man YVTEYTRE TNT EFTTT ERE för SÖ TYTYYYYYTYTTYYYTYYT TY YFYFYY FET N M - MM ” | | ! i so ARA - Fe RR Res UT SN SE VEN E NASA NA SÄ A arsa Ava vassaa NS ENN va tryvvvr Vv tv + . | nn | . - ss ” | Y | | i | | NS . — ränorus IDNIRG . = Sn öch kvarn vid |1890-talets mejeri. | fick kort historia Killebergs. sjö kl. 18.01, > Mo lll -. ma och så. ville dom att jag skul- ve - Till fHydda tider återgår min tanke än så gärna, mig vinkar från 4 förflutna år så mången vänlig stjärna. Välan, vem följer nu mitt tåg dit som min hem- on bygds sjö den låg. Nämnda sjö MV Dagens Hamn: >. TORBJÖRN,. / | Solen går upp kl.'6 48 och ned kl. 17.59, i Morgondagens namn: Solen. gå pkli 6.45roch ned Dagens dikt: >. Sin bana solen är : "oupphinnlig : höj vad oupphinnligt: är &er jorden . ov färg. och glans, "(VIKTOR RYDBERG. ). billi LL Pessimisten och optipisten.. Kinkigt Uppdrag ' .Handelsresanden' Var just hem- : komiien från; det", vilda! Borneo) ochiförklarade' att han aldrig mer|: - tänkte" ta anställning" "därnere, : -— Anledningen: är, 'sa” han, attl: jag jobbade: på'en charkuterifir-|' 'le"ge migiin i” "kannibaldistriktet och! göra reklam för kallskuret! -- Tågkontrollören + kommer till en: äldre dam” och: ber att få 'se: bill fjetten,” Hörn cker' borlona. en iklipptång. ” —3 Vad 'ska jag med den? tål 'gar han mycket förvånad. ' Tja! idag pblev också royckell| förvåhad, ' svarade" den '. äldre 'da-|! men, när er köllega i spärren be-j]| i jett' och i: stället -gavil mej den här fmanicken, ev x det, som: synes, inte] la” i: norra Bohåslån "ände 5 häromdagen: att'lärarin-]| nan efter att ha förklarat rymd= ltså. centilite? och deciliter och: liter, " Vad kommer! . det över litern? 7”— Det är korken! svarade en förhoppningsfult tioårig” pojke, " SS sitt ändra a fr Ian) Vv När Maurice :häde hållit -på i ö hän” av prästa | on, sudo! denne, jag; hade kommit hit för -. att bikta dig, änte skryta, . ej en ohge dä ä" attan! vard : leken är ändå det enda : Hm betyder något. = inte 'sant, . i ngar Är inte. maten färs, Grannen: be För kväll nå hr Andersson, te er fru, "eg jag när a kyss Andersson: > .BÅg ni allt & Haha! Nej,' då klor inte hörn 3 BAR ONVEN var | Jag arbetar ju på natten, dagen TAR) I Ni får allt ära förle låg i en fullkomlig ödemark, In-' ga vägar fanns, utan endast på fär och . fårstigar kunde man komma dit, Detta berodde väl delvis på att sjön utgjorde gräns mellan 'Veinge och Kunäreds socknar, ifrån sjön och till-de två närmaste byarna, Bollalt i Knäred och Killeberg i Veinge var det cirka 2 km. Som barn gick man ofta till sjön om som- maren, - ty på Kunäredssidan fanns det'så 'utmärkta badstäl- len bestående av långgrunda vi- kar med härlig. sandbotten utan stenar, och innan man hade lärt sig att simma, var ju detta idea- liskt,' En andra orsak till att Knäred och Veinge att man : ibland mäste hämta korna där, då det var mycket varmt ty då spatserade de ut i dessa långgrunda vikar för att där vara mera fredade för brom- sar och flugor. : Det ' tredje ärendet till sjön var aft där pröva sin lycka 'som fiskare. Jag minnes att jag där Killebergsån rinner ut i sjön, på en halv timmas tid en gång drog upp .11, stycken silverglänsande 25 och 30 centiméter långa mör- tar. En. gång fick iag och en an- nan jämnårig pojke en gädda i garn som nyligen förut hade slukat en något 'mindre ayv sitt eget släkte. Vid sjöns utlopp har jag dragit upp många laxöringar —: väl de vackraste. fiskar man kan tänka sig. En gång drog jag här upp en ål som en-vecka för- ut hade bitit av reven och tagit kroken, Nu fick jag "både" kro- man besökte sjöns stränder Kd ken "och halva never Kiltbake AVGAENDE ORDFÖRANDEN, Vi Veinge på” lördagen ett talrikt besökt årsmöte på Veinge hotell under ordförandeskap ' 'av lantbr. Olof Olsson, Genevad. Styrelseberät- telsen, för vilken Laholms Tid- ning : tidigare» "redogjort, lades med godkännende till handling- arna. . : Till ny; ordförande etter: hr Olsson, 'som innehaft uppdraget i 5 år men som bestämt 'undan- ordf, «B. : Eric Larsson, Tjärby. omvaldes Eldsberga, David : Andersson, Gunnar ' Eriksson, Arne Johansson, Bökhult;-' berga : och; Sven Olsson; Tjärby omvaldes. '- Ombud till kretsens årsmöte 1954::B.: Eric Larsson, ") Arne Johansson;" Erik Gunnars- son 'och Gunnar Andersson med Sven. . Olsson ”'o. Malte Nilsson s, Ombud till förbundets 1 B. Eric Larsson och Gunnar > "Andersson med. Evert Jönsson. och Erik Hedblom som ers. "rv Mot DT > Styrelsens förslag till! "skjut- program, fastställdes. Hr B;.Eric Larsson "tackade" den avgående Skytteförening bade - bad. sig , förlängning, valdes v.. Till 'styrelseledamöter för: 2 år : Tönnersjö, Malte Nilsson, .Gene-; vad och Ingmar Persson, Veinge : oIbyc. Suppl: Hilding"! : Wulff; Elds-+-ordfi bäden för” dennes stora” 0. B. Eric Larsson, Tjärby; nyt "ordf; SS "Veinge Skytteförening[ OLOF CLSSON,- GENEVAD,;. "OLOF OLSSON gedigna : insatser, inom förerning- er, och hr Olsson framförde. ett Herbert ";; Andersson, '.. förrättade" prisutdelning” enligt tidigare i i samband med styrelse- bérättelsen omtalad förteckning. Mötet: avslutades med nätional- sången, - ock" därefter vidtog ett animerat "samkväm med supé, i vilket: många skyttevänher' del. ände ; ordföranden” - ytterligare i Gö BORG i dag. ID En = B8-årig. lägenhetsägare] från Hova, Einar Eriksson, för des i på . söndagskvällen in till låsarettet i Mariestad med så svåra skador "att läkarna inte tror sig kunna rädda honom till livet; : Eriksson häde fått brott på skallbåsen, svåra blöd- ningar i hjärnan, blödningar i halsen och-höger arm avslagen, 29-årig f. d. sjöman från Gö- teborg, =. = . Misshandeln skedde i Eriks- sons bostad i Hova. 29-åringen och en kamrat till honom, vil- ka. redan tidigare är kända söm - :notoriska : bråkmakare, kom vid 20-tiden på-kvällen ee a TVÄRTOM. Den här stolen vil jag verk. ligen rekommendera, Om dagen är den en utmärkt fåtölj och på natten kan man med bara ett handgrepp, förvandla. gen till en skön säng. Professorn i astronomi: — Lå nog inte köpa den. fall kan jag nog Men hår:ni ingen "modell som kan va- ra länstol på 1 natten och säng om - BARNABÖN En liten pojke låg på ett sjuk- hus, u, men han bad sin aftonbön varje. kväll i alla fall. På väggen ovanför hans. säng hängde” gm väggbonad med änglabilder. M rm n dag togs den ned för att Fvät tas, Den kvällen blev det ett kx tet tillägg till aftonbönen, Förs en djup suck och sedan: : -— Ja, och gode Gud, i natt får du väl själv ta hann om mej fö) änglarka je i tätten sc 0 vel | byllad. ” då . han misshandlades av enå Han kunde inte tala rent d HE på att. Eriksson, som g terist, märkte att de båda” tade”sprit Och: sade till dem”: lämna”. huset.” "För: att få iväg dem 7 han "demtut: «till son, ” som dock: till” en början värjde sig Vi 29-åringen fick; -stätligsa fatt på en kraftig trädrot och med den. slog: han till Eriksson, så att denne stupade och blev lggande medvetslös. st Mc-döden'tIurar ” KÖR .VETTIGT. ' M se . . ” tog och därvid blev. den :avgå- jade: bråka öch” överföll ;Eriks- + Joél Paulson berättar om sin barndoms & sjö på "gränsen mellan | och glädjen var stor, ty kroken hade jag betalt med ett helt öre i Alehulernas handelsbod. Ja, detta var lite om sjön vid dagsljus i sommarens tider, då den nästan runt sina strärider hade en bred krans av vita och gula näckrosor som gungade så näpet på vågorna i den ljumma sommarvinden och där de färg- granna änderna tycktes trivas så bra. I sjöns mitt låg jungfru- ön med lövskog. Den sades heta 'så emedan på den kunde man stundom få se den vackra sjö- jungfrun när hon behagade sti” ga tupp ur sitt våta element. Ja, nog för att sjön var intressant både ' sommar 'och vinter. -' Jag tänker på när den var tillfrusen, vilken härlig -skridskois ' den bjöd på, visserligen bestod vå- ra skridskor endast av träklos- sar på vilka vi fästat gamla lie- ryggar, men det gick ganska bra på detta sätt också. vi ' Nattetid, isynnerhet mörka |höstkvällar, ville man inte gär- na dväljas i sjöns närhet ty det gamla folket i byn — 80- och 90- åringar talade om att de inte 'ba- "Ira sett förut nämnda sjöjungfru utan även: skogssnuvan i Jons- nahults : ängar, och bäckaman- nen eller lyktemannen där bor- ta'i kärren på Veingesidan. Näc- ken 'spelade i den Tilla forsen vid åns utlopp från sjön, 'och upp i- från Åsbyggeshållet kunde mand. stundom få höra en myring' som ropade myring ' var någon som, en . gång hade blivit ihjäl- slagen men icke kommit att bli begraven i kristen jord. sas Men så — om jag icke miss- minner mig var det år 1888, eller däromkring .— fblev' det liv 'och rörelse här vid sjön. Sven Peter Bengtson; och Johannes Svens- sön i: Bollalt hade i förening ågra andra lantbrukare, i Veins "skogsbygd 'och i samråd med'. Klinker i Laholm lyckats | få.till stånd ett mejeribygge wid sjöns utlopp. Johannes Nilsson och August Nilsson,” Bollalte- bygget. —.. på.. den tiden unga starka "pojkar -— 'anställdes' för att 'gräva” en kanal: : genom "ön grusbackeé på Veingesidån: ' An: | dra arbetare anställdes för. att dämma ' till sjöns gamla utlopp |" samt ; samtidigt. ordna så att sjöns :vattenstånd blev avsevärt höjt;" på 'så sätt kunde man un- der torra somrar förvara en ån- senlig mängd reservvatten i 'sjön och isynnerhet på nätterna göm- ma på sjöns tillflöde; Mejeriet skulle." kombineras ''med - kvärn där lantbrukarna i orten kunde, få "sin säd malen;' ty 'de gamla : skvaltkvarnarna började vid denna tid icke "mera använ-. t das, 'de malde "mjölet för" grovt. ; | Vad "kvarnen - vid' mejeriet be- träffar så stod ”Myllehansen” i i | Körsveka för att bygga den, och én, den. fick ett väldigt vattenhjul Som skulle' driva ;:både kvarnen och mejeriets maskiner;' Väg "anlades från Bollalt till sjön, ävenledes en väg från Kil- leberg och dit; men 'alla må 've- ta att det "var inga autostrador. Så "stod : kvarn och mejeri en vacker dag färdiga. En mejerska från "Skåne anställdes. En änka från . Bollalt : vart hennes .assi- stent. Johannes Jönsson, Bollalt tog sig.på, att köra mjölkskjut- sen. från: Knäreds-' norra ”de 'Tvenne andra från: :Veinge skogs bygd hämtäde upp" mjölken från byarna ? där. Per Bengts Nisse, boende ett stycke längre néd vid "lån, "var en'stor humorist. Han sade sig skola slå sig på att upp- föda smågrisar, ty när allt disk- vatinet från mejeriet kom ut: i ån ' så blev ju :åvattnet som skummjölk och sådan mjölk var föda för svin, På nätterna bodde inejerskan helt ensam här men hon var DÅ I RIÄSDAGEN SA ULADES het: lämnade talmansklubban tl den . från Kris r förstå pårgen, inför där ”M ta > söret togs denna Qrel när Aldersprosidenten prosten Hallén över- Rye. talmannen, Gustaf "Nilsson tinehamn.' Det var en a öktoberdag I år På Drottningholms slott satt her tigen-regenten, :'inbegripen 4. ett samtal "med gunstlingen ' Reuter-" holm > och några "medlemmar, av rezeringen, Herrarna hade trevligt. | Men ' plöteligt hördes "ett "skott utanför 'slottzfönstret, följt av hö- ga rop och bullersammia steg från | lvaktpersonalen, = + Hertig Carl och hans sällskap ade upp, villrådiga och. bestörtä., Reuterholm bad -hertigen och de: andra - stanna - kvar, medan. han siälv sprang ut för att ta "reda på vad som försiggick. =. ov Det dröjde kanske fem minuter, varefter Reuterholm”" kom . i källskap med en ung fänrik. — Det är en allvarlig 'sak fom 'har' inträffat, "sade "| Denne yngling; som :har befälet över vakten i natt, blev utsatt för ett 'attentat, Men berätta : : fänrik Netherwood. Fö riken vände sig till hertigen. — bg tog mig en promenad, slottsparken, för att se om allt var som 'det skulle vara. 'Plöts- ligt rusade tre" 'svartklädda > imän' fram,” och "en av dem: utropade; ”Där är han, hertigén, som fört vårt Jand "i - olyckaP! : Samtidigt |)” som :jag ropade. på vakten sniall ett skott och kulan snuddade ;vid. min | arm. När vaktkamraterna hunnit ' fråm hade” karlarna redan: försvunnit, "= i Em "Attentalsmännen. förvi xlac tydligen” fänriken '; med ” "hertigens | Person,; avbröt Reuterholm, Herti- riken- lämnade nu salen ned öfte äv hertigen att denne Komst. £ s Hertigen' var. blek och. kände : sig: illa till. mods, Detta! oktoberskott i; Drottning holms slottspark kom att blibed stämmande för fänrik Adam Ereda rik 'Metherwoods öde, fast inte : på det 'sätt'han tänkt sig. Under den fortsatta. undersökningen” upptäck-: tes nämligen, att attentatet mo hertigen Nar” simulerat. . Det vär fänrikens egna vaktkaprater som upptäckt bedrägeriet och avslöja" de : detsamma; ' Netherwood 7 klarade att han. var ensam. om planen" för 'ått fästa hertig. Carls uppmärksamhet” vid sin person och därigenom påskynda sin beforäran. Inom; hovkretsar” var man ”emel Gunstlingens förtröosnde 'hös her gen hade : nämligen "börjat" och: genom att "visa" vilka heter 'söm omgav. häns "böge skyddare hade hän" Höppats Kunna stärka sina aktiers. oci, A det simulerade attentatet ver. håäns egen idé, och hån"var fullt” att fa Korisekvenserria av sin han ling! Han "förklarade sin vara att få. lämna. Tandet söka "främmande krigstjänst. M Så lätt var emellertid inte af fären : ordnad. -Det var. fråga” fom åtal ”och fängelsestraff. Men .på Reluterkolms: ; förböner "inställdes åtalet,. sedan Netherwood givit ett löfte /att omedelbart lämna: lan- > Han for: till Frankrike, och det påstods att. han: äv: Reuters holm försågs med en. rundlig res- Här Sståtar första avdelningen. i berättelsen omm. skottet i. ”Drott- li k.. Fortsä gen blir som en roman, med :den svenske fäntiken ' Adam ' Fredrig Netherwoda . gom huvudfigur, ” "Ett par år efter -landsflykten' återfinner vi. honom som .ryttmäs- Reuterholmt | «1 gen 'är allt jämt. omgiven av, FE "Me j atethersidod håde ' befordrats! . Fänriken förklarade” bestämt. att 1 tj beslut "att" göra karriär 1 franska armén” under Napoleons; lysande stjärha, "Om 'han' &n gång 'åter- kominé ': skulle ingen behöva s se nedlåtande på honom, = =" 7 Och: den svenske majoren höll jpå att. skapa sig ett hamn i den franska ” armén, 'Av ' alla - möttes jhan” "med aktning och förtroende, Men! sällan såg man honom delta tillsammans med ” kamraterna i lada Jag och :upptåg. Det var en= i.dast 'under striderna, när han stor- made ; fram med sina män, som han visade” ysterhet och glädje. Då skämtade han 'och” skrattade samt fick soldaterria med sig, precis som de: skulle; svara på väg till. en a arr det i i det "stora ”Haget id -Pyramidernå, "som Napoleon iDet var: många svenskar, som under denna” tid sökte in ”Jlycka få kunde; mäta sina framgångar med : Netherwood, ,: När hån ' reste Heide, hans kamrater vägrat att ta om? i: hand, Ännu hade han glömt den skymfen. Men han hade, 'beslutät att skaffa. sig upp- | rättelse,” Oftast undrade "han hur kamraterna" ru skulle béte sig, Om han vände åter; till sitt ind. Han visste "att... "def insate hen gjort somm officers i»: "Napoleons segerrika I u [armé feke vär dem obéekaånt.: att : återvända, Och" kriget 4 såtte,' 'Nu var: hän adjutan generals Kleber,: - och.! "fälttåget . + Egypteir.5.var”. lyckligen :genorhfört) brigadchef, "2 ! Det var som frans] åter. sätte. sin: föt på ivengk, Jm K. Han” hade inger avsikt-att: si kvar: ii" Sverige, och vinterheller: .konm: han "tillbaka ' sig. upprättelse hos” kamrater" och vänner” ”Elans ” lv hade fått en ny inställning, och "skottet i Drottninghölihå pp öck/| dess; följder” bekymrade”. hönom inte? längre. Om; han ågon: gång näpmast med tacksamhet mot ödet, som. ört honom ut, till vidare" och eh” hjälte, föremål för” vallas, be- de mr gått i" uppfyllelse. Från de Högsta ” kretsar "kom änbjudningar skönom, och det kunde”öckså anses söm en” given” sak "att han få "en: framstående : militär id något. svenskt i utländsk krigstjänst, 'men ytterst! »"Tett så lidelsefullt Åntimt förhålla | övertygade om 'att er kärlek kr av 4 blir: Iyckligt,: när kanske ena par«: alt skaffat: "gamla I nig "för framtiden fundran och aktning: Drömmen ha--| - i lörtroliga stunder Svar "till Pledse hr foktiskt n”: Joy skule to, att den dör pojkar | känslor för er har svalnat, men i likhet med de flesta män tycker ”abehagligt” att säga därav hans konstiga —. uppträdande, ”EZer. också kan det N vara så, att hin har fått för sig att ”ni-skanske är kär I någon - annan, Därför tycker jag att ni ska ga "honom rent.ut — men då får ni öckså Yesigneta om svaret blir att--han inte längre är föra älskad. Om ni är säker På att min första "tolkning är den rätta kän nt I stället bara nönchalera - vc hönom :== "d.v.s. vara kamratiig ” och vänlig mot honom som mot ” fer bekanta men absolut ingen- ing mer, Skriv gärna hur . och hjärtlig hälsning, ser get år e it r6aliie. det rent-ut, on var till "I, ”; Vilken tur, att S ni tycks ha få upp ögonen för. a vad er manlige vän går för. Jag höppas ni förstår ett hans "blyg. het” bara är renodlad exotsm, Hans önskan att bara träffa erpå kväl- len béror helt enkelt på att han inte vill att någon ska ha reda på er vänskap, på det sättet är han ju fri att göra ellt som roar ho- nom, Kanske . också med -. andra .' flickor, I ert fall skulle jag säga ifrån en gång för alla, i synnerhet - som Inte heller ni tycks vara så - vidare förälskad, sådan man . ska ni inte låta bli ett hinder för ” att träffa era ' andra vänner och kanske så småningom också: den. co rätte. "Med hjärtlig hälsning, . "Galle" S Svar vill Stamral--hustr ”; För var det "brukligt" att den coin äm jen orden" tackade för densaininn' vid någon av':kungens offentliga :. audienser, " Detta har dock fallit mer och mer ur. bruk, Orden an«.: vänds. vid högtidliga tillfällen, t;ex, ] bröllop och endast till frack, I vissa fall anges på bjudningskort eller kallelse ”frack med ordnar”. Orden bärs: på : frackens vänstra sida, dock ej på slaget, Minlotyr« . ordnar kan ni säkert skaffa genom - närmaste - juvelerare, : I - Mauritz Wingårdts . bok ”Så kår det till” finns ett utmärkt kapitel" just om ordnar och deras användning, Med Toning och lyckönekan, - sill - ar Hm "Kär och iycklig gösso, Kära vän, inte kan Jag avgöra om ni begår en kynd eller Inte, Dlir=' emot kan jag bestämt säga att ni; Båda 'två är på tok för unga för de, "Även "om nl nu båda är ful det "eviga”. slaget, så brukar käns." |" Nofna skifta! hastigt Just. i tonåren. IT pe hur går det då, ont er "fäst. står, där med ett ovälkommet i litej barn?. Jä, vil är säkert. ridder- : lig; n tror ni ätt äktenskapet | | tentor känslor redan:-har slocknat? ., 1 Svenkka-flickor är Inte heller -mog- nä;:yare:slg till kropp och själ, för ...:. 4 | intima. förbindelser vid så tidig ål= .: 'der;" Glatt kamrats) kap, romantiska — ... -svärmérier «och tarésen på utbild=....,, , sådant Bom ' > |-passar bra mycket bättre för fem= +. tonåringar att tänka på än passlo=" . .perade "kärlekshistorier,'Och efter= - ker innerst inne, skulle Jag vilja: råda er.att försöka få över förhål« - landet på mer kamratlig basis igen.” "och: absolut "inte, träffas fullt så av er kunde fara hemifrån ett slag känslorna. Skriv gärna- igen, Jag tycker både 'ni'och er flicka ver- kar. så tara: och barnsligt upprik=" un t 1 reta skulle - - gämnia , härjedaling', som skjutsa en > Atmihstone i sitt eget sr tycke, —mycket -mångkunnig stads«, 'bo.i släde från stationen, När. den . gamle lade en björnaktansfäll ö över” ' Netherwood: kände, egendom- g, inte "alls tågon känsla av . Tvärtom undvek” Han ”stör-” fe sällskapsliv så mycket som möj- ligt. Och till en av de äldre kamra- terna ' från fordom. yttrade han; som. tog mig i' försvar efter 'skot- tet vid Drottningholm; därför : att. du kände” rätta förhållandet.” Själv” var "jag bunden av min tystnads- plikt mot dem som "givit mig or- der, Men. därom är inte lönt att tåla" nur Hur tror" du' det hade gått om jag "misslyckats i Frånkz rike och kommit tillbaka 'hit, fat- tig och" utan. yttre utmärkelser? V Då hade den gamla historien tagits]: Jupp, och ingen hade velat kännas -vid mig. "Att jag lyckats är sant, jag har: haft framgångar mer än Jag vet att du var. den endel; stor och stark och icke rädd av sig. Då en ortens ungersven en mörk natt skulle försöka skräm- ma henne, så var det istället han som blev skrämd, ty mejer- skan sköt ett skott i Iuften med sin revolver och sade att om icke spöket - avlägsnade sig så komme hon att avfyra ett skott strövet fram år re "vid ,ferate franska, förmibtet, och "kört tid "därefter" mig att icke tro 'på annan "vän- som ”adjutant hos” "general " SS och major i franska armén. Det hade. varit hårda år,” med sammeanbiten energi hadé p :husar=-. Jae flesta, men livet har också lärt alm "skap! än den: som” ”knytes under ;'gemensam . fara,' då tan "måste ta rv vara på de stunder dager ger, ” alldehstuind' nästa" dag kan betyda . Han var nu ”tubo- slutet. Kriget gör oss till fata- - Av et. gore lister, det gör. 058”. surdérstondom ubglomliga lättsianet fanns" nu. hårda och skavar” ofo i "blodet. denne: - — Ni ska lägga håren neråt. Vet "ni inte," att: det blir ”mycket :: / varmåre; om” mah lägger” "håren - fe närmast kroppen? - " - St Den . gamle ' följde rådet : men ' kande inte åta” bli -att- 1e;”- : -— Vad skrattar ni åt? blev den” iterade Komshentateri,- " >—. Jag.i tänker: på i björnen." sa” härjedalingen, Vilken idiot! han kände till en så enkel sak, men ' det ger också allvarliga tan- kar, då man liksom vill sluta sig inom sig" gjälv- tillsammans nléd' ” Gud. "Allt annät blir ämått; "Flär- tt aid restex Nethet- - wood tillbåka till” Frankrike och; deltog i en "expedition mot" de Upproris] -naino;, Bittills hade "han "gått en ot ve gött - som -osårad ur de många vc bataljerna "på -slagfältet. "Men på . vt S:t "Domino fann :han sitt slutliga- oc öde «i ”den tysta drabbningen”..— gul febern. Och Härmed var sis- - ' ta "kapitlet skrivet om skottet i Drottningholms slottspark. - till och då icke utan mål Till att sköta kvarnen anställdes Carl Johansson ; boende. ” vid gränsen mellan. Bollalt | och Forts. å sid. 6. ofta,. Allra bäst vore" det "om 'en --v ss vn — avstånd ger alltid perspektiv på «>: måste ha varit "hela livet som inte = €?
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.