SPEEFESNATVVV PY T FPP ETYTEYTYTYTYYYYYTTTVIIYTYYTYYTYTTYTYTYrAv v TfrYrere a a +. TÄROLMS TNA = ag Köper aldrig vid dörrarna! — Så kanske "jag kunde få sälja den HAN handel undan= edes”, Kungligt roligt” Det var en gång en furste som | spatserade i en stor skog. I en vattenpuss ; fick. han se en liten näpen grön groda, som . hade. så! . bedjande. ögon, -. — Vill: du mig något? undrade -den vänlige fursten, >: ->— Oh'ja, sade den lilla odan. "Jag är en förtrollad Prinsessa. Men. du' kan häva min 'förtroll= ning. > Alt” du behöver göra "är att ta mig'kem dch lägga mig på! din huvudkiudde I natt, då du so=; ver, Fursten tvekade en stund; menj till .slut'tog hans goda hjärta ut sin rättiihan tog den lilla grodan] »| eventuellt. ' Vallberga : Äggförsäljningst >" årsstämma.i går, sor ' hölls i fe oo ärnordentligt »goda vitsord Stämman, : - som; var” ganska talrikt. besökt, öppnades av ordf. fö lantbrukaren C. A Jönsson, Värnen,' - vilken även utsågs att leda”. förhandlingarna” > : Förenin- genå "disponent Åke Paulsson re- ständlig : procedur . med slutna sedlar 0. resulterade i att av ett femtontal föreslagna "omvaldes C. Ar Jönsson, Värnen och Ernst >. | Paulsson, Lögnäs, Skottorp: 'samt nyväldes : Arne Jacobsson, 'Sön- t nergård,' Veinge, Bertil Anders- son; 'Mariehill,. - Ränneslöv: och | Erik Andersson, Våxtorp. När- "|mast” i' röstetal kom Åke:Nils- son, 'Edenberga, : Erik > Jönsson, YHevad, Våxtorp' och Ernst La- gerberg, " Nyby; Laholm, vilka utsågs till suppt. "Kvarstående i styfelsen : äro Ragnar” Christof- fersson, 'Kärragård,. Åke Gött- fridsson, ”Brödåkra, "samt köp- rhännen ' Viktor: Svensson, Vein- ge och : Einar” Johansson, "Ysby. Till revisorer omvaldes Johan Jönssom, ' Sofielund och "köpman Carl": Bengtsson; 'Edenberga, suppl. - Rickhard.'.> Bengtsson, Ränneslöv: Ombud vid Ägghan-' delsförbundets s'ärama blev :C: I JA: :Jönssori och Åke Gottfrids- son, suppl. Ragnar Christoffers- son och "vid Hallands Fjäderfä- avelsförenings stämrra Gregor :I Bendz, Vallberga och" Erik An dersson, Våxtorp. Nybygge i "Halmstad eller .Jendena genomgångna. och uddelp ordet. fritt. drog disponent Åkel Paulsson upp frågan om ett nytt äggpackeri i. Vallberga” eller' ett samgågade " med Halmstad i demma fråga, "vilken som, bekant togs upp på Södra Hallands Ortsförbunds möte, i Halmstad i måndags; Visserligen har jag inte-hört av RLF änrfu, sade 'hr. Paulsson, men vi kan ju ändå dryfta saken. Av det 20- tal. äggföreningar, som äro an- slutna till ägghandelsförbundet |; låg Walda i fjol sjua i fråga om omsättning och i fråga om drifts kostnader låg vi klart lägst, så- linda hade: vi omkostnad pr kg. ägg år 1951 endast 17,5 öre, 1950 13,5 "öre foch för 1947—49 om- Errarps- höns. ae | Nällborg å är r Sveriges ehing PWada” fick vid sin > Föreningshuset i Vallberga; av ingen mindre än ordfö- " z "randen i. Svenska Äggbandelsförbundet; rektor ” blom; vilken , korstaterade, att Wald: ligger äs ga om avräkning i i hela andet. | ' kring" 15 öre. "Avräkningspriset I - | till medlemmar var för i fjol 331 ' öre och 1951 308 öre medan man i Halmstad nu betalar : öre lä- låg 4 örd under oss. fär dubbelt så stor anslutning i kg. invägda ägg som Halmstad] har. Inte skall. väl vi behöva gå upp i'ett sådant företag? Då vo- te det bättre att en del av Halm-' stadsområdet ginge till oss. + Hr Erik Andersson; Våxtorp: Walda:. är stort. 'nog som det är och”bör få fortsätta som" sj vständig” förening. ” Ju större... en sådan blir ju svårare blir det att finansiera det. hela. - Från "ett par håll framhö att det'är felaktigt att bygga M ra ' packerier "både i Halmstad och ' Vallberga - och hr vÄÅ ke Gottfridsson påpekade, att: mar, i Halmstad redan köpt tomt.” och gjort upp: ritningar och det var bara: frågan om att utöka dessa lite grann, så kun- de man ta hela” Vallberga, ”ock- så. I Halmstad. skall: man under al'a', förhållanden ' bygga + och man får nog anse; att två packe- rier så : nära. varandra, är för mycket. Men våtför. skulle inte vi i 'stället kunna utöka. och ta |o' ni idel? av Halmstad, så kunde Västra : Sveriges" Äggcentral - i stället bygga i Falkenberg. "Det är rakt in'e' nödvändigt att all- ting skå'l dras till Halmstad, vi e se till att vi får behålla öretag. och tjänstemän ute på landsbygden där vi själva ha nytta av de skatter, som dessa betala.” mö Vrångarp: Walda har fö mycket större anslutning än Halmstad —" "varför ' skulle vi då gå dit? UTohanst I Hr. vd ka tor” so ns Nyhem, ansåg atd styrel- sen borde utreda frågan och på- talade, att. årets siffermässiga ö ,verskott var. väl, litet. ' - Hr. "Gregor. ” Bendz, Vallberga . ansåg att en diskus- sion :.om äggpackerierna borde förås förutsättningslöst.”. vinsten; ' något. som föreningen | ' kommer att få skatta för. Och i gre pris än vad vi gör "och 1951" Trevatt FM ut högre priser. på « € i Disponent P auls on med- - delade, att enlig lag kommer det | att nästa år bli större summori|.:; bättre än den statliga reglering" ense - . = Hur skall "det då få i fram- tiden? " Ja, därom "veta vi intet när det nu är fri prisbildning. Dock" 'har vi fått ett bra organ för” gränsskydd för: vår, äggpro- duktion mot hotande av utländsk konkurrens. I detta har ägghan” delsförbundet 65 procent av rös- terna medan "resten handhas av KF och privata äggrossister, Lig- ger då” "exportpriserna lågt, be- viljar vi” exportpremier, Sådant hände i andra veckan i januari då priset / i Västtyskland bara var 3,16. Då "hade det blivit be- tydande, förluster; att exportera — den inhemska noteringen var 3 kr. — men genom 40 öres ex- portpremier gick de bra ändå. | Finansieringen + äv. denna exportutjämning., skulle: ske. ge- nom avgift av 2 öre pr kg.in- vägda ägg men mot detta oppar nerade 'sig' de privata firmornd” och f. n betales' endast 0,5 öre; vilket, ge Tr 100-125, 000 kr. pr år. Men". när .. exportutjämningen trädde till fick den ”i arv” från LK c:a 3 milj., kö. uttagna på ti- digare avgifter. ; Men. dessutom. har vi rättighet att k ta vissa ex- portavgifter: + + + ; —' Trots att det vid vissa än. fällen visat sig, att det gått bätt- rlpdort än” att. sälja: på "hemm: marknaden, ” har? vi: dock" aktat oss för att sätta noteringen här hemma: allt för, hög. När "priset blir. för högt visar det sig ome- delbart ' i ett visst köpmotstånd 'och ', hemmamarknaden, är dock den. säkraste, taljpriset i Stockholn I på hösten 1952 steg över 5 kr. gick det in- |" : varefter det blir När sålunda, de- I Fjä ädérf äkurs iLagagården Hålles i dag och i morgon. M ; Som förit omtalats i annons blir det en säkerligen intressant kurs” beträffande” fjäderfä” och ägg på Lagagården i dag och ill. :' : morgon, : anördnad -av' Hallands läns fjäderfäavelsförening Kurs- programmet hår "följande utse. i; ende '— "det kan: nämnag' att alla intresserade äro k' och Kursen är avgiftsfri "I dag kl 15.00 en äggförsäljn'” 'hgsorganisationen. KL 16.00 Aktuellt om utfodring. en. Kons, I. Davidsson; kl, 17.00 17.30 kafferast; "kl. 17. 30 ; gall. | ring i hönsgården.” Inst "ÅA, Nils. SON. «> > ; "Lördag kl, 15, 00 föredrag. Oma fjäderfäavelsföreningéns vérk- samhet, "Aer. L,. Andersson, .k 16.00—217.00 vanliga Hönssjukde. mar, Kons, I. Davidsson, kl. 17:00 « Hishult: '. Hishult: " Laholm: Laholm: "| dogjorde för styrelseberättelsen, |" — Vi blev” direktanslutna till .- —L7.30 + Karferast, "kl" 17.302 || >. Våxtorp: Firma Ivar Johansson, Källa et för. . : : ult” 34; i.sin hell q i pa : H 18.30 .hönsgårdens ke hn sk ones ? . - fudisare i öm helhet publicerad |ägghandelsförbundet 1935 me Pae fel TE Tje OR rekrytering. Kons, r Davids - Våxtorp Fin a Bror. Nilsson, år bä ko - i; Laholms" Tidning... Den god-|dan Halmstad bara är ett packe- | at vi fått ett medelpris på 3,04 | kl. 18.30 film, ; axtorp: m H Sa LIM bort konsumenterna under no- vember; så får vi dem kanske inté tillbaka på våren, . "Vår huvudsakliga export går på Västtyskland" men vi har ä- ven sålt en: del til Östtyskland. Men det är en besvärlig histor, ria. Då måste man skicka dit ent män att förhandla och sist han li? Te 197 65, 197 66 FÖRS FODER ' HONS- &. KYCKLINGFODER (cc KALKONFODER +: cs io Cs SVINFODER:S Lo | "-PALSDJURSFODER” . försäljes 1 . a "Hallandsås: Firma Nils Carlsson; Torp”. . F: a Maltes Specer- & Diycaffär ' Handelsbolaget Joel Ni Firma Ounnar R.: :D. Karup: Orästyds Kvarn " HALSINGBORG i var där, fick han springa på fem departement: och : få - Ppapperen | undertecknade + och” på 'varjé ställe: fick han först deklarera, vad han ansåg om Stalin. Och, i'det läget: kunde det ju inte. bli annat än gott — men om vi kan fortsätta affärerna med 'denr vå. gar jag inte garantera. DO jätdr — Vi hoppas komma upp i ett medelpris för hösten på 3.30, .all- ra - helst som det vill synas att” hemmamarknaden är stabil. Vad äggproduktionen betyder det säger sig av att 80 miljon ke. invägs om året och. der" årliga inkomsten är mellan 285 och 290 milj. kr Övervägande deler "av: dessa' pengar går till det mindré jordbruket, ' som ' svarar: för 55 procent av'äggen. Äggproduktio- nen är också ' en synnerligen lämplig. binäring” för dessa. "Der drives' dock: ofta utan en-tarke på. skälig. arbetslön men I betyder dock; ett: bra i kassan. : Och till sist. fastslog talaren, : 1008-1953 tillerkänd över 100: : vn "vid officiella tillvarataga T oäsonerit trekssen.. '. Och en synnerligen kiaftig applåd ' underströk audi], ; hör blivit pobuläre. > De ' ki gärna rekommendera. dem. hos våra i ägguppsamlar numera även erhållas: |" Ägg har i alla. tider ' varit ett av människan eftersökt livsme- fördes av fil. : mag: "Carin" Boalcls " k "Magistraten Marseille gav” pär. Därpå grep” "man sig - åter : oo 2 kändes och ansvarsfrihet -bevil- |ri under Västra Sveriges aa kr. pr kg: och på sina håll hade : suYsbyr Firma "Bröderna Andersson" = vo co jades. central i Göteborg: Vi har allti man fått 10 öre i överpris. vilket | : Mög Mel Rå ec SÖAl i l Äls el Sr . .: Styrelsevalet ; blev : en : omr | betalt bra priser och här unge- för producenterna. var betydligt |!e att sälja äggen. Om vi driver S or p: storps Handelsförening Mon Vv, É0 I raktian ka. "och vilja "vi. därför” .kunr och: mig bland 'skogs-' och indi striarbetare: och tjänstemän oz Mellan-Sverige, visade det si i "sin furstliga spetsnäsduk och! bar den hem till sig, och på kväll! |- "Jen lade han den på. huvudkuö-" dén 22 okt. 1589. middag för 24 I'Persorie Då åt man 'inte; utan Iinan förtärde — som det står'i t 'den gamla krönikan — 434 styc- I HR Je a vid Sarldéi ken vilt! och” höns, "250 :kramsfå- rnyerk'i genomsaftt..0"] gel, 150 kilo kött, 50 kilo skinka verskred.; sina -ransoner, år 244 I-och '. korv, 10 dussin grisfötter, : på följande sätt: 10 + kilo ” ost; 685 ägg, 750 kilo an- -med - ärter , och: fläsk, höng [med kraftsoppa," oxkött, :gåskött ” med”. saffran, hare: med ”stekt' fläsk och: svart' älgkött; Puh." Nästa vilopaus' ägnades ånyo” , åt oliverna' samt en och annan soppa "nen sedan var man också N mogen att: ge sig i kast med , . : fiskrätterna, som bestod av färsk. detta. - sammanhang > påpekade Rickhard Bengtsson, Rännes'öv, ' att när man: skall göra upp nya stadgar att man är ven tänker på en; investerings- I plan så att behovét av eget kapi- del. och anledningen därtill är ju inte svår a'!t förstå, skriver professor Yngve Zotterman i en artikel i tidskriften Forsnytt, vilken vi. erhållit: tillstånd. att återge. "gård här. fått: en mängd F pris När - försten” "vaknade '. nästa morgon” Jåg en underbart vacker, , suldkårig kvinna vid hans sida " Förtrollningen var bruten, ju 25 år sedan hönserlet MN Ägget iänchåller” alla de nä- Bröd, : 1 tal” till oddses. ,' 45 kilo frukt och allt detta >= Men se furstens fru, hon je: - pr sdvändi i- för matfett” med "sköljdes ned med "720 liter bords- gädda i saltvatten, ostron med på den historien! . Era Lö 2 d Kan I so t ringsämnen, som är nö vändiga för socker med > muskvatvin, -| smör; bergtorsk ' med :' lök samt - önsgård kan i maj för uppbyggandet 'av hela kyck- lingens organism och den' i äg- get upplagrade näringen spelar "där samma zoll söm mjölken för uppfödningen vav däggdjuren och "människan, 55 An "Bält lax, "Sedan "återstod bara desserten " av ” sockertårta : och stenkakor, :. Men eftersom över.” gången till efterrätten. inte skul- : le ske för tvärt, så tränade man ens An först "med””ett" par pastejer på ” so orrtuppar . och fårkött, Måltiden för mjöl och gfyn.me nt måltid bor. |. för. köttvaror: med : | de :ha mättat även en eskimå, : För äggens del visade, det sig! som, : enligt vad min vän nord: att den verkliga” ko; tionen” polsfararen omtalar, 'kan "på en | gång ledigt peta i sig I å& 8 kilo överskred ransoneringen ” | med kött och späck skriver en förfat- ej mindre & än 283 Jo. : - & en bayersk |, fira 25-årsjubileum, . Ägaren prins inchen. "uttaladé & att få va= |. Herbert : Pettersson, ,' började : | ra med p sa. konstnärsfest i |; med, 125 djur och med åren ut- ie. Fk Schwabing, dä ofta går mör än | ökades givetvis stammen mer H lustigt till: "En: fes blev också ar- och "mer för att i däg” bestå av Tangerad, in iv "hänsyn till den ” Atskilliga" hundra; Så: var "det, då tid för dagens föredragshållare, "rektor ' Hegg- blom; som visade sig vara en ut- omordentlig talare. . Klart och koncist utan manuskript: gav höge gästen: sörjde: man för att AE |" Två stycken " äggkläck Es : de bild av vad Lik$om ' mjölken innehåll. ä er Ni ick det tu EN för Mät får man möjll avslutades mied 'hamdtvagning 0. | inte urartade: alltför” mycket. > Vid måskitier vardera + rymmandé han en '"ingåent ägget : en: bio Iögiskt fullvärdig u gi et ju av natur! gen på kalas, men förr gav män bordsbön; men. så>var det verkli. ägghandelsförbundet gör och ö- ver dagens och morgondagens läge "på äggmarknadep' Han började "med: att "uttrycka sin synnerligen? stora; "beundran "för Å 2 > som "utföres inom ilken > förening ligger ela Sverlge.. Den har alltid betalt. överpris och det har varit mig till/stor hjälp, att Visa, vad ”Walda förmått göra 1 kon- kurrens med privata ägghandels firmor" på "andra ortet.- =.” - + Från derf 1 september 1951 är prisbildningen på ägg helt fri, sl. talaren... Under. '1950 dåvarande" livsmedels- en :efter ' att, få ner priset, 'på ägg men -detta "skedde i'en situation,” då allas andra skäl ej lika lätt att "genomföra äggransoneringen ..på .-samma sått som ransonering.av:socker, som 'ju produceras och försäl- jeg eri” gros av en enda produ-( cent" och" importör.: Men att ar- betarna mycket "segt konserve” rade: sin gamla Kkostvana - att” matsäcken medföra” ett vände stekt. ägg var dock uppenbart." Ett ägg väger i, genomsnitt 58 gram varav skalet . utgör -unge- juvelbesatta göldbägarna, H I Svenskarna var emellertid inte får 10 76: Dede halt av närings- heller några' kostföraktare förr i: ämnen och salter m.'m. per 100 världen. Gustaf. II:Adolf: — han gram;: är synnerligen stort: och | som. med tiden blev. tämmeligen tahsk. Långt därifrån 20. så Bod s dessutom innehåller ägg rikligt | fet — åt dagligen mer än.vad, tidigt :som den "bör vara s: ed ve iska fö och smaklig som möjligt '— oci + med ' D-vitaminer; detta "gäller | en modern människa förmår kon. äxlande — > ? & häl. sumera På en hel månad, I lksoöm förr:även omväxlan nå . gulan, som på 100 gram'innel in helt enkelt vardagsmiddag|så. skall den helst. även vara nä. ler ej mindre än 180 internatiö- ; nella enheter. D vitamin. Aggula « avskedet sade prinsen till värden: i. — Jag tackar .er så mycket, det var verkli en gen också något att. tacka för. pov Det är: ju alldeles givet att fö- dan utgör :den'egentliga grund- ” valen för vår extstens, men man undrar "ändå om det gamla ord. on |språket',”maten är halya födan” oc . — en. något "dunkel; paradék — co kan ' datera sig från den svenska stormaktstiden? : ” Troligareé "är väl att det är av ett 'seriare da- tum, när man gått in föratt äta bäde '-.måttligare,: och vettigare, - så att man även orkar med. en god portion -andlig. spis och. an Coco nan nyttig. företagsamhet. = - Modern mathushållning behö - ver för den skull inte vara spar. . 2.000 - ägg." har Errarpe: hönseri där man verkligen kan säga att | kläckningen går 'på löpande' band Men äggen Måste. vändas för att de' små Hven inte skall bli sneda utan få rätta proportioner” - öch geno att vrida på en ratt vänds alla. äggen på en gång, en proce. "dur som måste. upprepas rätt :of-) bä gästabud, :.ett ord som kommit alltmer : ur. bruk,” vilket inte är så svårt a att Redan Platon gkrev ju "om gå riet här 'urgamla anor i den ct wiliserade i världen, Vi :skall inte! tala om vad de gamla romarna kunde. åstadkomma 'i den vägen, i) där enligt sägnen en känd gour.; mand alldeles” solokvist' satte 1. sig en middag värderad. til ca. 80.000 Kr, i "svenskt" mynt, ” Och: ändå tuggade. hån' inte i sig de äggvita, d.v.s. att "äggets' äggvi- teämnen. innehåller alla de. livs- viktiga: aminosyror; . som: måste tillföras + + mänhiskans organism; för: att : kroppens. cellstruktur skall kunna' bibehållas, Särskilt viktigt är det att barn och väx- ande ungdom. liksom personer i konvalescens :, efter ' tärande sjukdom eler större operationer får . rikligt med biologiskt fall- värdig äggvita. = > sr "Långt: före den möåderna nä ringsläran. har : människor 'där- för "instinktivt använt ägg för att ge sjuka och ansträngda indivi- der den näring de varit i behov av. Äggets' speciella näringsvär- de för människan är så grund- r både: rol DIA het heltke: komma: en gång. -kunglig höghet ” läte är melll Ita. "Den nykläckta. kycklingen får genast" ett nummer fastsatt och det numret”får 'den' behålla hela livet. Det är av stor betydelse för hönseriet att man känner till ut- vecklingen;' Stammen, behöver ju ibland - förnyas .och då skaffas ” tuppar. från andra håll. Varje ägg är också numrerat med hö- nans och stammens ' nummer så "nog vet hr” "Pettersson varje kyck- mOT, mormor, mor S lock t. OM längre” tillbaka, hönseri skall som sagt om s tusenärriet ov . beskådade undret”. om av cirkustolket” 4 blygti "0 eg > — Lever de' allt med varandra? TN —"den 12' febr, 1623 enligt till- rande, så att kroppen med en l gängliga källor i Riksarkivet ringa. mängd : föda får i sig så co con . sr p -+ Errarps kvantitet som möjligt av > et mer ån 8 rr vn ni det då " |25rärsjubilera och att de: gångna | livsmedel .: antiingen steg eller | murat av erfarenheten och vårt skyddar därför barnen för eng- tppvaktni; z Töjande ärter han or itaminer, proteiner, > - årens. arbete varit framgångsrika stod stilla i priserna. Då begär-|folks näringsvanor, "att vi vetlelska sjukan lika bra som torsk- r a dr vi i köper ott nylt får: i fav dk ' SR Ste bucklor, middag: ' mineraler och allt vad de nyttiga ' leverolja 'och : ultraviolett bé-|oxstek; fårstek, kalvstek, stekta : beståndsdelarna kallas, därom vittnar prissamlingen' med7 : et oo Til de godaste och. nyttigaste H . pokaler, orreforsvaser, hur svårt det blir när som under a de-'vi. fri ”prisbildning då det ne var gratulera, äirektö silverskria' ”och de mängder av ståtliga” garäntipriset ' visat sig kriget äggbrist uppkommer, En- strålning. "Dessutom innehåller hjärpar, stekt gris, hårar, höna] födoämnena hör. utan tvivel ägg. : ren till er st "Ja diplorn :— Så "många att hr Pet- vara till ingen nytta. " Och det | ligt de omfattande individuella] ägget ' avsevärda mängder av-i Slag och . skattade pig förkyad a |Detta kan inte nog .ofta poäng. . — Jubileet! : Vilket: jubileum ? | terssoh - fått lägga upp ett lager kom 1951. När vi så kom fråm kostundersökningar, som under | tabellen: ej upptagna vitaminer Eg tt "hushåll utan ägg är . laptit genom att mumsa på oliver, Kaprissoppa. z och. vinkokta.. slån. | I — Jo, di — vilka erövrats” un- mig i sin. Mänst fös.är. > haft der ären. Ib so dtill augusti 1952. visade. det” sig (Pc orts..å. sid. 3) Se sista världskriget. 1942—1944:ut-]” (Forts, å sid.:5) ET
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.