- rarinnan säger att sådant inte pas- : Va frysa om benen och varför I: rarinnan fed ningens = område är. tydligen "inte ' IKurier sysselsätter” sig med den! iz iseklet var ungt och hundra år före ” jvårstid hade nan faktiskt hum om -Iren och berättar att år 1851 utbars : tvar- ”ODUYATR SMFATET YAHOLMS TIDNING — | sar sig för flickor, . medan elva- åringarna: framhåller i sin insän- dare att de inte kan inse varför de i motsats-tll pojkarna skall beh ägrar dem likställighet. > ba friarbetares. timlön. tredubblad sedan år 1939” STOCKHOLM. (er | arbetarna. Rent avtälsmässigt har De nas timförtjänster fördubblades från förkrigstiden fram till. : '1950 och var två år senare nä' ? tan tre gånger .så stora "som" . 1939, Räknat från krigets slut" - 1945 till 1952 steg timförtjäns- terna till ungefär det dubbla. För de kvinnliga "arbetarna är "ökningen större än för de man="' liga, Uppgifterna Jämnas av LO- ekonomen Nils Kellgren i en över- sikt i tidningen " Beklädnadsfolket över utvecklingen på löneofiirådet sedan förkrigstiden. I: förhållande till anor sedan" 1945 blir:det en inte obe- 4 tydlig reallöneförbättring. Den kan beräknas till 20—35 proc, » beroende "på inom , vilket område. man är : biffror avser "löneut- vecklingen för manliga och kvinn- liga industriarbetare (inräknat lön under semester, övertid m, m)). > Öre” per timma Män -' Kvinnor 1939. 'L33 :' =, 0,84 1945 1,90 ” 128 1950. 272 "> 192: jr 1952 384 . 2,69. 3 Ökning i i procent .- . 1939/45: . ok 45 50 1945/52. 14102. + 113 1939/52 + 189, + 220 Av stort intresse är i detta sam- manhang på vilket sätt löneöknin- gen kommit till stånd. Hela öknin- gen kan ju inte tillskrivas de av- talsrörelser > som ägt rum sedan: 1939. En stor del av ökningen har uppkommit genom sk. löneglid- ning. Denna kan anses vara ett | sammanfattande. "uttryck, fö '- förhållanden "under vilka] ivar. ute på husförs Bonden. Vi var känd för att; sätta honom på det äl "ge "honom" en riktig! ” förståndsteåga: Ed Kan V. säga mig hur Janet — Jo, när Elias for upp till - himmelen gå bytte han inte om) hästen; : Apropå postverkets, Å "+ service : sÅ ”BERLINÉ Postverkets kräftgäng] med härisyn till servicen på utbär- bara: iett' svenskt bekymmer. "En kåsör. i västberlintidningen Der betydligt ' försämrade servicen hos vill om den gamla tiden, men" när! (vad tempo betydde, skriver kåsö- posten i Berlin inte mindre än tolv] gånger t— låt vara” att ståden' då åtskilligt - mindre . befolkad. lÄnda.; still. år . 1916 : utbars posten; åtta gånger om dagen och: under ären 1917-45 tre gånger vardagar; samt "en. gång . söndagar, Numera får: berlinarna sin post ' bara tvål Berlins, postverk. » Säga; vad :man/' ånger på vardagarna. och söndar= .jearn inte alls. « VS D "Vä rdefull Vecko-Journalen -berättar den] här historien; ” » "När Tage Erlander vär. n liten); pilt hemma i > Ransäter ogillade: "de: stora elaka gossarna & trakten; hans .upps och tog varje till-' fälle ; al att: klå honom, När, situationen föreföll hotande träd-| de mamma Alma ut: på: förstu=! bron och ropade: i "+ Slå inte Tage, pöjker. Han, ska köstes påt ' - vaAnktoriserad ä översättning från! Värmländska: — Slå inte Jago lönenivån utbildats. En annan del 'av ökningen, är att tillskriva 'se= » mesterlagstiftningen, en annan del ramavtalen : ; under «+ de ";egentliga "krigsåren. . i Uppdelas - löneöl ningen: på dess 'olika komponenter i kommer man :1939/52 i ören idärav på grund av . - isemesterreformerna " 1940 och 1952.:::; ikrigsårens-ramavtal .” "andra. avtalsmässiga : jförhöjningar . - löneglidning ” a » |”statistiska” . orsa= . ot ker vesreresere ns 2 3” i "Av sammanställningen . framgår att den s.k. löneglidningen :spe- bt största rollen för de manliga d vara; ett: bevis. på' der: -produktiv! "för hela industrin till följande. er pe | grupper. I En?” betydande” utjämning . i betydelsefullaste. sont inträffat un-” Ider? kvi mycket väl kunnat häv= da sig: En viss utjämning av för- | hållandet melan kvinno- och mans= löner har. dock inträffat, 'Det kan get hade kvinnorna ungefär 63 proc." av männens löner. Denna andel har efter hand stigit och ut= fgrorde under senare år 70 proc, Löneutjämning yrkes— manchettarbete. Om man studerar Töneutvecklin- gen för andra grupper är de egent= ga industriarbetarna, " skall man n | finna "att de anställda inom de 8. kv Servicenäringarna inte kunnat hålla samma takt som det manu- ella arbetets representanter, I för- kållande till |. exempelvis tjänste- männen" inom industrin torde ' ar= betarna ha ryckt fram i snabbare takt. En utjämning har ägt rum; I inte få fall torde numera yrkes- arbetarna ha genomsnittligt. högre lön än genomsnittet för lägre kon- torspersonal. "= Samma = utveckling kan skönjas på flera områden, ä även t.ex. i förhållande till statens och - | kommunernas" arbetare och tjänste- män." Härvid - har emellertid inte tagits hänsyn. till de. åociala för-. mänernas betydelse. Det är emel- lertid : påtagligt ' att även på detta område: , en. "utjämning ägt rum, . I Ifråga om semestern är skillnader-' na numera långt mindre än vad de” var under. förkrigstiden. Det finns ingenting som talar för att tenden-" sen till utjämning även vad gäller sjuklön samt ordnad pension skul-' le - upphöra, Tvärtom” synes det mest sannolikt att utvecklingen un-" der fortsättningen av 50-talet skall Igå i tecknet av utjämning på dessa s-.centralä område: Man' kan hävda; som -exempel nämnas att före kri=| ' Stj äl skölidrotten ” alltför mycken tid? STOCKHOLM 2 Idrottens belackare "57 till" "storms mot skolidrotten och be= '. tecknar den som skadlig. Ung- domen ' försummar . sin läxläs- , ning för träning.” Det går inte . : att. förena skolarbete och id : rottsutövände, heter det." , ">: AH anlägga den synpunkten på TIArott, -riksidrottsförbundets organ. Det "skall 'gå, förutsatt att idtotten "nte; intar: en. överdrivet central ställning i intr fö heter det vidare, Jag har 'svårt att tänka mig,! fortsätter artikelförfat- taren, att en förnuftig träning uns der: vinter. och vår skall behöva stjäla tid, från” läxläsningen. När man kommer: hem från skolan på eft idd. "trött > och - många att tåck "vare. öv betskraft till servicenä, "övergån; har vidaré skett till förmån för låg-- lönegrupperna: . I längden: kanske detta” kommer att! visa sig vara det | "efterkrigstiden, om "man bes” gränsar 'sig”till" äidelsernå' på a betsmarknaden. Te Har ni tänkt a på hur. förstånd q det är av naturen att placera” de flesta träden ute på landet i.s' let för i städerna? . - "| sju miljoner kr: = ». Båstads sparbank Båstads sparbank har under- ” 1952 passerat de sju miljoner- na; vad det. gäller insättarnas tillgodohavande i banken, Det. ta framgår av. den berättelse över. verksamheten, som. ban-. kéns styrelse nu avgivit. .Ök- -. ningen av insättarnas' behåll. ning har under året utgjort i - det. allra närmaste 400.000 kr., eller kr, 398.622:95, . I räntor har insättarna -. gottgjorts kr. : 208. 411: 86, Under året hår på olika inlä. ningsräkningar insatts samman- lagt kr. 1.502.514:29 i-2,238 pos. ter och uttagits. kr. 1.307.306:98 i 1,593 poster, Till barn inom Bå- stads köping har under året ut- delats 48 st, motböcker med ett gåvobelopp av kr; 38:— pr mot. bok. Sedan ' denna verksamhets. gren "upptagits har-sparbanken "i form av gåvobelopp utdelat sam-. manlagt kr. 4.810:— å 1,098 mot. böcker. . Geriom '. sparbössor har under” året i 341 poster. insatts kr,' 12,159:21,, Vid. årets 'slut:var 610 "st." 'hemsparböss ri de... Räntesatserna:'. på utlånade medel här: för Prima bottenlån i fastigheter varit 34 proc, borgenslån 4 och 412 proc, San för. bundpha "lån 3,1 proc, kommunen. var vid årets slut. lånat ett sammanlagt belopp. av kr, 273.087:40 mot kr, 288.558:75 vid: årets” början. ” Beloppet: av: får skyddskläder: . av "armerad ' nylon? | STOCKHOLM. Om. . Svenska : experimert med - Ckrigsn utrustningar av armerad nylon har, enl. vad överste P. I. Modigh i ars méförvaltningen omtalar för Sv. D; kommit ganska långt, Det svenska försvaret. har därvid följt” "med I utvecklingen" i Korea; där” "ameri=' kanarna': sedan några år” fram- gångsrikt använt en skyddsväst av armerad nylon med ungefär. sarå- ma :skyddsverkan mot kulor och splitter . sorh hjälmen," Resultatet - har varit gott' och: man har även börjat försöka med,skyddsbyxor av simbyxmodell, : I Sverige -har en teknisk 'delegation "från alla tre försvarsgrenarna, från forsknings- anstalten ' och - sjukvårdsstyrelsen sedan länge arbetet. med "proble= met. Amerikanarna "har huvudsak=' ligen använt nylon i sina skydds= kläder men det ser faktiskt ut-.som om' man: skulle kunna finna ännu lämpligare material "=" åtminstone för svensk. förbrukning" lämpligare. Överste Modigh framhåller vidare ningshernligheterna,” och: vill inte, säga mer, än. att En dar mer om man genast sätter: sig "| ned: och" pluggar in läxorna än att | Det är | förbli vad den är; en" entusiasémens | slut med kullköning : järnvägsspår går fram längs kajer, att. dessa skyddsplagg hör, till rust« | Clöger olustig, tror jag att det'ska- så ut en halvtimme för att träna uppfriskande; tet går med 'säkerhe' tare sedån, Ett 7 "problem inom 'skolungdoms- idrotten i om det var Wein,- Weib, Gesang och böcker, eller 'om det bara var böc- ker, de dränkte sig i, Frågan är lätt itt besvara. Vår idrott är inte stats- anderstödd som US. Våra "Universitet "oci tregserar > sig inte . för. att. genom idrottsstjärnor 7 skaffa : sig reklam. | Studerande ungdomar här her 'har inte tid att idrotta. Inom ” läroverken: premieras på och tur är det, ,ty idrotter, får liknande. Nej, : skolidrotten skall bundsförvant, : en. .livsglädjens förs I. vid järnvägsspår! m' a naliötndenjörs soiviling; I Almqvist,” här "kommit på en. idé, på: cyklisternas kullkörningar vid färd. över järnvägsspår, inberättär yrkesinspektör L. Sterving” till är- betarskyddsstyrelsen, "+ > : - Moderna ' transportmedel kräver ju alltmera jämna markplaner. Där i angränsande trafikleder och gator förlägges därför. spåren numera” i regel försänkta i markplanet för att trafiken skall kunna passera spåren var som helst, Detta påfordrar att rännor anordnas för vagnshjulens flänsar, "vilket åstadkommes med styrskenor eller kantskoningar, Des- sa flänsrännor orsakar ofta olycks= fall;' särskilt vid cykelfärd över spår, varvid ' hjulen glider ner i rännan och följden blir en kullkör- ning; Särskilt vintertid skapar des- groblemet är felaktigt, skriver, Sv.) "skolarber £ intet "sätt en idrottsprestation a bli ' något” påtvingat, något. proffs- som, om den blir utnyttjad, gör slut h finns "det vara ett ganska egen” VID STALINS BÅR i fackföreningshusets pelarsal ses här medlemmar ur den nya regeringen sätnlad, Från n höger, till vänster ses Maa sön FI . lenkov, Beria, "Bulganin, -Vorosjilod och Kaganovitg,' s är" att. alld. dess stjärnor NI försvinner så fort. de tagit studen- |: "] ten. Den frågan har' en gång ställts Mycket : har 'ordats om själva - ”systemet” och "dess upplägg; ; ning,' och åtskilligt : har : även : talats. och. skrivits om. de lär = rarkrafter, som här måste. bi- "stå" Hur pass intrikat frågan =: Sveriges läroverk, Där ut-';: talar: sig läroverksadjunkt Erik »-Vendelfelt, Stockholm. Vi åter--;. -=ger ”härnedan hans : Inlägg? Nn” " extensor in. se ”Sexuslundervisningen pågår a nu i de högre. skolorna, enligt den han ledning,.. som, utgavs. av skolöv styrelsen 'år 1949,. och nyligen. har styrelsen genom en enkät Kuna tl att den: f d Men ämnet har' två sidor: en - siologisk., och - en 'etisk...-Den förra | |.ne, som bara följer. med, strömmen; N dervisning; sninst. lika väl: till för andra, lärare: som för kristendoms" Reuter) >. > och &) tikläraren. Men. modetsmålsläraren någon” "har" väl osökt etiska problem i samband-med lit- tefaturläsningen, .där konkreta fall överstyrelsen i hastigheten ::bort:. Tänk + bara på . vilket '” enastående etiska ' "problemet i' hela” des: ter. Där” har. vi Fabian, den” äns synslöse ; egoisten 'och våldsdy k: -ren,. Erik,' den 'svage. och: jeftergi och slutligen "Georg, somclär: ta apsvar; ”Han. hade: lärt sigvatt 7,| våga: något”, heter det'-7oeh han len j | skulle nog. finna. en. god"-sak' att senare av kristendoristärare. för ; just kristendomslärarna?.: Har de månne monopol .på moral? själva verket finns det på denna våga något" för” Kan"rfan" 'tähke' .sig en' finare moral? Och"den' har i och för sig ingenting som helst med kristen inställninga 'att göra. irare.s. > Handledningen; .- nämner ||". Georgij -Malenkov är tröligen också istorieläraren" 'som ” skall "den förste: ryss som har ' här» +] lämna de social-ekonomiska aspek-= "skat i. Kreml, :” skriver. Gra; terna. på proble tidni - Sudost Tä anledning au tä upp till diskussion | tä. ideligen relateras; Det" glömmer F]- | tillfälle ;sman . har att-ta!upp”det 1 > : Föré;800-talet fanns det inte. nägot enat Ryssland; hetér det: i artikeln, och. söm har. rubriken, En" ryss i Kreml”. Sedan kom. ide. svenska. härskarna, : tatarer Djingis Kban' och de pres ussiska romanovarna; Efter re-< tionen" "lämnade" den" ”judis in "plats för, georgiern "Stalin, Först." nu -'härskar en .i-ryss:i Kreml. — om inte nam=. net: Malenkov :bara' är ett' an= mn, en'översättning av Bygmmadsplån i i Ätra Järhvägsstyrelsen hari i. hu dsakt förslag till byggnadsplan för Ätrans stationssamhälle.” NOT punkt ållvarliga att göra. Slår man upp handledningen och | tar del av de allmänna' "Principer, som: framlöggs i kapitlet Lärarna och sexualundervisningen, så be- domligt aktstycke, Där fastslås med rätta : att ' det är bra” om biologi? läraren . också har tillfälle beröra = Kanalön. Jersetjs” I oh idi. iska som den I för= de etiska aspekterna på probl Men därpå fastslås att ”detta inné- här icke någon intrång på kristen- |: domslärarens uppgift att ur rent kristliga ' aspekter” ge lärjungarna en! fördjupad, etisk livssyn”. Kristendomslärärnha :' har” alltså sä. rännor - också; ade renhållningsproblem. :. I. vissa . fall kommer & k. gaturäler, med, inval= sad - flänsränna” (spårvägsräler). Hill £,: men” dessa :räler. är mycket lovande ut, : sky g för utlä ;:] tunga och aktligen mycket dyr- bara. Ing; Almqvist har konstruerat en anordning, som. eliminerar olä- på deras eget språk 'bör finnas på arbetsplatserna, framhåller yrkes- inspektör N. Landgren i Borås hos arbetarskyddsstyrelsen: Olycksfalls- Den består av en täcks skena, som. inlägges i: -flänsrännan; den är, fjädrande . understödd och pressas ned av hjulflänsen;: då er vagn framförés på spåret, Fjädera utestående lån uppgick vid rä. kenskapsårets., slut. . till kronor 6.872.080:99 mot. kr, .6.594.460:93 vid dess början. | Totala antalet utestående lån uppgick till 785 vid' årets slut. Vid årets slut in. nehade.. ett . sammanlagt . nominellt värde äv kr. 594.000:— mot ett bokfört värde av kr, 459.100, sedan kr. 11,125:—' använts, av årets brut- tovinst för nedskrivning, Obliga: tioner har under året inköpts för kr, - 125.125:-—. och försålts eller utlottats för kr. 5.000:—, På bok. förda , värdet lämnade : obligatio- nerna per den 31/12-1952 en di. rekt avkastning av 4,6 .procent, Därest styrelsens förslag god- känhes av huvudmännen. kommer reservfonden att uppgå till kr. 452,809:21, motsvarande 6,22 pro-. cent. av insättarnas tillgodoha. |. vande vid 1952 ärs utgång. 1 Arssammanträde - med huvudi männen hålles Ii sparbankens:1lo- banken obligationer till l' är flera olycksfall träffar utländska arbe ] fålt” de” varningar och anvisningar som” våra "i, industrierna uppsatta anslag lämnar, Som en förebild härvidlag "framhåller inspektören Dalsjöfors fabriker, Dalsjöfors, som låtit översätta 'den svenska texten till bl.a. finska 'öch estniska, ” I detta sammanhang påpekar yr- ktören, att vi skar bor- FM i större utsträckning på arbets- platserna översätta utländsk text till. svenska; speciellt. de skyddsfö- reskrifter " och ' instruktioner, som kommer med från utlandet inköpta .maskiner. I alltför många fall fin- | [ner man att rätt så komplicerade och ur skyddssynpurkt farliga ma- ”"skiher köres av svenskå arbetsta- gare, som ej kan läsa den utländs på att |' det är avvägt så, att täck= ”skenan ej tryckes ned äv mindre balg ningar såsom cyklar och dyl. Täckskenan' apteras: bekvämt och shabbt: av. en man," Den. hindrar |: även att föremål, snö och dyl, fal= ler ner i rännan, varför rengöring blir ; överflödig, , 'Täckskenan "har provats under eft" år och, visat sig fungera ' mycket bra” "samt har nu patentsökts upplyser inspektören i Vad ska. du med ”cigarrett< tändaren till? > 4 ! :-— Jag tänkte titta ner i bensin- tanken.: Det lär vara så farligt att "göra det med hjälp av en: tänd-= ”stickal" . t 12 1 själva verket, Neger. moralön egentligen. monopol ÄN på .råoralun: dervisning. Men om de ”rent kri liga”. åsikteina strider, möt d biologilärarna "måste: skall max. då ställa sig? relsen : svarar: ' "Ifråga om denna undervisning .(kristendomslärarens |. i sexuell 'moral) bör som; allmän grundsats: framhållas att. den icke får "motsäga biologiska och psyko- logiska ' fakta” Ja, tänk, det är verkligen generöst: en lärare skall hålla : på sanningen! 'Att: sådant överhuvudtaget - behöver.” , sägas stämmer : till. allvarlig eftertanke, - : Denna dualism i principerna bör snarast möjligt avlägsnas. : Skol- överstyrelsen har tydligen inte ve- lat ' eller” vågat ta steget fullt -ut och i" anförtro " moralundervisningen till biologilärarn& och samtliga övriga' lärare, vilket vore: dep! na; turliga; den litar tydligen inte rik, - svarsbudgeten med en 'stark” ma- "”Joritet” godkänts ' .av underhuset soch -försvarsäskandena foga utan ing:. har. man. bek r de' allt talrikare unga engels- |” ; män .sora tar sin Mats 'ur skolan I genom -att-rymma över till ön undan värnplikten reser - till. ön, där de under sin vistelse går säk- ra förs inkallelseordern. Tydligen har ganska många äv: 'rymlingar= "na för avsikt att slå sig ned på Jersey för gott. Det märks på att "de" är ute och söker arbete där " gamt är: verkligen angelägna om att få en fast” plats på” "ön utan ; värnplikt.” N vn Brittiska krigsveteraner "från "Jersey, som frivilligt har, tjänst- + gjor i olika avdelningar av 'Stor=- + britanniens ; armé,-har. i motsats till dessa, unga män tagit -parlas + menitsbeslutet "om "avvisad värn plikt mycket: illa upp och betrak. tar bestutet som en Personlig föros tigt. på den profana ad kristet sexualmoral betyder" oh i varje fall betytt, det vet: vi tyvärr alltför väl, det -är ett skrämmaride kapitel i mänsklighetens historia. te vägrar nu vm soi eri stilla protest mot jer- seypårlamentet$ samvetsömhet — att delta: I kröni tligt | Jersey, ': där parlamentet nyligen ”; hävudet högt så pe önsl” "folk beslutar sig för att i sin tur|- > : bidra. till. den frla. världens för= ett: samtal med "Jacques Mornard,; alias Ramon Mercader, mannen so; mördade Trotskij år 1940 och, sony avtjänar' sitt. straff på. ett inexi-l FÖR Kanskt fängelse, För första gången! sedan. mördaren : dömdes har han. brutit sin' tystnad och med 'anled- ning av Stalins död gått med på att Besvara några frågor framställda av tidningsmän,. Även om "intervjun", inte blev mycket givande, så yttra=. de Mornard i alla fall; att han an såg Stalins död" våra en stor för=, lust - för hela : världen, "eftersom : Stalin varit et: fredens. stöttegelas, en os, ; Som bekant har mördaren aldrt brytt :sig om någon "nådeansökan, - vilket: på initierat håll: tolkas som)... rädsla för: friheten — rädsla att I + sin tur bli likviderad av den mäk«' - tiga - Kl ljunt: såsom. en man som vet för mycket om kommunis-) - De motiverar. sitt beslut med att "männen i Jersey kan. inte bära! mens ränker, + I intet. att - erinra mot = Ä ska texten. till. förfång för både köl: lördagen -den. 21: mara: Kkl:18, 1], eget och andras arbetarskydd. db, FESESTETSTTEVE 2 N NICI EEEEEEEETCECTETTYT FEFFE R EVE FEN EREREKRPEOCTEN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.