kvalitet: Vi räk- nar med att i år få igång "ganska ssökstävlingar, Är' det inte: Io ande ' att i en grupp av ungdomar lista ut-så svåra sam« givetvis till'.största' delen genom att, han” eller hon ställs inför” en uppgift” och får lösa den. Men kurs-= formen. användes också, distrikts=« och kretskurser, som mest har in- formationskaraktär, samt de cen- tralä : kurserna - på : Mem, > Vid de sistnämnda hinner man. med självständiga uppgifter, prövar o- lika metoder och cund- ih som lämpli; ”odlings- || metod, .sjukdomsbekämpning 0. d.? SS Så har vi den årliga : skrift- liga vlingen; säger 'hr. Magnus- son till sist, Den gäller i år bok- föring' och deklaration. Den är för- ariledd "av. den nya- lagstiftningen som trädde i kraft den 1 januari i år, För närvarande är' drygt 5,000 deltagare i färd med att studera ämnet "genom: LTK:s nyutkomna kurs. Vi sarharbetar nämligen med såväl LTK som" SLS och Hushåll ällsk förbund, och ofta ligt igenom målsättning och orga |: tiisation, En ny sådan kurs. börjar de den 3 februari, . 'v. — Bland större soker som vi förbereder. inom förburidsledningen kan nu nämnas en stor serie täv- lingar över hela landet ”Med trak= tor. i trafiken”, : säger hr Mi är även Laritbruksförbundets drifts- byrå inkopplad. :Framemot. 1 april drar det ihop sig i detta avsnitt, Alla de som tidigare läst ämnet på olika vägar kan lätt sätta sig in i det nya genom. nämnda ” studiematerial, Så inte saknas det arbetsuppgifter, var- ken tral eller ute i avdelni son vidare, Dessa tävlingar är en kombination. av- studier :och prak- tisk träning, Förutom ett körnings- prov . får. varje tävlingsdeltagare även visa sin, kunnighet i: skötseln av. en "traktor, i trafikkunnighet och sin kännedom ' om olycksris- kerna, - Vid: riksfinalen frampå sen- sommaren koras Sveriges traktor- förare nr :1.: Innan dess 'komiier de flesta av våra avdelningar att]: ha': ordnat tävlingar.: Strax före årsskiftet, utkom : broschyren. .”In- gen. olyckstraktor ut” av. byrådi- rektör Hans G.:Rentunn. Den ut- gavs i samarbete med Jordbrukets skyddspropaganda och är den enda litteråtur: vi hittills har ifrågå om traktorns 'olycksrisker. Hur viktig denna upplysning är framgår där- av, 'att det t vårt» lande firing c:a tiska -ledde uppvi Och; hon fick se din nya kstöt- sookorlinje och gyrnnastiska cen- 20,000 traktorer, vika betjänas av, låt oss säga, 200, 000 förarel "vv! garna «sv 201 + Till aktuellt kvinnligt inom den praktiska '. verksamheten skall vi återkomma ien följande artikel” : A KIT Soldater övades” " HÄSSLEHOLM.” (TD) =" Jag "skiter i om” ni a ri håller -vättningen, röt eh irrite- rad :P 2-sergeant åt sin pluton en dag i. höstas, när. han ”övade” den i språngmarsch. Under, 25 minuter. Ingen , dog emellertid; men ”en ”av de' värnpliktiga svimmade, Det vi säde 'sig sedan att han led av hjärt- fel."' Sergeanten i sin tur fick" sig först en "skrapa av -bataljonschefen inför två. kompanier och här för iting? ju få låta oss höra om (Ret oia du till tio i dag? osv. iSnart "tröttnade Carl-Magnus och "frågadå ”med' beskedlig röst; men -med spjuvern: i 'ögonvrån: tralinsti Ey i je! — En annan nyhet är svinbe- "Var den ting. mer, du ville! mamma? H kronors böter. )ska smala kanalerna; och jämt och tills en svimmade Fe ; så "omsorgsfullt byggda, så: väl: konstruerade är verkligen dessa daigs. Mot ett sådant ohygg- ligt. ”stormanfall” från" havet - som kom: natten till den 1 februari 1953. kan. helt renkelt inte människohän- der bygga. "ett «tillräckligt starkt skydd; :Då kunde: åter holländaren met. all" rätt säga sitt ”wat kan 'U doén”, Det är endast att acceptérå det "faktum, '' att 'det ' blivit. några miljoner människors 'öde att: bo | på” en fv d. havsbotten med havéåts| yta böljande någonstans i närheten som en: latent Jara, he VARJE TUMSBREDD :- MARK UTNYTTEJAD 200 Landet är tätt: befolkat och 'var=| je tumsbredd mark är väl utnytti jad. Överallt”; går" vattenkanaler, söm dels' ger bevattning. åt de bör” diga' fälten, dels tjänstgör som ”tra-. fikleder. "Och" nästari all trafik ir om' landet försiggår .på :dessa tu sentals - kilometer >tånga : kanaler, Man kan nästan förvåna sig över att... sötvattnet. "kan räcka - till åt dem alla. Men 'åtminstone delvis förstår man” den: saken, då: man i Rotterdam ser 'den snmiala; vatten- fattiga bäck, . som, Rhen .— den mäktiga: Rhen — här 'blivit,. Ty Rhen" är. det, som får släppa” till sitt. vatten "till! Hollands rika” nät av . vattenådfor, 3 ix I städerna liksom ute på landet är : hundratals, : ja, tusentals "små? broar kastade över de oftast gan- ständigt fällas dessa broar upp för och båtar av alla storlekar, Det är nästan löj- ligt att'se' detta. eviga flaxande på -de: alltid likadana" broarna ' över "ett helt landskap. Än här, än där stic- ker + en vänlighet oskickligt - beteende : dömts - till 45. kel 'och "var. tionde har bi nande”: Borta från det lilla trygga; germyt” 'stålkonstruktion i skyn, och under tiden" hejdas laridsvägs- trafiken, : Hundratals 'bilar, vagnar och kärror ordna /'sig i köer tills vägen "är. fri igen." Tålamod - och r' verkligen två' riktigt äkta, holländska egenskaper. Trots att varannan holländare” åker: cy- "hör «vi mean dock i den' otroligt täta tra- VARMA AK PAAAKSANAAADAAAA ;rockstaden : Delft, präglade” av ung- staden 'Leiden, moderna. som främ- lingarnas och ' de” rikas; stad: Haag Scheveningén,;” Noordwij voort, eller. hamnstäder Isingen; Rofterdamy, + Amsterdam, som i dag ä "sträckt och. väldig som en' världs- stad, är. i'vissa delar helt "byggd på pålar, :som slagits . ned ända till "I trettio meter i' den sandiga marken jför' att bilda en : någorlunda fast 'grundval, Otaliga kanaler och vall gravar går igenom den : ”gamla stan”, som konkurerrar' med Stock- holm "om tillnamne bedig”. LA ; Ställer. man 'sig så havet,' t. ex. någonstans vid Hoek van Holland: som är ; vägen ' från Rotterdams hamn;'och vänder ryg- gen åt det grönskande landskapöt med de” - många väderkvarnarnid och” insuper den saltmättade"' vin- den från, Nordsjön, "då "kan man kanske känna den gamla; mänsk-|? liga ' känslan 'av längtan" bort till fjärran, obekanta länder, Och det är nog en "längtan, som 'ofta bé- : I själat holländarna 'och därmed lagt grunden ill hemlandets världsfam- yrbindelser, : Men "ändå. liga och 'hemtrevliga landet vid Nordsjön, borta. från dennä idoga tiellt arbetstöra var minimalt. flitighet och : älskvärda : ordning kan det inte hjälpas att man tyc- ker; man" gärna " ville” tillbaka” igen. : Ja, ” detta mäste vara "ett rikt och. lyckligt" land, tänker man; "då man under andra ”'dagar än dessa haft tillfälle" att studera Holland på närmare håll; Och det” tanken har vunnit ytterligare i styrka; då man studerat .körsnoteringarna ' i Amsterdam, då mar käntier något litet 'de rika holländska ”kolonial- förbindelserna och observerar föl 'som den urgamla” bar |tat dom som den gamla universitets« a i bnuksörbetare. - sättnihg ” och ett visst nyanställ-" | till : metallind strin,. var ringa och. Az en st ett. fåtal yrkesarbe= byggnads- och . reparatiorisarbeten vid två tegelbruk friställdes under 5 veckor framåt ett antal tegel ”fextilindustri "hade god ”syssel- ningsbehov - förelåg, men å: andra ' sidan företogs” som inledningsvis; des kraftiga ”insk inom : maskinfiltindustrin; Inom byggnadsindystrin förbi rades ” " arbetstillgången ; något Halmstad; rei: vär "ungefär 'ofö ändrad i övriga delar av länet, di ett stort överskott förelåg" på & lare, i viss mån även på murare, För stuvei ärbetarna var arbets: tillgångar göd deh tidvis .förelå; även behov av extrå arbetskräft,” Många' sökande ihom affärsbreh=' schen, anmälde sig urider månaden, . sedan : anställningarna i; samband med julhandeln "upphört, men "de" till. buds stående platserna” voro” mycket få. t Inom kontorsbranschen inträdde någon förbättring för kvinnliga sö. kanden, för vilka -ett flertal bok- förings-; skrivbiträdds-" "och stenö- grafplatser, Iediganmäldes. ” Det. vid årsskiftet föreliggande överskottet på folk- och: småskol= lärare ' absorberades ; snabbt vid 'vårterminens' Början, + vs N På arbetsvårdsexpeditionen- voro” 128 personer, — därav 28 kvinnor —änmälda, Motsvarande siffror. vid i fjol voro, 68 dch på Intresset för anställnihg åv'. par: Men dh aan : väl den här dikten: värd mer ät fem kronor. Kor ihåg am jag I har” lagt ned hela min: själ i' den! : ja = då säger vi väl 5:25 då. ledning hopp nog : skall återhämta sig eflér” det . hårda slag det tvingats, höja” sig under, >: : den tillåtas äva något inflytan? a ” länse - betsförmedlingen 78 sökande: utom' s tarna' med! några! få undantag ' fått är Oget är Betingat avi t : självuppgivelsena'" fjolårssiffror voro '1,850 och: 1,088,. . : väl grov- och tröarbetare. som mås . -. AMANARDAA,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.