verts + a > nom bättre än "genom troni - välsignade; "Maria var välsig- "+ såsom. Faderns 'v vereaevevyvvYvvYPvFrY vreövrvv vy > rn yYyrrv YtrretYretY FrrYttTertYeePPYTYN UyyYs . vryrvevrirYY . Da oe : JUNGFRU MARIE BEBA-” ” : -DELSEDAG; di oc . Bätraktsleé av kornministe : S.:G, AHRONIUS, öreryte församling, Göteborg "salig är du som trodde, att det skulle fullbordas som blev ' dig sagt från Herren!” .— Med dessa ord hälsade Elisabet Je- su” moder Maria . välkommen till sitt hus, De voro båda tron? |. människor? Jo, först det att de ' fåtit ” Gud göra sig ödmjuka, Maria var ödmjuk.” Hon hade inga höga tankar om sig själv. Hon ville intet annat: vara än Herrens ringa tjänarinna, Och "fastän Elisabet säkert ' var mycket äldre än Maria, vände hon sig till henne -med de" om - Btor ödmjukhet vittnande or- den: ”Varför sker mig detta, fn min Herresg moder kömnier till -mig?”" Intet är. viktigare än att vi låta Gud göra oss. rätt ödmjuka. : Ödmjukheten, är. så . att 'vsäga trons . modersköte: Skall Kristus genom tron kun- na födas i ditt hjärta, skall du . bliva "delaktig? :aVv Hans; nåd till syndernas förlåtelse, liv och galighet, : ock"ékall du "kunna. bli ett brukbart redskap i Gudg tjänst, så måste du bliva” ock vara ödmjuk. Tänk på det or- det: ”Gud står emöt de hög-lx, modiga, men de ödmjuka giver " Han nåd”, Att Kava Gud emot gig — hur förskräck! gt! Men däremot: Vilken. lycka, vilken ” sallghet, att hava nåd hos Gud! Må vi därför bedja Gud göra - OB ödmjuka, mer och mer d : sanning ödmjuka. nn "För trong människor ä det vidare utmärkande att 'de:en- - faldigt lta.på Gud och. Hans ord, Det fick Maria nåd att gö- ra. Hon förstod inte' hur "det var möjligt att -Kon: skulle "blir - va» moder åt världens Frälsäre; "Men hon litade på, Herrens ord |. "genom ängeln, När'han försäk- |; i ' rade henné ' om att allt; är möj: | 30 - ligt för Gud dät hon sig! där: med nöja och: säde? Se jag är Ir Herrens Gud "och "Häng örd kan "man all- tid Uta Mik fan” kan det inte äv.sig själv, Det är” något borr petarald : Vads men, måstå lära I Guda” anders skola, "Bruk& I aäsför. : futlg/ Guds ord med bör om trol-Jar "bed om tro PL säger Luther, -— eljest blir. du" uten trö; til" sö evig tid.” .Bönen iom tröhörs Vara en kristens' dagliga . både "morgon! och aftonbön; Vi kurn- na aldrig vanära den störs" etrps den värre än genöm' "otro. Men eå kunna vi inte heller. ära H Å igt: precisionsarbete "har land... vida hon .famnar i.” -Jät: oss låna detta Ili'la' citat , biskop -- Ekelunds :' vackra psalm när vi s'år uppe. på kyrk- backen" intill Veinge gamla ä- revördiga tempel och ser ut ö- ver" den : vackra' och bördiga bygden, som, sjuder av, liv och verksamhet i- :vårsolens värman- de” glans. ”. De”! som en gång för åtskilliga sekler sedan 'placera- de. templet här gjordé ett gott val, ty - från, sin höga position ser den ut över bygden och bju- der en underbär utsikt. - nu gamla, templet n klenod "och om rmnån står uppe vid vägkörset och tittar mot kyrkan, så. mötes ra' helst' en -sommniardag när, alt grönskar. ; Ty platsen framför yrkan har för: några år sedän genomgått 'en' . förändring en- bart: till det, bästre. Förr, fanns det här eit riktigt kärr, Nu har det blivit en: vacker damm, där näckrosorna speglas på som- maren.: Och "den dammen tjänar också att nyttigt ändamål,näm- ligen som branddamm åt Veinge . Mellan dammen och kyrkan reser sig en hög mur ' och i.den- Det. är > framlidne: arkitekten drurp,:.e i byggs hästarén. "Erika. a Salémonsson, " Vare: därför din och min: bön] stop: Idag och alla” andra dagar: "Förlänj mig trona” rena på Din son 'Jesug Krist; vår: Frälser- man allena; förlåt i mig al min brist, Du mig ej' övergiver; det har Du lovat 'mig; öm" jag; vid ”trona. bliver och. städs åka Dig.” a nu Trong "människor äro saligå. De äro den himmelske Faderns had bland. kvinnor såsom Eli- Babet sade om Henne, Hon'var detta 1 alldeles” särskild -me- ning, Men” för "det: välsignade barns skull; 'som Maria: genom Guds underkraft' skulle Y föda. kunna även - vi, du och jag, bliva Herrens välsignade. Vad innebär det?. Jo, , det "innebär, att vi kunna bliva'deläktiga + av den välsignelse; som; vår. dyre |" Frälsare förvärvade. åt oss, då : Han på korset var: én förban- Relse: för vår. skulli.Vi kaäne | med andra ord få | förlåtelså För "våra. synder, leva "vårt: liv' på Jorden såsom Guds -barä, före: -mål för Hans kärlek; omvård: nad, och försvar och en gång älsignade få "taga det himrhelska riket i .e vig och saligsbeaittning; : 'Trons människor äro” saliga ty Gud uppfyller På dem sing löften, Det fick Maria- erfara, när Herrens ord genom ängar i-sinom tid gick i fullbordan Och det skall också du få er- "fara, om"du söker nåd at? lit: På Gud :och Hans ord, Herrer skall handa med Ae oftare na löften. -Om -syndernas-förlå- telse, "om hjälp it frestelserni "och lidandena, om en salig död och ett evigt liv, Så 'skulle du Yedan här få många anledning- ar att tacka och lova din Gud för Hans trofasthet, Men fram- för allt skall du få datta ock rögst, två åt gången. Konstnären” Joel Mila, Göteborg, har ekorerat, .s "väggarna. med hövidsmannens dotter, båda ut- sökta kontverk. Sa be en "inskription frågas" det: Du död, var är. Din seger? Lite längre bort kommer svaret: Jag är uppståndelsen och livet. På den andra väggen” lyder" frågan: Du: : död, är Di svaret. är här: Den som tror på mig skall leva om han ä än dör. I taket läser. man, så: Herren, gav och Herren tog, lovat vare Her- sålunda inte hänger. "med. huvu: det. I taket finns så en symbo- "isk målning med en liksidig tri- angel; föreställande. den heliga "Treenigheten. Inne i. denna finns "ammet med :segerfanan liggan- "via, på boken med de sjä inse" len. Mitt emot kyrkan : finns en i sitt slag säkerligen unik bygg- nad i hela Sverige — den All- ängska skolan. Denna byggdes sedan 1830 på initiativ av den Tamsynte prosten A'lsing och tg nådeligen av denna sorge- dal till sig i himmelen, ”Högt akell då klinga. eittrang ljud xh lovsång höja sig till Gud nel harpotoner rene, när jag får med. min Frälserman, min Koaung och m'n Brudgum sann för - evigt mig förena,” sjunga, sjunga; jubllera, triumfera; Ho-] »kunna göra det på ett fullkörms nea lota som inig vill: så rikt ””Fädernas kyrka . i "Sveriges är "Men: i sig självt är också det]r väder Har farit härjände fra i bruk varande skol byggnaden, i Sverige — > för - rigt | tagen. i bruk 12 år inn: folkskoléstadgan trädde 1 kraft i vårt land: Kyrkoherden" talar också "om, att det nästa år är 140: år; sedan” ”prosten Allsing gick ur, tiden” "men fortfarande lever. hans minne” och varje "år [nödlägger kyrkorådet : . kransar - på hans' grav. Längst "upp 'moj vägen I un gola som! på sommaren prunkar ny: ökdgkra. ligger på andra :sidan. om . vägen: och här här man i år byggt en mur äv bråsten' Samtidigt sony man SE Mästocka" ligger" én vacker per! | lar. "Ingången till kyrkogården Kommer att bli. genom: en 'kyrk- port, som män med ett gammalt änn benämner” stigläcka.. Den är dock inte fårdig är: 5 Mycket "> har gjorts och myc: | Ket göres för: att skapä 'en” byg” .dens. pärla” ”av Veinge kyrka. Öch kyrkoherden” "uttalar också störa ; belåtenhet; med. det båse, söm bygdens 4 folk "vackra: ' bisättnings-' som " det rummet och nu den nya kyrko- [örten Särskilt är: rodet kommit ärda” allt" "läck. EDe äro £. kormmunalordförariden "Edvin Nilsson, :Kyrkovärden Valdemar Johansson "och" elektriker" Algot "| Persson." Och”att Veinge kyrka med ' sina 'ömälvningar är en le- vande: idyll har reda hmassor äv blir det säkert. Skolövetsty: ödra "Hallands mfat ande "Eldsberga De senaste dagarnas starka ar. Väglaget É än inbjudand: " Söndagen: den. nad 'kl:j.2- em, Höks' : härads rbetargförning” & |mänadsavgiflör." "mill .sjukbesöka- |- re. för ål jeby . och..Ala utsågs lantbrukaren : -Birger, Larsson: i Lejeby. Stadsläkareir Carl. Borg. ström Jantogs' till föreningens lä. kare mot; ett årsackord av '50 kr. Den, söm ämnade ingäi i förening- en; skulle anmäla sig hos ordfö. randen : och ” därefter "undergå kostnadsfri läkarbesiktning, = (Såsont” janueriartikeln" visa. des, mötsvarade 1 krono' ån 1893 cirka. 4.45: kronor enligt 1952 ärs penningvärde.) RN + I tidningens "nummer för den sdagen anhonserades: ”.. Byggmästare” ; Om. I vädret skrevs - ytterligare I "Laholms nya Tidning” för tis. dagen den 14 mars: « = "Våren synes” ralkes I gå åto ra steg. Solvärmen och sydliga vindar i förening hafva förvand- lat snödrivorna till vatten, Våra elfvar börja äfven afkasta sitt istäcke, Sidlända åkrar och ärg- ar: hafva” förvandlats till äföar. exempelvis . vid Veinga station, der flera hus äro kringflutna.” En -ännons från stadsfiskalen fanns-i samma tidningsnumrmer: ” "Stadafiskal R. Palmgren T TND uta rättegångar ' och ”nkasseringar på alla . Platser, Frrättar bauppteckningar, arf- ligt - sätt, när Herren "lager beckva” Amen. 3 NN . i et vr . re 2 nylie SÄ AE, (den. förra ba hade... 5 för: den kömmande sommaren ar. "| vore olämpligt, . 3 verkställdes | dagen > ; a skiften 'och auktioner,” förmeälat köp af "stads. och' lantegendomar Må uppsätter.. .låneansökningar! 1. Halland; : den seriare i Skåney' V hos Kungl. "Maj: ft anhållit ena klöckaré- och fölk- skollä; 4 änsterna" : värdera församlingen: sedan den gemen. samma iklockaretjänsten Blivit: 1e-: nöm innehavaren” död att få järiehade stadshotellet" i Laholm; FB Hälléås "död:Håde staäsfullmäktige” :vid sammnträde |' den. 29 juni 1892 -beslutat, até två T ; Stadshotellet ”dén 24 slagna” skulle” hemfalla : den och : ställas under Drätsel. kammarens, förvaltning, enär "det ; att i. stadsvakt. mästarens '- löneförmåner, "söm framgent skulle - uppgå till 500 kr, per år, inginge nyttjanderätt till .jord,' Enligt ” uppgift i "La: holms nya Tidning”: för den” 18 mars. hade ' detta "beslut fast: ställts av KungLk Maj: t. j "Den 20 mönstrades & Stadsho. tellet: -beväringsmännen: från" La- återstående: 'beväringsmänneri : "fr. Laholms : kompaniorrådé; '” : den officerspaviljongen”. & Skedala "hed. . » Tisdagen den 21 mars kl. 6” ém. sammanträdde = stadsfullmäktige å Rådhuset. Bland de Erenden, som då förelågo, var handisnäer Henrikssons förslag rörande upp” förande av en lokal för Sparbån- ken och ombyggnad av det pf Stadshotellets gård bef'rtliga ekc | / nomihuset, Två alternativ fun- nos; det'era slutade på 15000: det andra på 20000 kronor. Det billigare. försleget antogs, Stads hotellets tillbyggnad på stadens bredvid belägna tomt var avsedd att verkställas sålunda, att lokal för Sparbanken : och fyra "rum för resande inreddes, och genom]: ekonomihusets ombyggnad skulle | första 'gången arfvoden; gå Jörg, för! -barn+50:-öre, tre resanderum erhållas. Hos|. omjett; 20- -årigt & amorteringslän. å det erforderliga - -beloppet. I tidningens hummer nämnda; tisdag skrevs: t ordföranden och öfriga st relsemedlemmar anslogos nu. Kl dne VÄ änställes xel :Westerga aré mm familjesoaréer > , 25, 26 och 27. mars, "Inträdesåvi iften var: 15 "Den sista -soarén: var talrikt besökt, men ej de tre. föregående: nn Om ”mnånadstorgdagen"” "Lar holm skrev tidningen / den. 30: mars bland annat: | ” ”Månadsto dagen : "går var ovanligt ”talrikt besökt; "och till- försemn. af alld slag var 4 förhål.' lande”. dertill;: Köplusten”. visade | =ig emellertid Vara råycket: ringa, hvarför" säljarne ingalunda hade skäl att rosa marknaden, Af.den stora: mängden : reatur.. vände större delen hem igen; enär. pri” sen voro: så låga, att någon affär ej löhade -sig,..- Dé dahskå kKréa. kante > Komikerniock! kul. ; Staktforskni esy il des innan Då man här påbörjat € en a släkt : forskning: så kan man. verkligeri "| finna att det ligger en viss tjus- ng. samt även en ganska $5.or spänning . i densämma. Det är precis som män stod och stirra- de på en svart mörk ogenom- "Htränglig port eler -ett skynke, När 'då "detta. skynke eller 'o- | genomträhgliga dok skju'es 'åt sidan. — ja då kän man nästan bli bländad av allt som möter Joch' ibland tycker man ' nästan det är. som ått åka radiobil, man .Istöter på en hel del släktet" av vilka man förut ej vetat om, att an ; varit befryndad "med dém.. ". Historiskt > blir > det även —" man "kan 'följa förfäderna . där de under ' olika koriungar kämpat i krig — man får "veta ” deras' blessyrer' och huru de. under :många. långa år :Man blir rörd över vad. som de fått gå igenori men "trots alta besvärlighetet . ; ha”.de dock” återkommit ill sitt generaldiréktör""Holmdahl; själv från: bygden; kärskterisörade & en gång Veinge kyrka” "och [kyrkby mande länder. fädernesland. "Mitt" allra första Pa deovän- dei "släktforskandet var att jag utfrågåde min Säkts allra äldsta mmar. . ille, veta mera! Där- lskrev' jag ett: landsarkiv genom ! dessa mina förtrågata- gar :fick'";jag så 'att säga en ÄRE söm. fullstän igt passade att. "studera. . Stamfa: dern för denna släkthistoria het: te'; Nils ” Andersson Thele, som under. Gustav” II Adolfs krig. in- andet? område haft en 'ena- den +: andra. har vari' i de att" "jag råkal körmma i kontakt] en "längre tid forskat i hen heslogisk: släktförenihg. Vid. ett ”Släkt och" Hävd”. Här fann' "jag an” del ”frågor”- som "insatts äv ;:persoti, med sitt eget 'efter- ag beslöt: mig för att tillsk va honom för att efterhö- led ga 'om vi inte kanhända tillhör- "I de. samma "släkt. Tänkt ' och ilgjort! I svaret som" jag sedan erhöll , så visade det sig att jag haft rätt i min förmodan > brevsvararen kände väl till min farfars namn, : födelseår . och för : delseort, och kände även till en mähgd gemensamma” förfäder. Stamfadern ' Petter Wickström "var född omkring 1650; drabant år ' 1676; adjutant vid Livdra- bantkåren 1688 8/12 samt av- sked 1700 14/9 I med en överste: karaktär. Han hade under Karl XI:s . ledning” deltagit i s'agen vid Ha'mstad och Lund. Angå- ende hans maka så fick jag en hänvändelse : till Örnbergs Sven- ska Ättartal av år 1893. Och så kunde jag - -följa "min farfarsfar! farsfarmors släkt i England ge: nom tider och sekler in på 1400- talet. Denna' släkt tillhörde en släktgren ; som". inkommit = till "| Sverige ' från England å år 1628: Min farfarsfarfarsfarmors far- hövding . från Skåne till Normandie. - I många släkthistoriska . skrif- dock inte varit -ett- nöj omm: "från, "Blekinge till Vitt- lt i Sedan dess har jag. på Söke j med en släkting till min farmor, |, i'; den sist nämndes hbem|no farsfarmor ' Catharina Somerset "| härstammade från en vikinga- som "på 900-talet kom . Så det har ju varit en kretsgång från Skåne via Normandie och " England: och åter till Sverige. - ter och en he! del annan littera- tur har jag sålunda kunnat läsa om mina förfäder, och allt har Med mycket. vemod” har. Jag läst om nöfen. n mycket: ysselsättning. 2 min farfars ”norfär,. Johan - Gustaf Kräger: soni' vå född "1766; Vol; 1771,. Sergeah 1785 och Stabsfäririk vid Krono- bergs 'regemente s. å: Han hade deltagit. i finska krigen 1788— 1890 och bevistade sjöslaget vid Hogland 1788 samt var med vid: träffningen ' vid Valkiala 1790 2974.1 kyrkoboken står. anteck= rad: Den, 7/6. 1820. dog kring- vandrande löjtnanten Johan Gu- stav Kriger. Varför står där an- ' tboknad ' ”kringvaridrande”?. Jag " skulle här kunna gissa mig till, .. : &t Shan under krigen blivit. > chockskadad och slutligen blivit allt . "sämre > och sålunda rolöst drivet omkring på. vägarna, vars: för han troligen av; allmänheten ' befunnits. vara lika underlig och egen. "Hans maka hette Lovisa. och" var född Duse. Deras dot: i r Maria Christina gifte sig å- Ko efter sin faders död med Lär 666 föddés” ett. litet gosse- Barn i Landskrona av en. okänd noder, att söka finna henne är väl "lönlöst ' Troligen hår :hon strax. efter. nedkomsten. lämnat bort" sitt lilla. 'barn, till fosterför= -"- äldrar. "Fadern har: emellertid ' inte visat sig: vara okänd ty han. : har "befunnits våra "överste Pe-' der .Hammarskiöld. Sonen döp: tes. .och, fick näninet Christian: Georg och enligt! kungl, :resolur. rad ilsin son en mycket rän,'.- och, att Han även”, sonen. skulle få, studera, öjtnant, sara regementskvarter-.y , 1708: ryttmästare; Även gle. vid: Duiepern,. och" hem- kont först efter 13 år från -Wer- koturje, ; Efter. hemkomsten pla- cerades han på .kaptenlöjtnants- . indelning, och fick. 1724 majors-; . fullmakt. EN : sv ck Det ; vill syrias som” Clristia Georg : : Hammarskiöld : omkring 1694 ” gift sig med Katarina : Sik Barne; detta äktenskap en | var: Peter "född i Skåne 1695, Anna Christina” Georgia, födel- seår ”" okänd, ": samt Beata "Lisa sorhi'den 24 noy. Tifte sig i' Möl-'' leröd "med, korne'ten . Lorentz Beckman ; från - "Troedstorp i Farstorps socken, Tal Anna Christina Georgia Ham- marskiöld gifte 'sig' år 1712 med ” ryttmästaren. Alexander Schej- ” ve, född den :15 febr. 1687. De: ras dotter var Magdatena Schei-' be som : i. sitt" bifte rmed Carl. Wickström (Er 9/3. 1699). blev 7 min farfärs farfars, mör. . Carl. > Wickström; var fältväbel och ha- .. .. de även han, deltagit i-Carl XII:s krig. Han var med i Bender och satt" fången 'i Stralsund” samt Un var: med. och deltog i belägrin=. gen vid Fredrikshald;- «> Det ekulle . bli. allde'es fö; mycket. om jag här, skuw'le, räkna upp ;' alla mina förfäder därför BRIrTIS.i holm." Sadler Wells-ballerinan Be- tyl Grey har nu kommit till Stock- holm för att med sin moatjé John F ield ” på lördagen dansa vid Dans: -. ” störa söndagen gästdansar « de båda artis- terna i huvudrollerna i ”Svanssjön”. Här Här ses mrs Grey i Sankfull pose, BALLERINA i Stock.: flytande. marknad, hade nu ej infunnit sig. till följd. af den samtidiga krea. tursmarknaden i i Lund.” tursuppköparne hvilka BA in- på ; Laholms .kreaturs. | Åugust Oynthor. i har jag nöjt mig med att plocka”. lite ur högen. Till. dem som hål- i ler" på . med 'forskandet" efter d släkt och förfäder, vill" jag säga i att .det inte ser ut, CR någonsin "skulle '.p i därför blir det n : uppteckn, MN inom : : dets område, Här : liten ledtråd + at - bara att nysta vidar ' - "| gen kan” denn sd tilltrasslad - gå ket mera s : ve Haft Vela . huru våra "för ädet fu aft det under sin livstid och så "va undan - för sundän' Sökte eter släkte, Det lustiga är, att hästan "of. alla a av min. farmors förfäder här 7 7 | vina SONEN SKINER ng
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.