=" LAHOLMS TIDNING, ok i , bed : i öd NE + i los od , ba | i X ' ; ; ; | i eo) . : | I ; I | - öd od od l t | LÖ « Vi är rätt styva i körken när vi talar om vårt rät'ssamhälle. "Land Faall med lag byggas” är ett kung” Jigt valspråk. ben kan en svensk medtorgare "numera ' kä sig trygg i lagens hägn? 5: Kansze till en del, men inte'rik- tigt Grunden är nog bra men sy- stemet är något att fundera över. Domares joch : nämndernas heder tvivlar man sällan på här i landet. Men hur är det med våra advoka- ter? Det verkat som om en, del av "dem IBnade”rnig åf nästan vad som belst. Vore det inte på. tiden att vårt ' förnämliga -' advok 3 Av, Märta Leiion |det pratas bur som" helst. Svensk N När man läser bistorien i pressen, verkar den sofh "sköndningen av en grav. Dei gamle kan inte ens för- svara sig. Han är död. Och sen kan lag kan inte 'skydda' hans minne. Och ändå är det honom: vi har att tacka för att vårt land" haft fred medan två stora världskrig" rasat kring oss. Våra hem är orörda." Vå- fa ungdomar lever och har; und- sluppit krigets sår och fasor. "J. har själv skuld till den gamle man- nen. Några söner har jag inte, men mina döttrars män är mig lika kä- synade sin” päls I sömmarna. och "+ började plocka bort ohyran ur der? Naturligtvis ska en anklagad ha tillgång till juridiskt skolat biträde, men det har inte varit lagens me- ning att detta biträde ska försvara vad som helst hur som helst. Syn- daren ska ha den hjälp han behö- ver som människa men' den som fått lida för hans synder ska också ha rättvisa," Detta tycks den mo- derna brottsmålsförsvararen allt för ofta glömma, 55 sc strl Enkelt ! folk!” har” sen gammalt . misstro mot advokater. De bär på många håll 'vedernamnet' lagvrän- gare och' det är nog många. som hellre lider bra stor oförrätt än ktiger med sin fot innanför dörren I ett advokatkontor,' Bådant är inte roligt när man vet att vi också här advokater, som sköter sina uppgif- r samvetsgrant och rättrådigt. All- '. mänhetens förtroende till våra ju- rister och vårt rättegångsförfaran- do, skulle stärkas om advokatsam- "' fundet med större kraft in nu in- grep mot rittsstridiga förfaranden, Vi har på senaro tid fått in en ny Praxis I vårt rättegångsförfarande, . cam ställer käranden och Inte sva- randen på de anklagades plats, Så skedde 1 Keojneaffären, som kom- mande tiders forskare ska studera när de ska bedöma nutida rättsväs= sende, Deras dom bill mild, Otel Vi har . historien . 'med rådman Lundkvist, som .upprör hela den . svenska allmänheten, Äklagermyn= Alga, detsamma . om försvaret för: 'den hnklagade? Det är inte den 11]. "Jdatrö rådmånnen fom” fräst får ”schhydttoraUtin ds stackars lura- "de och: plutidrade människor, som han haft i sitt våld Just på grund av aln ansvariga ställning inom svensk rättvisa «ov oc ones "För en onkel, vanligt skapt män- niska förefullor” det underligt "ätt | <> våra riksdagsmän ska Pyssla med lagsiifiningsarbeto nästan året runt och ha lön och frsmiida pension, men de har tindå ins lyckuts knå; « på ihop en parogrvaf, Bom gör de "möjligt att bura in en sådan, mög. niska och as till utt de utplundra= de ålminstuno får tillbaka något. av. det då bestullts på. Men om en fat= tig krako stjäl en brödkeka eller tar en ta ur kessnn, då finns det lag färdig med detanuma för hans räkning, så av han får sitt grånd- liga straff. Fk TT FREY : Allören IHaijby -sätter väl ändå kronan på verket, 00. a » En uipressaro tränger slg på en ”'gammal man, som har "ett viktigt dir .bote I en ödesdiger tid... Hon hänger sig fast som en igel vid den jgamle och förbittrar hans liv ge- kommer Inte att |. . digheten.har där gjort aktningsvär-' M da nasträngnipgar, men -kan. man:]; kon. ra. -De skulle offrats liksom hela deras generation, om inte den gam- | Je ända till det yttersta käm; fredenå sak, "tie ten -- Var finns den paragraf i vår lag, | få sova gin sista sömn i ro? I fråm- tiden kommer han att kallas en av de största' och bästa vårt land nå- gonsin ägt, 7-7 förrn; : När han 'dog hade jag inte mod att tränga mig fram med en blom-, ma bland all den förnämliga blom-' sterprakten; men nu-ska han, så sant jag .lever,' ha. en krans från mig till sitt. sista vilorum, sen må vår halta. rättvisa göra vad den orkar och kan. Skandalh na äs NAR s som låter denne kloke gamle man |”. Kälkeä fastnäde -i'spår, 2 pojkar 4r ”ISUNDSVALÉ (TTYST. Två: skolpojlar överkördes och dödades .på fisdegsmorgo- nen i Njururdi av en rälsbuss, "som var på väg från Hudiks- ” Dä tll Sundsvall.” oc Pojkarna; Ul -Hezner "och John- Erik Bergstan;" skole” bege sig till skolan och äkte nedför er isig bac- ke mot "kustlandsvägen. När de passerade järnvägen, högg kälken fast på plankorna mellan rälsen, och just”: då” Eon: bussen, "vars förare observerade pojkärna” först på 20 meters håll: Det:blev dn häftig kol- lisiori, , och "pojkarna "släpades med Ploger;: den” ene" ett ' tiotal "och den andre -ungefär 75 meter. Båda för- 3 ambulans -till lasarettet, där tb kimde konstate Hegner; Kvissle, och Johr: da "barnet" öl Svensken super --. mest-i Norden "KÖPENHAMN (TT — RB). > Den individuella alkoholförbruk- ningen i Da k är lägre än i må kalasa, på hars gamla kropp men vårt lands hustrur och möd- rar ska-£ alla tider välsigna hans Sverige men större än.i Norge och Finland "enligt" en” statistisk över- sikt som har utarbetats av de dans- ka spritfabrik i minne, Vi är inte godkända. som försvarare inför. en domstol. Vi försvarar honom på det sätt vi kän, Vi blir alla gamla och skröpliga en gång men vi ska bli det med Dansken :;. förbrukade... 1951 - en kvantitet som" ormräknad till" 100- procentig' ; alkohol motsvarar 2,93 liter. :1: Sverige” var förbrukningen ro, om vi gjort för vår samtid ba- ra en tusendel av vad han gjort, per person 3,49 liter, Norge 2,08 och i'Finländ' 1,70 liter. " kran » Boken med detta namn: äv" Al- bert Olsson' recenseras av en. kol- Nya fröken och: vad en" del "tid- ningar skriver om'katederfolk. Som mör. .har .jag undrat" om allt det .hopp- vi'.sätter "till lärare "måste bli grusat bara för att, som 're- ceensenten säjer: ”På gångna tiders landsbygd --blev.. läraren ..fullkom- ligt kulturellt isolerad och hans intellektuella intressen : kvävdes”, : Bohövde:.deb 'vara så. Om alla .déssa många tiders lärare hade arbetat 'med en stor mänsklig tan- för: ögonen, detta” att alla så småningom 'skulle få göra anspråk på def " fina titeln intellektuell, skulle "inte" generationerna ' varit växlade! fram : till målet just nu? Ligger det inte ett erkännande av misslyckande i all lärarattityd? Vi blev inte 1 folkets ögon det vi på seminariet ' drömde om att bli, In- gen såg 'vår storhet, Om man är- betat Med + ett stort mål'i sikte skulle väl inte den ena årskullen ofte den: andra i hundra år varit Imbecilla. Kulturen 'skulle väl så smånindom kommit till byn. Någon enda av eleverna kunde väl varit Förvaltare S. vid ett sågverk I Adalen var ute på sin sedvanliga rond, när han ifrån högbanan ob- serverade att Karlsson och Boman Inte var något nämnvärt intresse rade av sitt arbete. Förvaltaren ru= ade ned ifrån banan och frågade kubbarna om dom Inte hade något arbete för sig. . s + Ronan svarade nervöst: ' "= Jo, vi bär en planka, Förvaltaren: — Var har ni den? : Boman snoglade .på sin axet: Ka Å katten, har vi:inte glömt nal Nee D or Värre Coe n 2" Upgarna hade bundit en ksst- rull I svansen på en hund i dax. Det är förfärliett > ES Ja, barn är grymma. Var det so ee hund? les dos ss ov ot nä, bm det var resa min kast | . Malenkov fredsfaktor "> frar Dulles” utrikesminist r Joha Foster Dulles, uttalade sig NN fin . presskonferens på n optimiskt om” resultatet av Yakt- ensåg att $ komma att Mtgvra ” en aå stor fara för freden som Stalin varit”, >: : - — ev VENEDIG: "I domstol I Venr dig har avslagit en framställning från Argbo Irantan OM "G om alt JUN tan nedig skal belisens , 'js min gamle lärare, ”klarar jag » [få lov att höras, Har vi inte alla persisk olja i Ve- med kvarstad id. påv ingsbar, Just I vår tid bör- de vi väl ha varit där att läraren kunde känna sig ha något att ut- rätta 1 landsbygdens kultursträvan- den, Hur "ofta lägger han mer än sitt "i tjänsten"? Det finns en del som gjcrt och gör det Det finns några få som är med för sin egen ach bygdens skull, det finns många fler som är med på .så sätt, att de sitter i katedern, Vi ser bara den lilla del av människan som är ovenför. Hon som undervisar. Vi sitter nedanför på mindre stolar. Kanske hela vår människa syns, med. fel och brister, men' vi är dock hela. Vi är alltid den tagande parten, läraren den givande, pre- cis som I skolåldern. Kan vi aldrig i cn lärares ögon bli fullvuxna, bli sS'äikligen mogna utan seminarium? Eller rättare, bli det: alla "lärares uppfattning? "Så länge jag lever”, socknen, och sedan är det ingen äv er"som”duger till get”, Han var tyvärr inte ensam om uppfattnin- gen' före, och är den alldeles ut- rotad I skolläraresjälen? +- 7 "Del flons”kanske en på hindra äv mammorna som begriper nås om läsfriket så som Sten Wahlund ten gång föreslog, Nåväl, om ena Pföceat av mammorna har detta "vett", nog skulle väl den rösten Aäeanat kvar I den gamla tron att människan skulle vara fulärd rör kan läst fram för. prästen? Vi bar salt alt det-inte går at nå ung- domarna" sedan, mer än helt un- Oljan lottades I Venedig I februar avfet IVlienska inklärtyoer Jr " in de sork till det frivilliga ' bädnirgsrbetet, Alla Pettersson '< 2 Rö, så cn lärare vär vi talade L 7, äldrar "och fostra nasta Jul Är det otänkbart. med isk överkörda]. "lin fick under . > oroar = ”Jär tiativ. bara användbara redskap” Detta ytirande falldes år 1917 av den ryska kommunismens fader Lerin kort ER nistiska ”" revölutionärertiå,' fastän maktkampen efter Lenins död på- kommunistiska — ledarna. Det är den”" röda . revolutionens första kampår satte -Stalin oerhört högt och placerade honom på flera myc- ket svårbemästrade poster. Det lyser också fram i den erkännsam- , ma ' benämningen, som han på sin När Stalin definitivt blivit Ryss- lands härskare skyndade han ' sig med hjälp -av. partiets krönikörer ett i lämpliga delar skriva om re- treenigheten Marz, Lenin och Sta- lin, som skapat kommunismen. Se- dan. försvann : Marx, och till sist Denna. utveckling mosvaras också av bildmaterialet från den stalinska nar - Marx överst med Lenin och med " honom;” "sedan +: försvinner Marx, i Lenin, och så blir det bara en bild i : jätteformat av Stalin." Gudom- jlighetens insegel bekräftas av jätte- statyerna 'på. kaukasiska' bergstop- par och andra lämpliga ställen. ': » Lenins. roll som hjälppräst blir direkt skrattretånde, om man ägnar en-tanke åt den utveckling, som förhållandet mellan Lenin och Sta- Lenins sista lev- 1 nadsår, EC Flag oa - Ännu när den första politbyrån bildades 1919 som bolsjevikernas obil Undrvisning för mera mogen ung- .[dom?- Vore inte åttonde. och nion- de ' skolåret "effektivare om :kurs- planen delades upp på fyra år och lades "söm halvtidsläsning? 'De un= ga skulle då inte i sammå grad bli beroende "av de fickbengar de tig- ger big "till av föräldrarna.” Alla skulle. kunna "ha deltidsarbete "och tjäna” sina fickpengar. Har vi inte många värdefulla saker att ta våra på från. folkhögskolor och. under- visningsmetodrna dä kombi nerad” kursplan med .fö SET och - delvis i fris : studiecirklar, Vi slapp att bygga nya -lärösala åttonde-nionde "läsåret om vi tog kvällskurser, och man karske kun- de koppla in yrkesskola v!ssa tim- mar i praktiska -ämnen, " | högsta r stod Stalin högt > i' Lenins... gunst, Lenin och Trotskij : var ” självskrivna "i: sin egenckap :: av. "revolutionens : båda huvudledare, Kämenjev och Sinov- jev : ansågs också tämligen själv- klara, den förre som bolsjevikpro- pagandans . suveräne . ledare -" och den senare som nyskapare av den bolsjevikiska pressen 'och redaktör för huvudorganiet: Pravda, 'Som vilja. 99 Cftalin är den ende med ini- ' 5 Alla de andra är. rt hans avresa från Schweiz . tll Ryssland. "Omdömet gällde de Jand kyvarst de ki Stalins 'väpendragera i den stora -- stod, att yttrandet gällde alla de ' emellertid visst, att Lenin under : tid. givit Stalin, ”Järnviljan från .: volutionens historia. Först blev det -- blev Stalin kvar i ensamt majestät. epoken. På de första bilderna tro-:. Stalin under honom, så rycker Le- > nin och Stalin upp i jämnbredd '. idens fullbordan följd av” er > Av. Fil. [ie Thorsten Friedländer | Gori” ä. byrån och välja till generalsekre> terare i. partiet ”en hövligare och mot" kamraterna välvilligare man” än Stalin. Så dennes roll i den se- nare » historieskrivningen som av Lenin utpekad arvtagare måste be- tecknas som i högsta grad usurpe- medelbart éfter Lenins död pu- blicerade Sinovjev i-Pravda hans testamente. . Lenin beteckna- de i detta Trotskij och- Stalin som ”ohederliga”, Bucharin som ”okun- nig och. opraktisk” och utpekade Sinovjev: och ' Kamenjev ' som. de arvtagare han önskade. : Stalin teg och bidade sin tid, men Trotskij tog eld. . Han offentliggjorde ett annat testamente, ' där, Lenin. oförbehåll- samt.. överlämnede makten åt ho- nom..: Lenins änka. Krupskaja ;in- ; tygade, att detta överesstämde med Lenins ofta uttalade åsikt. ' Att Le- femte man höll den k ledarfraktionen främst på Bucharin som. representant för. de. intellek- fiella reYolutisnärernå, och det var också dessa fem, som till en början lancerades : vid | partikongressen, Men i kongressen "vände Lenin en smula på stegen, ' Han framhöll, ätt det var för mycket med tre judar 3 en regeringskommission” på fem 2d behövde. de . Det finns ens. sklass 1 Göteborg under överlärare Elof Lindälv och med en läratinna som inte sitter i katedern' på. vanligt sätt utan' slår in addition med' att ”leka affär". med" barn. Hon har 33 barn i klassen, Ett förå ldrapar berättade att.de hade, svårt i bör- jan "att fatta all denna lek,: Aldrig läxor, 'men "många och långa rund- vandringar :i' staden... Så till jul kom ett "litet" kort - om inbjudan till fest i klassen; Varje 'barn höll "föredrag" Jyra minuter. om olika ting som alla studerat. ' En pojke brättade ,.om” Slottsskogen; vad djuren äter i kg, räknat: av. hö, morötter och fisk, hur mårga djur: där finns och olika livsbetingglser för" dessa." En annan talade om en fiskauktion "i hamnen,' var fisket i största "utsträckning bedrivs, en! tredje om vattenförsörjning för, en Storstad, en fjärde om renhållning och avlopp, . Fran . De barn som på så sätt lärt kän- na sin.stad vet mer än de som lärt sig rabbla en massa utanlixa, Och tänk vad den lärarinnan lärde sig mycket på dessa rundvandringar om allas" oumbärlighet i det stora maskineriet. Om kug Professor Y var rå bröllops middag hos en ko”te=a, sem fi bart sin dotier. Så bör började han sitt tel för breden:', : > När gvin ser 290 ona bro dens förtrollande charm, kommer ran ofrivilligt att fråra ev Varis från" bör hon fl all denna charm? Från fadern kan det ju Inte vara... - - - En pirsara tysylnrd säskte sg över bordet och blickarna fixera- des stelt mat den kallarnde stok- såsen, Ännu ' värre Nov det, när Professorn oförtrniet Tactsafte: — Och från madera kan det, n änna mladre' were”... : Stämningen närmsde 9 rö bristningseränsen -— 0 allt vändes I sofie idvll vär poofec Sora avIvadade sn insteg med: SV bl vuxna en gång bly för — Ty de ha tm EN sin ema- icke-ryska folken inom Sovjetunio- nén en. egen representant. Som lämplig; för "den posten utpekade han '. Stalin, som var en georgier. Och. så kom det sig, att endast de två ' judarna "Trotskij (Bernstein) och .: Kamenjev (Rosenfeld) kom med i:' politbyrån, . medan sinovjev (Apfelbaum) fick stå tillbaka för m” Lenin vetat vad han då - gjorde, hade Stalin säkerligen aldrig kommit: med i politbyrån. Redan 1921, då Sverdlov.: lämnade posten ' som: generalsekreterare i kommunistiska partiet, hade "Lenin börjat . misstycka Stalins egenmäk- tiga". framfart, . Han. ställde 7 sig : mycket tvekande inför Stalins an- sökan om den posten, och det var faktiskt Trotskij, som övertalade Lenin att gå med på överlämnandet äv ' denna ”underordnade” 'post åt Stalin, Där kunde man ”hålla ögo- nen på honom”, Tack vare den fästa grepp om partimaskinertet : som Stalin. där”. erövrade, blev han i stånd att kasta: den ene efter den andre av sina motståndare ur sa- fl.Den första öppna motsättningen mellan Lenin och Stalin kom 1922, i” Idå Stalin i sin egwskap av repre- ..|sentant för de icke-ryska folken” i politbyrån tog -sig för att massvis arkebusera sina forna kaukasiska partivänner .mensjevikerna (social- demokraterna). som Lenin då bestod Stalin både i 'exekutivkommittén och i pressen, var dittills utan motstycke i par- tiets historia. Lenin anklagade ho- nom för att förråda kommunismens idé och beskyllde honim för att ha visat samma hänsynslöshet, som ”hittills varit de kapitalistiskt im- märke”, Stalin kände sin ställning vackla och gjorde ödmjukt avbör. 'deln. Första offret blev Trotskij. | nin efi de ett test är tydligt. ' Om den saken har. alla | parter varit ense. ; Men .vad, det . äkta, testamentet innehöll är. ovisst, och det lär finnas ganska små ut- "sikter, att få veta' det, 'sedan 'den | stalinska” diktaturen haft, så många "år på sig för. att undanhålla ller förvanska det, . je ed. . Testamentsstriden födde ett bit- tert "hat mellan, Trotskij och Ka- ”"menjev—Sinövjev. (Av .det begag” nade' sig Stalin och. sökte kontakt . med de sistnämnda, " Så kom Trot- skij. med sitt stora” radikala" prö- gram: man” borde socialisera ' hela den ryska jorden och på grundva- len ;' av , inkomsterna: från denna bygga upp en statlig industri, Detta stötte .bort Bucharin, som: reprez sénterade ” bondevänligheten, . från Trotskij. ''Och nu ' handlade' Stalin snabbt, Han « understödde Bucha- rins: opposition, ingick: allians med Sinövjev '; och Kamenjev "ock: ge- nöindrev 'en friare: ekonomisk 'poli- ptik, "som gjorde Kulakerna, de större ;ryska bönderna, till hans anhänga-| re. Och när-den, avgörande stri- j dens «. dag: mot; Trotskij kom, satt Stalin där med nästan - alla: trumf | korta : drag” fortsatte Stalins maktkamp "med "Trotskijs 'driz vande i landsflykt, med Stalins och Bucharins nedkämpande av Sinov- ljev och Kamenjev och till sist med Stalins : lätta seger över sin med- skämpe Bucharin, I det sistnämn- da fallet retade "han Bucharin till raseri genom att upptaga Trotskijs plan på den ryska bondelordens "socialisering. : Förut hade han an- "vänt oppoasitioned mot denna plan som vapen mot Trotskij, nu arnivän- de han Trotskijs plan som tillhygge mot vännen Bucharin, i båda fallen n:ed avsedd effekt. Kulakerna fick ta emellan, och detta samhälls- i skikt på minst 5 milj. människor förintades genom slavarbeie i gru- ; vor " och - oländiga skogsmarker. HMaktkampens sista fas var mordet På Trotskij och den stora upprens- ringen 1937, där hans forna med- kämpar, ” italins jakthund Jagoda”, 4: en bondedeputation från den nord- ryska slätten” Talesmannen hade sagt: Pope därhemma säger ' Oss, att du är den nye tsaren, . Folk, I Frbdag en-den”18>mars 6,000 kg dynamit | i ett sprängskott vid Kilforsei; Isf RRÄNST < Landets ; energiförråd 7 vE Bprit HÄNT ei nytt stort : - sitilisk "Kilforsens' "än nästa år men kommer då > "att: vara” landets näst "största "kraftverk ”” efter '" Harsprånget. "Den nya stationen utnyttjar fall-. . höjden från nio" forsar och får” en effekt 'på "240.000 kilowatt, -: Én förening med "Axigermanälven via tunnel och "kanal i Kilforsens - kraftverksbygge, sprängdes på tis | dagen bort med sex tusen kilo dys namit, . enligt uppgift 'den ' största | laddning, som ' hittills" förekommit vid . ett svenskt” kraftverksbygge, Borrhål på uppåt" 30 meters djup + hade laddats och 'det heta indelats . antal . i tre sektioner förutom ett hål i själva älvbrinken; ">" Sö "Skotten 'skulle ha gått kl'15 men, : vissa '' omständigheter "gjorde, att . | man måste' skjuta jupp sprängnin, gen till kl 16, men då slöt ledaren för sprängningen, ingenjör : Folk Bäckman, den elektriska strömmen '. till, skotten, ning; : Efter, - sprän; gningen sätts gräv- na inloppstunneln för vattnet från fjällsjöälven i nästa Vecka. I bör. jan : av. april hoppas man. kunn provköra det första aggregatet, : pp Nya. terrorupplo som kallar sig bolsjevikerna, för- trycker oss, Och nu vill vi, att du skall hjälpa oss." Enligt krönikö- ren ' skrattade ” Stalin : länge och ohejdat åt denna kostliga situation. ' Det finns en lel del smådrag hos Stalin —"bl. a, var han en mycket god son åt sin starkt religiösa mor = som. inte" riktigt stämmer "med bilden av den sträve, Järnhårde och" absolut : fördomstfrie' reslpolitikern. Troligen har 'det'att göra med hans orientaliska härstamning. "1 vårje fall gör” hars ålhala smidighet och draget av despotism .hos honom det, Hans'världshistoriska betydelse går inte "att "bestrida, ”och hans 'pefsön k årh d. att'di skutt ologiekt "intresserade i i ras” av psyk historiker. ita 3 år. sedan föddes,i skomas| : karen Vissarion- Dzjugavilihs kåk:i staden Gori en gosse. »Eftor- det -befinnes, ” bi marxistisk förening vid seminariet, Han fortsätter som farlig revolutio- när, blir. efter några, år deporterad till ..en "ort i Sibirien, :varifrån få hop mningsförsök, oc att "skaffa petigar i de tömma" re- yclutionära | kassorna," lyckas trots återvänt, lyckas med ett till;synes] 3 ;' NÄIROBL: (TT — Reuter). .: ; Elva mau-mau-terrorister dö- ”dades'. och ' många "sårades på måndagen av säkgrhetsstyrkor«'' skoporna .in> för att - frakta:bort. I sten och jord, så att man kan öpp. Allt gick efter beräk. 11 maumän dödades” "na nära Royal Lodge på bera. > [ get Kenyas. sluttning, meddelar :. >; Polisen. 2 'Hälland just; -Lantm pita i, Hallands le År te Å stort varit ndetsamina "som der, 1954" rappoyterar HAM personalförstärkning varar, grad .behövli : | z -Fastighetsbildningen, i i alla" bravåder fängelse ” « ch: ” bränner unde; tterna. hemma . i Kaukasien; förlägger hän sin verk- samhet till hjärtat av det tsaristis- ka Ryssland, översätter sitt själv- tagna georgiska: namn” Koby till det ryska Stalin, och är snart en av de mest fruktade revolutionära ledar- na i Ryssland, Hr jagas intensivt, men; listig LIL och alltid på rörlig fot und- går "hat" Polisen. Och så är han färdig att. börja spela sin' roll, då revolutionen bryter ut: - Han blir Scvjetunionens envåldshärskare och en "av världens mäktigaste män, Ändå ändrar han inte nämnvärt sin livsföring, .' Andrä | Nistpam gande del avseende avstyckningar ; der: 1922 varit livlig; "omtalar jöver- lantmätaren.'. Den -sedan "flera : tillbaka intersifierade' varikse: ten med up : ner; v-rjämte : grundkartor. upp- . och - andra: bebyggelseområden' så av detta slag är att vänta, Vad an- neringen är att, märka, att Tegion= planearbetet för Göteborg "med .om- hejd 'pågår, att förslag till. general- planer för: Ölmevalla. och "Onsalas socknar avlämnats Samt” att” för. Pa vräker sig, Stalin nöjer sig med tre tum i Kreml, ä£sr £in vanliga husmanckost, röt in pipa och består sig då och då med lyxen av er flaska kaukasickt lantyin, Hans Underordrade har lyxvillor på rys- ka. badstränder, men hans egen borunarbostad "är. en' stuga på dd v. & den politisk chef, och fem av Sovjetunionent mar- skalkar strök med bland andra, U idigt som Ukrainas k 3 Lenin, som redan då var märkt av döden, orkade inte genomdriva ,bans avlägsnande Men inte förty ,var Stalins oskadliggörande före- ningar. I två brev, skrivna på hans dödstädd och ställda till exe- kutiven och partikongressen, upp- manade han både dessa institutio- slående tiarm I Lelålr ner att avlägsna Stalin från polit- tiska --dedarskikt rubb och stubb I . Tarazov-Rosjonov, den röda re- . volutionens förste krönikör av be- ,tydelse, berättar en rog så keiy- sande + historia om Sialin. Denne anlände någon gång år 1931 till ett sammanträde i exekutiver på ett serdeles strälsnde humör. Han.be- Frauttade, att han just u; ,.aklats av ovanför” födelse- 3 . om politiker är han minst av allt äkta demokråt, som privat Person är han en demokrat av "renaste vatten, Märk!ig och motsägelsefull är de epitet, som m?ste fästas vid honom, och? ändå bår "-huvudiinjen i' hans liv. trots alla slingerbultar varit anmärk- ningsvärt rak från Ynglingaåren och ir i döden. staden Gori. ” S " ANNONSERA slag till generalplaner för Släps och Lindame "| socknar . gamt" möjligen även för Söndrums socken inom ' kort väntas bli klara, Vidåré med- delas, att utredningen" angående stranchebyggelsen - inom . länets kustområde fortgått hela - år och änn": ej hunnit. avslätas, .- I övrigt. upplyses' i årsrapporten. att debierede förrättningsarvoden. irm Jantmäteridistrikten samt in- 1952 LA HO sav > LMS TIDNING - "ror 2 se s 4 78 toa Li ENDA TIDNING SOM UTGIVES I , Anrep rss enas | : "ERaAsa ns as går den översiktliga "byggnadsplå-; för- bostådsändamål,' här även un." | ättande av Brutsisar. ad tor har fortgått,. Sålunda har "fast .. stöllts ett 10:tal nya bygghadop's. . upprättats. för " ett; 20-til tätorter | länet. , Ytterligare .. arbetsuppgifter - om.” fastighetsregistersampä oc fa uppgått till 252,129 kr mot 252-188 mna kr år 1951 samt 197,519 kr år 1950. terp Till sist "poängterar överlantmätere 7” rat q Back, (att -behovet av. nya lolaler -- .; | Va för länskontoret 'i "Halmståg” är > enn synnerligen "trängande, 'Arkivui- I. rymmena är utnyttjade till det yt- d tersta och avzaknaden äv tillrEe' - RR ligt antal tjänsterum ävensom ut- da rymmen för forskare är FIN stop un ter, lägenhet ur arbets, upun! ns ding — nn , sruhe öre SET Aor, I FSE SA ;storn LAHOLMoxS Ja Moe ANDA EA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.