OSLO. .SAMSÄR. "KLÄDER: TILL FLYKTINGAR I VÄST-BER s or Oslo har" "en: organisation som. heter Kyrkans Nödhjälp satt "igång - LAHOLMS TIDNING - naarna' i. Väst-Ber " uppsamlingsställena. Te i sakat av ej ekoriomisk misär, ofsaken |" glömt ihågkomma deras brö är neuroser, som öker i i kapp. med 2145 Väddade | Självserds : örskaren har: redogjort för sin h i bok på 235 sidor med titeln "Der ” Med i en grov förenkling” an - man "påstå, . att.då det allmänna välståndet stiger, neuroserna till tar, och ju fler neuroser, desto fler « kräftar hans tes. "tes: Nordani ka landet med den högsta leynadsstandarden, innehar ochså. "självrnordsrekordet. I Euro- pa leder procentuellt det dag. En ung man gjorde ett's mordsförsök ” emedan hans” flicka nyårsafton! gick-'ut utan” honom.| : En” kvinna tog: ” sönäntabl , > wienforskarens arbete rästan ge- nok. gående deniammat ensamhets- Pr Tingel w att känslan att.ha förfelat sitt liv ringen gäl Suorvamagasinet tillfyllest, :I Lilla Lule älv har" från : »fjällentusiaster talats ” mycket” 'om Laidaure; som här > kallats . Lapplands Vackraste : sjö.. Jag tror. man kan. fullt -lugn "för. blir reglerad, FP gott om andra' exempel $0r dock är "ogörligt att SE att nu uppehi sj'detaljen) inte' vari "måste re "STOCKHOLM; Måste vi Täkn med: att utnytt«. egleras |; ja precis: alla Nåra sjöar här i lan-" det ”för regleringsändamål?:- tenfallsstyrelsens , | direktö; del ::. chef, ' Tr Åke Rusck, : inte” det Tror: förs sin ”naturskyddsdebatt” som : sistone i . anslutning a utgå från att: flertalet större sjöar så: "småningom bör regleras, långtifrån alla sjöar, Det kommmer alltjämt” att finnas :en "mängd äv våra” mindre "och medelstora som -- inte '- kraftsynpunkt,. J; Men”: det ebär behöver - regleras ur. Jag, kan Som. exem-=- dl nämna ijaure -och Vasteh=' a0re i Lule älv. i det” nedanför. 11, "övrigt finns: det min” -uppfattning” na kritik. i allmänhet inte befogad, Naturligtvis förekonimer här? la oss" vid. "den lylles Men” ådana fel'brukar snabbt rättas. till; När: det: gäller. det "rena' nätur- kyddet blir: problemen svårare .— det skall medges. Likväl finns fak- tiskt. exempel ” på: att t.o.m. sj 'regleringarna kan': verka" förskör fallet. med. Siljan, där: det "genom Tegleringen d; "är en sjukdom, i varje di kan botas eller åtminstone lindras, : Ytterligare ansträngningar att med; jal ;yko |: älvmordsfall, framförallt I: stä- derna: reköj omen”eras varmt av |: wienläkaren, Att hindra neurosen I "från att utveckla sig, betyder att li "förhindra självmordet, hävdar dr Ringel SR hjälp .förek 1 de Danmark. Självmord förekom- | mer minst” bland -befoll kningen i ”sådana” fattiga länder; som 'Spa- rien; Portugal och Irland. Om:läns |: derna bakom järnridån saknar man tyvärr uppgifter. Dr Ringel var- "den felaktiga, mycket "soridda slutsatsen; att den -.mate- riella nöden är främsta upphovet DN "till. självmord; I så, fall, "skriver han mycket övertygande; skulle "väl en 'stor-del av akademikerna i Österrike; nästan "samtliga stu- ” dsrande och inte minst lantarbe- tårna, vilka samtliga har det kata- stofalt rent ekonomiskt,” främst - vera hågade att ta sitt div. Men denna försmodan. Statistiken. från "", Västtyskland visar också, att det]- "vartenda: år; under .de senaste fyra "åren trots den ekonomiska - stabiliseringen förekom "dubbelt så många självmordsförsök och hälf. "ten Så många. självmord som yt- tersta nödåret 1946, Statistiskt har ' självmordet internationellt ryckt fram till'tolvte platsen bland. alla dödsarsaker." Ar 1951 dödades en- dast. hälften så: många personer . vid. bilolyckor som genom själv- ”Wienikaren har körarnit" till det » fesultatet,” att: ehuru han anser varje självmord vara, slutstätionen för en neuros, d, v, s. en allvarlig, -dock icke? obotlig psykisk sjuk- ” dom, så finns det vissa yrken sora främjar utvecklingen av neuroser. Främst är det sådana yrken som "inte erbjuder någon tryggad utan , bara en provisorisk tillvaro och fär Yrkesuttvarna starkt, känner 'sin underordnade,- enbart tjänant de ställning. Människor som dag- "ligdags mals ' sönder på detta sätt avreagerar enligt dr. Ringel sina egna minder ördeskomplex i en "neuros, där Självmord” är den, fa-: tala slutpunkten,'Att självmörda- ren är .en psykiskt mycket! sjuk människa, framgår av dråpliga ex- empel påd de anledhingar som dri- a VARA RÅ 7”; för bilister " Det skall inte var sämskinn 'i'år för att göra ren. bilen utan i stället strutsfjäder, : Nyheten har' tillver- fram — men "man gott det tar en' viss tid, efter ett reglerinesarbetes" avslutande ” innan skog och annan vös framgång provats av: industrin Nya Zeeland. ; En'trasa' framställd av sådänt material efterlämnar" inte minsta repa vare sig på 'lackerin en eller rdtan..: kats och : med Synnerligen god Med". sin” representativa text, utomordentliga illustrering och mo derna ” typografiska framställning vittnar”även det nu utkomma ban- det av Nordisk Familjebok. om den omsorg, förlaget nedlägger på ver- ren. Hönisjulkdomar behandlas ie en: klar översikt; S De gamla folken' hetiö "och hur- riter med deras -märkliga' kulturer har givits en fyllig skildring, liksom indianer,' Om modernt samhällsliv handlar. artiklar ket, Det ' nya bandet 4 uppslagsorden" mellan. Hassle och Infektera. Bland större artiklaf på det geografiska området kan an- tecknas fylliga översikter över Hav, Hawaiiöarna, Hebriderna, Helsing- fors, Himalaja, Hofduras, Hälsing- borg, Hälsingland, Härjedalen, In- dien och Indonesien, med så färska uppgifter "som möjligt från , olika tänder och städer, 4 Medicinen är företrädd med in- struktiva artiklar rörande havande- skåp, hjärn- och. hjärtsjukdomar, hud "och. hudsjulcdomar, hypnotism, hysteri m, m. Hund: och hästvän- hemskydd, h mester, huvudavtal och hyresavtal, medan "det historiska intresset eg= gas av artiklarna: Heraldik, 'Huge- notter, : Hällristningar, Häxeripro- cesser och" Indelningsverk, ' liksom av ariikeln Historia, Art. om indu- striell demokrati har åtskilligt att bjuda. och art, Index omfattar: de senast tillgängliga uppgifterna. : Konstariilklarna.' är av, hög stan« dard och "bland biografierna. må endast nämnas dom om Himmler och Hitler,” nä » För innehållet i Nordisk Familje: kok svarar ' några av vårt lands h> stor nytta av redagörel- ner kö för hundraser och bästdju- v frömsta kapacitster inom vetenskap och fackkunskap. - ön pott SN ” Nina RAA NÅ Apan FFEFSTYTTTTS a ”'ortens' tidning: AA Anv "general " han -har tvärtom ” | ett "Dar tröstens ord att komma” med: för” dem, som är ängsliga för en' dylik utveckling, Redan. tidiga- re har han vid ett: tillfälle. >. det var i ett föredrag inför: Geografi- ska « förbundet ;-—= "Utvecklat: sina ” synpunkter på, detta spörsmål, 'och .- gör nu på: vår "förfrågan hågra' yt terligare påpekanden mot bakgrund av” den: .naturskyddslagen, a Gené= Te usck : Tluftkrig | varen gjort: följande uttaland J1 sitt försvarsförslag under ka-|- pitlet kraven på" Sveriges krigs] Där är fegle- I ände . om hembiträde, Värt flygförsvar blir avgörande om Sverige utsättes för invasion I en ”Iedarartiker - Laholms > 'Tidning ' för - "framkastades tanken, att Sve- Tige : vid anfall snabbt skulle. ' kunna erhålla flyghjälp utifrån. . Artikeln: har föranlett. chefen » för ' Skånska flygflottiljen, IE verste Bill: Bergman, "Än gelholm, att sända oss”hedan' stående artikel,” vari han p . visar, att ett: storkt flygvapa i är en nödvändi ö ta :är”ett' Cstarkt luftför svar. . Närom - har överbefälha makt: ”En av förutsättningar- na ' "fär att försvårssystemet, skall kunna” Verka, är sålunda, att vi äga ett effektivt tuftför- svår, bestående" "av jaktflyg, luftvärn, luftbevakning' och i te minst ett vä fungerande” .vilförsvar.” Hän här vidare ut- talat att ”flygets' utveckling 'är I-T den faktor, som mest av allt” givit det nutida kriget dess prägel” "och ' ”faran” Från luften 'kan den bli avse rt sti rre än. nu. II:den mån. de tekniska" fram- stegen. medföra" att. luftkr'gfö- ringens verkningar" ökas, måste såväl... civilförsvar. som , "aktivt |luftförsvar. förstärkas”: Den. av president, Truman tillsatta. a- merikanska : luftförsvarskom- mittén har i sitt I januari 1908 framlagda". betänkande ;- bl.: uttalat:"”Inom fem år kömmer andra länder: nästan säkert att äga; stora” mängder, atomvapen |. och” : massproducera” styrbara projektiler. för. Tångdistansan- fall. 4 Detta kräver.en : radikal omläggning äv. USA is hittills: sn fortsätta. -med' att stärka luftförsvar kunna” sätta ' hårt: mot: hårtvi luften; Flyg” "måste mötas. med flyg.: Ett starkt luftförsvar är numera för både militärt och civilt. för. svår. . . hjälp” av: utländskt Värt a flyg: se I det ovannämnda” ka itlet i sitt försvarsförslag överbefälhavaren vidare: ”Det vore verklighetsfrämrande att tro, - att . Sveriges krigsmakt, J hur stark, den än blir; skulle: i alla :lägen ' kunna ' överallt :av- : | visa anfall. över land-'och' sjö- gränserna ' samt möt landets inre." Söm' tidigare. framhållits, bör, den grundläggande: sven; ska försvarsprincipen . vara att genom ett segt:motstånd vinna tid för att hjälp: utifrån' skall h'nna lämnas. Krigsmakten. bör vara '-'organitgerad: i överens- stämmelse. med: denna grund- "| princip. Är så fallet, fyller den även. bäst sin fredsbevarande | uppgift, som. stöd. fö svensk | utrikespolitik.”; Fann - Of den av överbef: havaren "Jovan; uttalade grubdprincipen närmare utvecklas finner: man att hjälp. utifrån kan vara Tsvårt " att "erhålla; :krigshisto- rien överflödar av obesvarade eller "avvisade , framställningar om - militärt bistånd, av för sent utförda och av .misslycka- de: hjälpaktioner; +. Re satt. hjälp utifrån kan" :vara av flera olika slag och : "att. försvarsprinciperna 'där- | för "bör läggas till rätta för det slag av hjälp, som är mest | påräknelig.; "När den holländske utrikes: ministern van' Kleffens den 17.2 1942 i New York anropade den amerikanska nationen om hjälp tu Javas' försvar, yttrade han bl, a.: "Java är vårt fäste, och våra möjligheter att försvara det beror. på hur många flyg- plan Ni kan sända oss.” ' Slagkraft, - snabbhet, räck- "I vidd " och smidig" anpassnings- förmåga är flygstridskrafter- nas mest utmärkande drag. Det ligger ' därför: nära till hands "Tatt tänka sig, att vi, om det 'grundförutsättningen ] Thelst krävs: ett. 'starkt 'Iuft "svar, som kan underlätta" bj p : aktionens': genomförande; ir Har skriver x övdes oo Överste > BILL BERGMAN : - krig, "utan 'g flygvapéns' utveckling: i”freds- tid "skulle - under sådana! om. ska behov, Fen : < Flyghjälp : kan emellerti; sin tur vära av flera olika slag nämligen bl. a.:v >> "långdistansbombflyg' nederäistansbömbflyg och :; jaktflyg. ST De” jättélika ”strategiska” börabely gelen. som: utan tt baseras i. Sverige, — kan fälla: sina: ; bömber vär:;som helst i Europa och” sedan” åter- vända till: sina båser tta mel. lanlaridn' ng, ' kan måhända bringa . oss den "snabbaste . om effektivaste. hjälpen fientligt: "område 7. iakteskort.z, De: jaktflygplanen - . | långa 7? ä; utan; stark pvavi strategiskt långdi: utländska eskört: en viss der av bombförbandens väg gehom luften. En kombina- tion ””av båda alternativen, äl mest trolig: "I vilket "fall 's som vi ett sådant kan vi vänta oss bättre och" snabbare hjälp: än om vi inte” skulle” ha något: att komma. med i i luften. enkla regel synes värd särskilt beakt?. nde ;.under 'en väpnad konflikt ; 'mellan” öst och :väst, då stormakterna, torde komma ätt spänna sina krafter. Juf- ten till: det yttersta. Allt: flyg det fordras säkert stora 'aktiva' insatser.” från vår" sida, öm vi skall kuäna förmå ei mäktig ”beskyddare” ” att spela sitt trumfess' till vår fördel, ål end Det "bör också” ihågkommas, att” om der ena parten.i en stormaktsko; flikt "lämnas. 'till- fälle "att" ja: över. svenskt -territorium vilket: kan "bli, följden. av ett för svagt tilltaget svenå t fly gande luftförsvar — försvåras eller '" omöjliggöres den andra partens... eventuella hjälpaktio-: ner .av.vad. slag "de. än. vara: må. Vårt oförsvarade, tuftrum blir" nämligen då mer "att be: trakta +" som" fientligt ” än" Öm allierat område. "Övergår vi så till att åtude- ra' möjligheterna. att.få. jälp av utländsit$ bombflyg med kortare räckvidder, ; kärpes |- genast kraven: på det svenska luftförsvarets' Omfattning" be- roende; på behovet av' starkt Jaktskyddade baser på svenskt. område för |" både : ””medeldi- stansbombare” :..och éskortjakts mellanlandning. - De i båda fallen erforderliga eskortjaktflygplanep fordra på svenska 'baser "förutom: starkt jaktskydd en hel del ”markser- vice”. Den kah beräknas kom” ma att omfatta bl.a. tankning, laddning, ' tillsyn, "reservdelar, reparationer, .flygsäkerhets- tjänst, radio;' radär- och väder- lekstjänst | m.' m.' ' Särskilda :krav kan beräknas komma att 3 ö FF AKAN MAS AARAAS ANNAN AAAARANANARP AAA ” d ar + ser INST TISIEN Av EN ARAAn ent r AFP rnrarest PAPP PPS DIS AP ERKEPDAP > ST STEMUNAYES F TONER TR OA RAP III NITAR ständigheter 'utan "vidare kun- ina eftersättas till förmån - för: -eskorterande Tr stansbombflyg,. - får. MH därför förmodligen: santingen ställa mycket t vjaktskyddade |; baser” till förfogande för "rel lanlandadée 2 Ilva sköta Eskorten. under Dennz blir : då strängt upptaget; "och ' |. ställas på flygfältens belägen- het, starts och landningsbanor- :nås längd, bredd och bärkraft, " flygfältsmaskering, "flygplan- :värn, ':fältluftvärn, fältbefäst- ningar, bevakningstjänst, tran- sporter, . nad, "personalvård OSV. Det sande utländska materiel, > > en därav följande materiel. o ; Serna, för att. är det deras. flyktiga spår. Skulle. ' inte : omfattande, i kanske ” aren, digheter, > duger: det i varg" "väl inarbej at och> äntrimr mat uäder: fredstid. tals : medverkande ' m tikt talat I st kundflykten ” försvarsorganisätion” heller" fed : tid: även de utländska! . jaktförband "> kräver. åtskilliga - anstalter, sånnölikt: "kan" föreställa sig. vud, lvinrias, -fordras ett”intimt flyg- militärt! samarbeté under freds- tid "med "den utländska stor- mäkt,' från vilken vi Önska att hjälpaktionen skall utgå. Ett sådant”. samgående: är otänk- bart." utan vittgående utrikes- politiska, konsekvenser, += + Möjligheterna ' att erhålla och ta emot utländsk flyghjälp är. "alltså. väsentligt. beroende av den ifrågasatta flyghjälpens giskt bombflyg kräver inga ba- ser. "i. Sverige och kan: teore- tiskt. sett. erhållag utan. före: gående långvariga militära och politiska förhandlingar. — Al annan” flyghjälp måste .sanno- .Ilikt- baseras här i landet och fordrar därför omfattande för- beredelser." ' Om hjälpen gäller jaktförband för att stärka luft- försvaret över svenskt territo- rium, blir den : dels svår att erhålla, ”efter- som marknaden” — särskilt i bör- sentligt överstiga tillgången, inte: förläggning, förpläg- mesta ' av detta fordrar Spe- cialutbildad' personal och pas- nesbörd om de allvarligaste : bristfälligheter inom ' rättsväsen. : det, skriver GHT, = Xx.” NI -Mellanlandade ”medeldistans- bombare” fordra en service och :-Utrustningsuppladdning på ba Som: mångfaldigt över- träffar! eskortjaktens i dyrbar- vhet, omfattning och specialise- iv ring, "os . . » Om dessa upplysningar kom- HH e I mer läsaren att skymta kontu- Om sång > skulle. kunna få hjälp |terna av: Alér väldiga markser-'| av. utländskt flyg. Vårt. eget viceapparat, . som kräves bara ”hålla. flyget uppe”, så måhända möjligt för ho- hom att. ana omfattningen av den luftbevaknings- och strids- ledningsorganisation som dess- utom fordras för att lokalisera j fientliga ' :bombflygare, i luft. havét ' och leda Jaktflyget ” på. d :] Ningen- måst" bedrivas under såll. I ” i Den marksérvice. och strids- ledningsorganisationi, » som « nu | finns, är avpassad för svenska flygvapnets behöv och, normer. . utländska jaktförband tänkas” tå aktiv del ÅA -luftför- + svaret ' över : svenskt ”territori- um — även om det bara gäller vissa "delar därav -— måste bl.a, den Svenska: .Stridsledningsor- ganisationen” anpassas. efter dej kommer” de' att. flyga omkring |: i.-blindo och slösa. bört bensin -ooch jakt- stridsledningsorganisation bär Den "främst av. stora” ktäv' på srabbhet och precision Vad: snabbheten. be- träffar: räkhar :man” sekunder- a "som den svåraste motstån- Under ' sådana omstän- "DEN BEDRÖVLIGA PROCES-/ SEN, Processen, mot rådmannen i Stockholm Folke Lundquist har många motsvarigheter i svensk rättshistoria; Den ä bedrövlig för svarandens 'som för ; Äri partens d Alltsedan målet upptogs har det : blivit ' ett enda fortlöpande vitt. EE "Det inte minst bedrövliga i af. fären är att huvudmannenär &n : domare. i framsljuten ställning, : ittlis äro-inte' mindre än sex. : ton stämningar Uttagna, Och det ! gäller. inte småsaker, Allmänne rad av förbrytelser; Som lagen ' belägger '' med stränga . straff,” från bedrägeri, trolöshet och an. : stiftan t.ll mened, till snatteri : och ' skattefusk. :" De + uppgivna i Missgärningarne sträcka — sig långt tillbaka i tiden,' "Enligt ' å- i klagarens'' mening har: situatio. . nen ' under en följd av år varit denna; att en person, som . själv , på det grövsta förbrutit: sig mot ; gällande lag;.gentemot den rätts. N sökande företrätt lagens; höghet, i Sådant ' kan ' inträffa, . men -det är ett bedrövligt sakernas till- . stånd när det inträffar, Ingen må -: föreställa. sig att icke förtroen. det” till 'rättsvården gärav,; tager. Nr allvarlig skada, ; Det är en känd sak att tutre synt-' ogynnsamnia förhållanden : och. det är sannolkt att svaran. ” departen : i högsta grad är med. ; skyldig .i' det" långa. dröjsmålet. :- l När "tid omsider blev utsatt för ; huvudförhandlingens början 'var: det från denna. sida som förhin=' der" anmäldes; "Vad ” som, sedan 1Töljt har "gjort rättegången. till eh parodi på "rättsskipning, . Det: är nu svaranden, ; som ooupph r- ligen "lägger ' hinder i vägen ' kföj . målets : upptagande, Nya åtal, . häktningsbeslut, - överklaganden, I upphävanden, läkarutlåtander. blanda, sig is enda tilltrasslad härva, "vo 9 "Det allmänna” intrycket: är det av.” en :, hopplös 7" oförmåga ' att bringa äen bedrövliga processen till ett-snabbt'slut, Var man frå. Bar :sig -om vårt rättsväsende verkligen '. är så 'beskaffat att detta spektakél var omöjligt. att undvika, Skulle. icke ett barskt föreläggande från domstolens. si”: da på ett långt tidigare:stadium ha varit befogat? Har det 'icke funnits möjligheter att ställa" er... forderlig arbetskraft" till åklaga. rens” förfogande? :- Och har, ick: rätten : haft' . skälig: misstänka, ' dtt.. svarandeparten' målmedvetet .:" och "planinässig! neve dona mäste ivara för att fungera tillfredsställande, sf Där De tösen? samma språk”, för att. inte se- Skall göra 'appa- att bygga u upp er effektiv? utt i ingen "lätt sak attan. passa” "den" efter utländska an- visningar, och det kommer att innan 'den furigerar 'o-, klanderligt:- ;efter- omställning: en Detta vet varje jaktflygare > Utländsk: flyghjälp. i förm av sålunda som" är svåra att åvägabringa;' betyd: ligt> svårare än vad den; som sätter: sin lit” till sådan hjälp, strävat - att. förhäla handlägg regås av intimt: "militär och politiskt samarbete med. bred; dsmarginal, — Ett här- av betingat förtidigt' ställnings».' Ita de... kan: därför "måhända". dra oss in I en konflikt, som vi - annars möjligen skulle / "kunna ha: hållit 088 utanför, älvan | Hjälp "utifrån med" Jant stridskrafter måste komma. hit. -| sjövägen. ..- Lusten att .komma - minskar :säkerligen,: om :' våra - hamrnäar'; ligga under fiendens. obestridda lufttryck. Vårt | eget. flyg måste "hålla. förbindelsernå utåt tryggade till dess hjälp hinner anlända, ock det kan ta” Med ett stärkt - ”Ösvenskt” - luftförsvar öka vi våra utsik- ter -att få snabb, effektiv och 7: bekväm ” hjälp utifrån — till? — samtidigt som vi bättre' och :- längre kan reda. osg' ”utan nå. "i Om idessa svårigheter överhu- , taget 'skola kunna över- passat för att i huvudsåk tjäna defensiva Iuftförsvarsändamål.. Därigenom är det. också i prins . cip' jan: av ett krig — torde vä-|kan inte vinna — den som hål gon hjälp 'alls. Härigenom kan: vi våga oss på att i en konflikt-.; situation" uppskjuta utrikespo litiska ställningstaganden Vin, det"sista”. =" es I starkt - ”svenskt” ; Med ' ett ' luftförsvar och i samverkan: med - ett effektivt sjöförsvar kan vi förhindra. eller bestraffa : neutralitetskränkningar av vårt. luftrum ” och sjöterritorium på ett helt annat sätt än med ett, svagt luftförsvar. politik. får härigenom: ett : defullt stöd, Vår utrikes” :Svenska "Hygvapne är av- organiserat för att även” - underlätta : utländska hjälpak-' tioner . med" avseende på dess grundförutsättnings. '— Vårt :. " flygande ; är emellertid otillräcklig även . för detta ändamål. luftförsvaret ökar vi inte bara vår defensiva "uthållighet itan också våra möjligheter att = med utländsk hjälp — övergå ; efterfrågan på ”hemma- till offensiven i Iufteni luftförgvars styrka ' Stärker vi Den ' som : förlorar i luften iller stånd i luften kan inte fö "dels av ringa verkan. om den lora, = Sn Fl ” FIVETTETFIUETEN PSA RAPAKPPARD, AAA NAMARARNKA RAMAR IVYTTYTTYFITEIEVT MNÖOTFITv ä NEYFVETFEETEFTU NYTTETTYTST åklagaren yrkar ansvar "för en; Jukdomesfall och anledning 3; lands, .till' sjöss ' eller i'luften > :
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.