Hallandshistoriker me . : Lördagen" den 4-april -1953 LAHOLMS TIDNING — FYYYYYYYYYTYVYYTTYTYTYSYYTT TTT TFEYTFYTYYY w d [| Det var'icke ovanligt,.:att en och. ännan' av våra större gods- ägare och mera betydande: äl- dre. lanthushållare; hade" starka » historiska intresse, så att de vid sidan om skötse'n "och handha- vandet. . av. sina lantbruk, for- skade. i hävderna "och sysslade med litterärt arbete vid skriv- bordet; Dit kunna vi exempelvis räkna; ,den. bekante. Leonard Fredrik Rääf af Småland, dit är venledes den :' store. . sjösänk- ningsmanrien, Nils: Gabriel Djur- klou'i Närke, dit kunna. vi även/ räkna Peter von Möller å'Skot- torp,'> vars" forskningar i'Hal- ". lands” 'historia, icke minst de halländska, herregårdarnes, icke nog "kunna ,uppskattas., Denne framstående lanthushållare och skribent hade en nog så egen- domlig levnadshistoria.: När den på sin. tid;bekante Thorild år 1793. drevs i landsflykt, tog han vägen " över ' Hälsingborg ' där, skriver han från Köpenhamn till en vän i Stockholm ;”träffa- de. jag på en. liten gammal! råd- man. vid ' namn Been, för vars kälott många ' stockholmska . råder borde taga av sig huvudets . dock; att de båda makarna Möl . trodd man, tittlerad kommers om "komplimangen skulle vara "Propörtionerad”. - > Rådmannen, på: den "svenske filosofen gjorde ett så starkt intryck, var "Peter von Möllers farfar! z Hans ' får var handlande" "1 ne,: att. ”han var rikare på barn än: på ägodelar, «I' detta: hänseen- » de.var han helt olik sin svåger, Peter " Möller, : vilket även. var handlande. i den j vackra "staden vid Sundet; . Denna var »närli- gen rik och barnlös.. När Johan Lorentz .Been den 20'maj. 1809 begåvades med ;'en” 'sön;; han .svågern; Peter Möller :till: fadder. Denne torde icke ha-bli-$ vit / överraskåd då: han" hörde Möller, Vad, denne'sade om den något. originella .hände'sen är icke känd: Så mycket ivet mar ler .beslöto att som eget barn å- taga "sig . den lille..-telningen. " Dock med det villkoret att" in- "gen skulle för gossen yppa, a > han. icke var köpnrian Peter Mö lers son. too off nRAs ; Denne. Möller var, som digare antytt en lika förmögen som; akiningsvärd och "högt he: råds fv Na - År "1813 | beslöt denne ' tal inköpa det i södra Halland - belägna Skottorp,. som. vid 'den- . na tid.ägdes av tvenne bröder, " kaptenen - Carl - Gustaf . von Krassow - och 'ryttmästaren Gu- staf Mauritz von Krassow, De : både, bröderna, brukade var sin . benämndes Nya Skottorp. . del : av: den betydande egendo- n men, ; av vilken den ena' de'en :2" Ingendera : av ” dessa - gårdar var i det skick, som kommierse- 13 uRybtmä: Vid farbuskIB2 Yu + VÄ ee : . ind my: Zintsendorff i Hall Hälsingborg. Det-heter om den: von: Zintsendorff i .H prästen! döpa honom till 'Peter'; Om. pehnallsm som ringa lär < Var det; att. :fosterfadern 1831 20 törp'visom det närbelägna Dö: Peter :mestörp på arrende. : Det visade Möller att för sitt sparade kapi-j"18 snart'att ha = " intresserad "jordbrukare. ' Han för s'ora förbättringar på egen- domen, som av honom sattes. i ett'förstklassigt skick. Det gam- la slottet, som under/slutet av 1600-talet blivit uppfört av. Carl XI:s ”skrivaregunstling”. Frans Joel ”'Örnstedt, '' och- i vars ”kungssal” Carl XI 1680 firat sitt - bröl'op med danska prin- sessan :- Ulrica ' Eleonora, blev, nedrivet. 1816' uppfördes det nu varande ' slottet av .kommerserå- det Möller efier ritning av arki- tekten C, F. Sundevall, "+ "gr. « -"Herrnhutargossen Co blir' officer, +" "Det har blivit sagt, att kom- merserådet Peter Möler, i'-lik- het : med många andra hälsing- börgare och innehavare av: stör- re gods "i irakten, var starkt herrnhutiskt betonad. Man 'för- står detta, då man vet,'att, den unge ' Peter Möller: vid sex års ålder '"" sändes. till ” herimhuti- ska: skolan i. Christiansfeld, Sehlesvig. I likhet med vad som var' förhållandet i Göteborg:var denna . skola "mycket "berömd jämväl i Hälsingborg öch. dess omnejd. Det fanns även präster, "bl, a. prosten Sundius i Allerum, som voro varmt tillgivna: denna livsåskådning, ”. värs ” egentlige upphovsman var greve Nicolaus Allt nog, under 's en - tid "av. sju 'år 'stannade. Pe'er Möller i; Chris- [tiansfeld. .. Därefter :sändes. han till. en privat: läroanstalt i Väx-1 jö:trakten. Han hade lätt för att | fatta; och” har skulle" säkerligen fört. sig. lika bra på en profes- sorsstol, ; som : i, den.-husaruni- I form,' vari han: efter genomgån- gen kurs å& Karlberg, lät :skruda sig, Det: här blivit sågt, att den- +na kurs präglades lav, dom.” Han avlade emellertid. sin examen "och blev strax därefter fänrik" "vid Skånska husarrege" mente". Helt säkert "var han, in- | esserad av sitt: yrke" och, dug- |. sin: tjänst.» En oriständig- het." som”: gjorde, att "han icke kom "att > fullfölja. militäryrket p vled.. Kornetten inåste då åter- vända - hem: för 'att biträda: fos: ermodern,: med. "egendomarnas kötsel.; År 1833 övertog den 24- 7årige unge officeren såväl Skot- [SR Hån -håde under. uppväxtåren -med .. stort intresse: följt, jord- fö :bruksarbetet .: och' av fosterfa- ”dern = blivit ' väl insatt i det!a; Det visade 'sig också, att den" unge Peter Möller' var "en högst -levde : också ' under. en tid när man på olika : sätt sörjde för Några erinringar om Peter von Mö foo 7 Skottorpi titt ” rådet önskade. Han nedlade där: jordbrukets " upphjälpande ' och ller till lanthushållningens höjande. Hailands läns hushållningssäll- skap hade ett par årtionden ti- digare bildats, I Möller fann di- rektionen för detta snart en li ka verksam som intresserad Ie- damot. I dess handlingar med- delade han ,de rön och erfaren- heter han vunnit, +. 2: -— Al "1838 varför löjtnant Möller ett betydelsefullt: år, då ingick han ' nämligen äktenskap med en ,.mamsell ' Charlotta Birgitta Rooth. Hon var dottér till. kon- suln . Carl+ Henrik: Rooth och dennes maka Jeanette Ulrika Hjelm... Detta : äktenskap - blev dock: - av "kortare varaktighet. Den” unga makan avled nämli- gen redan 1842. Några år senare ingick M." nytt. äktenskap, den- na" gång i Alingsås. med friherr- innan Sophie. Elisabeth Silfver- schöld. Hon: var dotter till över- stelöjtnanten friherre Carl: Silf- verschöld och dennes maka La- ura. Farass.. I båda dessa äkten- skap torde :han ha erhållit bety- dande. förmögenheter, ' Han var därför väl rustad"då" hän över- tog". äganderätten” till: de 'stora egendomarna; :- Det.” heter i en biografi över M:" att ”han i.lant- bruket ' fuhmit. en: kär 'Syssel- sättning, men han stannade" in: gålunda. vid :den. bekväma "rol-. len "av" förmögen” Pössessionat, ”som T icke "behöver arbeta när han kan betala" andra” ätt. göra det”. -: Han" hade icke glömt. fö- resatsen, att ställa stora anspråk på: sig'. själv... Under början "av för barnen 'å sin" gård Han ”an- ställde nr och i" brist härpå "undervisade han: själv. Han var!den' förste i vårt "land, som införskrev' Peru" guano. Med; stort intresse 'sörj- des han ” för : det : svenska och & jordbrukets förbättring, det" en med det andra observerades och hans 'försök vunno snart. efter- följare. Man for långa vägar för ått studera jordbruket på Skot- torp... Möller blev.1842 ledartiot av ”. Lantbruksakademien och 1846 sekreterare i Hallands-hus- hållningssä'lskap:.;: E-:egenskap härav s; utgav "han samma: säll- skaps handlingar. Under' 1849— 1850 utgav. han” även :den' hal- ländska ' ”Hushål!s-Tidningen”, vilken : säkert . lästes med. stort intresse”. av "många; men: vann .licke "så - stort intresse att den kunde fortsätta, > Under ' åren 1852-61 var Möller vice ordfö- rande 4, Hallands läns ihushåll- nihgssällskap och? från: det: se- nåre året. till sin 'död dess ord- Vid tidigt stadium ägnade Möller sig åt historisk orskning, - - Så i « Han”, inledde ' det:a: med att samla märkliga ord ur det gam- . jla hallandsmålet.' För att kunna | följa ordens frändskap och här- ledning idkade 'han' livligt" filo- logiska studier. . Hans ”Ordbok öfver " Halländska ” Landskaps- målet”. trycktes i" Lund 1858, - I inledningen . till ' detta "arbete framhåller han,. att. det vore :| Önskvärt att varje landskap ha- '|de sin särskilda ordbok, . Detta emedan 7” landskapsmålen . voro syhnerligen mångskiftande. Men N- ; >. |ban tillägger, att vad som skall göras må göras snart. Folksko- lorna skola bidraga till skrift- språkets . allmännare spridande, och alt mer och mer omstöpa folkspråkets ' nuvarande forn- Jgamla art. Som det varit honom omöjligt att i det avlånga land- skapets . olika delar verkställa insamlingen hade han sökt och erhållit 'hjälp av en del perso- ner i länets skilda delar. Vida- "Ire Hade han ånvänt sig av nå- gra insamlingar av tidigare art. Det över: 200 sidor omfattande arbetet är icke allenast värde- fullt emedan det gamla lands- målet i lika ringa mån under en senare tid blivit utplånat. - Men åtminstene = delvis . bor'glömt, Under hans. .tid, innan skrift- språket i folkskolan blivit: in- |... 1840-talet. bygåde han. ed skola” även "lärare wvid' denna] fört och de gamla orden betrak- tade som fula, levde ärmu lands- målet ograverat kvar. Det tala- des icke allenast av arbetare och torpare på hans stora gods utan och av bönderna i omgiv- ningen, i gårdarna och i gatu- husen. Möller använde säkerli- |" gen många timmar för att an- teckna och efterhöra huru man talade i de olika bygderna. Han fann därvid att diatekterna vo- ro mycket olika i olika bygder. Någon egentlig folkbok torde icke denna halländska ordbok ha blivit. Därpå torde han icke ' heller ha räknat. Däremot blev den med s'ort intresse emotta- gen i vetenskapliga kretsar. Man förstår detta därav, att år 1859. erhöll han Svenska Aka- demiens vedermäle i form av dess skådepenning i gud som aktning för hans forskning och fosterländska gärning, Det:ena med det andra manade honom till > fomsättning. . Tillfälle till mera omfattande. studier erhöll han :- under : 1860-talet, då han invaldes i Riksdagens. första kammare, vilken han sedan ti'l- hörde under en tid av närmare tjugo år. Därigenom fick han åtskillig" tid över till. studier i Riksarkivet och i. åtskilliga an- dra arkiv i'huvudstaden. Under somrarna . var , han " gärna. över i Köpenhamn för att'i därvaran? halländska -landskapets historia. Av: Hallands ” hushållningssä'l- skap valdes' han:'1857 till he- dersledamot, och vid Carl XV:s kröning 1860, blev han upphöjd i: adligt "sånd. Han kallade sig därefter Me ltek r 7: Peter "von Möller. > + "Ett par år/senare' sändes han som juryman för jordbruksalster till världsexpositionen i London. Han var. väl insatt i detta lands Jordbruksförhållanden:. "- Redan 1853. hade han” skrivit" ett :litet arbete. om. införsel av Svenska ladugårdsalster till England med 'särskilt- påpekande: av. den: eng- 'elska ” marknadens” fordringar. Vidare påpekade han' värdet" för Sveriges” jordbrukare” :av'"den nyvuntiä införselfriheten till detta” land, som 'så länge hållit upp :siha . spannmålslager möt utländsk "säd, Följande år blev rådslå". om nordisk :konst;”öch industriutställning i Stockholm: I den" halländska nämnd: som ”ut- sågs: att. omarbeta "en reglering av 'prästgårds'önerna i Halland | var' Möller: ordförande. : ; Under de båda, sista" ståndsriksdagarna. Som riksdagsman. var han "icke allenast. arbetsam " utan' jämväl kunnig "när "det" gällde att de battera de frågor som stodo på dagordningen: => vis i -x Under slutet av 1860-talet re- den "halländska fornminnesföre- ningens tidskrift. :Denna; som numbtra är. lika; sällsynt, som "den : av Möller. i '&n begränsad Upplaga utgivna ”1867 års Första kammare”, : tog - hans 'tid-i an- språk, Ännu mera var det för- 'hållandet med det av honom ut- givna , stora' arbetet : ”Hallänska herregårdar” : vartill : han under många : år. samlade stoff.” Detta utkom häftesvis” med teckningar av. uppställningen är. likartad med det tidigare av professor Ljung" gren -. utgivna : "stora | arbetet ”Skånska : Herregårdar”, formatet är större, och följaktli- gen också. bilderna. Här finner man en intressant historik över alla större hallänska herresäten. hans egen gård Skottorp utför- detta förhållandet med en del av de gårdar, som en gång in- och sfottskommendanter. . : : Resultatet av sina forskningar j dessa herrars levnadsöden ut- gav han något senare i ett ar- bete som han betitlade ”Bidrag till Hallands historia”; vilket ut- av detta arbete - upptages . av ”Norra " Hallands". Furstar och Hövdingar : intill 1645”, alltså över 'de herrar, som; styrt och ställt i Haland under Vlansk tid. Vidare följer: en' intressant re- dogörelse över Hallands kloster. Beskrivningen över Ås kloster forskaren till tjänst. Han kon- staterar här att mäster Matts var den ' siste. abboten,. som ännu 1534 var boende vid Södra gatan i ' Halmstad, tillhörig Holger Ulfstand. > 5 fören levnad ”Strödda utkast rörande "Forts, å sid. 8 de rika arkiv idka studier i det Möller kallad. till: Stockholm! att i 7 = digerade Möller och delvis skrev j: konstnären" P. --Hallenberg..- men | I all synnerhet äro Wallen och |. ligt "beskrivna. ': Likaledes ; är |. nehafts av halländska bördsmän |- kom .1874. De två tredjedelarna | är den mest utförliga som står |- Möller utgav i slu'et av sin” Toleransperiodet: - tar fu slut för s.: företagsnämnderna . STOCKHOLM. ' Företagsnämnt rt dsverksamheten i vårt land har nu Pågått i snart åtta år. Inom industrin finds det inte alltför stort utrymme att öka antas let nämnder, och förslagsvert = heten har så småningom fått en avsevärd omfattning med på en le! håll mycket goda resultat, Mörka TCO-tidskriften 'Tjänstemanna- rörelsen konstaterar emellertid som sammanfattande - omdöme att man redan au kommit relativt långt och På 'några håll nått resultat som överträffat förväntningarna. + "> oc ; Från" arbetarhåll. har man sagt att nu; får. toleransperioden' vara slut. Avtalsbrott i -stil med t ex, att "arbetsgivaren - inte kallar till föreskrivet antal sammanträden el- ler att han inte ger en allsidig och ” Det är ett riskabelt företag, ohe Max Peroli ämnar inlåta som de två italienarna Maner Lualdi: sig på, då de vill företa en flygtripp till nordpolen med ett enmotorigt sportalan. Men flygarna har en hel del arktisk erfarenhet från Nobile-expeditionens tid, Bilden > här är tagen under mellanlandningen i Paris och visar hur Luadli, .som är på väg ur planet, välkomnas av flygplatsens kommendant, lättförståelig : information får inte tolereras ” i: fortsättningen. Men samma sak gäller också givetvis om den "passivitet som både arbetare och tjänstemän . visat i vissa. fall, Kampanien ”Aktiva företagsnämn- der” måste följas upp; och alla par- ter: bör göra ökade insatser, Tjänstemannarörelsen, "oc fir 7: Under: den" kommande" perioden gäller det nu: att bryta motståndet, ,där sådant förekommer. Industrins erfarenheter bör.t. ex; överflyttas till "mera ”underutvecklade. områ- den”. En' viss tolefäns får "man dock ortsät kanske ningen. ; Hur är det förresten inom ”orga- nisationerna?.:- Uundrar:" tidskriften till slut. Vidareinformatidnen': är ju ett av de. .största "problemer; inom nämndarbetet, : "Har. det inte, insm både LO, :ICO 'och'SAF visat sig svårt att föra, idén: vidare? Går det, ätt få alla funktionärer utanför c trånga krets som. regelmi Jar. "med" nämnrdsfrågorn: verksamheten?" Här ; måste det . nu | vara slut må..: vara. exempelvis, fö "utredare" eller” studiefolk = d bli- bekanta med: den id på toleransen. Alla — det: Finne räddad efter 34 dygn > på: en flotte i Stilla havet SINGAPORE (TT — Reuter) 1 Efter” att ha drivit omkring »1'34 dygn på en liten 'flotte i Stilla ; dagen en skeppsbruten finlän- - dare, . 7,000-tonnaren Man - millimeter, |: räddningsarbetet, .men'. det var "vippen att den. utmattäde mannen :ändå inte hade 'slup= ' pit "undan : med livet i behåll ' '"— just som: han "höll" "på att ;halas" uppför, fartygssidan gjor= ; de' en” höj. ett Jättehopp och i missade sitt byte bara på några +" Det. fanns bara en chans "på : Ombord på flotten, vars fyrkan- tiga mittparti omgavs av röd- och vitmålade rörformiga flyttankar, ha= de Tiira och hans kamrat till en början haft med sig en plastpåse med .bröd och en flaska vatten, När brödet och vattnet hade tagit slut hade de samlat upp regnvatten i plastpåsen, Kamraten avled efter '. 18 dygn på flotter, men Tilra pås : står att han hade kvar liket ombord ytterligare flera dagar, mn Tiira var klädd endast i byxar 0, undertröja samt hade ett par kvafs = > tiga skor av franskt fabrikat, På ena armen 'har han ordet Suomi tatuerat, 4 I, " Kapten Humby tror att flotten 1 nordostmonsunen har drivit från Malackasundet, Na ymmare. från frit + OSLO (TT SZ NTB) "+ . Rederiet :Skaugum Uppger "att - det. från sitt fartyg. med samma Havet upptäcktes härom- Ensio Tiira, av brittiska” I Alendi -- Hi, ' satte - omedelbart : igähg BR ger bakom för ! et, De; måste. bringas att förstå :värdet av.samarbets betsplatsen: rna: "kommit till" Sverige. genom -eri:.be- gränsad import från Norge" skall nu beredas, och tappas inom. lånldét är | ligt avtal, som det amerikanska The Coca-Cola Company i dagarna rät] fat med "Stockholms bryggerier och dess dotterföretag Apotekarnas mir neralvatten "i Stockholm "samt med Pripp & Lyckholm'i Göteborg och i "början? av” sommaren; H I fortsätter den begränsade: importen av Coca-Cola som; det amerikanska | bolaget bedriver, + 2 2". ät OsDen arnerikanska Coca=Colan som fartyg -Skaurbynsssom, bruten” engelska; franska "och ”platt- tyska: öch-har berättat att han från början hade en. kamrat. på flotten och att båda från början varit om- bord på'en norsk båt, vars namn ++] han 7 uppger. vara. Skaugrum; Hur | han. och 'kamrate; amna bruari "avgick; från” ropa; '; och", ett 7 annat Oslo-färtyg Skaugum, : som . 'den 21. märs, men inga rapporter föreligger, från dessa . ti någon .. omhbordvar, försvunnit, N .Tiira 'anträffad gonen den 27 mårs öster.om Ceylon. Hela'vatinet vim- lade av hajar, som tydligen i dagar hade kretsat omkring flotten”. -- . När Tiira räddades: var han full ständigt utmärglad och vägde inte .ens 30 kg, Han var svårt bränd av solen och hade stora sår av saltvat- «| ten över hela kroppen, - " = namn fått rapport om att två med- ' lemmar av främlingslegionen för någon 'tid sedan kastade en "flotte överbord från. 'fartyget och sedan själva hoppade: efter .i vattnet, >. Händelsen + inträffade', en. natt då fartyget var på väg till Saigon fransk '-trupptransporttrafik, Skaux 2 gum sökte efter flotten "men kun, '... de inte hitta den, 2". vc fr . vt M — ' NN a RP ERNEr en lykterhetsrörelsen . Zona på flot- ip v den "28: Saigoh . till stt de flesta nykterhetsorganisa=; | loner har fred på sitt program är det: nog inte många som känner, Ä till." Underligt : nog tycks nykter=, + | hetsorganisationerna ' sätta denna "viktiga programpunkt i bakgrun= ' den: trots att det under nu rådan-' de förhållanden vore viktigare än- ågonsin att arbeta härför, Det är ärför glädjande att Vita' Bandet börjat ett intensivt fredsarbete och fn: torde vara den nykterhets=' organisation som lägger ner mest . arbete : härpå, ; Nykterhetsrörelsen med sina stora "organisationer i skilda länder borde ha ett gott ut= gångsläge för ett lyckat fredsar= :'. bete och en samlad aktion från, - dessa skulle säkerligen ha sin be-, imnade ;Colgmbo/ » material, som de Unga filippiner får undervisning i gl i bukten På bilden ser vi till vänster Mrs Mary Risley, USA, som - är anställd inom Fis tekniska hjälpprogram för att leda en kurs i > Manila. Mrs. Risley instruerar eleverna i finfördelning av glasyr-" s senare skall använda” i sina keramikverkstäder > ute i byarna på Filippinerna, H ” beh tydelse, . : P/E Nos |” Länk-idén börjar utbreda sig över västkusten och nya förenin- gar bildas på många platser, Det ser f.n, ut som . om kamratföre.! ningen Länken skulle kunna bli en ny giv och god hjälp för alko=, , holskadade personer, Nykterhets=,, ; rörelsen ser säkert med tacksam=' "= het på Länk-föreningarna, ty inom" : "= nykterhetsorganisationerna har. : ; | man inte möjlighet att på samma "I sätt taga hand om alkoholskadade! ' personer. Nykterhetsrörelsen av 1 : dag ägnar sig fu i första hand åt .-+: ett. intensivt ungdomsarbete, som går ut på att från början få ung- domarna att inse fördelarna med ett avståndstagande från alkoho- len, Det har också visat sig, att ju "längre tid' det går, innan en Person tar det första glaset, desto, mindre är risken för att personen ifråga sedermera . skall bli alko=, holist. En uppdelning av nykter-: hetsarbetet, så att de egentliga; nykterhötsorganisationerna ägnar, . sig åt att från "början bibringa en linje; och Länk-föreningarna ägnar: , sitt arbete åt redan alkoholskada-! de personer, vore nog en lyckad: : . lösning, =. oe Nol ffa . I måndagskväll - i besökte Lennart Hyland ett sys-'' tembolag,. Det var nog många som' hade väntat sig ett särskilt ”raff-' Jende program, men därav” blev! ” intet och det hela föreföll ganska. blekt. Största reaktionen hos nyk- A |terhetsfolk väcke väl den person, -[som inte tyckte om de nuvarande. systemet på grund av att han inte” hade möjlighet att när som helst foringa ner i en affär och köpa en. ' Vv av flaska för den händelse han skulle . få frå de. Det var naturligtvis alldeles omöjligt för honom att . tva emot en gäst utan att bjuda” på sprit? . ne FP son. > Laholms : AAA Ada, 9 se atcnddirek Tidning - ortens tidning rn RR Frrrt UEAYTER s rv ja”
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.