Torr A ned kl 17.20, ett engelskt tipsbolag. För något år . ned kl 17,18 " slump går r up KL: 7.36 och . Solen: igår. up dk 7.33 och || +. > glömma "att vad stort som världen såg - verkats har; av späda: krafter, spända; av en eldig. håg! , ang Den: amibijiösd domen som har nått den, aktningsvärda åldern av 106 år, tippar varje: vecka hos "sedan ;, upptäckte. hon genom en "Lennons om fotbolistips och sec dess har hon varje vec= ka spelat sina” rader. Hittills utan framgång. omen den kommer snart, -- anser ' dåmen ifråga,” sont tycker .att tipstjänsten är den ro- ligaste, underhållning hon har haft under de sista, tio åren, root pressen; ; diskuterades naturligt-' vis namnfrågan ingående, Många; förslag ' framfördes" — och för-: kastades. ". Så kom slutligen ett' - som syntes gå igenom skärselden, ' "+ Tidningen skulle heta Sannine? 1. gen. : : På den. "kanten har. män ” inte. fer skrupler än att namnet sy-; "nes godtagbart och ingen rodnä-' . de ens när det ställdes som hu- vud ovan provirycket, - : Men : så upptäckté någon att "det "ändå ' kanske ” inte var så ' lämpligt, 1.4 ov = Tänk er, sa han, om iid- ningsförsäljaren säjer så här: Ska, de vara Sanningen eller. Dagens. -. Nyheter? ? . - M nn Ganska kort är. oftast ett" ”hollywoddäktenskap, det" bevisas av den stora divan ' som häromdagen gifte sig för femte gången; för omväxlings skull med en skulptör. . r ni lycklig? frågade en in=" tervjuaré; fånigt nog. — Om jag är! utropade hon "och | flaxade "me t Bgonfransarnä, Jag är i sjunde himlen! Hädanefter komi- mer jag över huvud taget bara att gifta mig nmed'skulptörert " . sÄnnu -: kortare var fecensionen. då av hennes? "senaste. film, som divan]: ikar: gå -och se, när hon” vän vas" - Ya ensäm, vv « . ”En så'n där film, 5 som man öng- kade "att maskinisten körde, på whredden i stället för på längden” | HE . t g känner en man som: är = föntastint lik dig, . LAHOLMS IONING. Cm märklig historia står att läsa i ”Unser Lesebuch fär das 2vreitel : Sohuljahe'; läseboken för elever « andra folkskoleklassen i Öst. c berlin och östzorien.- Historien ä är Si alla avseenden ' så enkel; att deri . onödiggör kommentarer. Men den. . bör citeras ordagrant. / i CT "staden Gori” fanns” det” en gång två pojkar som gick i sam-” må klass, - Den" större pojken ' hette Peter och den mindre med >. cvarta ögon, hette Josef... Peter. "hade det bra' på "alla så ,, hans: far var. en rik köpman: Därför :" fick Peter allt som hans håg stod , till. Josef var son till en fattig" .skomakare. Han antogs i skolan endast därför . att. han var en " mycket -' duktig eley och kunde" ” sjunga vackert. : - tyckte inte on: att läsa skoläa- nen. : Före! någon examen sade . han -till Josef: ”Kommer: du att hjälpa mig och viska till mig un-' der förhöret? Får jag skriva avi | > dina räkneuppgifter?” Josef. ska-! kade på huvudet och han svara-' de: ””Du ' kommer ju på så sätt aldrig att lära dig något.” 'FPeter MR: älde: ”Du får mitt nya skärp, av ' fint, mjukt. läder.” Skärpet är ' vackert”; svarade Josef, ” ”men att fuska, det är inte : vackert. je vill inte”. > Under förhöret räkning sökte Peter + flera gånger beveka Josef "att; . ” pa honom: Men "Josef teg . ihärdigt. Nästa dag gick " Peteri "ensam till skolän. . Josef satt rel , dan-före honom i sin bänk, och! kring honom var många pojkar .samlade. : Josef "höll på med att förklara för dem det de inte be- gripit under förra lektionen. Pe- ier kom in'och sade förebråend Peter däremot |. Svårt att bli. - drottningers hövleverantör. ". Häromdagen publicerade tid-, . ningen London Gazetie. den nya listan över "Englands" kovléve- - räntörer. Många torde blic över- ” raskade, att bland de samman- : lagt 1,139 firmor" och "enskilda " soma; är: berättigade. ätt begagna sig ” av vapnet tillhörande. en ' medlem" av” " kuhgahu$ét inte” vi käns en enda, som här rättig- "het att. kalla & si är den försiktighet Igor tillämpas vid -uthämningen av hovleverantöret, Värje firma som anhåller om ”att få föra. denna titel, måste under i tre” års tid leverera varor till antingen drottningen. el- ler någon annan: medlem av kunga- provtid ” inte"; inträffa "minsta lilla anmärkning! Drottning Elizabeth II kan alltså uthänina 'de första. hov- leverantörerna tidigast år g55. De” ; engelska hovleveranförernas ing, som grundades: år 1840, Sörjer strängt för bestämmel- tsernas' efterlevni ; Ertappas någon j firma med missbruk av vapnet, får Iden böta 20: pund 'och! går därut- över för alltid förlustig chansen att bli hovleverantör, Hederstiteln för- länås för en period av tio år och kan sédan prolongeras eller annul- I leras.' Titeln går emellertid inte i arv, den slocknar i och med firma- innehavarens död eller då vederbö rande : medl av k "går " till Josef: ”Nu hjälper du dessa pojkar, men mig vägrade du :att bjälpa”. . Då skrattade Josef och sade: ”Att. fuska och att hjälpa "sådana som vill lära. sig någon. ling, det är två olika saker?” Den ,. kloke pojken som alltid hjälpte " sina kamrater då det gällde att "förstå uppgifterna, . men aldrig Å fuskade, var Josef” Stalin. ””-> Fastighetsägarna” är styvbarnsbehandlade < s ”Pastighetsskattem har' blivit ett verkligt. irritationsmoment ' sedan den": nya "fastighetstaxeringen ge- bort. Det är också strängt förbjudet att som en sorts inyentarium överta hovleverantörstiteln;” när > firman övergår i ändra Il änder; . Drottn mo ern Mary mest frikostig" med att utdela” den begärliga titeln. Hon är kungahu- sets äldsta medlem och :står. främst på listan med. inte mindre än 162 utnämningar. Därnäst kommer her- tigen av Windsor, .” även många” utländska "firmor till hovleverantörer. "Även en jiu-jitsu- lärare och en tidningsklippbyrå hör till dem 'som fått den fina titeln av Edward "VIII Sämtliga' ansökningar | måste ställas till-Lord Chamberlain, men, det är "drottningen, "som inne- har sista” avgörandet och som måste tillstyrka även' då det gäller ändra | nomfördes. ' Förutom .den direkta utgiftsökningen finns det 3 mpel vis eg vars beräknad hyres] I håner” - stigit orimligt ge-l|- nom den kraftiga höjningen. . Den- na våldsamma stegring framträder speciellt " markant vid jämförelse med de relativt obetydliga hyres- av'k "Hans Tasiemka: = närerna tar därvid hänsyn till att ett definitivt avskaffande sav den- na skatt innebär ekonomiska risk- moment ” för " många: komrmuner, lade och ifrågasätter om den spar- samhet, som i många fall :möjlig- gjort att de kunnat skaffa sig ett "eget hem ,lönas på rätt sätt, genom denna hårda extrabeskattning, t Men det "är inte endast" egna- hemsägare, " som anser denna be- skattningsform orättvis. Jordbru- karna sitter i samma båt. Det fanns bönder, som fick sin skörd nästan bett förstörd under förra' böstens miserabla bärgningsväder. För åt- skilliga : betydde detta ett svårt ekonomiskt avbräck. . Man förstår deras 'aversion, då de ändock måste erlägga skatt efter en beräknad in- komst motsvarande fem procent av fastighetens taxeringsvärde. ' " Fastighetsskattens problem är emellertid inte nytt. Tidigare, då taxeringsvärdena. låg avsevärt un- der saluvärdet, var dock inte reak- tionen lika stor mot densamma som nu. Detta oaktat har bondeförbun- det gjort flera, attacker i riksd stegringar, som tillåtits för äldre]|men anser samtidigt att frågans in- fastigh ih anser | vecklade karaktär inte får hindra sig vara särskilt styvt sbehand-T att en: ib mot fas- tighetsägarna ” avlägsnas. Motionärerna har - inte" stannat vid ett kategoriskt krav att fastig- hetsskattens "orättvisor måste av= skaffas utan även föreslagi konkreta åtgärder. ' En möjlighet att. ge ' kommunerna garanti mot allt för låga kommunala, inkömster och genom en effektiv skatteutjäm- |]. ning ' lämnar kommunerna ' erfor-, derlig kompensatiori: mot eventuellt inkomstbortfall. En annan utväg är att sänka repartitionstalet till för- slagsvis tre procent, menar 'motio- närerna, men. pekar samtidigt på att detta' endast innebär en lindring cipiella orättvisor alltjämt består. Den bästa utvägen är måhända att alla bolag eller enskilda personer, muner, än där de är mantalsskriv- ne "ålägges betala. kommunal ga- mot den principiella orättvisa, som denna beskattning faktiskt har in- neburit ända sedan allmän kom- munal inkomstskatt infördes, Fas- tighetsskatten. har. även utgjort en 1, särskilt ij iskatt i den haft sin verkliga ' inkomst, d. v. 5, där källan till; deras inkomst är belägen, skulle :' bl. av. wissa stora bolags!" skatteflykt från landsbygden omöj- i småltomniunerna. men sedan stor- + - reduceras detta motiv för dess bi- behållade kraftigt. Vid årets: riks- dag': återkorhmer . bondeförbundet till frågan och kräver 'en reform åv hela deri kommunala ' beskatt- ningen, i avsikt att eliminera fas- tighetsskätfens orättvisor.” Motia- Engelsmannen Ellis z 1 Tysklands Iyckodomare | KÖLN, 7 > Engelsmannen Ellis har blivit en riktig lyckodomare 'för Tyskland, Han har under de: sista två åren dömt sex landskamper där Tysk« land deltagit. Viktigast för tyskar- | hetsskatt, : Däremot .. skulle de fas- tighetsägare, som är mantalsskriv- Fi na och betalar skatt, i den" kommun, |" där de öger fastighet, befrias. från fastighetsskatten och endast erläg- ga skatt för den inkomst de verk- ligen haft under året. : :Ett arnat förslag siktar till att ett våsst belopp "av taxeringsvärdet, förslagsvis 40,009.å' 50,000. kroner, skulle" bli undantaget från fastig- Detta innebär ju, i rea- liteten att de flesta egnahemsägare befrias från fastighetsskatten.”+': Fastighetsskattens '. problem > är förvisso inte enkelt; Att den inne- bär uppenbara, orättvisor: möt fas- tighetsägarna i sin nuvarande form kan: inte: Vvederläggas. - Att dessa crättvisor skulle tillåtas bestå där- för att denna Torra av beskattning utgör en | tunal ink ti na är. härvid, att alla' mat gom: spelades . under” Ellis ledning, "har. vunnits/av" dem, ' Man förstår, alt den store domaren har "livit är: "också > orimligt” och" säkerligen föga hållbart | på lång sikt, för synes” den begärda reformen huset och givetvis får under dennä |: som :: "utnämnt |. är, att staten träder in söm garant Vv i beskattningen men att dess. prin- som äger fastigheter-i andra kom=j k un, ' där dei: Genom , en. sådan spärr|. i D :perna 'i Tyskland sänder 150,000 kan skickas om fördämningarna. "i söder kommer stora partier, äv Jon säckar: H ovan håller RAF- ACKAR aniänd, per flyg och den en Belgien; som själv drabbats av" ki personal, på att med. sandsäckar för linghanmi 4 Essex. 4 er nu till Storörltannien från olika lt ttiska rehnarmén' här” på brittiska östkusten skulle ge. vika. Från Norge i hörr der. i: Europa. "USA-trup 2 miljoner Å teserv,.som till Italien" > ickar 'en halv- nm rd mning vid T at + STOCKHOLM: En av orsakerna va varför Ni orge "tidigare; än många andra Jänder ' har: skaffat sig en 'atomreaktor "har angivits (vara alomenergins möjligheter :' att förbilliga far-: ' tygsdriften. oh >. Den " uppenbara : svårigheten "vid; förverkligandet ' av > det" atomdrivna lastfartyget ä är sträl- rn . ningsskyddet | med : dess stora tyngd," anmärker Teknisk Tid- skrift, som. återger ett uttalan- : de av Kåre M,. Heggstad i i Tek- nisk Ukeblad.' Om man emel- lertid tänker på att.ett fartyg med 10,000 hkr. ångturbin för- bränner 75 ton kol eller. olja " per dygn, bör slopandet av den H erforderliga : bunkerkapaciteten .: på 1,500.: ton. flerfaldigt räcka : "till för: både: reaktor: och strål- > ningsskydd.” (Det .har uppgivits att en fartygsreaktör på 20,000 hkr, skulle väga 200 tony > xe En lika uppenbar fördel med atomdriften är möjligheten att av- Sevärt ” öka fartygets = fart. Den viktmarginal 'som atomdriften läm- nar räcker "även: till den ökning av. fartygsmaskineriets effekt som fördubbling "av '; farten änsléförbrukningen bli visserligen - fyra gånger större; men det spelar; givetvis ingen som helst roll annat än "ur. kostnadssynpunkt om uranförbrukninget: är: 200. eller. okiera är helt, v ronom Ho ger "Larsen, , ” Alnarp er tillförsel för sin förbrä g (me- dan förbränningen äv.l ton olja kräver "20-30 ; "ton: luft), Det-ar också . detta som” gjört att” 'atom- energin är så attraktiv fö nili farter över ca 25 knop” har 'minö fartmot d.:i' under a åå ervattensläge, beroende "på att". vågmotståndet.. praktiskt: taget. försvinner ” då :båten går. på ett av "fartygslängden. Dessutom. kan njan använda effektiva Hl. Slutligen är man i undervattens- läge;” helt oberoende. av vädret. Man blir inte försenad av sjö el- ler: motvind, lasten håller ”sig stilla; ) och falket ombord ' besväras" inte av: sjögång..: Elimineringen' av des- av minst I0, kanske 20 proc, 4/ "Allt : detta 'tillsamrians g gör. att tanken” på en -lastubåt,: som. prö- vades "av tyskarna”, .under f reta. världskriget, ' genom > åtomdriften mycket väl kan korimg till hédérs igen; "En sådan :lastubåt på 1,000 nettoregisterton: skulle” få” e4' längd av 100 meter 'och ett deplacement på .. 6,000 + ton, -'Reaktorn . och - dess värmeväxlare placeras i fören; ti: binmaskineriet, i "aktern och last- rummen ' i mitten så att. ubåten” i övervattensläge, sö blir; väl. bal ad även b las " "STOCKHOLM Höstens abnorma skördeför- ällanden har medfört att stora" arealer -: blev . oplöjdå, ' och. på . bärgad: Jordbrukarna' står äre med inför en hägst vänlig” och besvärlig ; situation"? till": vären”. och” Frägan”. blir "då: vad man skall göra med de oplöjda are= ”alerna,y' Prof, G.". Torstensson : "vid" Jantbrukshögskolan har in Lanimannen gjort ett 'uttalan-"> . dö i..denna för många jord=. brukare prekära situation, dä) vid han ger några råd om Kur man bör Förfara, KAN d DN "De sockerbetor som, fort! iz "en del håll blev skörden ej. ens. [15 Konänmer hällanden, så vore "kanske brän- nihg av nämnda skäl försvarlig i med relativt "grunt Dlöjninsd ju På lättare jordar är risken av-vår-|! plöjning ej så stor, "vanskligare är vika. kokbildning måst ste man vän med plöjningen tills marken torkat |, upp > tillräckligt, men då: ri man i gengäld att: en, evförsor mårtorka . får katastrofala ' följde: våren | tidigt, upptrö ofta köldperioder långt fram m vårbruket. Denna särskilt för hösi sädens övervintring |så farliga derlek p är. fördelaktig vid vå år kvar i Skåne och nu. frusit fast ; kan, om: frosten ej blir; för stark; möjligen tillvaratagas och om" Sockerbolaget ej gör. " anspråk på” dem," -användas; till foderX I Mellansverige finns en del, "potatis ute; Det "är föga troligt, att” den klarar sig genom. vintern, "Enstaka khölar kan .dock tänkas överleva, vilket kör: beaktas vid utsädesod- ling, ” Under förutsättning . att. fäl- ten hållits ogräsfria torde man bå- de: efter . rotfrukter, och potatis kunna; uppnå tillfredsställandö så- bädd utan plöjning I vår, Oskuren stråsäd ” Jär "inte" kunna. skördas, li Om ' det i allmänhet är vanskligt med vårplöjning,. så blir detta, all: deles Speciellt fallet, om man; må eh populär porsgn | i Fysistati vara synnerligen välmotiverad. | . Iden” ford, al i | och" det, är bättre: med för, mycket sl soinsl svin följd an rad av år Lomå plöjning äv. lerjord. Man. kan 'ur: dylika orbständigheter plöja gån tidigt, innan jorden egentligen ” 'der”. sig: Genom frostens inverken finfördelas "de vid plöjningen uap- komna kokörna och även rätt mått. lig kyla har förmågga 'att motverka i vårplöjningens 'ogynnsarmma inver- kan: på ifrågavatande jordar. plöjer man. för tidigt. och den 4 tade köldkhäppen ,uteplir, då råkar man. un askån i elden. Har jordei plöjts för tidigt utan att den sedan frusit går: det, alldeles galet. Prof, Son” ifrågasätter, : om man .gör klokt i att avstå från: att vårså dessa lerjordar för att I stället träda. dem; Exeeptionella förhållan=' "exceptionella" åtgärder, ?orå i träda ett enstaka år -än:en gl urusel gröda med riklig, ogräsföre- djup som överstiger "en tredjedel i sa farthinder inebär en fartökning någ år om Hllrédningen”' av de oplöjda” ia Et smörjregister X man Köra den åsik- ten, att kalkning och gödsling skula le kunna ersätta: varandra och sär= skilt då” att en' lämplig” gödsling I skule kunna ersätta kalkäing. Det | finns onekligen vissa företeelsör, del gödselniedel, såsom 'kalkkväve,... thomasfosfat och benmjöl, har en 'viss. kalkverkan, Det berör på att' de förutom växtnäring även inné- håller kalk, När man: gödslar. med - sådanä gödselmedel, så kalkår man ' va verket dökså, fastän dét in-' någrå större kalkmängder.som tillföres; En jord i ett otillfredsstäl. | lande . kalktillstånd kan inte -gärna ' med enbart sådäna gödselmedel bi- Bringas' ett gott kalktillstånd.' Det) skulle ställa' sig alltför kostsamt att "tillföra de Härför erforderliga mäng- derna gon ." kalkverkan;' och eri del åv em, särskilt ammoniumsulfat, har fattigare. Vid en upprepad använd-' ning ' av ammoniumsulfat' behöver underhållskalkningen : ' ökas 5 omkring: 100 kg ren kalk. för varjé 100 "kg -ammoniumsulfat; som al vändes. >: I " Det råder även ett såmspet inel- Jan effekten av. kalkning och effek-' ten av. gödsling. I försök kan detta samspel" visa 'sig däri, att; effekten; som talar för riktigheten härav, En ;.- Övriga gödsblmådel "här knappäst, negativ sådan och gör Jorden kalk-' med I irite erså | vande" jord behövs både kälknin; dansös från Martinique; som har. " medverkat i flera frönska : filmer, : I -- Hänt) Susan Hayskard och: John Wayne fick på söndagen mottsgå vär, sin ,”Hetirietta". 1 guld som teckén: på; ått de valts till världens populär. stå filmstjärnor 1952, Priset utdelas "des äv den" utländska pressförenins gen i Holly jod, söm ahördfär oms Töstalng ? "över 50 olika länders tidningar, 1 utsågs ”Hans, Christian, Andersen”, "Världens Största show”; ”Shöriffen' och Is a A Big Country a litet som : kalk kan ersättå ; sel, när det. Fäller att förse Brödor nå med näring, Ikriing och gödsling. kän alk å "varandra; På kalkbehö. bättra jordets kalktillstånd näring av olika slag. Kalken är res” dätiv billig, :och. nä av kalkning till ling ' blir mindre än dens kalktillstånd; blir hushåll lagda effekten av enbart. kalk g ER och enbart gödsling, Kalkn = jgödsling ger dock högre skörd på! kalkbehövande jord än t. ex. enbart 9 | gödsling ogh ger undert'sådana om- ständigheter också det bästa ekono- miska fesultatet, 0 > Att kalkningen nedsälter Fätckten av gödslingen beror på att kalkning av salkbehövande jord hindrar; hård fastläggning av växtnäring och kan frigöra hårt "fastlagd sådari,; sä att särskilda : betydelse : i jorden, äst för att ge' denna en lämplig smättningsgrad: I" detta avseende ättös av grdenl, lir plus | är k så, att en:klok kalktiing ill "en, god. hushållning med ach ett. gött Före en kalkning bör män &mels ' lertid : genom: markkärtering . eller " annan: ; kalkbehovsundersökning gö ra klart för sig att” jorden ifråga | behöver kalkas och med ” vilk. | mängder... Genom. onödig eller. föl kraftig kålkning kan' olägenheter s uppkomma form av t. ex; mangan- sj brist- eller borbristsjuka,;'. särskilt på lättare jutdar. Och man:bör na- turligtvis "inte kalka 'enbart för att . man kommer över kalk billigt; t; ex, slamkalk: 7; från ”söckerfäbrik, ”utän jordens batioy av, kalk böj E görand ” ker den nya kemiskt hi: "utomordentlig, nyhet för (t.v) och GrusOlle Persso tidn. ute på "ESSO:s fabr PTemphärdad”. olja er lät ttäre, start det de eller populärt. ”Yemphärdade” är, ansåg "mästerförarna, Artkur Wessblå, andra sakkunniga vid er deniö t och bärn issata' är: en" 23-årig mi årets favoritfilmer och Eödsling för ätt grödorna ska få Jorden får” ett | — Då är, det kanske till. no | nom du har betalt igen den. där 7 A00-lappen, du är skyldig mig, son j äv RN RR NET TFESETERIEETTTS SEYTEN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.