Aa "Dagens där I Ikallas upplys. En dänsk präst, som) -linom sitt pastorat fört en väldig Ihan nått vid ett: möte, 21 dan sagt i sitt tal, Om någon till ex- - [lottsedel.' medi det "numret i: hopp "7 jut: med vinst; Det är naturligtvis LT Tågklareraréen då vissa- stationer; rYrevYyttTYYYTFYTYYFYYYYYYTVY TYYYYYTYTTTYYYTYYFTYTEYT YT ETT ” TanOLMS TIDNING ET EFSYESYVTTEETYSYYTTYTYTTYT TE REHRAP nrg Så SERA R se - 3 tercerv vrTtterr kl. 18.30. Morgondagens "namn: Solen går upp kl 6. 06 och ned » kl. 18, 8.32, or Tr Oo Mars med långa skymmningspro.: Zz... menader 7. där ärens Innestäingda. svält och", av vind på vin i "ärömmarnas ee allé ko Bort under gloriekrönta kronors . Å der förklaras bort i samtal utan ord. (ANDERS: ÖSTERLING) ” Solen går upp kl. 6.09 och ned |. Eva. Dählbeck är just återko jmen från. tio dagars filmning : iNettlefold Studios” utanför: London och därmed är hennes första inter- FR film ett faktum. "Och det är sannerligen inte vilken film som | nte. Den heter The Village”. -och är att föredra. Genom att vi håller så hög fart blir ju våra filmer så- :kraftigare? på” utländsk marknad. | Själva 'det konstnärliga resultatet Hr jag inte behöver. ta skada för : Förutseende en Kom in, sade tidningsredak) "fören, '. - — Jo, jag kommer med anled-] ning av en artikel, som redaktö- ren : köpte för två år sedan av » mig. Mittnamn är Pencén, Petrus! P:son Pencén, Artikeln hette ”Spiggen under åskväder”, och ag skulle verkligen vilja veta hur Jänge” till jag måste vänta innan jag får se den i tryckt =. | -;.= Ja, jag kommer ihåg den. Vil har sparat er illa essä för att an=| . vända (den vid er död, När all- het rik- : oc teater? - hemma - erbjuder finare "man nog det, = harr ibeopold Tindtberg och har :såtill- "vida. ett fast verklighetsunderlag, 'som den. skildrar schweizarnas. be- -kanta barnby strax. ovanför S:t .Gallen, Man kan säga att filmens :huvudperson :är de 500: barnen, "föräldralösa spillror "från det se- ; naste världskriget; de är i åldern "åtta: till femton år och kommer från! Frankrike, "Grekland, Italien, » Polen,” "Tyskland och Finlands och deras, uppfostran i byn I går ut på jatt "stärka syskonkänslan folken mellan och på så sätt verka för "en framtida världsfred,..Btt. tack- 'sammare och viktigare ämne för en iöternationell: film = den: görs i i engelskt-sch 1 är mera; sr Ja, vad som - framför allt gör att man längtår hem till en svensk filmateljé igen "är väl ått de konst- närligt medvetna "filmskaparna här hemma och den stora publiken har börjat gå varandra till mötes på ett” helt. annat sätt: än tidigare, Man” har helt enkelt uppfostrat varandra.” .Filmmåkarna ; ; gör” sitt: jobb utan ytliga eftergifter och publiken sv: rar med. att .se' de bra filmern Detta nu inte sagt-för att förringa: just den 'interrlätionella film;: som - bergs ”The' Village” är ju en topp: film, Det förstår nog. alla: som sett . kan man hu knappast ' "tänka: sig och man förstår att Eva Dahlbeck inte" tvekade länge, när man er- bjöd henne en av. de kvinnliga hu- vudrollerna.. Men är Eva Dahlbeck "därmed förlorad för svensk film ”"—”Inte "alls. Vad I teatern beträf- : för, så kan jag inte få bättre roller än. :Dramatenrepertoarens. Och vad . kan vara tacksammare för en film- . skådespelerska än svensk film just nu? De senaste årens konstnärliga ' åtstramning. av den svenska filmen har väl inte minst för skådespelar- na betytt oerhört mycket; vi här fått möjligheter att spela över ett "bredare register. Så om man ser "till den egna tillfredsställelsen, så tror jag, att filmen och teatern här . jobb än den -. internationella. marknaden. Men det är ju klart, att en. uppse- endeväckande bra filmroll i ett bra .internafionellt sammanhang alltid ilockar 'och kan man ta, den, så gör Men betyder det, inte i alla fall en:hel del för en skådespelerska att spränga” gränsrna 'och komma ut” ärldsmarknaden, . att. bli | na i stället för svensk tas på en författare, vill vi gärna] komma med något av hans egen hand, " För säkerhets skull” Övertro och Jättrogenhet är vå got svårttrotligt trots att tiden vill kamp. mot allt. slags övertro, be- rättade 'om det riedslående; resultat — Många. tillägger drömmarna: en oerhörd betydelse, hade han "bl. jempel har drömt om talet 4578, ia, då går -han strax :och . köper . en och förvissning att 'den skall falla alldeles galet. Efter talet kom en: kvinna” fram) till: honom och ställde sen vi rdsamj fråga. - d + — da, ursäkta, he pastorn. "det oc När fan är mycket ung, gör : det nog det. Men själv har jag fil- mat i över sju år nu och jag har . allt vuxit ifrån både kärriärlystnad | och fikandet efter berömmelse, Nej; den enda fördelen med att ar= beta utanför Sverige skulle åtmin- stone för mej vara att skattetrycket lättar,. Filmar. man i England till exempel, får man ju betala "skatten där och eftersom denna. tas ut en- ligt : internationell - artistskattebe- . stämmelse,'. blir den försvinnande liten mot vad den skulle blivit här "hemma. Nu verkar det väl alltid "lite snudd på enfald, när en p&son "med, relativt goda inkomster klagar på skatten; men ' när det gäller de . flesta av våra, flitigaste skådespe- ”.Jare kan 'det kanske vara lite, be- :rättigat, För ett par år sedan hade vi. ju, ett år, då det var filmstopp: :'eftersbm många av oss saknar fast 1 var det här med Vilket nummer ivar Lä som pas- itorn nämnde? | ne - : Cirkulärt iu har rätt. att medelst högtalärenr' isvara : lokföraren I på: dennes för-| jfrågan med visslan: ”Hari”frötandel "Håg inkommit?”, berättar Signalen. I Kungl. järnvägsstyrelsens cir- ulär nr 629 ges ett” exempel på, ret skall formuleras: ' Puevaret på tåg 01: Möteståg 02 nar inkommit. Detta givetvis-under. - att: t:har| fnkommlor upp: :" Advokaten: ..— och : när. " täckte ni. först. att .er. man” över« Bivit: er? > 4 — Det vär;när. jag: märkte. att det stek atrräindre Y Ör, 3. Ni skall: inte fara ledsen, a pplevde vi alltså ett får antingen utan eller också med där' hänger efter fortfarande, och det . bör man nog ta med i räk- ningen, när man flinar åt skåde- spelare på restlängd, "MAN: "TAR DET LUGNARE I UTLANDET.. . H Eftersom" Eva Dahlbeck har för- iska. erfarenheter av internationell filmning: är det någon större skill- nad i arbetet? : » — Skillnaden är framför allt, att man i utlandet tar det mycket lugnare än vi." Inte bara det att teknikerna arbetade långsammare, skådespelarna fick också mera tid över för repetitioner innan en scen relativt begränsade inkömster, Det — I ”Sista-cha - Eva Dahlbeck är "den av" våra skådespelerskor, som kanske fun?" derat mest över 'sitt yrke. Hon. har ” också både i tal och skrift blottat” många av. hemligheterna med skå-" despelaryrket, : Så henne skulle vi det sämsta med yrke, skådespelarnas. ; "HON. JOBBAR NÄSTAN. ot JÄMT! Eller åtminstone nästan .aldrig;.Det blir ju så med åren att man kom= mit att jobba nästan jämt, man: vågar inte ta chansen att säga nej: till erbjudanden, man. vet. att om. där utan: riågot' att-göra. dels denna press och dels att man: ständigt har nyå roller i huvudet, man aldrig riktigt är sej själv. Gex. nom att man aldrig kan koppla av riktigt, 'aldrig få lite frid och. ro, flesta skådespelare är oerhört ner- vösa. Och det' beror inte bara på den ständiga ? rollkoncentrationen utan också på att det är så myc- ket omkring - skådespelaren. Folk: ringer i ett kör och tar en i'an-"' språk” för än' det ena' och än det skådespelaren den” så att säga of fentliga. sidan av jobbet 'att' sköta." Snärt sagt allt som sker i det här landet fordrar visst skådespelare som galjonsfigurer, Det bästa med yrket då? ”— Det: är de yit tillfällen, då g framför filmkameron känner sej som > ett -med -rollkaraktären,. då. man; känner "samstämmigheten ”och”. man löper: rätt och jämsides med roljen. Då erfar man ett slags Hill; fredsställelse, som någon' gång kan vara värd allé besvär man haft och alla, nerver man offrat, +: S i Arne Sellermark; I' Hollywood, dör pande band och det alltså är: svårt: att hålla reda; på:-vem, som är ;gifb. med vem, satt -häromdagen en av, de yngre stjärnorna. vi ett bord” på en reslåurang och såj en av de” I éle Y passera, | klädd: 1 svart”. — Har Kon sorg?:. frågade der «unga sin. uppvaktande' kavaljer. — Ja, vet du inte att hon blev änka för en månad sedan? — Blev hon? Vem ä är det som är död?” "Fos trare emellan. 2 Varför skriker ; er ouppfost-" rade unge? pr — För att' er väluppfostrado” son 'slagit honom i huvudet med ; | piassavalvaster jag medverkat” i'oLeopold: Lindt="' ett par: månader. kanske man. står: Det är: mycket ' billigare och konkurrens=: alltså kunna fråga ont vad som är - Det! sämsta" är att en skåde- ' spelerska aldrig får vara sej själv. sora "mal och molar, som gör att. -blir man uppriven och nervös, De. andra, Förutom sitt' arbete har ju: katt gifter och" skiljer sig på "lös" Ä I välja” en fager. i /Enropa i fn amerikansk vetenskapsman äg - räknat ut att om :alla män- ”åiskor . på : jorden; skulle: leva av jon” kalorier "som behövs för ett år av en enda sorts "mat, skulle: det inte ta ens | Potattsen har vårit” känd 1. i jämnt: 4007å fi - Av Johan. Sewerin. di v..s.| Peck a ä. Han företog långvi resor.:i Europa i mitten "av" 1600: talet; och vid dessa resor :hemförde han ett stort antal fröer, . rotknölar - av. i alla - möjliga: dags terade och” b ett halvt tunnland att frambri; "Jessa kalorier ' i Potatis, medan man "skulle behävå ett och ett ”femtedels tunnland för att få fram samme - kalorimängd « "av vetemjöl och två hela tunnlsnd för att få fram ” mängden i form'"äv fläsk. Jeg vill inte garantera att veten- skapsmannen ' i fråga räknat fullt rätt,. men siffrorra Ber . nog - ett ungefärligt” besked "om hur givan= de födoämne potatisen är De Europa, fastän det för Sveriges. del inte är stort mer än 200 år sedan potatisen började allmänt odlas här. Potatisehs ursprungsland är Pe- | i Det är' nu jämnt 400 år sedan |å Potatisén första gången nämndes i sala trädgård, Något försök att sprida - kännedom” om potatisen ' såsom” födoämne. gjörde dock Rudbet knappast, 'därtill ha- de”han allt mycket" att" bestyra. Utom sin - meädicinska” forskärgär-, ning "hade han' att" tänka: på” och arbeta. 'med' det omfattande" växt- blanschverket ”Campi- Elysti” samt den ännu mera kända ”Atlantican”, i Det blev Jonas, Alströmer. som kom” att. lära svenska folket att nom tog många” "och långa läroår. Från : Frankrike: erhöll Alströmer fröpotatis och så började han plan- tera dem å sin egendom Nolhaga id "Alingsås, Det kan anmärkas i Sydå Det b att när - den:;: spanske conquistadoren Pedro. de" Leon" i förra delen av 1500-talet - överkorsade ' Anderna fann han; att innevånarna på andra idan bergen såsom - huvudsaklig föda använde en "sorts rotknölar som.” de... kallade Chunu, Denna .Chunu' var helt :enkelt- det som sedan blev känt som potatis, Peru- anerna skar den i skivor samt sol- torkade den innan dé. åt den. De hade, känt till växten. långt innan Amerika "upptäcktes — här länge den. varit. använd vet.ingen, > I 4 Detta. 7 alltså - första mötet imed potatisplantan. fast "den än- 'nu så länge inte kallades potatis. Namnet potatoes erhöll. växten av engelsmännen, och detta namn blev så småningom här i landet potatis, fastän, :den "faktiskt i; början lika 'on,' "ett :namn som: Pp "vissa håll suttit i: till våra da; emellertid". att första” gången "potatisen. nämhdes.. i Europa. var år 1553.000 100 ff I "Upptäcktsresandena i Peru skio- kade naturligtvis heni Pröv. av den « senafe "delen" av -1550-talet "började den dyka upp litet var- | städes i 'Europa, "Till Irland kom ,potatisen 1565, till Österrike 1588 "och till Italien något tidigare; Till England kom den. ungefär vid sam- mä” tid som. Hill Irland, men till Nordamerika påstås: den--inte--ha förts förrän inpå 1700-talet av ie- "ländska emigranter, Numera- skat- | täs den" emellertid så högt äve USA, att en läkare nyligen” att alla människor borde äta potatis åtminstorlé' en gång pr dag. Under 1930-talet började man :t, 0, m. ”miss Potatis” , staterna, : "Det: berättas "att när man” gången försökte introducera 'po- tatisen' till "Skottland" stötte detta | på 'skarp patrull från prästerska- pets sida.-- Man formligen bann- lyste den ”farliga” 'rotfrukten' från predikstolarna, och från .1727 har man uppgifter om hur de skotska "Prästerna såg på potatisen,” Den var för det första inte nämnd i bil eln,, sades det, och kunde där- för inte vara lämplig mat för krist- |. nav För det andra. var” potatisen alldeles säkert den förbjudna frukt, som de. första människorna åt:av i Paradiset:— under annat namn; att i början” också kalla des nolor efter Nolhaga: -.: VÄr 1727: utgav. > Alströmer: Skrift" med anvisningar hur ”man borde ödla potatis — han hade då fedan .tre års erfarenhet av så-| sagt -.mycket ' långsamt med "att göra potatisen omtyckt: i landet; ch ännu så sent som år: 1756 skrev" ingen mindre än Linné / på tal: om potatisen, att ”man” skulle ej få eh av! ”wänstefölket att sma ka potatisen, om man än ville giva sågs” faktiskt på många! ens värd" till svinföda : får 1757: utgav N. von -Oelrofch: en" skrift.. benämnd: ”Underrättel. ser:. om .jordpärons: "plantering ”Om bönderna ej. fri potatis, :: bör - der 'söka.-med p gar”. Någon tvångslag om potatis odling”; kom "dock : hur: lockande. äet "kanske" dock” förkättrade" potatisert erkänd som fligt. verk 's 2lagshok ; säger, att. / ”upptäckten av Ppotatisens ahvändning + vid + sprit- beredning. betryggade : dess . fort- ilsatta odling”.” Javisst, det. var ge js fromöden, som Kusbehovsbränninr gen stick; sådan fart," 1700-talets handböcker "i " potatis. odling: främst. rekommenderade "od. genom att tillvaratåga fröknoppar. na efter potatisblomman, man: stor- kade fröet och sådde det på våren i: drivbänkar. När 'plantorna var tillräckligt stora ” flyitade man ut dem: på : potatislandet, 'precis' som man; ännu gör. med” t ål plantor, Maskerad i Grö k ping Grönköping skall ha sin maske- rad på Stadshotellet i anledning av samhällets jog nsjubileum. Vecko- |" bladet avslöjar: bl. förberedelserna. H Så man. förstår att p 'ha- de ' svårt att, vin a. framgång” i Skottland, " Potatisen kom tb. "visst sätt att. få stor betydelse > för / folken, Sedan: man vant: sig vid” "att ära potatis och: den fel, "blév det fö land," Sålunda: hände det" sig "att då potalisväxten slog,' fel på ri land år 1846 dog irmare "en; mil- jon människor: av "svält ; på den gröna” ön, och; senare "var missväx ten orsak till'att det blev". massut-, vandring till. USA, På: samma sätt gick. det när” det blev: missväxt på "potatis i Tyskland. och" Polen: mas- "sor "av: folk: började 't, tvutvandra i i staterna, £,' Nordamerika... Vis- 'serligen var :s.det. massutvandring även, från. Sverige: vid. samma tid- punkt; men man kan" ingenstädes | hitta uppgifter om att det var Alls följd”. av. potatismissväxt. «. .. >; :"Den som först införde potatisen . föregås ; ar. gr bliva frön Ken Susegård; som ridande på Bal- der skall färdas från 'sin tripplett till "Stadt, > samt. fröken Hjördis Flabbs Brunander, 'söm komnier' å jägarcorpsen. ; I festtåget. skall också samtliga Brovalls' revy.” med obelisker. ' Även herrarna kommer tt i stör bära f: ik och således inte enbart: frackan och taga” del, utstyrda a SV. tvi Es således: en” HKalvtimme "senare än på Operan öppnas: balen i Störa. Uppacknings- salen 2; herr "Borgmästare Mårteri i: frack och med, orden, som : för ut ' fru Borgmästarinnan, född Sparvhöök, i: valsens svängar. > Kl 12 serveras supé ' med. cham- pagne' eller borgskum på: alla bor- den, i ztora matsalen, .som är; helt sJiksom, bakfickan: och till Sverige" var fessor Olof Rud- En 20-årig flickg bentma örande I staten Iowa, USA, har tllskrivit |! en parlamentsledamot : för. att tala | om; ätt: ”det har nu blivit så pass odrägligt med skatterna, att en an= ständig flicka inte längre kan kä på att njuta vare sig whisky, eller cigarretter”, : Parlamentsle- damoten uppmnas ätt hejda skans da len, « ana kaféet, där! man: vid en buffet kan 13 Astgrogg serverad i "champagne- gla och aridra populära drinkäår, + ex,' "grön :curacao med socker= dricka samt såla jordnötter. « Grönköpin; aruhus har änder hela "mäskisi å en kiosk i" gån konfekt, konfetti, serpentiner, rys- ka : smällare, > cigarrettsnö'm, fl, glädjesaker, men -även frackskjor- tor, stärkkragar — om man råkat spilla ned dem man kommit. ir RR Kallas detta'; Bösfilé? Vore det inte bättre att säja som det är och kalla den: vitling? — .. ngr ga fyra baleitflickor. i” finskomakare . växter, vilka han sedermera plan- j. förökade hemmai Upp- |. lan odling? Men det gick - som |. dem pengar härför”. Potatisen” an-|v håll i Ramsberg”. och skrev däri bla: drig' till stånd, "ter fillgod; i människoföda : samt" odla | : då Det kan nämnas att man” röka potatisen ” genora = rsta | Att: Sätta frö; Detta ' frö: fick: man flakvagn : omgiven av NV Jäger. från |” i hur. mån klarar s sig utan” dett! "Här ni hört Historier om! d: line snälla gbssen, som kom bäran- på en mjölkflaska' av bleck? upp framför hoönowa! och sa: + —' Den, där- mjölkflåskan' ser blank och fin ut. Tänk om man skulle ta 'cch buckla till den åt dig.- Vad skulle du säga då? : — Ingenting, s sa, den snälle go: sen. — Det ska vi se; savden store. Och så sparkade han :till mjölk- flaskan, / så att den fick: en stor > I bu&kla 5 — Vad:s er du « om det då? — Vad ska Jag säga? sa den lille 'och ryckte på axlarna. Då" sparkade . den stora stygge gossen. till rajölkflaskan,. 'så botten gick ur, ' och mjölken: rann över gatan. :' se — Haha, nu blev äv jallt's snopen, den store.:: Nä, blev svaret. Men din far- sa blir det säkert, ' För det var han som bad mig. springa ner:och häm- ta mjölken åt sig. a jag, vars föfäre var känd för vårds- lös framfart:i inte allt för nyktert tillståndi En man, som; vår speku- lant; frågade utror aren om det vi däck. på bilen. .«,> utroparen, för den lika" ber” "jag alt uppVvaktilngarna får både redaktörn.'; och ' alle "mina andr vä "välkomna: Hll fest. Helfrid Lambert: than”, Värdeminskräng r Utige Sporrenfelt hadé sällska- "pat en tid med en flicka av fin fami lj och som” hade" en "mycket " förmögen Pappa. Så ' blev det" en "fnurra” på tråden och hän fick |: "Korgen, Pen unge olycklige man- nen tog de många brev han: fått väv sin fästmö ned till en express- byrå och . bad. denna översända dej vn e Plötsligt dök en stor- stygg gosse] - på en auktion att en bil skulle säl; 80-åradag” och det - står. givet att'jag är" föda '1889, anstå till: nlista: år; "Men. då" är| :p med att: anteckna: boktitlarna” I: eå bil utan lus kö nedför en brant hacke med fruk=”. "spröd" natår' och med. våslig läggning, Vad vi nu be na är maskinernas revolt. mot människan, att man är för gam. : men” män, får! små rysnivgar av betag på ryggen när de uemuy=e. " sikaliska blåsarna klättrar äg" härs” och! tvärs på "tober Vverstege' genom! ljupmör] > buller och den under | sämt böljande rytmen" Fi Jag' förstår mycket väl oj ' vaggningar och hänförelsens | "säckar fast j jag inte” utstöter någ ka sd Van i Så långe m man känner att man” fortfarande går i lära, så Linge är " det värt | att leva; : Nn orkar” tor inte längré be= a själv, nu” måste ni tala" i | Om "vad jag ska görat Uthrottet". kom från en tonåring, som föra - äldrätna "sökt föstra till så stor". självständighet som möjligt, - Ja, å där" står NiC Mi, som ville: bort'a möts nu av en' generation, soma” "vill, ha normer: och som tio ligen". : kommer. att” ker kolossalt” stränj bar verkligen in: x Viktigast var, tyckte bon, . je kväll kunna släcka: ljuset; drå natten: — som "är Zlöms- i kan =" som ett täcke” över rig, : Minnet kallade bön människa om i håller på att bli arierikan' "slippa bli ryås. + En. danak: tidning har. roat : sig kioskerna: På två olika järnväge. | stationer. en: Tigubra listan lyr | ”, Liget folger med. - Er kildé trot d. — :Emnlabyrint" af mord, —- Rgede Piger sladrer ikke. — Morde='" ren 'dgde: ved daggry..— Blodigt . idt,:= Det forkerte lig.:— I . — Waar der er lig, er her haab, Dadens hospital, — - "En ligkiste til st, uk-= de' sig mera åt resor till Köpen= : - hamn än åt. studierna i Lund; : a. därför: till honom: Mill — ”så- kommer jag och visärl a Å ' skulle "önska något, "så 'säg' bara | ”Som "jag förmodar” att” du var smokingar : med. mask, enligt vad j- ingning bakfickan; 'där man” kan "få "köpa 4 ren vd Luxembourg ger ut nytt frim — Nei. För det är kolia2, soc ende vigseln: mellan: hertig'Jean-oci lott Det nya frimärket, som: får: ovanstående SR kommer flotorn., det är alltid 'en-tröst att det: Into: kan. bll- värre: Neger Adel Åormkna AA ALA AnAra att begriga den; riktigt, a > MN då beh då”br ånär av toner, | s | från de” auktoritativa normerna, tt!” : dgdens”skygge,— Den blodige sake, i '
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.