rereevryrreeYeTYT CO CTTYYYYYYYTYYYYYYTTYYTYYY PY . . dä = IKHOLMS TIDNIRG SYYYYSTYYYNYTYYYYYTYTSYTYYTFFYTTYTOTETYYTVV - « Boningshus och stallänga på Trucdsfällan & är så gott som nybyggda. - SE och annat om Truedsfällan mr 1; så . gammal släktgård på Hallandsåsen I Hasstövs socken” rät. långt uppe på' åsen: "ligger "hemmanet Truedsfällan.: I. sina 'romantise- "rade snapphaneskildringar i La- holms ' Tidning talade Pehr-Li- nus Nilsson ofta om Truedsfäl- JA Jan/ Dessa berättelser skrevs ju vr wcjate: med anspråk på historisk exakthet, och nog "kan man mycket väl tänka sig, att det här "uppe i förna stormiga tider bott styvsihta -friskyttar, "som inte vetat böja. sig för. de styrandes påbud.. Den som numera kom- mer "till :.'Truedsfällan "blir : väl mottagen, och det blev Nog: den vänligt ” "sinnade "även "under snapphametiden, ty” "gästfriheten | har allid stått högt i Norden. Gården. 1/3 mantal 'Truedsfäl lan nr 1, "som är en. gammal släktgård; här under. Iångliga ti- der 'vatit det enda friköpta bön- dejordbruket i. orten. 'De' andra | "gårdarn har: tillhört ”Skot-' Stor. och: Dömestorp.. ”Truedg- fkillan : äges umera., av. "Sture :' A Nilsson; : son” i papper har: "kvar /friköpebréve ”på :drägande kall och Embete's” -sina " gårds- Wägner” undertecknat i Stock- holm ; den 14 februari 1794" av. rar, "Kongl. nung, genom.” | den, ;på sin. tid" mäktige; och äver . Friherre, En åv Rikets Her- ! President": ut” Maj:ts och" Rikets "Kamar-Col-! | Jeger Riddare 0, Commendev; ; Kongl. Maj: its Orden; « fl ÖN Ae Vice-President, Riddare af i Kongl: «: Nordstjerne-Orden, » sanit Kamar- Råd;. Göre :,we- terligt; at såsom” Hans Kongl: = Måj:t, Wår Allernådigsteé Ko- "utfärdad För- ordning: .af then 21 Februari | 1789. och "Kungörelse af then 24 jandari 1790, i Nåder: beha- gat uplifwa och förnya Kongl, I Förordningen af then 19.5ep- " -tembris År 1723, samt således! Allernådigst förklarat, hwilka -Krono-Hemman, - och . Lägen- heter måge til Skatte » jäs, och huru thermed fö las . bör, ock, ål- saröt hwad therwid kommer at' i akt tagas, såsom "af Kongl + skola ' utfärdas; Altså och til . " i underdånigst följe theraf, haf- a . Bref, att . sjelwa Köpebrefwen Karlar-Collegio e Wi welat uplåta och för- älja, - efter som wi härmed, "och å Fraft af thetta Wåtr öp- på "Hans Kongl. Maj: its, Wår Atlernådigste Ko- gs, wägnar. upplåte och sälje - til , Åboen” Pehr Er- 1 dsson :: efterskrefne Krono "ägaren är obekant. lof Trullssons rd Ett jedels 'Mantal, med (un- av det som?) . Kongl. och." Kronan ” behållit, et. at. njuta och behål- ä Tjugo Två Riksdaler men det r mycket möjligt. Sä- r till Per Nilssons son alltså nuv. äga- p Så gick gården ur id, men "genom gif- go, i det Nils Peter sig med Kristina ssa' överlät åt 1908 köpte. "gården av. sterbhuset för två år sedan. - "Gården'har en areal på c:a 80 tunnland, därav 26 tunnland å- kér. Vanligen har man två häs- tar och sex kor samt give ungdjur, svin och fjäderfä... Gårdsbyggnaderna är. så gott som nya... . Mangårdsbyggnaden uppfördes 1945, och ladugården byggdes för två år sedan. Förut har . gården haft mycket gamla hus, typen kringbyggd gård, De gam: la husen. finns i stort sett kvar och är. ett intressant prov på gammal allmogebebyggelse, : Åt- minstone en del av dem är från 1700-talet, "På en bräda från ett a av husen finns nämligen årtalet 1774. En . fornminnesentusiast skulle säkert sörja över att des- 'sa . gamla ' byggnader nu över- |, getts. Men ' mot utvecklingen" är ingenting. att göra, och förresten |: är det ju enbart. glädjande, att man nu” kan skaffa sig bättre I byggnader. " De” nya husen! på Truedsfällans' gamla ' gård ” vitt- nar f. ö om att det här finns e- nergiska” människor, som följer med sin tid: : : ; På rv gården; har. tidigare fun: nits en. kvarn, och det är inte längre” sedan : den nedlades än att Sture Nilsson kan: minnas, |.” att” man malde i kvarnen. En er- Vinran "om att även forna tiders 2 myndigheter var uppfinningsri- ka och vaksamma då det gällde att skaffa 'skatteobjekt får man, då man bläddrar i gårdspappe- ren på "Truedsfällan, År 1879 ha- de nämligen Kammar Advocats Fiscals-Embetet '' upptäckt, '' att Truedsfällans 'tullkvarn = icke var skattlagd och yrkat på än- dring av detta. enligt Fiscals- Embetet" högst felaktiga ' förhål- lande, Kvarnens ägare Per Nils- son” förklarade . emellertid, att det var endast en kvarn för hus- behovsmalning, och länsstyrel- sen i Halmstad hade att döma i må!et, som Per Nilsson vann. Så här lyder utslaget, vilket o- tvivelaktigt är av visst intresse för oss'sena tiders barn att läsa: a Konungen . ”Befallningska- vandens i . Hallands Län Ut- slag : uppå Kammar-Advocats : Fisca's-Embetets + uti . Skrifs velse den 14 'sistlidne Maj "Ygjorde Yrkande att, sedan ut- 'af de af Konungens Befall- "ningshafvande. till. Kongh . : Kammär-Collegium "den 4:e i berörde "månad insände, och : till " Advocat-Fiscals-Embetets : handläggning, derefter öfver- "lämnade" Förteckningar, dels " på - oskattlagde : -;hwarmed : förmalning werk- -:ställes för' tull, dels ock på ;sådane | ' Qwarnlägenheter "hwaruti,.- inom samma -hus "Tull-Mjöl-Qwarnar, - - husbe- hofs Qwarnar finnas inrättade, ' inhämtats att tillförlitlig upp- .lysning saknas om "Truedsfäl- lans 'Tullqvarn -belägen ' i > Hasslöfs socken af Laholms ' Fögderi” udergåt skatitäger "ning. kan . och bebyggelsen har varit | Konungens: ”Befellningshaf- wande - måtte. wederbörligen . förordna att berörde .Qvarn- H inrättning, så vidt den samma icke befinnes hafwa för dess "-märwarande skick, skattlägg- undergått, . warder or- ”denteligen: skattlagd, med fö skrift -om räntans ' utgörande efterräkningswis för så lång tillbaka, 'Författningarne medgifwa :', hwaröfver; Ägaren till berörde Qwarn Per Nils- son blifwit hörd och sig för- -'klarat;: "vutwisa, på sätt handlingarne i Gifwit. Halmstads Slott - å ; Lands-Kontoret. den :14 November 1879, . vis - Konungens :: Befallningshaf- wanden har detta måli öfwer- ”wägande tagit och som förkla- randen: uppgivit. att han väl haft för afsigt att söka få ifrå- 'gastälde. Qvarn: Skattlagd, och "för: han. icke' 5 antocknas at den krono Ska d te” "hemmanet /N:c 01; sådant; ; ändamål”. jemväl : gåtit anställa syn; meh att då -sederrmera :kommit: ÅA er- |5'E farenhet' deraf satt "läget, så- tillräckligt denria orsak ämnat" att vidare: söka |; skattläggning": utan: zvill häd- anefter som hittills endast. ber gagna, Qvårnen för: Husbehof, alltså, och: då sådant "icke kand £ i 'Jordeboken lan: betyder jär. nog: ganska. lä att: -se.: -det :: emellei vänskligt På tyda ortnäivin Då | har sannolikhetsskäl, skall.vi rådfrå- ga: ”Örtnamn i i Halland”,. ortnamnskommissionen' | som det betyder på nutida språk Gamla vårdträd susa evigt samma sång under drömlikt ljusa aftonhimlars fång. Lö- sta prisa orden en benådad stund trofasthet mot jorden gård och grund, "> Prins Vilhelm. Av: trädens ålder: att döma hörde "det . mångsehelgaml bruket att vid gårdarna plant Gamla vårdfrä d logien i det att "själva "Valhall hade 'sitt med namnet Läard. Härill' kommer sedan .dén. .be- kantå asken Yj 'gedrasit, världens väldiga vårdträd. Vi- dare . går det sägner om vård- trädet, att det p'anterades eller sparades ett sådant av den som först slog sig ner på en wvald sk vårdträd för omkring hun- dra år sedan. Detta var ur många synpunk- ter ett mycket: tilltalande bruk värt att "återupptagas för de minnes- och skönhetsvärden som varje gård blir berikad med ge- nom tillvaron av sådana träd. - Den förnämligaste platsen för ett. vårdträd eler minnesträd, vär i mit:en på gårdsplanen och utgjorde "där ' en" levande” min- nesvård efter den:förste ägaren genom vilken gården kom «till en viss släkt. Härvid var det brukligt att detta nya: vårdträd skulle vara en plan'a från den gamla ' fädernegårdens av" ålder, : ärevördiga minnesträd. CU < ; I släkter, där: man särskit' noga höll fast vid detta bruk och därvid kom. till gårdar där det: redan. fanns ett vårdträd på går- dens ”plan,, där planterades det nya-i bihagen på sydsidan om: manhuset. I dessa båda fall sy-. nes det i regel ha varit päron-" "| träd som man har planterat, Och. härvid. säges att en" ympkvist brukade tagas. från hemgårdens träd så att män på der nya går- den - med” tiden "erhöll: samma s'ags frukt, -som man lärt sig tycka om redan under: uppväxt- åren. . Men det. sägs > också: att man , genom enna” sed inkte |. livskraften och fruktsaimheten o hemifrån," son: enligt: urgammal primitiv". trösåskådning vårdträden även som”. minnes-|€ märken ;över.' ett fundamentalt plantering: av: vård: ket gammalt fr avi ratt" det: so ländska: mansnamnet, 'Trued; ;och det” andra? "anger en: "plats," "där mor UN det,. plats i vild: vilket” en' lagd" förr. att göra ken och: där. bör- jade röja upp lövängar. När, det sedan med tiden genom" "går dens och vidare gårdarhas"del- ning till sönerna undan för un- dan så "småningom uppkommen by, så blev nybyggets minnes- träd "byns - gemensamma vård- träd. 05 "Och :det fanns byar där .man sedan :började använda' platsen kring. detta träd för sina säm- på: Valborgsmässodagen. Härvid -kunde man i. bästa fall lägga en krets av sittstenar, en för " vär:e åbo, runt trädet och vid”? dess ståm ett kumnmel-på "stor stenplatta; .varj hela i iKnäred|; plan" erande det året som första barnet. föddes. A Härvid . hade man också sin gamla magiska tro förknippad - till ifrågavaran- de träd i det man trodde, att en slags' mystisk paralle'l före- I sy fanns mel'an gårdsarv ingen och hans födelseträd. Om detta" allt: så väx e och frodades så betyd- de det lycka och framgång förly gårdens arvtagare, ' i motsatt fall trodde man att de tvar fö- rebud +» till" « missSyckanden och motgångar som väntade, och då gällde det, a't vara förberedd så att de kunde undgås. De gamla hade a'ltså ingen ödesdiger fa- talistisk tro, ' som senare tycks ha blivit mera utbredd till ska- da för tron på. sig själv och den egna kraften och förmågan, Bruket att pläntera vårdträd och: :-födelseträd "efterträddes av ett. synnerligen trevligt bruk, att sätta en lönn. eller kastanj vid var sida om s'öra ingången, detta . ofta likaså vid inkörsen 1 till” gården där kanske tidigare Ttvå nentala grindst . för. - : Laholms Tidning Eric Brånbörg: 2 a / : I stå, ägande - månghundraårig j hävd. på platsen. Adla. lövträd Pänterade som "vårdträd finnes det, ännu . kvar ' vid ett' ganska i antal . gårdar: i Knäred, Dessa sekularträd ha nu i mån- gå fall uppnått en imponerande |" storlek - och äro därvid genom sin :monumenta'a . resning .en för. ögat. Och därmed till- de "gården ' ett betydande etiskt som kulturhisto- bord för” ”åldermanneni. By som "det. öftd beni tandés vari "regel. én lad o "med: en viss, mystik sätskilt.se- 3 Började, bi åldrigt' och a plats, "en offerlund medsett.stort träd 1 centrum; :Utom” de "egent- - | liga . vårdträden, var det” också samrida' bruk" att Plantera i födelseträd: Desså vår ofta i:en- lighet med, fornnordisk. mytologi en ask eller: alm: men, senare ä | ven ” lönn” och kastanj, toch”dé omgavs sådants korsa : spåret. ifde,: vilket tillsammans <|;; Skottorps "Bridgeklubb Blekt, spelade: på 'torsdagen. tredje 'om-' gången, i partävlan, De bästa re. SUateN för kvällen blev: 1) Gun. : Nilsson—Gösta .' Andersson 201p. a . 2); "Folke ' och: Gottfrid Persson 194. p. :: 8) "Anders och Stina Jönsson 181 p. 4) Bernhard "Edit :Jönsson. 187 p.' 5) Gus: täv och "Gun; Håkansson '168, p. Sammahlagt: eliter tre 'omgångar: 1): "Gunnar i Nilsson—Gösta . An. dersson :576 p;:2) Valter och Ru. nis Svensson'549 p. 3) Allan och "k. i Greta Larsson; 508 p, 4) Tore och Eva Svensson 502 p.., 5). Andera | och Stina Jönsson: 495: på .Ni tävlan "går på .skärtörsda; Kon rollera gjälv gon ""och öron .— , att "vite ett tår -I stämman "I Johansson, Börje Karlsson, Tage = På BIO ' Centrum I Laholm £er I dag och t morgon den un- derbara — äventyrafilmen i färg Afrikas Drottning med Humph. rey Bogardt och arherine Hep. dura i huvudrotlern a Scala I Laholni ger I dag och i morgon den roliga! franska färgfilmen "Riddar Blå-, skägg". Filmen uppfattar ridda. ren I högsta grad ironiskt: han är här en vänlig Ynkrygg sam tör sitt eftermöäleoa skull sprider. blodiga historier om sina många hustrura öden, Men | själva vert ket har han inte avrättat dem! utan gömt dom I en kältare, däri de framlever sitt liv under älsk- värda former, Han siktar PÅ att: bli en väldig och fruktad FRostalt 1 sagornas värld, denne reklam. sugne riddar Blåskägg som fär. gar sltt skägg blätt, Ingen kan vara bättre skickad att spela rol. len än Pierre Brasseur, som har en så fruktansvära ängslan dold 1 ögon och figur. Han är en altro. dör: utan gräns, en enligt eget förmenande väldig lilakare, som dock sött somnar in 1 bröllopa. bädden,' Hans sjunde hustru. avs slöjar honom, Hon upptäcker den SN RBranDa flocken av föregång. erskor källarvolvet, och för detta skall hon dö. Hur det går! skall här inte avslöjas — nämnas skall däremot att Cecile Aubry, är en sällsynt förtjusando, rolig och nätt sjunde hustru. Hon blir antagligen ' det längst beståendo Intrycket av denaa pampigt upp- lagda skapelse, "Våxtorp Våxtorps erk, sjuklasaa, : Av verksamhetsborättolson för 1952 framgår, att medlamsantalet ökat med 17 till 1777 medlemmar, avgifter ' till lokala sjukkassan vihar inbotalts 16.580 kr, och i kommunalt bidrag har erhållita 75 öre pr medlem, Undor året: har 216 -ajukfal anmälts med 4.110: sjukdagar, Lokalkassans rllkenskapor omslutor 54.770 kr. I. barntillägg har utbotalts 1,024. kr. För 'contralsjukkassons del har I fasta avgifter uppburits kr, 17.878 och sjukdagarna har varit 923, I moderskapshjälp har utbe-: tälts till '42 mödrar 5.250 kr, och äg grkepsponning till 6 mödrar 450 kr., at Växtorps LSS-AVd,” . : ”+her hålllt årsmöte undor ordé.. skap av Ake. Bongtsaon, Kilhult, Av. styrelseborättelsen 'framglelk bl, &.,.att avdelningen under aärot i haft sex cirklar" I -verksamhot .t ri föring, 'odulk.: tion. och. toxtilkännedom och med kammanlagt 80' deltagare. - Till styrelse valdes: Irik 'Johanssoh; Floalt, '; ördf,, "Albin Bengtsson, ; »Koarp,':i studleledare och Ake Bengtsson, . Kilhult, ” kassör samt”: Allan Pettersson, Skråmered och Maj: Henriksson,. Skdåmered och : sorer: Dante] Hedlund och Btig' Brorsson; Till ombud "vld krotg- ; 1 Getinge valdes Ake Bengtsson, Elnar Jönsson, Filsa' Stridh och Svea Andersson; Ef. ter mötet följde samkväm, varvid en + film > visades av jägmästare Levis.Johnson, Vidare blev det i närmar sig, inna 4 örgöker. teater, ov professör Jöran Sahlgr Mjölqvarnar]: : iBleck: ”2ne t Handsprutor." Ä ne Vatten-Spannar af Jernplåtar; :s Yxor, 2ne Kistplåtar; st 'Jernstång, 2ne brandhakar; + brukbart Slag:Ur med slagskål atMalmi', Min: dvärto : 1st. ny, 2ne 2 Handböcker. — 2né gl Psalm-Böcker: — Lutheri Postilla . öfver Evangelium, 2ne Tomer. — 2 Historia, - 2ne "Former," tillsammans med Woxtorp. — Nya. ' NI oo Testamentet : -— . Underrättelser för cätom, ”2ne Delar. Prof- | Bibl utgifven å år 174. RID padar; i st Skofvel; 2ne' 1 kar bell "Böcker från 1748. till 1826, Hvaraf 2ne tillhöra Wozstorp. — 120 stjAnnotions böcker, hvaraf de 5 tillhöra Woxtorp.”, — .Dryzelii Kyrko- > ds närvaro af underteknade Ombud. " gelstenshvalf, fenstren högt uppe Tbare "Taftan ' föreställer, " " korsfästelse , med : underskrift: tbere pingvis, Pastorem, 0 homo " med "oljefärg, ' i mid "Den 2 Juni 1830 företogs "Invéntering uti Hasslöfs kyrka, ie Kyrkan upförd. af gråsten med ; 'ensenligt tjocka murar, 42 al:rs längd, dess bredd 13 al, med te- både på södra och norra sidan, ' att: tillräckligt ljus saknas, sn synnerligen wid mörkare årstid. Al. , med oljefärgsmålning på duk, Christi . Menda en nostra eruenta heus ; - esu erux abolevit. HE. Rev. Lee Atqve cibus datur Hic aLmo Jauda hunc, cujus cumgve Lo- . xtes. Predikstolen. synes vara af äldre tiders arbete, utan år- ' tal, eller någon ”antekning, wisar endast Evangelisterne uti säm- e bildtkuggeri. Uti kyrkomuren är en Nisch der en helgon bild stått, som i Catholska tiden warit ansedd för kyrkans 'skydds-. helgon. Orgelverket bygdt 1755 har 6 stämmor. Endast ett Epi- . 7 taphium finnes, föreställer ”öfwerst Christi upståndelse, på duk”, - Prosten Dahlb Portrait, hvar under står Heplacus - Dahlberg. Pastor murad graf, som nu är igenfyld, Eoclesiarum Dei in Hasslöf et . Voxtorp "Anno 1712 Przep. Contr Laholmensis 1730. Nat: 1684' .. "Morte ”obiit 1760.: Wid kyrkans norra sida har fordom varit en fordom tillhört Säteriet Döm- .. mestorp. Trowärdige berättelser äro, att Öfverste Leufenant To-. - lijn 1717 låtit mura grafwen till dess Fru Barbara v: Meck, här ' " :hyvilar Tolijn med, och en doter, äfwen Major Krassow med 2ne - barn, samt Major Sadzewille med Fru. Tornet, är till lika höjd | ped kyrkan murat af gråsten, deruppå &n hög Spets med tro af”. : i Härtill kommor 880 barn, I fasta . ämnena ogräsbeklimpning, dekla- . Teen vv i i
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.