vev : ve . - | Lörareh sökte « för? sina eleve "Tag" allt” ssom; är mitt och” mitt” > kan pli, 20 men: lämna; min yppersta gåva att kunna njuta och lova ': där en annan går kallt förbi! (VERNER, von , HBEIDENSTA åskådliggöra. vad : som;' menas : met juttrycket : långsamt. : Fördenskul promenerade. h han sakta över gol et: —N: le Sven, tala ndvom för . mej hur. jag gick? :« = I 2. ung Cfrad. El Seg > — Hjulbent, sa lille. Svens. väl gt” hjulbent, + : | från fälten. De syner som mött nig: de se= naste dagarna här i sydvästra Hol- .Jand, nu när havet motvilligt drar "sig. tillbaka; överträffar alla. mar? drömmar.' + Det, är. en liten by i lökodlar- distriktet, Vi följer en smal gata, kantad med döda djur. Deras upp- svullna kroppar visar att första .vårvärmen är på väg. ' Man | förstår de tysta anbitna miner.” Uppröjni manskapet består i stor äck- innens . ödets nyck' gjorde att en. barnvagn och et par hastigt packade - "väskor blev" kvar när, flodvågen 209 både hus och familj. "Itvå barn. Man kan se dem nu när N stormvågen . vann. Kåpplöpningen. Ingen - har : ännu : hunnit med att bärga bilarna .och deras passagera- re. I den ena finns två makar med vattnet sjunkit en aning. Mannens önderslagna händer vittnar om de förtvivlade försöken att rädda sig och familjen, : :; "Solen tittar fram mellan jagade moln, men skräckstämningen drö- jer sig kvar € över. dennå döda by. ning av byns överlevande som åter- vänt för att under. långa, svåra år "förs ka "utplåna vad. naturkrafter- na: åstadkom "på ett par. timmar. Ingen förmår hålla tårarna tillbaka - när en .vitblek bonde plötsligt åter- finner sin” iroghe 'gamle kamrat Den" kraftigt byggda 377 I Jag råder er att hålla er på! i avstånd, för jag är så förkyld! Norskt; om synd ” Hun] var: sva” forelsket. | Samti] | | ligt var: hun redd for at hun skulle : ha: gjort noe galt.” "Dertfor gikk hun| til! prestén. Sox å:sporre ham til; Tåds, . : — Jeger vert! töressert i en ve; så hun, er:de" synd? et Sej, svarte presten; de er ikke; i Vi var [sämman på på kilo,” ny: er detisynd? «<- - 5 : — Nej,” svarte presten, det" er! "ikke: synd. - | Såhär vi gått arm i arm, så hun, 'er det synd? — — Nej, sa presten, det er ikke synd, oo Så” har han fulgt' ineg hjein, i sa hun; er det synd? land Nej, sa presen, det er "ikke synd. — Såcsatt vi sammen i sofäeny 'sa hun,'er .det synd? — Nej, sa presten, d synd — så kom min” mor: inn, sa bon, att alltid' säga min "bil och + . villa och min båt. är det dw letar efter? er - — Efter våra” kalsonger! ' han. . armar när båten kantrade? + "4 . Väninnan: Tvärtom. - : -— Vad menar du? <',—'Båteh 'kantrade när han för mig. i sina armar, >. Sdrottskytt” ngs Weckoblad säxar, 'vi följande aktuella notiss, . +: det e er ikke : ; Säg vår, Vad "Elsa: — Han: tog dig väl i sina arbetshästen » har krossats av .en nedrasad "husvägg.- Vishar hunnit till byns slut. Ga- tån; försvinner ut i en grumlig havs- Uiktrstill olycksnatten låg här bör- diga. åkerland. över vilka en väg drog bart mot andra. byar.: Just där vägen funnits skymtas. ett par bil- tak över vattnet. Två av byns bil ägare försökte fly med de sinå men ec | Strax Intet "1 d: dskall hörs, en dörr slänger gnällande i den pi- nande' blåsten och, i husens svarta fönstergluggar vinkar, gardintrasor mellan dödå blommor. : ! Tysta söker männen letter. | sak- nade". under . de ' sammanstörtade byggnaderna.: Hälften av byns hus är bortspolade, många av de åter- stående .urblåsta - eller. "krossade, intill. den oskadade väder- kvärnen” Kar det tydligen" bott en familj med små' barn. Stormvågen har lämnat kvar en barnvågn och ett.par väskor som packats i stör- sta hast just innan havet stog både familj och hus. "Reportage: S. R. Rommerud: Foto: Owe Sjöblom. i Föllgod.kost. . vid: avmagring -.Canailion Council on Nutrition, som "är kanadensiska hälsövårds- "ministeriets - rådgivande” instans” i : har, publicerat .en ;regel för vad man bör äta, om man vill få en ur fysiologiska synputikz ter fullvärdig kost, somNtiligodoser "kroppens . behov - av" äggviteämnen, mineralämnen och vitaminer. Den, nar fegel: ä är'så uppgjord, att" till-: äckliga ? mängder, av. de angivna jämnena, kömmer' att "tillföras ger nom "normala livsmedel även i så- d a fall, dår en "låg kaloritillförsel : önskvärd. j Den känadensiska näringsregeln "kan; tillämpad På svenska förhål- "|Vadär r hemsamarit ; .ringar och kroniskt" sjuka. Men fi . 11950 — iell Som bekant ä är det trångt på sjuk- husen. Lindrigt sjuka. får 'därför ofta vårdas i sina hem, liksom åld= vården i hemmet fordras ofta gon , person, som kan se till. den gamle eller sjuklingen, ibland bara några timmar om dagen. För detta ändamål: har 'man under'rågra år i landet: sökt få fram en. kår”av, kvinnor; som” ä; villiga och lämp- liga att åtaga- sig sådan sjukvård och: hjälpa till med sådana sysslor i hemmet som tillhör den dagliga |" rutinen. Det är dessa kvinnor som kallas. hemsamäriter, sedan .d g igenom : en av' länsarbetsnämnden och Röda korset anordnad kurs, Så- dana kurser har hållits i Halmstad med tanke på sta- Janden, ges följande formul Kontrollerå; att i kosten dagligen "ingår åtminstone följande: 34 liter mjölk, 2 olika sorters frukt (varav den ena börjvarad antingen apelsin "eller tomat), 12 olika sorters grön- 'saker eller rötfrukter' förutom po- tatis samt en Åkött- eller fiskrätt, sl.:£om en gång varannan vecka ut- bytes: mot lever. Ät bröd, gröt av oraffinerad spannmål och varan- Rnandag ost och ett ägg. - " Man , lägger här särskilt märke till att Canadian Council on Nutri-|, tion rekommenderar dagligen” två två olika frukter och 2 olika grön-' Saker '. eller rotfrukter (förutom Potatis); siska närindstöbaln Sunda sammansättningen - av -en' kalorifattig', men i övrigt full- värdig - kost, användbar som av- fall är det emollertid inter, aktuellt smed + vavmagringsdiet, Jmen| man är tikvälX, osäker: på om koster, ärssåN sammansatt, att "der täcker ”kröppens behövtav” "mitjeral=, -ämnén; vitäminer och” ägg eäm-, hen, Även' vid. kostar med: högt.ka- lorivärde. kan", det ' nämligen vid olämpligt, ensidigt 'val av 'Mivsmés del förekomma, att behovet" av nån £ot för” organismény' väsentligt äm- ne icke tillräckligt” tillgodoses. Vid normalt eller högt kaloribehov, kan grundkosten enligt dem kanadensi- ska, näringsregeln utökes med livs- medel "efter fritt, val, .så, att varje högre kaloribehov täckes. | Vid den= na "utökning kan exempelvis kol- i rotti Efter ”skidmotgångarna! hydrat ; och fett, vilka :ur'd kalori- |” - vid förra: årets i Norge | synpunkt är billiga, li 1, gär- na : ifrågakomma. Enligt "samma och skridskonederlagen i Moskya i årihar K.. Skid- och Skridsl oför= "bunden till bättrande-av vår Iands- .» kampsstatistik 7 beslutat att i fort- sättningen till landskamper i vin= teridrott endast. inbjuda, länder” som jAbessinien,' Egypten,. Kongo, Libe- ria, Venezuela, Panama, Tahiti o, d. Ett förslag att inbjuda, även Spanien föll igenom; sedan någon påpekat att Spanien tidvis" har till= gång till enö och is på i i Pyrinébera na belägna orter, å UL ENI Sf Sf RA SN SEK I FSS PVEVETEFO enkla grundrégler, som gälldr för evmagringsdiet, kan "man alltså även kovtra!lera, om koste; är' till- fredställande .sammånsat . NV i : den — och på Rossareds säteri 1951 — särskilt med tanke på landsbyg- den. En hemgsamarit skall-ha' betalt efter gängse. pris på orten men för att även mindre bemedlade skall ha möjlighet att anlita en hemsamarit har vissa kommuner beviljat anslag för att täcka skillnaden mellan vad hemsamariten skall ha i arvode och vad den sjuke med hänsyn till sin inkomst samt : samiljens förhållan” den i övrigt kän ansés ha råd att betala. . "Landstinget i | Hallånds län bevil- jade i höstas ett anslåg för hem-| sjul ård åt kroniskt sjuka. En för- ha Häågot värd räckligtY med personer ute i byg- deraa med någon sjukvårdsutbild- ning. Mån söker därför efter kvin- rior i alla delar av länet, som "vill ägna. «åtminstone en del av sin tid — i'regel, "på: hémorten '-— åt hem- sjuk vård öch för dem söm: -anmäler |, sig "angrdnar 4, länsarbetsnämnden och Röda korset emny kurs på Ros- sared den 13—25 april 1953, 'Kur- sen omfattar både praktisk och teo- retisk utbildning i matlagning (spe- ciellt. diet- och barnmat), sjukvård; hemvård m. m. : Kursen är. kost- nadsfri, resorna till och från kur- "Styr ned gasen, känn med stjärten ”Hänga i ratten och stå - dalerna”, det körknepet ä da med "Saab. Det lärde vi oss av Creta : Molander” och : det Befanns elldelés utmärkt just för deh vag- nen. Det gick att köra den som en motorcykel. Men den metoden är "totalt förkästlig för-en amerikansk bil, där det framför allt gäller att låta bilen göra arbetet och för öv- rigt försöka ingripa så litet som möjligt med- pedalerna. ' Det första vinterrådet måste bli För aldrig andras vagnar, när -det är halt. Det finns, inte två bilar som är lika. att två bilar av sammåd märke betbr sig » likadant ' på det: oberäkneliga underlaget. :.: Vagnens belastning, valet av däcktyp- och ringtryck, in= ställningen av styrning och fjädrar, allt inverkar. ” Med sin egen vagn kan man gårdera sig för överrask. ningar. : Man vet hut den reagerar och hur den beter sig. - Men 1 en främmande vagn kan. mån råka ut för de otrevligaste överraskningar. ”Var inte rädd du —- jag är rädd själv”, sa Eskil Carlsson när vi åk- te med honom på hala sörmland: Alldeles säkert är det inte]: "vägar en natt i nollgradigt med .un- derkylt regn och bs skvagnen : strä- vande. att komma före i kurvorna. i Ingen. skall känna sig säker. I det här relaterade fallet rörde det sig ju om en mästerförare som täv- lingskör två, tre gånger i: veckan | = ; och dessutom har bakom sig inemot 10,000 mils körning per år med bil. Ingen vågar lita på sin skicklig!et när väglaget är sådant ätt man inte vågar använda bromsarna,” inte kan lägga. in en lägre växel utan risk för hjulspinn och. inte törs använ- da några häftigare rattrörelser. : Är Cet, riktigt halt, måste man följa det recept gamle fordföraren Ove Öhrström ger:- Låt bileri utföra ar- betet, Då får man starta på tvåan i stället för på ettan och köra” på trean, där man egentligen blott har fart” för tvåan. Man får' överse ned .om motorn behagar spika och att det 'kvider i' mekanismen, Hju- len tål inga ryckar och 'knyckar. De måste löpa jämnt. Så länge det är fart på vagnen, brukar den styra 0. den vane bilisten brukar använ- da metoden att ”styra med gasen”. Det :står Visserligen i vägtrafik- förordningen att. man före starten skall övertyga sig om att alla bilens detaljer fungerar oklanderligt. Men är det halt eller kallt eller' snöigt, är det dubbelt viktigt att pröva or” | ganen. "Mar har: ju god. tid på sig; eftersom. matt "ändå måste värta tills motorn "blivit varm. . En kall motor är kärv och den tillåter inte den, mjuka behandling man behö- ;] ver på vintern. Man måste:se efter att vindrutetorkarna inte frusit fast, att ” haridbrömöen inte frusit (om mån nu varit så dum att man "lagt in den); att bakrutan är klar och ätt körrikfningsvisarna inte är frus- Da... Egentligen ' skulle ' man inté köra, förrän det slutat ånga vitt ur avgasröret -— under alla förhållan- den bör man inte starta för än åt- minstone oljan är varm. SAtt köra i snö är egentligen tare än att köra på glashal väg. I lössnöföre biter snödäck och pro- fildäck, Och :i lössnö kan "man man "också ha snökedjor på.. ; Men et glashala hjälper: varken snö- däck eller kedjor.;z. Skulle bilen ha fastnat. i en snödriva, är det inte alldeles nödvändigt att springa .ef- ter "häst eller” sänd; - Försök 'låta. bilen " klara' jobbet. ” Backa litet i spåret ' och sätt ' igång. På ”fel växel”. "Går det att slira igång på trean, har man minsta risken för att hjulen spinner, : och, spinner, de, blir = mån antingen ståeri ö, eller också går vaghen på tvären. .: På våra vägar med" stark" bombering och en: dosering, :som' inte ' passar de :låga- vinterfarterna, kan en; bil ärbeta ned sig i diket illa kvick om "man försöker. starta för hältigt. "Och så var det isrivarspåren. Var Id för dem. Visst vill vag= känns' det; underligt i ratten, och I. ibland kan"det-kanske kännas som cm':man hådé punkterat. Men 'spå- jen; sefter isrivarna”är inte farliga. jer man”lagom fart, följer. vag- nen. med. att köra på sådan väg i: 60 km/tini. än 1:40. Man känner, som motor- sevklisterna säger, bäst: med stjärr i ten”. É > Om man, skall köra långsamt ä- ler fort är. en bedömningsfråga. . Farterl i och för sig är inte så far- lig..' En frontdriven vagn måste ha pådrag i kurvor ' och även i ned- sen” "betalas av länsart och även kast och logi får man gra- tig 'underskurstiden. Anmälan, göres snarast ochNsenast, den 28 mars till länsarbetsnämnden, n nä.maste röda- korskrets eller” arbetsförmedling. , + högre, Kaloritillförsel Urfordras. I senaste numret av ”Vår föda” presenterar folkhälsoinstilutet den kanadensiska näringsregeln och. ger ven, då exempel på | kostordning enligt den= ne, fezel, | ch pep t ära ptidre Å PECETEESETEUTTTYTE rening IPA PRRNDERA NES Hör RÄf EAA FESTETETTEET: Sr oe RaNg ks UGTTE rk Angtabrtndnkrtrtrrde försbackar. Den bakhjulsdri tål kanske méera' gas på rakorna, men får inte, ha så mycket driv i kur- vörna, att den vandrar utåt, . För åen ' bakhjulsdrivna gäller i högre grad än för den frontdrivna att man i kurvorna styr med gasen. , Men för båda gäller som huvudregel att man aldrig skall ligga . för nära bakom en annan vagn och att man skall . komma , ihåg, att man inte kan tvärbromöa, ifall det händer | något, Mo ange er, Ned "Ibland "går , det lättare | - president Peron (t. h.) och Chiles e Flea tur genom bl president. Juan" Peron, är. här AR iraferad i de för att få i stånd ett intimure. samarbete ? äl nde erih veckolämia. eök che mellin de, båda stora, sydamerikanska -staterna.. Män ser a president Carlos Ibanez del Campo under de båda stotsmänhens åka T fen den chill 4 gator. «>"> - är mycket ytr. holms , spårvägar och. bussar .trän- gas med excellenser och statsråd, 1 knuffas. och tårna med större gi is hållning när man vet att ens över- såtar — de allra högsta till dömelse. Jag föreställer mig : ocks att.det för excollensertia och stäts? råden måste för: att: inte och" då känna". sig omgivna "av svenska folket. självt-och inte bara. regeringen. .;. Statsutskottet. hade som i bekant yrkat avslag. på ent fler :partimotion om "att riksdagen skulle Sbevilia” ett” reservationsan- ning av två ringen? Statsu "att. få:- klarlagt I "statsråden "här. av tjänstebilar ”sart. hvruvida; oc = »mån ett sådant behov möjli gen "kan" tillgodoses -på annat”sätt än motionärerna ”tävkt, sig exem- pelvis genom att statliga instituiias Her tjö instebilar. förfo- en börjen var det inte uta att" jag hade vissa. sympatier :för statsutskottets " ståndpunkt - med tanke på ovanbeskrivna folkhems= idyll som jag. ansåg hotad av mo- de.. sig vissa betänkligheter. Jag] fäste mig inte 'så mycket vid fru Ulla: Lindströms lilla elakhet mot stalsutskottet' iag -menar det där] orm, att gamle Hi s också bru- 'viamt. alt på Stock-- om ” bilarna till ” fsvunhit i. ; utskeppningsham= + N arna och i hamnär på. vägbn hit, hävdar man: bestämt både” - inom ; hamnmyndigheter ; i och : I länder ned ransoneringar: f utläridska hamnar har dåligt. ryk-! där hämnarbetarna ofta är i klor na på -gangsterligor, "Under: gods de, första efterkri : magasinen" inte räckte till Pp . långa | vägar; var stölderna svåra , "även' här. ndet, men de har gått : ”. ned kraftigt ' de: senaste åren; som "xempel" nämridés i DN att Stock- holms: frihamnsbolag, som 1. fjol bade omsättning på 265.000 ton till. =" flera "hundra 'miljoners värde, blev ”-ersättningsskyldigt med endast kro=, för. förekommet och" "ståndsmässig sa ning än digare, är att driva föl hemsidén'; Ö 3 ligen att statsutekottet läxa, > och" regévingen ; i alla fall att åka turn: rock ”till Bromma len ;behövel spolieras "på beslut ett ge.r> Tecknarev lyssnade få "debatten och. oftast ifilosoferar "på tvären,” kom efteråt med. ovanstående teckning 'veh..sa: ”Jag tycke? ju att det- enda rik- iga hade varit, att riksdagen 'be- slutat :utreda' frågan ori huruvida det -behövsinå ågon ;utredning.. Jag]. tycker "tt det : här: gick litet för Ji Huvudrésultaten : av den un lets. sökning om lévhadskostnaderna Å vis byg håll 'som' Ja. el å Isen: verkställde i i fjol' och som grun= dade sig på leynadskostriaderna un- der föregåend? kalenderår, föreligs- ger nu. Undersökningen, som, sked-' igt intervjumetod' i. c:a 800: slumpmässigt utvalda" hushåll, her bl. a. givit” vid händen att konsuri. vid har givetvis även Jagits. hänsyn kade slumra till ibland, men dest mera vid överdirektör Hardy ransson skildring av det goda. sam arbete. som råder . mellan | fång” vårdestyrelsen och regeringen, ifrå- ga öm bilar, ”När vi fick en ny bil till Långholmen”, ... berättade I: har, ”så var det.en tyst överens= kområelse om att regeringen skul- |: Je få låna den, och när "bilen inte använts för fångliransport så har Z den använts för regeringstränsport”, + Att regeringens ledamöter. delar till konsumtionen av självproducet. rade varor 'och aridra'naturäinkom<. ster. i: ”Yandsbyädshushållen; Någon standardskillnäd ””tnellan våker baklänges så. -kommer man ch övriga: hushåll fö- ,lika fort fram "änd 2 sekommer inta, utad skillnäden' i >] sostnad: sama hhänger "med. satt: atbr -å ir störra än: övriga; "bl.a saknas de. med jä n- även om man sitter: och agentlig dhklagade? Kan. man Nta på hans : htalandent - : vägs och" bussåkandets veder- mödor med svenska folket, det kan EC CR Jallt på då fyrå. vanliga huvud Ipos- j terna blir; -för .mat och .dryck 44,8. ; EN VERKLIGT FÖRNÄMLIG" DOCKA är det söm flickan på bil. "iden här beundrar, det är nämligen én miniatyrdocka, föreställande » drottning Elizabeth i kröningsdräkt,” en av de många suvenikter söm : Va som tillverkats till sommarens stora evenemang. >. . oroc. i lantbrukarhöshållen och 40,8 rod. i övriga; för bostad, bränsle ch. lyse. 9,9. resp. AL,3;. kläder. om, skor 14,7 resp. 13,7 samt för övriga i . atgifter, 30,6 re ' uroc, Vid: tät- artsundbrsökningen fört några! år "i sedan befanns motsvarande procent. tal på "tätorterna" vara resp, 34,5, 15,5, 15,8 och 34,2: Mest frappant är vid en jämförelse den nu konstate= sada Ubresa VV vmadelsprocenten- 4 unruSDygt usundersökningen. Sannc likt beror detta på att lantbrukaréiv . valt” att i sitt hushåll ki bråera . sådana relativt dyra ' varor, sörå mjölk, ägg och "fläsk £ större .ut-' sträckning än hän skullé Ha” gjort " oni han ' varit ' tvungen” ätt köpå dei. Att bostadspösten blivit låg =" för landsbygdshushållen beror 'del= vis på underskattning av bostads: konsumtionens värde och delvis på - den låga böstadsstandarden. I-detfa" sammanhang nänines, att av de' uns Å dersökta. jordbrukarhuskållen' eh: ” dast 60 proc, hade vätten och av=;- . lopp, 31 proc. väntralvärme:. och 14 proc, badruni. vs : st Ane | svinner begärliga varör, öch många: ng : ST te, sämst kanske New Yörks hamn; . rik FRA ite te MPN ar HERE REPA PORNO NYSTETEITETTISETE ct - I SL EL APL IPS EP bränd i. Ad x” SCR fetalisdd : | NYC TIUIUETIFI TIER UESTIVERFTIPIIIN id esim TY IISTTTUTETEETE FEVSTTTv! NYFTTUEvEN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.