> hur jublande luften, klingar.» så din a för jag kar ta pat. sudden, begagna sprit, Österberg? Nä tack; . Ikallar-. x ”""TAROLMS TIDNING : — renen Dagetis "dikt: .' Skimrandé, fågel; som far och far i mörgontymden, oändligt klar," Rh det, "det är inte a Det finns F bengar "kvar, rv ” svenska = i) varje människa: -måste---veta-sitt. - dé” våldshandlingar" kön tvingas? aktuellt drama. : 2 som alla bör sel: Eva Btiberg” Kotti' Chave och Carl. Hugo + Calander har de, 1e- dande rollerna i Charles Morgans skådespel: Flodlinjen. sort Riks- teatern på fredag och lördag pre- senterar i Teatersalongen i La- holm i "Gösta, Terserus regi och med "dekor av Gunnar” Lindblad; Flodlinjen. — som ursprungligen, var en roman -— har blivit en' äv. de mest” uppmärksaåmmade : skå- despelen "på senare år. gången i London har Narit; full gjorde 'Flodlinjen stor slccé, när den nyligen: gavs på Nya teatern di Stockholm; : Charles; "Morgan har 1 endast varit känd som romantö fattare:- och" . SOM "sådan en: lav -Englands' allra. främsta.” Flerg av ö översatts till och blivit” flitigt". lästa här i ländet, Tså gott'som alla sina romaner sysslar Mbrgan med tanken på människans individua- litet, hennes svårighet att värja sig mot omvärldens tryck och. : krav, Den inre, tillfredsställelsen: och - friden är "väsentlig för, en | människas lycka, När. så mänhi- skag vingas in i brutala situa- | tioner förvärras hennes läge, hön i handlingar, Ngger. utanför måste engagera: si; som egentligen henties ' egen värld, "Om detta dilemma handla? Jast Flodlinjen - —-' om tre människor som under kriget: tvingadeg be- gå handlingar, som de nu efte har : svårt att få sinnesfrid.för, Samvetena "plågar dem — allra. helst som de: -i:ett speciellt fall Jlinte vet: om” de gjort rätt. eller orätt, "Det var när de. mördade. en," kamrat som misstänkt » för spioneri, 3 CL VRT - -Flodlinjen; "uppenbarar "med dramatisk intensitet dessa män- niskors' situation och handlingen rullas också tillbaka till den tid .Joch plats där ;”brottet”. begicks: Publiken får i viss mån själv! ge svaret. . på de" agerandes fråga, om de handlade. rätt eller - orätt. Författaren menar . också "' att ansvar för” sina: handlingar, för begå; "hon har, ansvar för krig eller fred Det är till: den Yttre: 'ramen "ett de drama och Madi" har” ju någon gång hört! taläs om små oanbitiösa gossar! som: fättar på en eller annan fö-] - revändning : för "att slippa gå till skolän; ASA na » Olle” bade alltså "ont i ett öra! Men' kan slopp Inte" ändå, Mam- ma” i ”svåppade" en” bomullstuss i öra: fock ski ade Olle till skolanj Olle stövlar in, du kar ont i : - 4 Det vet jag inte; svarar. olle Lasse, Österberg, "som varit så igot$, soi alkoholist men efter på- - jtryckningar: från sin äkta hälft oc ' för övrigt själv inseende det ohåll- » bara i att bara supa, gick han in il 'goodtemplarorden, Det gick bra en längre. tid..men så, en: kväll kom-! mer han hem synbart . berusad, örargad och ytbris- + — Du är fi full, ditt svin! Å SS ' Full? 'Nej, de "va en evig lögn! Ja ä sjuk; Dä ä va ja ä! De var så; t när ja körde sista lasse opp på: rn, så sa patron te mej; A de' te - patron; sa ja, de gör ja inte, ty ja 7 har: blett goodtemplare, sa' ja, "Då Ibjö han” på någe som, en lord i, Skottland» hår, funnet opp; som di veski —å de blev 3 sjuk utäl So fate Hl : = I Min: hustru : ville at öd skulle be direktören om att e- digt i eftermiddag, för att uträtta r oerhört.” "| många frågor att diskutera och "Iden": 21 "mars "ger Riksteatern Jalltså Flodlinjen i Laholm; : och | Condé, Carl-Olof. Ek och Frithiof | - finns att köpa" i Tindgrens bok. : Liljestrand, i kunde Jeda : till resultat. I' några "| uppgöres,. skola inom kommunen det -- skänker ;också som synes. grubbla över. - Fredagen den 20 och lördagen förutom de redan nämnda skåde. spelarna medverkar vidare Börje Nyberg, Helga Brofelt, Marianne Hedvall som också leder turnén. Biljetter -- till föreställningen handel. ; Laholm är en sliten stad, och därav. följer, att publiken inte kan räcka till för ett större an- tal tillställningar, En samordning av föreläsningar, . teater-, > film-: och musikaftnar m.m, skulle va ra: Önskvärd både ur "publikens, arrangörernas och föreläsarnas synpunkt, säger .Järare, Sven A Frågan om en ”sädan samord. ning: är' ingalunda ny." Den har. varit. på tapeteri. flera. .Bånger: i föreläsningsföreningen och > det skulle vara .Blädjande,, om, det städer har man låtit stadsbiblio- | teket bli samlingspunkten för al. la '" kulturella evenemang, Där har var och 'en fått" anmäla och efterhöra och på så sätt har man i största möjliga utsträck- ning kunnat undvika 'att t, ex. två . eller ” flera tillställningar | kommit samma dag och på sam. ma tider, Det kan påpekas att i de fastställda , stadgarna för fö- reläsningsföreningarna « står föl jande angivet —' : Innan : föreläsningsprögrammet verksamma folkbildningsorgani- ; HAR NI HÖRT. den: När historien om testning. Det' var i en högre skola, och samtliga elever : fick en massa frågor att besvara, Bland: frå. gorna förekom denna: ”Varför stavas psykiskt med Ps i "stället för bara 8?” ' - En ung man i ett hörn av skol- salen hade inte en aning om sa. ken, . Men något måste skrivas, ansåg” han. : Varpå -han rtuskade på: huvudet och textade följande: mågra ärehden” är "henne, 2. Omöjligt 1 dag. : 2 um Tusen: tack; direktötn, 2 "g ” ed FETTEFSTEEITTTTITTTT Flodlinjen ett-- =. äl Fram- |. — 'Psäkerligen är detta. en --pekum. pstavning! ' : ;. , Filjestrand. tel; Kärragård. 180, sx . STOCKHOLM Någon "redogörelse r hu I man” "gått. tillväga: vid" balsame- . ringen av Stalins ida” kropp N NN torde. inte vara att vänta; ryss? sarna > : omgav! proceduren vid " Lenins bortgång” med största + hemlighetstullhet, ' och: varför - skulle .; man göra avsteg från ystnadsregeln i "fallet Stalin? Balsamering I förr ock n nu: | varit misslyckad, varför man visst fick göra om proceduren. Hur man därvid gick tillväga är alltså okänt . för. andra , än” några få invigda, Kanske man inte bör vara ' alltför tvärsäker i omdömet om den omi- nösa vätskemotorn ., i Erfåtenheter king besikt- ningen 1917 av Karl XI:s t stoft Nee Hr Strömberg var med då sak- kunsk in", 1917 . tog Karl XII:s "bak konst.” "Att man inte i:hågotdera fallet : tillgripit” exempelvis de. gamla - Eyptiernas” metoder "och tek= ik: är självklart, eftersom nu-;7 den. döda "kröppen .-månadtal, grävde ut: alla. inré orgah "förutom hjärtat; tillgrep saltlake; desinfice- radé med: "palinvin; tog: ut den'dö- des hjärna genom näsborrarna .me- delst" krokiga. järn och utnyttjade jen oändlig mångfald örter. etc! kla' far man. numera balsameringen på några få dagar, om :ens det. En - svensk. balsamatör; Ernst Strömberg, verksam i yrket under flera., decennier :. och sedan länge knuten till; Karolinska institutet, gör några påpekanden, som i detta Ständig Vätsketillförsel genom N vi 'mötorkraft onödig -- i Verkställér man 'en' bälsamering | enligt nutida teknik och gör den absolut grundligt,' perfekt och i al. da hänseenden" enligt reglerna och förvarar: man «den döda kroppen i sluten kista — gärna belyst söm; lundviker varje som ” helst: tempe- |raturväxling;: så är. kroppen. kon- "serverad för praktiskt taget. evär- derlig tid. Om. Lenins. stoft; .Upp- lyser Svensk uppslagsbok att ”Pmyc- ket tyder på. att en konserveran de vätska 7 av en motor ständigt”, -pres- "sas genom den "dödes kropp”. Den uppgiften tror ” jag I inte på; säger hr "Strömberg. Går man bara rätt tille "väga vid s å ”balsameringsproce:= » duren, di insprutningar med va- "rierande mängder av formalin, Ely? "cerin eller liknande, utgör, ett av "det: ”fullstänt gt "onödigt "med der omnämnda. en ständigt arbet er eN--sörisi färg ——- R den moderne bälsamatörens utrus "ning. Kanhända har” rystärnå ' gripit även den för att undvika ' eh eljest. tänkbar ”grådaskighet” ' över H den döda kropp, som nit skall'tävla | méd Lenins om kommåtide tiders "uppmärksåmhet "och hyllning, - - Enligt de porträtt 'av Stal "bland alla andra publieårades' i an slutning till hans; död, fanns sådana |" som" skvallrade om att marskalkens | hår vat. järngrått, nästan vitt, Men : bilden av Stalin,- vilande i'sin kis- ta, visar. en. man med. mörkt, nära neg svart hår; Här måste, säger hr Strömberg, färgningstekniken sä- kerligen : : ba -tillgripits, Den döde' |: marskalken : fick ' helt enkelt inte förete bilden: av. 'en' åldrad män- ' niska; han skall vara en kraftfull |” mari, en härskare även efter sin död. För övrigt .kan här i korthet krinras om allt vad: som ' sades och skrevs i samband med Lenins ded '.och' balsamering. . Man tradde att kroppen skulle kunna stå I evigy "starkt insjunket, men Dö fallen. Lenin. och ' Stalin = "Bamt | Vätsketillförseln' genoin |: kropp i besiktigande.: Den balsa- meringsteknik; som i detta'fall' an” vänts och som. många hänseenden - hade”? upps; nbarligen : både” . | fördelar och nackdelar; fortsätter hr: Strömberg: Näsbrosket> t. ex, var, äl åtniinstone till: sinä ytire former. Vi.”höll på” med tolfte Karl i åtta” dars tid. och” hann" göra åtskilliga intressanta. iakttägelser, Från kis-' tan lyftes kroppen tillsammans med en .tunn madrass upp, på "ett ”ar-" betsbord”. Kungens kropp .bör 'viå- detta tillfälle enligt min uppskatt- ning. ha vägt omkring. 30 kg,' vil= ket visar att jen betydande hop- torkning ägt-rum,' En” myckenhet salt. plus' stora : mängder kryddor torde balsamatörerna ha använt. En' snedlåda " var. placerad! under. hus HN vudet,' och i den” lådan” hade "man -samlat. "kungens : inre organ; man tog sålunda ännu i början av 1700- talet ut organen,' en procedur, som vi numera. Slipper tillämpa.” Den. lut; alla händelser dras om” fallet. Kid XI” hans döda kröpp torde! mest bestå & av kryddor, örter. och. kanske "”bindemedel”. i - Så ter sig 'älltså inte Lenin och Stalin, Den svenske. . kungens: stoft | uppvisar, vid . jämförelse med de ryska, diktatorernas :enorma : skill. : I ena fallet har; man rätt att ala” om ”liv”; "1" det andra om ”död' " fast jämförelsen "får" ju ”hårdras;: Det är dock "uppen- bart:z och ' självklart att de. båda ryska ' döda; kommer att: ur. skilda. synpunkter vara långt mer ”levan- :| | de”, där de vilar i mausoleet. i Moskva än den, oförsonlige ryssfi- :enden" kung "Karl i "den" tillslutna kistän i. Riddarholmskyrk : "riges-huvudstad.; Ensam: bland . alla grabbarna” var. Kerstin Zöger, : Landskrond, i' den. traktovkurs som börjat vid Svalövs la, Här sitter hon' vid het i glycerin”; Men nämnd : samering påstods ”från början”. ha f :olkbibliotek,' tas i. tillfälle att inkomma med förslag till föreläsningar, : mön: koramunen : verksamma or- ganis sationer, som: hava bildnings- verksamhet på sitt) program! I styrelsen: för TFöreläsningaför- éningen finna "representanter .för olika - bildäingsorganisationer, Samarbete har knutits med and. ra, organisationer och nya hälsas välkomna, T Laholms stad finns ABF, TBV;' SLS, köpmännen öch hantverkarna . «m. El, "Alla dessa hälsas välkomna jämte" alla öv- riga.. intresserade ;så snart som möjligt + inkomma - med. förslag och := önskemål till : föreläsningar. Ovan : "angivna ' bestämmelsa : ger vid. handen att "samlas föreläs. ningsverksamheten '. .På en hand blir resultatet” så mycket. Pättre. Till sist kan nämnas att senäst NN vid” ett sammanträde. år 1950 i föreläsningsföreningen fick: stads bibliotekarie : fru. Sigfrid Bejve och : föreståndare folkskollärare Sven 'A,; Liljestrand i uppgift: att arbeta för en samordning av o- lika kulturella ; evenemang 1. La. holmsorten,-: Därmed. Kar föreläs- | ningsföreningen"! visat sin. goda vilja, Andra organisationer m. fl, uppmanas att kontakta föreläs. ningsföréningen; I denna sak, Det kan: skå Personligen eller per, te- lefön . med föreståndaren 5. 'A. bal-| Fö studie. |. cirklar, lokala bildningsråd) sät- i Sam- z arbete bör. även sökas med andra t ratten på sitt tunga åk. . EN. VÄDJAN. 4 Torsdagen den 26: mars ”"kom- mer >» Skottorps—Östra .”Karups- kretsen, av "Svenska. Röda korset att. avhålla; sin” sedvanliga; års- fest. I år liksom" många" år: ti gare vädjar "kretsen om; allmän. | hetens .. stöd i-form av skänkta handarbeten, bakverk, : lantman- naprodukter m.m," Det. arbete, som Svenska Röda korset utför både inom och utom landet är så välbekant, att där behöver icke ordas, 'Nöden 4. världen är stor ej minst då' det gäller Holland, Det är vårt fasta hopp att vår vädjan. . nu. ej heller. skall för. klinga. 'ohörd, På förhand: Tack! . Gåvor av olika slag mottagas i Skottorp i Gustaf Nilssons af- fär och av fröken Signe Pauls- son samt i Östra Karu i Kyrk. skolan, > oc Rönn Skottorp-—östra; Karupskretsen +. av. Svenska Röda korset - " KRETSFALTSKJUTNING: [samt förbundets: statspristävling för ..kpist' anordnas av Sydhal lands > skyttegille . på söndag i trakten : av " Vegefors.i Knäred, varför -. allmänheten. varnas att beträda vissa i annons i dagens tidning angivna markområden,. . Expedition för båda tävlingar- na är förlagd. till målaremästare Gösta Karlssons .bostad i Vege- ' sedvanlig. servering: att.anordnäs, fors, . Under ' tävlingen, kommer NYTETYN och hjälpen "måste komma snart, |] Je n.« till "en. 8,000'ton' per” '| ballage för - choklad, - I Irninium: och 'dessé legeringar: «> Antalet ', flyktingar, , som belåstning för staden och ström mar "tär nu uppe i. genomsnittligt, 25,000 pr dag, h h östzonen til smed en: k ästberlin, vilket medför en svår Ia Västtyskland för övrigt, Bilden här + är hämtad från ett nytt; genoth, flyges. vidare till västzone Lid 3,000 flyktingar, som upprättats- :och varifrån flyktingarna :sedan . : yggnaden har tidigare anvi nts som sdebrikg bar förbjöds ifc islag till ny fiökelog” i STOCKHOLN. (TT) -' Det; blir härlanefter, förbjudet att använda: Ijuster, vid' fiske 1 : vårt lang, medan ålsaxar "allt. | jämt är tillå "na" Allt Fske med . elektricitet! är 'förb' ”udet, "mer ; . fiskeristyre'sen kan / médécla S dispens, Förbudet mot fångst . Av kräftor, hummer, ostron och SS havskräftor , under visst. mini - Mmimått gäller fortfarande, och I | T framtiden kommer; fångstminiz Mmimått'också att gälla för vissa fiskslag, onart > som hovrättsassessor Karl Modigh pekade På i förslaget till ny fiske- ristadga, 'gen talade infö dets. -årsmöt letterats ” med ”€ försikleet för "on i ikomde. att skter indra att hans Svenska | folket : FINSPÅNG (TT), ; [| Svenska folkets först, kan i nå- igon' mån avläsas 1 det antal: -kapsys lef, som "årligen förbrukas på flaså kor. av' skilda” "slag. Det : är 1,000 miljoner. För : denna" miljard ' kap syler levererar Finspongsverken 100 ton. aluminiumplåt ' om såret. Ti tuber av. olika slag : tillverkas plåt I en kvantitet som mötsvarar en tub fo pr individ 6. månad; Detta 'är' Bära ett par ,exérmpel på de många” pro= 8. dukter; 'sora tillverkas vid - Svenska Metallverken. 1 Finspång; ; därphur wudparten av. produktionen; Utgörs av halvfabrikat. 1; äl sedan "en: tid körrundkd "aluminis |. umplåt. Från: att;ha. varit sendast Husofs 'oduktionen: .de senaste 20 åren Ode up: vat ill bl, av flyget kraftigt bidragit. lad, färgad eller limmad, på papper, användes : huvudsakligen som: em- cigarretter, kaffe .m; m.'" Tillverkningen lier "uppgick : under : fjolåret: Hill "drygt 500 ton, d. v. s. över 20: milj. kym;;" motsvarande. en halv/.meter] bred remsa jorden runt vid” ekvar torni:y, ot a H Metallhanteringen . Finspång. här gamla ' anor. Redan på 1500-talet tillverkades" järn, och under, 1600- talet skedde ett stort uppsving un>, "der. finans- + och i några:hundra- ton om året han alu- i "En stor. avdelning är folieverket” "där" aluminiumbanden ”valsa$" £tied : till folier med ' en 'standardtjocklek |" av endast 9/1,000 mm; Folien, präg- |« ötbrukar fick endast användas: av. "Kejsarpa- ret självt och mycket förnäma gäs- - vid taffeln fick nöja sig guldtallrikar, 'Ar' 1886 upp- faivis etrtellértid 'den "smältelektrö-'| Tlytiska framställningsmetoden' och sedan dess har tillverkningen ti- ter. Övr m om oavbrutet och" "aluminiun om är den nya amerikanska” lantjätten! United States,” mindre än 2,000 tor aluminium än: znn 1 -England; USA: och” "Canada |] ke' 1. sal j uridantag från:dessa - förbuds's ej' gälla en8onmt den 'fiskånd; vill "konsumera" ol taket Tård och Poäng ie le iktaftträdand upphör ; att gälla ” 10. år! därefter; 'duktionen har länge". för ; vacuunförpackning / Louis ' de : Geers ledning," varvid främst kanontillverkningen- gjorde Finspång känt, Efter en övergångs-= itid' startades 1913. Finspångs. Me-. T mjölken. ton;: tallverk, :- som ;'1942- sammanslogs 1 med Svenska Meétallverken” och. nu sta” DR öns. är efter V å Istörsta enhet." VESA Från en obetydlig > rjän h läggningarna.” i. Finspång efter "4 jär utvecklats. till en. betydande in< även ' internatio=' nellt "seit Råvaran utgöres av fena > främst : NE Ikoppar. Aluminium erhålles i till un-= gefär JA av den svenska konsum>= tionen ' inom landet medan "resten tas från Canada och Norge" Kop-| Jpar fås från Boliden, likaså till un- gefär "34 av förbrukningen: inom landet, medan resten inköpes utöm= lands, ; Antalet ” anställda än 1,400 personer, varav cirka' 1,100 arbeta re, :: 1951 "tillverkades 23 000 tok halvfabrikat; varat 8,000 ton” avald: Vös lymmässigt sett blir :det cirka 75 proc, mer produkter. av aluminium än av: koppar, 'Tillverktiingens. förs ärde uppgick” under. fjolk året till 75 milj. Alaminiumtallrikar. bara "för kejsaren! i Trots att aluminium f örekommer Iså rikligt i jordskorpan ' — 7 proc, imot 4,5 för järn — dröjde det Tänge 'inran metallen kunde utnyttjas! De |” ofullkomliga : metoderna ' för " främsa |” ställningen gjorde 'metallen dyrare än t. o. m, guld. Kejsar Napoleo! -denna metod. Där togs då i bruk den för- för: vacuurhför-. SENS rit.ett prob. lem, Som sysselsatt. jordbrukseko- nomer i olika länder. Genom" an? vändning av .en amerikansk metod först efter några "månader. -smakar den ' fortfarande 'som färsk; I maj 1951 började man i East Stanwood i i staten "Washing= av mjölk, H : Undér tnjölkeris "behandling ill: ä res intet Könserveringsmedel; och inga: ' kemiska förändringar i .ostrjit: stål. direkt till specialkon struerade: flaskor i: ;mjölkkamma ren.: Mjölken hålls' hela tider un der Vvacuumtryck.. Behållarna häm- tas” sedan i" vanlig: ordning av” mjölkbilen; och vid mejeriet övers förs 'mjölkeri till: stora tankar un-' under. åtta; sekunder; 'och! avkyles sedan till omkring 35 grader. Utati att någony enda gång ha varit uti satt. för luftens. påverkån. vactuum= rum, berättar RLF- Det heter vidare: användas fördras emellertid . .Spe- "eiella installationer i ladugårdarna, kan den.få en högst, avgörande ef-t fekt på bl.a.:det svenska jordbru- ket och: dess mjölkproduktion. Bl "Allt Tjusterfiske nh . Detta är nÄgrk, år "det nyhelek, Ni när han Jå fredagsmidda=' be den nå städgans? i FETT ITFIEVITTTIVSTETTIY TS VECSYSYYSYIVTEFTVYFSVYTSTTETY TA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.