| Dagens | namn : MATILDA. kl. 18.10. a Ta : le "Mörgondaguns mata: -' KRISTOFER. kl. 18.12.. . | Måndagens- namn? FERBERT. Solen går upp kl. 6.34 och ned Solen går upp kl. 6.31 och ned |. Solen går upp. kl. 628 och ned ter; och jordbrukarna har brått- öjning, harvning, och om ned PEjEDE I Skåne, har man redan börjat sätta potatis och så morötter, och det är ju rekordtidigt. 7" Jordbrukarna i Halland. väntar förmodligeri än- nu några veckor "innan - de pår pörjar .dessa arbeten. Även grusvägarna har nu börjat] bli torra och fina. På de pårdbelagda vägarna håller väg- förvaltningen f. nn på med att borsta . bort. sand, som under : halkavintern. då det varit halka ströddes ut. Den rodurering. av sakri- stian i' Laholms kyrka, vilken kyrkofullmäktige. : beslutat och ' | vilken" tidigare omtalats i La- holms. Tidning, har nu 'påbör- |] jats. Ingången på östra gaveln skall. : bli Det vackra vårvädret fortsät- Nn bredare, och nu har|- YYYYTYV YR VET VY FYYPFRYTTY TOTTE IF REV rr FYN FRE FFF YFY PV Ren very NH . "HALMSTADS SLOTT, SOM UNDER ÅRHUNDRADEN VÅR i en . - j KÄRNAN I STADENS FÖRSVARSVERKE, ” Halmstads” historia. berättad I istadens eget månadsmagasin Marstoner DEN FÖRSTE MARS ÄR KOMMEN, OCH HIMLEN BERAÅDAR VÅR: : AV VINDENS SPEL I TRÄDEN DET HÖRES, ATT VINTERN GÅR. DEN KALLA, BISTRA TIDEN SNART. BLIVER ETT MINNE BLOTT, | TY DOFT HAR LUFTEN ÅTER AV VÄRLIG a VINDAR FÅTT. I . MOT VÄRMA, LJUSA DÅ AGAR, . "MOT BLOMMANDE VÅR VI GÅ, DÅ HJÄRTATS SOLSKENSLÄNGTAN SKALL HXÄGRANDE | MALET NÄ SNART da. AT ATER TJUSAS » AV. SIPPAN I SÖLVARM DAL, - AV VÄGENS LEK AV LJUSGRÖNT I PÅ INSJÖN, BJÖRK OCH AL. , i I i i kl, 18: 15.” H man brutit ner en del av muren Halland, a VvöB Halmstad, har inv. (mi över 35 000). Man om-' gatan af Kristian IV till bostad nas i Jol w ang. kring denna dörr. Allt som allt en gång haft egen veckotidning, , talar. - som - viktiga byggnader åt hans sidogemål, fru Kirsten , Dagens dikt: " senare månadsmagasin, Det var tull. och rådhus, dåtida nya läro. | Munk uppförda hus”, Viktigast är d gana omé nm et me ka attande 21 pA 1860-talet, Ar 1862, 90 år se-|verket, stadshus med teaterlokal, li bete. byggnadsväg är dock stadens do här över Nissan blott hälften DET ÄR SVÅRARE att bedöma nattens ro Jag lever bott för och drömmeng klara timma” KARE - dan,” utgav nämligen boktrycka- hospital, cellfängelse, kronoma- | hamn som påbörjades 1837 och av dessa tillhörde staden, - avstånd och väglag vid kör- ; då genom mörkrets tunga väv. ; ren och HP.-redaktören C. E.|masin ” gamt - stadens nyanlagda |fulbordades 1840 och drog en|.-Artikeln om Halmstad i dese|. ning i mörker, Kör. därför : I "|-ojag kan din röst förnimma, I går var det st fredagen den 13. | Gernandt ” från eget . förlag en |kallvatten-kuranstalt, - som man Kostnad av 94.514 rår, banco. : : eget månadsmagasin slutar med. ' (SVEN. LIDMAN) 4 Det skulle med andra ord vara sitt. dåliga rykte, det vet”vi in- te? Tretton" är ju ett olyckstal. Enligt” oraklet" Nordisk Familje- Pessimisten och optimisten ' . "I rosenrött i av damerna och utbrast: r'— Det var fantastiskt; vad vinet gör er vacker och åtråvärd!! .— Ja, men kö "druckit något.” ", frågade han. föreståndaren: Ka hit en "riktig föredr gshållare, . köra på er? . haren säs: . gången darrade faktiskt Hollen ee | bok - är "anledningen: härtill o- d känd även för 'vetenskapen; Om man ” indelar året "efter mån- varv, får året tretton” "månader. I Orienten är "tretton ett heligt tal, och dess obelighet: i "Väster- landet beror kanske på en gam- mal uppfattning,' att. det som är heligt för .mohammedaner och andra hedningar måste vara en styggelse . för oss: ' Fredagen är danerna ” under” sitt. framträn- gande mot” väster. under forna krigiska > dagar särskilt gärna satte . i gång anfall just på fre- dem - vår” heliga” och” "lyckosam: ma. För de stackars” överfallna ' ”Det är utsikt till en fin vinter«| |, . Det var en gång i'ett sällskap 'som: en "man stannade. framför en a ni, jag. har inte | "en föredragshållare som” reste rund > '$ landet och pratade om sina resor, sdnte så förfärligt märkvärdigt för tilltalade -- kunde: ha, undgått. att- Ing '& Bravo! Du bättrar. igee "denna : blev följaktligen; dessa dagar o- Ia gen; i Lagastan; Filmen. köres nu på " biografer runt om i landet, där" publiken får höra Gus. och klam även för Laholm... Ärnu le? :gentlemannen - hade "blivit sjuk och -man ansåg sig inte ha annat att göra än att skjuta ho-' i. Juribö föddes i Italien för ä han stod i i sin temyte' "Inom. Frid över, hans minne, men fredagen den ' 13 :slag för " Isinnade. Det ta den allt mera Ihuvade.. denna månad ett'| att få herrarna” mera haåttet' blir: ett stort upplagt: dafälttåg för att motarbe-: PronA al tilltagande ovanan: | Ibland skapelsens herrar att gå bar-i tysk cirkus," och en gång dödade han en av sina vaktare genom att ränna den ena beten genom den stackars mannen. Etter det- ta: dåd förlorade Jumbo . sin plats på cirkusen och kom då] 2) | Gunnar Nilsson i Mellby en så- | dagarna” den”trettonde, som; för |" i | sjöstyrköor. veckotidning kallad Svenska Fa händer,” "En veckotidning eller ett Magasin på den tiden skiljer sig | rätt så avsevärt från en' i våra dagar (om det - in a överhuvudtaget): ; är 7, absolut : till favör för. 1860- talets. tidskrift/. Den kolorerade smörjan, som nu vräkes ut, hade man inte "blekaste aning "om den tiden.'-Gernandt gick till verket för att skåpa en verkligt nyttig, läsvärd skrift som kunde ge upp- lysning och” god. smak, d, v, s: verklig god förströelse. Publika. ren ” och Livet, Originalnoveller; Skizzer .. och Poemer. samt upp- satser” mm gott." VE ihskränker omnämnnande av. : 088 än detta ånad ca väntade "mycket av genom. stor nadplats, nämnd ”Tivoli” hennes Som exportvaror nämnes säd och :SAldre "byggnader omtalas det gamla stenhuset” vid torget, som. 1562 under namn av: ”Stenhus- gården” av fru Karine Tofte och ” söner ' såldes till. Jörgen]: Krabbe samt det 1620. vid Stor- fabriken Sléttsmöllan - —— den största i Sverige, Naturligtvis går det inte an”att förtiga "star dens laxfiske '—. » det är ju ”laxa- staden” ' par ”preference; -Laxfis. ket var tillfinnandes : strax 'ne- ganför Slottsmöllan,' 16. ; kar stö- följande upplysning: "Här fångas läckergomntarnas tycke intager ett stort och aktatt rum, ningen till fra måste det "dock erkännas, att den mesta ”Halm- stadlaxen?” kommer från Taholm ' Falke Aberg.” ” ut a San. kan lösnummer av, . LAHOLMS TIDNING + köpas bl. avi Köpmansgatane . Cigarr« & Pappershandel samt An N Pressbyråns' klosker. I | so rar håret och kvinnorna går kläd- da å herrkläder och sköter yrken, som av ålder varit mannens privi- legium, Till och med som polis eller präst duger kvinnan numera, Samt ådrottar och skuttar omkring och , slänger diskus och stöter kula och blir. senig och benig och: seg som en dstorpare, Men den kvin- I sinets "innehåll, . Vad: som främst ; | intresserar oss är en artikel . om tidskriftens egen" födelse. och ut- ; | givningsstad. Vi skall i korthet söka återge ; det viktigaste ur denna. . Det saknar inte sitt in. tresset Första gången platsen dyker upp 1 historien är &r 1062, då det 8. k..”Nissaslaget”. (utan- 2 för Nissans mynning) . utkämpa. des : mellan 7; ; danska och norska Hur har staden fått sitt namn? frågas det i artikeln, När fästet (stad fanns ej) enl, "sägnen i en strid inte kunde; försvara sig ge- än nedkastade., brinnande halm- de också till att. börja med tre årskrlget >; (1563-70) lan RN KN» & | svenskar och "danskar försv: äde oe Absolut. Han hade två fot-' sex ton: utan. kläder. Den gam- M gängare, att välja på och han val-' sig! halmstadborna” (som 'då voro goda :" >danskar)'. så tappert mot den ; svenska , anfallsvågen, att Fredrik Ii: köld satte tre äv 4, Danmärks”' rö hjärtan. Halmstads japen:. alltså, en. gal aniska friksvaphet. nå övrade "uhder sitt ed sin” bondöhär stad 1434 och "sedan på hytt Fränge blev: Halmstad ett och ett gråbrödrakloster, helgat åt den heliga" Anna, Halmstads kyrka hade den tiden .8 altaren. ..Halmstad var en av Danmarks starköste" fästningar. ' Kärnan i ter, helgat åt den” Heliga Karin]: nan, "som Vår Herre gav oss en gång till hjälp och stöd, "henne är det inte mycket kvar av. er > Nåjd, det.är kanske endast i stä- derna än så länge, som kvinnan är så där avancerad, och därför ger man ännu ute på landsbygden akt på, om där finns något verkligt manhaftigt fruntimmer, som skiljer sig från sitt svaga och täcka kön. En dylik är i varje fall Adolf i Fryseryd begåvad med. Redan på den tiden, Adolf friade till sin Hil- da, ådagalade. hon ett kraftprov, som egentligen borde ha gjort fäst- mannen betänksam, men i stället gjorde det honom trygg, ty 'si Adulf i Friseryd ä är en mes. - Det vär på en dansbana i i i hem rädslan för stryk tog han till att stant stör och föll över bråkmakar- huvud, varpå -hontog- sin Adolf un- der armen och tågade hem, Ty. Hil- da ”- var en stor. och/stark' kvinna medan Adolf. var en: liten: putte- fnasker, så något vidare maka : par var det inte, som trädde inför präs teri"er dag i Fryseryds gamla kyr | ka och knöt. -hymnens | band, Och allt sedan:'den dagen hörde "Adolf. att ha en. egen: vilja, | vilket år ifrån år. påverkade, honom så att han till sist helt och hållet | vägrade i rö på sig själv « och. vart slutligen. endast Hilmas Adolf 'och I skedde denna ' förnedring gradvis Det'var hustrun! som styrde och: ställde på gården, det var ävenle- des hon som ' avgjorde alla affärer, och stackårs Adolfs byxor hängde endast på för-syns skull. "Var de på - ett ' kalas och. det vankades starkt, fick alltid: Adolf smyga sig passade på och tog förordet. - Med ingenting ;, annat." Men naturligtvis | '- - Av KALLE. I DALEN" nom 'så gott han kunde i smyg fö den manhaftiga gemålen,. 'Trädde de in i kyrkan, och ' karlavulen, och efter tassade Adolf som en liten strykrädd skol- Hilda på fruntimmerssidan och , du... Och när de andra gubbarna de: de spe av Adolf och viskade; : om näsan å behöver snytas, Adolf? Adolf i Frysered hade för länge få sin överman i en kvinna, '":-: ligen väl Och-då | pojke; Och när de så bänkat sig, i — Hon sir väl ätter äss du ä ren . säga, var' han lika glad åt det som bordet och började ryta och stam- en katt vid 'söt mjölk.. Men värden" på och spela kasper och betedde sig som: kände till förhållandet, tyckte: som;' en: vettvilling.' Och" vid "denna synd om Adolf och tog honom med syn blev Hilda . allvärsamt Sör sig åt en kammare och tröstade ho- skräckt.; ; förståndet! . Och - nu gjorde denne vad hon skulle gjort. Han blev så' Adolf på karlsidan — fast det bor= gripen av att höra sin maka” visa de varit tvärt om — kundo makan litet kvinnlig känslighet att han ge- vända sig om och” ge sin gemål en nast hoppade ner från bordet 'och blick då och då som sade så myc- gick fram till henne och. sade med. ket som: du vet att du har mej här en röst som skälvde av ånger: aldrig — Va inte: snusade upp sig i bänkraden, gjor- ä - visst inte tosiger, ja bara ville skrämma dej, Dessa ord förrä vrede. sedan" upphört att opponera sig och / ögonblicket efter spydde Fiyse- blivit en sjåte, därför att han råkat rydsgårdens förstudörr ut en rad :> gubbar i natten; slungade med kraft — Adolf lille, "ugn dej, du "ska Va genast få kaffe, sade hon:"Och' 4 ; tågade kastada hon sig framstupa på Bof= alltid Hilda före, stor och ' säker fan och grät och ropade; -—Hetre Gud, min Adolf har mist en: "kvinna reste ag i sin, Och ' : Svar på tal” . J så var 'det den mycket Da : lille gossen. som gick o — Vek domens ' man om att hans hustru tilltalar 'främman« de "herrar 'på gaton?. kom sve ret, Där fick hon! ': H I " Biskopen :' av femma i belöning. lessen, Hilda lilla, ja | var inte väl "yttrade ||” ” Walal fomraa, 'Thorne har. varit N i England och därunder berättat en: del upplevelser 1 sitt biskops= döme,' vilka ' åtskilligt höjt stäm=". ningen vid kyrkliga tebjudningas på sista tiden, bl a. denna: Under en inspektionsresa tappar ide han 'en ring i en kanal. tjänstvillig inföding dök efter den) . fann ;.den . elutligen och fick en: Nästa ; dag mötte biskopen den] : svarte mannen på bygatan där han/ - [otryttade fram följd av två kvin- Nyasaland Franic besök hemma, |/ > Vad köpte du för. dina pengar? : frågade biskopen. " En ny hustru, sir, sade infö- ring | 'dingen - och pekade stolt på den! 'yngsta' av kvinnorna, kanske lyckats: att få åtminstone; des: Hildas röst, van att styra och Adolf hade snikit sig till att kom-. er ' fyllart, "era ”kräk.” & "dir Adolf övertygad”. stämma: : La + ,” + granngubbarna, och när han nästa sat. Dä enda säkra. ä att göra el a de "över : Adolf > med hån” och Barmen. av ett halvt. dussin: kaffe- ken och. ilsknade till... Och så slog han ” näven. i bordet så kopparna i kväll, så bjuder ja på kask hem. - Gubbarna . blev ' förstås - mäkta häpna över detta förslag och kän- när Adolf var så modig, så ville de inte svikd honom. "De trädde in i stugan I i Fryseryd ” Hör du inte att vi ska ha kaf- begabbelser : och" förebrådde honom; kaskar, satt och funderade över sa- de en viss bävan att följa med, men | ” just som husfolket höll på att läg-| ' skall. Tata garda. sedlar inlösas Han gjorde det bara en enda gång h tt kraft/; ki 11 amik a - och ; precision av ett par -kraftiga , , vs RR Data, nån han, - RN Holger tala om ker tillverk nom brist på Strid smatorlal, viss d trakten , en: kväll, som : Adolf, blev i sitt liv ordentligt, och hade han. kvi vn och: dito isterade | morgon skulle anträda den sorglis > =. . : i entré i föreläsningsföreningen ning. En: synnerligen god .re- | te, försvararna Ingen . Yåd | överfallen av ett par drängar och i|bara ' varit stark nog, hade: han:fot, Och när allt var renstädat hör-|ga : hemfärden, yttrade han med so Nå, vad i skall ; ni, an ända har filmen inte visats här i sta- | kärvar som doppats i tjära bland | lipa, Men då blev skön Hilda för- | ett" tag i den ena tömstjälken på befalla, ; triumferande- ropa at åt | — För den, som fått en sån kvin= "pengarna till? i den” men den "kommer nog-en|de' belägrade” I och klarade sig bittrad och skämdes över sin utko-| sitt livs körbana. -Men ”han”aktade: gården: . ”.ina som ja, hjälper dä varken å ska=- FL Jo, vi sparar ihop, så vi kan ; : mot den. lede” fienden, Staden ha. |jrades ynklighet samt grep en. ba-isig att göra om det. Det var'så att ";— Där kan ni stå fls rå svalat ål pa sej vild eller galen, dä är. Bevle =. | na. Och detta gjorde hon; så pass|ma med på ett litet gubbkalas i byn Kommer inté in förrän du blitt ver så: liten” å osynlig som. ske kan, A Vid domstolen hälvkärvar + sitt vapen... Under ji rist att de båda drängarna fick en kväll och tack vare en riklig. gig /ige | dö, gualov, har Ja stackare fått"lä= vill således påstå, att den det grymma” och förhärjande sju" anträda en neslig” flykt hals över förtärin blev såväl han 'som. de. : Den. naiten sov Adolt I en ”av. sa mej jen ja gifte mej mä Hilda... med lägre hastighet i mörker : i en olycksdag. Mycket tror vi i|milj-Journalen,: Senare. blev den tillströmning åv badgäster.' Vi trävaror, - > en del av den, lax, som under — Inbilskhet, att. vå yet fu Me 1800 bars och en” dest Me MOat lpsande stadens Prome |. Halmstads” främsta .indust r namnet av ”Halmstadslax” gifyer | + >." oo . ur. gen den. trettonde ta r ar. just. fallit i”sign. nt ligg P ”den stora Wallbergska klädea- Halmstad ett. namn, bvilket il: . I HALMSTAD. muhammedanernas heliga dag,|tionen är också läsvärd, stod på L ue re ARA te seas | På gatan bolmande på en ell , Nu . för tiden har benämningen har inte smakat starkt på a d Hilg, blev fö Ån : | garrett, Då kom det fram ex - " Å på den : da a blev för en gångs skull så . a blir : en ifredag den tretton: Di högt plan, var Me rod gerdå: manhaftiga kvinnor förlorat sin be-|ja minns, å å han mår illa bara han: pass häpen att hon inte kom sig för, tant till honom och frågade lite ! | : så '-måste ju den dagen bli |Dess inne äl var "Svensk- is '9- | tydelse, Det är alls ingenting märk- | Adolf? med att yttra en stavelse, Och då -bistert:. fal tat fe : i | Alldeles särskilt olycklig för 'oss. rigka samt fosterländska Skild. | värdigt med detta i en tid, då unga | e'— Jo, då ä sant, tack, 3 ja eka inget ; passade Adolf på och tog'chansen.: - öka «Yot.din pappa om att on Tänkbart är f,-ö., att muhamme- | ringar ;och Berättelser ur Natu- | män klär sig i korsett och ondule-|ha, höll han med; fast, skam att Med ett skutt hoppade' han upp på Fökert, ani pel onav äm i sanningen skall inte :fördöljas: dänskar; ul NN kar så ska nil” : . > Jumbo var en mördare. "I sin|-; Under, ”medeltiden "fanns här och icke ufan- många - SÄmmAna ÅT Adolf I Trsdrså har Pos . och ”hattaffärerna där med ”början] | ungdom ' arbetade . han på en två Kloster, ” ett Adolf alltid drog det ko rtaste strået. | sitt julavett & behållt > + — - -Jtill Kö mn, där Zan. ö dess- befästningsverk vår det än- |, sitt i doldom, om, han skulle få | ga sig. Hilda kom in och ställde sig ” oe , dl at |år varit "ett av Zoos - ädre arottet, är. 1935 ut- | något. När de-andra karlarna stod |att betrakta de sena gästerna med . n vd. 3 Birgit agpläster. "cs ME a ola: mds de svenska myndigheterna framme vid bordet för att fatta sina långt ifrån blida ögon. . . on Nilsson, mssiöva av S ——— | CD] fästningsverken, ". glas, kunde värden ropa: "EA oka ha kaffe, röt Adolf till - N Mötesledning: 1) Kjell Nils. Mellbystrand” får den" första | - År 1619 -btbröt en: förhärjände + — Adolf i Frysered, du röttar ju I med hela. styrkan av sin 2 länge ku-I: 4 a. son, Skottorpa Iis äv 8) "Se snabbköpsbutiken i södra Hal| eldsvåda som lade så gott som | också jarkt For Sn å me dej ES händ ma L över sina d tsson, shults ” dsäso! en 'sällskapare du o sa le: . - Ierå Jönsson, Ysby avd > land. - När ba näe föda hela ståden i aska, Blott S:t An |” Men då var det alltid Hildå som | stadiga höfter och ställde sig att]. . . ”Med traktorn I trafiken”: 1) |öppnar ' nämligen . handlanden] nas kloster: :samt tre stenhus storbliga på sin make. I Sydkorea mot-nya-enligt ett de- - : "Kjell Nilsson, Skottorps avd. klarade sig. Nästa stora eldsvå- en röst'så söt som honiing smilade kret av regeringen. Här ses ett gammalt. par, som sittande ”ädlar,, "Rune Bengtsson, :Skottorps avd. dan butik i södra” delen av bad-|da inträffade 1845, hon: fe röt Adolf ånyo och 'stampade]” an stanför en bank, -räknar över sina gllgångar av gamla sedlar. 3) 'Rune-Johansson,fÖstral Kaj gon - - Potrus. |. Staden. hade år. 1866-c: 125.000 Ko Nel bevares olf-i.golvet -. > => rå "> -Uarskalk”Stalizm, i pups: av ens - - : - 2
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.