kl. 18.56. Är cd. En skenäöd jord är icke' död;' "och, djupt ur” tistelskogen. växer : ir vår tro på or och på bröd, De unga. t New York-flickorna. har i dagarna avgjort, vilken typ de föredrar: under det nya” året, - Mr,:. New:) York 1953' bör vara lång och mycket slank (mager?). Han skall. använda flvga i stället för kravatt och hans hår, bör va- ra så kortklippt, att det på prie- fel LNknar.e en »nyslagen Bräsmat« ka . i og r TP anser! - ; ett X ramföri den isom! så: . bb andra bch- flera feta'anbud har nått! i i i NO Bron A RT bör "Prinsessa s som' sömmersk Pri nu för tiden, när at inte' väntar . prinsar med egna kungariken runt ”. knutarna. En medlem av ett re-' gerande furstehus . som ;verkligen, gör allvar av "sin. utbildning är. prinsessan , Elisabeth" av Liechten- . stein som 'sedan i oktober är an- ställd ' hos Jean .Dessé, dock inte 'om mannekänk, z vilket” inte vore så ” ovanligt utan som sömmerska, Tillsammans med / de andra små Dn midinetterna - sitter . hon . nu : varje dagioch syr på toaletter till andra -pringessor. -- och dollardrottningar, vad. HN uppsnappar. nnes avsikt är. att när” hon" sig . utlärd. starta "ett eget modehus . i ' sitt; lilla furstendömsr, . med dess 13, 571 invårn; ep na=i ”turligtvis 7 har ? ende aret väckt; 4 uppseende, i -USA,: hon hår, ju inte = många: i henne, Hen hon lär inte teflektera," hon tribe "alldeles utmärkt i Pari Prinses an di, nst lagöt Lia. Ingrid >» är. Iekkamrat , till Elsa och är!hos henne och leker! Leken” arbrytes emelleztid, 523 mamma skall "sköta Sm sär omkring et garna iträngs "vid sköt=1 r ordet tar bit! beskåda; ”underver-1 ho Ingrid, ; som. drig sett någobé, H - litet i arnväg -är stum av;be= . > Undran: eller" kanske AR | Undran, z efter en stund brya er hon : 0 i ve ban'e liten! han inl te född än . : Botad h Jag je att Klas Efraim be + varit te doktorn för sin döv= ja | Fick han nån bot, tro? vv han | Jo, han måtte ha: fått de', land hav'inte hört ett ljud på tig bror nu, Jär han ha hört fr rå Amer 29r 1 Amerika, JAAA NYFTIFETETIEYN | sand går Upp kl 535 och ned å Konsten att. försvara sig: " Rikt IHustrerad. 415 Enkla, ”eftektiva: grepp som alla 'kan lära" sig. i Till, . d jen SAB LINDQVISTS FÖRLAG - ag Stockholm Sänd sig omg, . "KONSTEN ATT Fi ARA SIG. - "475 + porto sf vi gärnå. résa ett: :kors på deras . med avrättning för: a den "latt korsét skall stå” som förgän- Av pastor. Ingentår ”Cleräme Å : "Stockholm. : När våra ära gått bort, vill ser tecknas. också korset. så her det: tecker "alltid ' varit .sorgeng' | > och hopplöshetens. '. Så. var dé' för lärjungarnä, Korsét blev i | väntningar och. deras - ensam- het utan mästaren, som Iönades inre. reser sig mot icke "desto mindre skall vi deh här gången börja prata om mars. "Tredje torgdagen 1 Tor. träder, tranan på Skånes jor”, heter ett uttryck som vw för någon tid $e- dån” återgav i den här "spalten: Vi nämnde därvid, att med Tör” vän och" medarbetare"; Erik. 7 Dalabygget, Nertid inte hålla med osa Tor” är januari, som förr 'i' världen: hette Torsmånad, skriver han, ? ! n Det Är - riktigt, att janusris gamla, Svenska ; :namn . vor. Tors. "| månad; : men icke desto mindre torde. det ha varit, mars, som 'a setts > med ”Torf i ovanstående” härom, Men de kommer kansk ramsa. På danska hette marfs'förr Tordmaaned; ” "och ” ordstävet är. röra "från: Skånes" danska tid, ”Tor”. som namn på mars motz svarar f.ö. månadens europeiska. :| nämn, Mars var romarnas krigs. gud, och det; var ju vanligt, att righeterna; Mars blev alltså Tor. = Det är ett väldigt spelande öch" kvittrande:' i"/ skogarna. Tbland på vårarna' kommer - svanar. hi och” häckar," skriver Erik Anders: I år har dock' Ante dessa ” vackra: ; fåglar -bettg till: kar kallas. dyfnmelvackan, och i som betyder. stum, tyst: Ett an- nat namn då dymmelveckar är ju också stilla veckan." "Någon stillhet får man dock I numera: förs gäves söka. efter även vid Påsk. OF hela landet har mars månad varit varmare än normalt, och i Halland kulminerade värmen den 26, då här var 15 grader varmt, Månadens värmerekord: hade "an, nars' Västervik med 18 grader, '. Efter de varma dagarna under senare”. delen "av. marg. har ju |1 växtligheten fått god: fart, Nu är det kyligare,” men gräset förtsät.- ter att växa "och knopparna; Bväl, ler. .I' träagårdarna. arbetas” det jungårnås; fråga” "gällde ”mästa- givetvis avsågs mars månad, Vär. "Tönnersjö,' säkert gammalt. nog för att här. |nå makter är lösa; "Påskveckan rus je en tidning läser vi att" ”dymmel” U ÅA troligen kommer av ordet dumb, sättning, flitigt, Skulle: hans liv,” som givit sluta” ”& inövliget "Jesu profeti- överhuvud: har någon" mening.” tillvarons virrvarr. . Det: "var en la” vårt Hiv,. våra som människor på agens. smärtfyllda "kamp. förlåten i templet räm- ppifrån:" och "ända" ner "i när. mörkret begär oss, skall 'det bli: ett: tecken, ja en nyckel ti så: fort du'sett ett varnings-' ' märke" : före. : järnvägskors. :.oMiDg. Stanna framför kryss- ; märk och lyss LE båskdagarnas fritid: till potatis. . Jordbrukarna är. väl påsk iken. Det tjänar kanske st ingenting, 4äll att vikta. en HÄRLIG, HÄRLIG, NADIG, "NADIG,' SALIG, SALIG, YNDEN." DÖDEN DU”BES RAT "HAR : JÖKNEN BYTTE DU I ROSENSTI Sn ska ord; som -hade- drunknat il: "Sven And allentin + + samspråk med tiv) På högra Hildén, Syns, ett härligt Jandskap!- kemi på avslut= - betsuppgifter, Här: nere mötte horio, Jantmangoskola för att bevista Il vardagens väntande ar den halländska” våren, - ningen och hämta hém sonen'Göran är han i g Bengtsson från Lindberg och Verner Nilsson, Träs ä 9 på - rjade åter koni- tankar, "Även' för de korset ett. frå- Men; här" var det +: För Kristus" restes 'med korset en fråga, som 'skar rakt igenori | Eliasson får | | slutet säges att främställningen inte med"? förarbetena "" för ; hemma I Kvänum - HUS 15 grader - Celsius ändå. ett.s in 25: mil. in hö ji Och! töellan.. Kvänum och: Plönninge + emellerti . ång till 'de' . Halländska - "vårbruket, sade” rek - emellertid, regnet," mel "det var angerna, hiishållecka. "med | god. ; uj to et ge gäster char plingcka torh 2. kommer" inte" på: kursavslutningen, . men :två: elever fick vad lantmannaskolan hålla var sitt föredras Olofsson + från Rännes ningsvis; när hah talade” över äm- net "Jordbruk och "kemi”.'De'kes miska processerna är också något som i: hög grad 'angår jordbrukar- na, .I fortsättningen av : sitt kemi- resonemang redogjorde: hans hur jordbrukaren' genom kemi känna sin' åkeriord 'och kan”ge" Bott: samärdete ke ippel. visa” prov på ning av "atombomber; sade: "Bernt för] är d lik här de: utnytt; för att hålla OR i. högsta : prö duktion et: ett intressant. ämne? utspådde; även; Knut Johansson. i Arstad = rn primus, t över > ämne unga och den "ekonomiska > att, sr bete Föreningåsliolas. premiur + | kommer: :ått spela allt större rölk Y gon" viskade” att hän vär : kursens |: p je si kädsöns primus "erhöll Jordbru- gsmän iispetsen för” ”förenings- Isen, och gjorde! inle. avkall” pål TT : neras: De franräknade silfrotna ger Å här. ;skildrad - rå den:bok av.f. d. Ås "våta : landskommisent späckat : arbete om kommunernas finanser :kan man i stora drag u läsa 'huru' våra skattemedel disp +] en ganska god bild av den skiftan= noömsnittligt håller -i,de olika länen, BL ar kän utläsas, 2 a invånarnas . N milt tynger. budgeterna: 1 de nor skilt: kostsam. « ingst v upp i edan vaderna” för” kyrkliga] "]lägst i Dalarna", pr. invånarg'i landskommunerna år| Å 1949. = det år 'på vilket beräknin- mot exempelvis 102 kr teborgg! > | och'Bohus,:96 kr i Älvsborgs, 68 kri i Kronobergs län, I Halland blev det; pr. «invånare bla; n ER om pA fr OPERATION! CICERO ör en av|. de" mest. märkliga spjonbistorierna; H Ö som niers = Folkbibliotek är söännande som. en förstklassig rillge” och har. anknytning, til ett' yerkligt händel. seförlopp unde ä J Haft. ORD okrönta” drottningen" Pland Svenska deckarförfattare, Maria Li s utkommen ti till påsk från, Vingförla.) in Knut Johans ns, ; Årstad, Int Nilssons" premium, 100 Ikr:till Sturel Ivarsson, ”Vessige. Alfhild och Emilj Anderssons" premfum,; 100 kr till: Bernt ' Olofssoh," Ränneslöv;. Harp-; linge? Wejeriförenings.' preralum.. 0) kronor,-till Mats "Johnss t nings ;premiuri, 25 kr till Erie Nils 's AN i FR menat, att. dess : förenings- tressef$ ä är svalare än den" äldre "ombådsman Cornöll | gjort; om "äd- vokat”, Hemming ' Sjöberg” och det änmanska förmynderskapet:7: I be” föranleder annan åtgärd: från RÅ:s sida vän "att; den” överlämnas” till stadsfiskal”, ande: bayersk arbetare” på. väg var inte fället, ville ha någon att d andades Pau robotnikt" " Pärbetara). begrep! han; "och svarade sanningsenligtj s ja Svaret "gjorde" soldaten: syn- "barligen . mycket” nöjd; varpå han förtsatte" att fråga: ”Du -kommu” Uniste”. "Vår: arbetare var hu ett. frejäigt ja. Som: oväntad Ye-d lik fick arbetaren då tillssin” be-|t ritning” enYsådan. örfil av rys ti han vföll omkull”. tillsam bi mans? med"sia cykel Pp dä att" ryssen började” svära ”på det fruktansvärdaste. Arbetaren. tog då så kvickt. han bara kunde cy: keln och försvann. från platseri. " Han hade på sitt sätt fått jue, itt: "arbete" alldeles i d ; landsöarna, helst på Scalloway centralbyrsys atistik. över under 1551 framgår ätt antalet pers, soner med såltsjöfiske” :som huvud-= yrke befinner 'sig på retur.” Nämn- da år fanns det nämligen 13,284 yr kesfiskare, : varjämte 8,097 personer sedan. 1947; då det fanns: 15,067 'yr- Kesfiskaresoch 8,599 binäringsfiska= i vissi imråden och den härav för- anledda övergårigen till andra Ssys- SR > Vid sälts fisket | sket j 2 generationens;" sade han;m n' det kanske stberor”. pånatt. pionjärerna var med-och'såg hur- det svar: sför dsgilles' premi till Helge Eriksson; Träslöv: Halms stads. sparbanks.) premium; 25 kr ill; Torsten: Karlssön, Harplinge; ck" 2 ”J ohanssohy? di Jordbruket inhan” fö örelsen kom till: Ungdomen har inte den- 1: Jämförelse, mer e I fortsatiå” 3 vittnar, om, att även Vngdomen "den/. betyder. följ tövare, Avslutsiingvio-B . ; han. I 1 ånt ad ibtressant: exposé över det; svenska jordbrukets: utveckling: Med: siffror der, 1951; EG och båtar till. ett sjukdomar. på grund av den” ensi- de. BL a, på rund av söräkoräridn '] heter drar'sig fiskarena för att an- lita "engelska. diga kosten etc. Behovet av läkar- h att positiva resultat” för de väga jord- brukåre, "som. du återvänder : till och praktiska exempel. belyste. han |: hör Pra en ständigtastegrats JJUDg 2 1953; Sven; Joh Sv, :jördbriiksforsk. "Ur ett hv f irkmingt, ytterst siffer=, + :] de standard, söm kömmunerna Be. ändskå lånen” med deras vidsträcka I Halland uppgick! nettodtbiftérna Nr garna är grändade — tll ki 79; 99! vö inge.” Mellefsta "Ha lands kos OT "] ändamål ör kännbarast på Götland, rt rieddela den: glädjande”. i nyheten, atf..skolan . fått, 4,000 kronor till en iverna: "ett värmt Gikåonande: sSlut- ter, "Rektor: Wallentin" kunde även |” ligen önskade” han derå Jycka, och alb varlämnade” en; boketg"i bd” nejli= 4 kor" till;> vär. och en av lärarna sant >, hå ed" el : ; Fry Ma Wallén : | kat” kaniol -Andersso därför uppvaktat: jorda |] > med & "om "dennes medverkan för placering av en svebsk'läkare på någon av 5 huvudön" Måinland, där . det : finns möjligheter; att få lämplig. lokal för läkarmot Fiskeristyrelsen [vitsordar” det stora behovet av en är Knut Eriksson, Getinge Jord hl 2 ras: onitanke och -möda.t och” övrig”. personal gån Senkan Jordbruket nd : Förlora , aldrig”tron. på framtiden,' sade tall: och citerade Geijers ord-om odla: svensk läkare under tiden för stor "inblick 4 ryska folkets själ," sjöfisket. Srukels Förenin ingsskolas "premium ren, som: sår i mörka” -mullan i i fö örd, AM FIRFEPTVTEPETTEFLYEN än |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.