veYvrertr w i VV Ye VPN LAR RR RS EES ” som ” behöva ångra sig: » derhöll med ett bar; musiknum- ”Rönn. och Syrén” varpå ;Maj- : "Britt. Johansson på ett förtjänst- : . kom väntans tider” av Karlfeldt. | ;' avdelningen gick, som ” len. :Flera:trevliga-sket lades m. enProfessortt' tog säker; left : ligen priset, - Markaryds" sångfågel Inger. "Stari ' lantbrukare Gustaf" Joh | . fem fick godkänt! Den” sj Yrvr ev si fek er LETS tvtYtvet Feet EEPEY PT EPYVT Pr dd SST A SAL SIEAA POOL LLLLS ty YreFrYyYYY VELA RAN TALL SLAS ILLER DATE ve : NS , LAHOLMS” TIDNING é ."Markaryds-bygden - | Laholms 'Tidnings Iokalredaktion: Markaryd, Villagatan < Redaktör Sven 'B. Jönsson, Tel 150.” ena 3 : Medlemmarna i Markaryds Jordbrukskassa fören. m, b: p. ä "kallas ” härmed "till. ordin: års stämma på pensionat Höstsol, lördagen den 4 ; Markaryd, Maderyds 1 Fokhös kolas de 5 ver bjöd i lördags. på ett. Z-tim-|, " mars cabaréprogrant inför en det närmaste fullsatt aula, Pro- grammet" var: synnerligen: tillta lande "och det komrier somi "Lå holms: Tidning: tidigare: :medde- "lat i annons att: återupprepas”> i kväll kl.19.30, Därför bör; alla vill.; vara. med. om ett par " angenäma! timmar .söka sig” upp till skolan, ingen kommer att Programmet bjöd. på” delningar, den "första: mérå all- varsmättad och den: senarå"av- delningen. helt "i- g' "ädjens och Herbert 'Påls- I sjöng ; paret. Indisk logksång. ur. Ros-Mari." "Dahlgren Wisade finå takter på dragspel och spef: "I lade Frössinis””Vårserenad” "och. GunWor: Dahlåtrömis deklarperade; Frödings '”I valet och kvalet”. Som avslutning sjöng damkören Auf wi .- Han var: mannen: som” hemmafärgerna och sitt”. ; andra ; "svenska > boxning: "Bra: so Med segern rde vara klar för Europamästerska-"' : namn >, att nämnas I "samband -med d boxningatna i i Polen, vt Malört I je Ägaren har. det entrékupletlen: + ;”Höolar”. sjöng, under". ed- ning ', av « kantor: Ad. Adgård ”Som- en” örn. mot: solen” och »Till > Österland . vill jag fara” efter kantor Adgård till: ackom- panjemang : av fru Orrlihg.un- . mer, Damkören :på' skolån sjöng . fullt sätt: deklamerade: ;” ”Intet är Så blev. det ytterligare idusik a av Adgård —"' Orrling,” Der zlär blivit. hos, ”Korphandbollen i Halm- stad. Järnbolaget- skall: ha begag=-' hat sig av en icke kvalificerad spe= lare.'' Dvs. Har hån jobbat på annat. stalle än Järnbolaget, nämligen Au- gust. Hanssons gjuteri, : vilket inte är : precis i detsamma. ; Handbolls= korpsbasen Gunnår Johansson river sig i huvudet och fund på en | ses. pet. Säkerligen / kommer hans "li : praktiska realskola” - kräver" nybyggnad Halmstads plöner ade . el | indre" dar miljoner flytt ' från. : det SED- 230 gas. ' Detta, har varit föremål: skolstyrelsenk' + utredning och för-i slag har uppgjorts, Detta: förslag har nu" förkastats sedan skolöver- styrelsen: framkommit - med ' annat, ' lämpligare förslåg: Detta innebär i korthet" att. frågan löses i samband 1 23 i] med ;. Engelbrektsskolan - på Öster. i Den garnla: år:1890 )-uppförda bygg- naden, ingår inte i- skolöverstyrel- sens planer. Byggnaden: som till- kom - 1926 skall omändras: och för- med .100 m lång tillbyggnad: utefter; Lakholmsvägen, Skolköket i | källarehy-: som är omodernt; skall slopas -och utrymmet" anvärrdas till verkstadslokaler: för praktiska sko- län. . I; bottenvåninigen. kofnmer!” hel del omändringar att:göras.. Där inryms. bli a teckningssal och bib- liote] SROM z ;Nybyggaaden skall inrymma. 9 klassrum;.2 skKolkök'v varav ett'skall användas: till- folkskolan och” "ett för zealskolan,>- :" Folskolestyrelsen- Har tillstyrkt förslaget och beslutat göra sfram-, . Lärareklubben. i « Halmstad har tin , folkskolestyrelseri: Åfigått: med styrda (Sozialistische Einheits Par-' ei Deutschland) Öst- "Tyskland för tt fresta'en” osäker tillvaro på ali- 1; ka håll; Till"mitten 'av 1952 skedde flykten i, stort. sett med de östtys- ke maktha rnas' öda minne — de hade- strängt: tägdt-ingenting" emot] ättbli av: med ”ktässlientliga? bor: gerliga' element. samt; med. gamlin= gar,. krymplingar « 'ock'' sjuka: De Nesta av dem" var utan nytta och därmed "utan "intresse för det öst-' iyskk ”uippbyggnadsarbetet”; 'elyktingsvågens olika "faser här "oftast löpt: parallell med" de. ös tyska > makthavarnas" åtgärder "för brskiktning" "av ..samhällspyrami- den,. 1945—1947-. uppvisade ' flyk- tingströmmi - elt markant inslag av..industriidkaré och. storg väckt ge malthavandes misshag 'och: därför kände sin frihet! hotad. Under 1P51 och förstå. hälften, äv 1952 följde? så slutligen" läkariia, apotekarna, biografägarna o. s. Vv. vilka fick se sin verksamhet ”kom- ”munaliserad” och därför gav" sig iväg, .; och under senare delen av 1932" satte böndernas masesflykt in. "Orsaker: var närmast' den deklarå- «tion som: 'i juli” antogs av SED:s "partikonferens: ”Den kapitalistiska produktionsmetoden "måste" även inom. jordbruket avlösas av socia- lismen; Endast med hjälp 'åv. det [som statsmakt orgariisérade, seger- rika proletariatet : kan. "bönderna "övervinna". :de' hävdvunna produk- tionsmetodernas splittring och. lil- leputism, : oskadliggöra de” kapita- listiska elementen 'inom sina egha led' och -övergå till moderna kollek- tiva:s produkti der :: genom re! vilkas. fabrikar respektive jord- égendomar Kd ”nationaliserats”. samt avs fi d.rofficeare söm drog $ig för uppfyllande? av. :anmälningsplikten höge ktens. I danturer, . i S sv 1948: kännetecknades" av nyklen av'småfabrikanter, arbetsledare och anställda" inom 'den lätta industrin som": då"stod i fö för. SED- vilka det kommer att skapas en ny klass, .." sovjetbondeklassen, '. vars arbete huvudsakligen skall utföras inom de kollektiva produktionsfor- merna. Trots att det tillsvidare finns oli- ka: former för dessa producentkol- lektiv — från. sådana 1 vilka! man endast" har arbetsgemenskap (ma- +; Se VV) och bibehål- er 0, politikernas samhällsomdaning och 1949 var' det grossister, innehavare begäran om; idervisning förekommer blott t.o.m; fjärde . klasserna "varefter. "pojkar, och flickor 'skils åt. : Lärarna anser detta: vara skad= för elevernas : utveckling och -deras fostran... Disciplinen - blir "dande :: Dessa'r svårigheter; anser av handelsfirmor av olika slag som förstod att grundandet av statliga handelsorganisationer : försatt. dem 3jälva i farozonen. De följdes snart äv. detalihandelns folk sedan denne I allt större utsträckning tagits. om hand .o tatsmakternas kontroll- AR fb rar lärarna; k jatt'elemi eras i joch med.h det av & di av politiker: lvisning. Hemställan: Får ut på alt krä ' lösning, ." Måtte'": den komma. gröna: mä tan”, kletig;" hal” och: barna i älvan” var: bra. "De. : visåde goda takter; som bådär gott för den. komrnaride, säsongeh Det var. trev= "delat härovan: iden ”lättaré-sti; ry er: spes Probleinbarn 7 var en” annan : trevlig. bekantskap " som > framfördes 'v mycket 3 brå, . fors förtrll 3 publiker. med! > ”Drörrmar äv silver” :dch; till-| ”sammgahskin : Herbert Paulssori i han, blir: sommarens: mnålskytt, öser ; "Btormatcherna börjar £& stundande ; söndag." Di Halmia; Hälsingborgs IF: tydligt Större" É "+ Den rymliga Visningshallen vår | . välbesatt; . vilket - innebär alt i gott, . dén nördsvenska "hingsten Kadö be: dömningsnäninden'. enbart” "superla- i drygt 500 sig " "om platsér, Hippolöger från he-" Ja södra” Sverlgé ' hade" 'steålat ': ”samman;j';”och ” bland de mera- prominenta "gästerna märktes . N Pr gå; fallen efter Jugend: Ägare var Gustaf: Johänsson,: : Övregård,” Som; mid berö stolthet” hä Oklsson slog in "preiniärmålet. Mån: i ne dervisning skall ske. fr. o: m, näta skolårs början. Den gjorda vägar för en fredlig lösning:av kon- Ifiikten mellan öst och. väst, Fan är inte den förste stätsinan på väst- Isidan, som har sagt detta. Det har hans företrädare” Truman sagt och Churchill sagt, Churchill "öde. "det senast under den valkam- ;panj, som förde hans pärti till mak- ten, Täven: under: förra ; årets val "kampanj" i Förenta staterna antydde Eisenhower. villighet ' att. . diskutera: löga mot äga med Stalin. Sådana där «uttalanden. synes vara propaganda: nummi med stor slagkraft under j «västsidans stora de övertagit i makten 'och- ansvaret? Nej, 'så' en> Ikelt: får: man inte. avfärda proble= : met. sVisst' låter. det bra att säga fen valkampanj -att' man vill göra allt för att säkra freden i världen. i Män av Eisenhowers och Churchills | iformat ä är ju inte råer än människor idé heller och kan 'de vinna en god iboling” i kampen om rösterna så vill . de inte missa chansen till det. Och ideras, ; villighet att träffa Stalin är inte tomt prat, de är helt visst hbe- jredda att' sätta in sin kraft på att ;skapa fred i världen; Det är bara ,dét,. att . det. inte: beror. enbart. .på iden älva om de skall. lyckas med detta. För. det förstå måste” också Stalin själv vara" beredd att möta : jvästsidans ledande män och för det (andra "måste Stalin själv önska "en fredlig. lösning av dea världsom- Ispännandå konflikten." För det itredje betyder valet av plats: för en seventuell konferens oer! mycket; hem Falkenbergs stads -hec dshövding> Relmer Joh blev, som så många gåhger förr, I fer gen blev; det'ba; kegård. Som” tvåa. gigk: Junké Han är: fallen efter Jugend; ,jÖv- »regård, Morap.' H hade" $ex hin "star "anmälda, "och - inte mindre: " vid" måndagens” ”veterlhärbedöm- ning, Förutom övregårdshingstarna var det bara godsägare J: Wi Stec ners Gullberg: s« "höll måttet in-|h fö ” Preludierna. var de gåmla kända. Efter : enskild . uppvisning i Vig- ingshall följde en uppvisning ute 'på latsen framför | hållen. Härvid fick may slutligen en' aning” om vilka. som "skulle få plats, sedan fältet. -utkristalliserats. : Det stod redan tidigt klart 'att Gustaf Johansson, : Övregård, .håde Istora' chanser. Att han skulle: lye- > kas få inte mindre än fem av sex . anmälda djur godkända frodde hån | > nog knappast själve: Godsägare-J, W. "Stener på Björnhult, fick jn Gullberg och bland de nordsvenska tg Basen, ägare Lennart Pålsson, |: -På tredjeplats kont! Park; fallen biter Övregårds Presidént. Ägare är Gustaf Johansson, : Övregård, och av som en mycket god tyg. - . ;. Därefter följde Jaguar; fallen "ef ter” Jugend, 'öch » »herärakiörandé sd Övregårds .: > i : > Till Pörnpon hade Gustat I är spelar i in:på: ömse; håll det, är! otänkhart att. Stalin: skulle '- vilja resa till Exempelvis nr sWashington: eller London : för! dis- ;kussioner, Trumär- insisterade all- tid på att: ett.i c) flykt; Det = främst. " olika funktionärer" i Sovjetzonens borgerliga partier från ministrar ned till enkla kommunal- borgmästare 0. Br ve zvilka' genom och "Moskva. Eisenhowers frigörelse från falska” prestigehänsyn ” gör ett syräpatiskt intryck. Ett av "hindren för ett-möte mellan öst och väst har därigeriom röjts undan; Sedan åter” står emellertid: de båda andra hu- | aäbägornar är Stalin verkligen villig att träffa västsidans män och är ban också beredd -att efi fer den' "priväåta:; egendomen och över olika 'schatteringar fram till den regelrätta kol fc "har Den: östtyska .bondeflykten. : Detta är ett svårt erux Iu-i ef petar Ulbrichts männisvornet ; kande femårsplan — i syn o till då deén.s. ki folkpolisens em ry' — eli en östzonens ”nationalarmé. tydand minerar: ” "ytterligare ån Te mängder 'människo marknaden, ,I de! flesta "ver hetsgrenar i östzonen, men les särskilt inom jors en" akut brist på arbe - inte: kan överbryggas me ? övertidsarbete eller stachanovter po; Har . emedan. dess ksam” allde-. arken hv Öst-Tyskland ”b Kymmer. folk "inte räcker" till, ,. så. har Väst-' Tyskland lika San ar man skall pla- pr foklingern Visserligen har era flyktingarna. frän kanädensisk sida givits: -Jöften att man skall tå emot en betydan- de :del av just” bondeflyktingarna niskotomma vidder, men det. blir ingen — fart" på : deri emigrationen, delvis emedan Kanada egentligen bara önskar ensamma unga män- oftast har en talrik familj; Största pore.:en av bondefiyktingarna mås- te därför placeras i Väst-Tyskland, Men då man vet, att av de 294, 000 självägande bönder som kom till Väst-Tyskland efter att ha blivit fördrivna från: de numera" polska bönderna:; i: östzonens jordbruks- områden visat föga lust" att blis sov= jetbönder eller kolch Antagligen ” ;emedan - de: är: fullt medvetna om. att de olika formerna endäst är tillfälliga ijalektiska” övergångsstadier på "vägen "mot slutmålet — dett totala kollekti seringen i kolchöser, «4: : Tydligen tycker. de tyska” derna i östzonen att .det' är bättre fly än "kämpa : en ; utsiktslös kamp. Enbart: under. 'de "senaste tre mår] naderiia har: nämligen inte mindre än 16,000" bönder och deras' fämil- jer - övergivit: isina "gårdar, Dessa omfattar. "i runt” tal 300,000 "hektar Jord, d; fem procent av östzo5 nens; hela: jordbruksareal, : Endast "40,000' hektar därav hade vid”se- naste” månadsskiftet kunnat över- föras till driftskollektiv, SED-dik- tatorn'. Walter "Ulbricht + är: dock övertygad om"att hån innan våren skall ha lyckats skapa. driftskollek= tiv även" på de återstående 260,000 hektaren, Icke förty. är, han myc> ket irriterad över. den” "minskning eh uppgörelse med dem... Den första frågan: kan nog b Stalin” har. gjort flera, uttalanden, som får: tolkas :som; ett: uttryck för hans ' villighet. till överläggningär. Senast har. han. gjort'.detta i. ett samtal. med en framskjuten indisk I politiker, som nyligen besökt Mosk- ya. Däremot är man skäligen tvek- sam om, Kans avsikter med ett möte med vär stsidan. ' Hat har aldrig, an- nat högst. allmänna och till >>] intet + örpliktande. ordaläg, bekänt sin fredsvilja. Däremot är hans tak-' tik att söka spela ut de europeiska makterna” "mot ; Förenta staterna änd och väl nd, Vid den "kommu- stiska partikongressen i höstas kritiserade han: fränt. Förenta' sta- ternas Politik ' men smekte, engels- äva | av arbetskrafi 1 som just bondeflykten' medför. Ty med. ja. | till med; bönderna flyr ett stort. antal: lantarbetare och" hant- veckorna'i allt större antal ”den'so= -cialistiska framtidens garanter”. — ungdomen” som i trots intensiv poli- tisk skolning, bearbetning och drill ställer :' sig. > ytterst. avvisande : till statsmakternas sen. av denna flykt "från" östzonen visas." siffermässigt av. det faktum att medan” a ök ärlioe fd befolk= på :300,000" — under: åren 1946—19517 stigit. från 43,7 till. 48,7 miljonér, "har östzonens befolk- ningsbiffra hållit” sig konstant, vid 18,5. miljoner” för; att senaste året visa en liten; men dock minskning. "i" öster; hittills endåst 30,000 fått egen jord, undrar man hur det skall gå till att placera in- te' blott de 264,000 flyktingar som åerstå av dessa och dessutom" dv. 16,000 som flytt till" Väst-Tyskland från östzonen sedan i november och vilka dagligen får ett tillskott på 100—200 personer, I synnerhet som "| det åtgärder myndigheterna" hittills. vidtagit — nyodlingar. i bl; a. Ems- land och på Lineburgerheden sarot olika :besättningsaktioner: — miss lyckats så gott som totalt, I tt internt. memorandum förkla- ;rar ' emellertid en" grupp sak- kunniga att ”endast en ringa del avi de' västtyska jordbruken skötes rationellt varför. det:skulle-vara: av Stor: allmän: nytta: om” ett så, stort sED:sV e skridas utan raenliga följder : människorna; > Oc. samhället: dbruket räder 2 tskraft, som]: öch ge dem jord på Kanadas män- |” niskor. medan « > bondeflyktingarna |. - ” Onsdagen den "4 mars 11053. Ti | orock uR PRESSEN | (FINNS BÄDE EN'UNDRE OCIE > ÖVRE FPIVSESRANE a skriverkbU- -Hladdt, go ,den gräns sen kan-inte under. eller Det är:som bekant inte bära ett; landsbygdsintresåe; att fåslut. — ; på: den, skrämmande” folkminsks ., + ningen, där. Problemet är, från andra sidan: sett, - lika - "allvarligt" - får många städer, PÅ landébBygs den blir det allt svåraré ju mera befolkningen ut: ”vätthålla - både turell standard ;och"inte . trivsel; Å-- städerna. är. d en - : alltför hastigt. ökande folkmäng- oc - den som orsakar pregis”sanima de . bekymmer. Om vi på landsbygs € > den. kan tala om en-”undre triv- ”” selgräns” under , vilken; folk. > mängden. inte» kan ' sjunka pfån att trivseln" nästan helt försvinn. "ner, så kan man med Frama fött. säga att städerna här" en ”övre I trivselgräns” som passeras nät. "stadsborna blir för många Det är lika illa att överskrida: den. ena ' gränsen, som den: ändra. enten vänder sig också mot” de TN mäsidiga' svart-vitmålningen: av glesorten-' -tätorlen och. konstate- rar att den. tvärt. emot sitt sytte skrämt bort. många. ungår från landsbygden. Vad, vi -nu' behöver är en rad propagandister för: lands- bygden som livsmiljö, tillägger udgr domstidningens ledarförfattare: 3 Just det! Vi har har allt för ofta ee kackat i eget bo. i stället. för att red kraft angripa problemen. Nu är det ungdomens tur att visa väd den verkligen duger till a hj hjärnskakning: för halmstadsbo. HALMSTAD i " En” 35-årig arbet =re; Stig. - gren, Hal d,; sort. På tisdagén tantal: dugliga- ö dbrukare som” "möjligt! trädde i de mindre lämpliga västtyska jordbrukarnås ställe”... Detta skulle: kuhna” ske get då bästa bland" bondeflyktiri- galna” Åvätt att” teå rationellt; :t Ett "lagförslag i detta sykte har genom "en" tvårigsärrendelag som had förslågsvis under si i snågon; tid sedan inlämnats: tilllgår var sysselsätt med: stuvning: äv: såls ade - ej: ebserverät' lien fallet mot gatan '$vi ifhade” kär och fördes? i ambulans: mn läsare - kva « avs Niedersachsens regering. . Huruvi- då det kommer att godtagas åter står att se; men det är mycket tro- ligt. Sedan & är det en annan sak om |. mån” genom denna tvångsarfende= :| lag ”verkligen'- kan hjälpa fiågon större del av de östtyska bonde-13 flyktingar vilkas övergivna jord i- der" sc Republiken enligt de' senaste uPpp- gifterna skall övertagas av ”kine- siska ”” och ” mongoliska : emigränter som"på Walfer'Ulbiichts' inbjudan: och Josef. Stalins order: skall fylla de! "luckor i östzonens” "befolkning paradiset åstadkorimit männen och fi medhårs, ske” politikern. intog han' en rakt motsatt attityd." Nu berömde han amerikanerna och gav både: Eisen- hower och Truman lovord. Eisen- hower var. en" bra karl; som man kunde: tala, med,” sade: ; Stalin, och Truman var också en rätt bra karl, olyckan med honom vår. bara den, att han gick i krigshetsaren Chur- chills / ledband; Alltså, "nu. var Churchill "boven och” amerikanerna de" vita fåren, Ombytta ' roller men fasthållande vid grundtanken -' att utså splittring mellan” de västallie- rade. Det är detta som gör att man på västmaktshåll/ fasthåller' vid sin skepsis mot ett: möte med” Stalin, ; på att ett. sådant kommer, att ge några, positiva re- sultat-: till .: gagn för fredens sak, Skulle 'en sådan konferens missly kas, J blir. följden "end; ven Skä ning av det kalla kriget, man. skulle Ja råkat ur askan iselden.. i Därför bör mar. inte ställa nåbra stora fört på att ett möte drag till: 'skapandes.av ett' gott' psyé Jkologiskt; utgångsläge” : Son knutit stora' förväntningar, och, |. man måste nog säga; att dé infria. des, Hingsten är fallen efter. Pompös och lyckades nu bli godkänd. Det är en' elegant hings konstaterade hämnden. : Den är rörlig och har vackra linjer och de bästa förut sättalägar,: re 2 ””Godsägaré I. Wi Steners' Gull- berg blev också godkänd. Det är en. god häst med goda "rörelser; förs klarade nämnden, - + : En domstot i 1 ? slutat att tidningspojken- Jim Ro- i berts:. i. fortsättningen inte. får, i klättra närmare: nio: meter upp- + : för ett. stuprör för: att avlämna; : tidningen: till en? sina kund i ter i Dubiiis stads; "Iskall: kommå fill. stånd 'och ännu stängd för ett möte. Både i Frank- | försök skall göras föratt komma Å angelägen om att. erhålla fyllt stöd mindre på att detta skulle medföra ett avblåsande” av det kalla: kriget. Men å ändra sidan: Pbehöver” man te heller anse. dörren definitivt |- rike och i Västtysklånd. finns myc- ket starka: önskningar om" att ett till tals med Stalin och det kan fän- kas att Eisenhower tröts' svårighe- terna och riskerna kommer till den övertygelsen att ett försök bör gö- ras. Men i så fall torde han vara av Engla I sitt samtal med den nämnde indi- |, | ; « STOCKHOLM < : " Oåvlåtligt stöter” man”? den! : "offentliga debåtten" på” ttryc-' ken ”bruttopris” och riktpris”, ” två begerpp, som för näringslia ” vets och handelns föll Nä själv- klära: "men" som helt :visst ” den. stora allmänheten är sk ligen dunkelhöljda; Vad menas ' "med ' ett bruttopris,. och vilken : jnnebörd har ordet” riktpris? Ett" de "torde > da "har" kontaktat intressera. och vad [vare sig: underskridas : ett tiktspris kanten eller producenten dekrete- kade att varan skulle kosta så och så 'mycket vid" försäljning till:'all- mänheten, Och' på nämäda pris ha- a de detaljisten så :och så stor rabatt eller marginal. Ännu en omständig- "| het. bör nämnas för att ytterligare belysa saken: I regel — och det är detta, som egentligen - konstituerar ett bruttopris — får detta pris inte eller "över- Skridas, det skall helt enkelt ”hål- Jas.”.: Sker: inte detta blir återför. förbund; där : Sveriges k k i ”Bydman reder är” gammal, konstaterar han. Ett, bruttopris är ett sådans Pris på en vara, som fa- "eller produ fåst- ställer" att gälla vid: försäljning till Pr be- stämmer ” sålunda: "vad detaljisten skall ta för varan "han fastställer derbörande mi rginal. Välj. Stomatöl, För nämndä vara existe- rade till: för helt -kort tid-sedan ett som” exempel varuslaget (fastställt). Pris, , som fabrikanten resp. producenten - åsatt” 'varan.. En- ligt. en på sista tiden se mellan och fabril + har. bruttopriset' på nämnda vara samt er lång rad andra upphört att gälla; Palerunden. härtill är 'det' onödigt att "ic närmare” ingå” på ämnd. KL é mellertid" på sälj n-detaljisten bestraffad med ävspärrning och ev. böter, Mah kan ”snabbsktss av vad detta: innebär int :ö 5 och bli,” rätt: -uppfattad' neras med följande tillb; topriset. Låt oss riktpris är ett såd. mbineras | akablick På brut. Säga 'så här: Ftt ant pris, som fa- börja "kalkylera eller över huvud nat varuslag, S komligt fanta; nupleve detta ett full stiskt arbete Det and- ter legendariske Guvål. En vac. kér. gång, fast betydligt över-" byggd. . Godkänd. Ven va Hellesås, » Lindome, hem pe et. Om SNRA N IGe [örsabysbanssofer hingst faan ef, ef- - Så kom' då : slutligen Floberg.- FY Kronan på verket för" Gustaf föbansson; Dvregara, blev nog att Pareno förklarades som bäs. ta 4 åring och tilldelades Hal-' lands jo ushällningssällskaps' he- derspris, : vå se i et för | Pruttopriserna är "k,' Tyska Demokratiska I som tyskarnas”; flykt undan det rädaT Jinte ”hållit' sig fabiikanten att | talifstens < si försälj i betyder att: man” få Sr stån sitt slag” upplysande: : 5 vil sen måste betraktas som.en mekd Tj härmed upphör: all”d I det dilemma; söm sälvnd stått, har man hittat på om / ett pris; :söni uppger eller nylsar. ti id for detdljisten "> dennes..p ssätlniag, s Men detta i bris får HUDSKURG id not brut ttopriserna både, ö c : Ur: derskridas- enligt ' .detaljisten-åt försäljarens ! individuella kall Här 'liggér: alliså- den st den; Detaljistén. har: 1 för! jresp, varor, och här försltest heller intet straffhiot i spärrning eller Kort sagt' vad” ett riktpris, : gen: av ovannämnda" Avå. bedréppr. Brännande aktuell. har fråg bruttopris och riktpris otfim) bli: genom. en, frams NTA prisannonsering utan. även. beträfs fande”, riktp nämli; art ett't som ring levekantören tba lighet". tll. . konsuragatupplys
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.