ryfrerY TY YT Y TY YrvYrYTYTFFYTYYTY A r YYTYYtTTYTYY Frr v . vet NUMAR YrYetYr YTtYTEt ET YE YFEE VV ned kl: 19.27; - - rörligt och ” ” pan öppnades. för trafik dn ” gom. förare. ' Av någon anledning] ” smackande "svarade. Kalle; : -inte gifta och får barn. st >» och lydig, "kommer Lisa” till ”bim ; allvarlig förssels 1 | CL pet Här m H Solen. går! upp I Skämmens H ta" om ” denna: : Eg I känn: ck mig ack; viska SNC baratis fav "GgäELANGELO - BUONAROTTI) .: N IL KARHAMND "Den ske professorn Saverbrucha. kallades - en gång sent : på natten till en: mycket förmögen patient. Han; under- 'sökte honom och frågade plöts- «ligt: | — Har 3 ni gjort ert testamen” 2 a orofessorm, är jag så il | "ädvokat döter c om Kalla” hit: honom 'N vägsstationen låg boden vita- och röda' gårdar, den . breda," räka bilvägen, gården med vårgrönskande säd.” Vi satt i väntsalen och såg ut över bygden. Nere på 'vägen susadé bilarna för- bi. En hästskjuts' kom i sakta mak fråni.en gård, en flakvagn, på fjäd- rande, 'gummihjul;” med en. frodig ardenner. framför. >> ' Någon i "sällskapet. börda tala offer? Vi som lämnade Jorden 'n när jordbrukarnag "lott var som. mest betungande borde tänka På att det i. mångas fall låg något av ett svek, när. vi bytte ut landsbygden mot industrisamhället eller stan, Många av”'oss var säkert nödsakade till att göra det, men 'många kunde ha'stan- nat och de skulle ha behövts ute på landsbygden under. de kritiska åren.; ; Jordbrukarnas vaknande or- i dar och landsbygden förr."D. man gick inté” så , "överdrivet längt tillbaka i "tiden; Man nöjde sig med ätt "dröja, inför. trettiotalet. Av) ie- sonemanget att' döma kunde” man förstå att samtliga i i den lilla grupp, som : klungat sig framför väntsals- ”. | fönstret," var” härifrån " bygdernä; , humera stadsbi ch utflyttade 3 för. ett tjuggal; å sedan. Man ' såg på karlarna: i gruppen” och de kunde . | vara:i. femioårsåldern uhgefär. Sex karlar, som ventilerade sin "mening om, hembygden nu och förr. > Dom har det bra här nu för "iden," sa. en. Annat” vår det på en annans tid. De andra nickade, ' 1 Dora: Har det mer än bra; dom Thar, det svinaktigt bra. Sån. betal- ning: dom får för vad dom säljer. | När en annän var P härute .:V minns! ES Det var inga angenäma Mminnén, av allt att. döma; de förknippades med ! hårdår. och: usla tider. Sam- talet för vidare och var'och en.åv. £i stacken. Man satt i sin vrå och såg det "bistra" ; trettiotalet växa fram. Arbetslöshet i städer och industri- centra; kaos på varumarknaden — vad ' gav jordéns' produkter då? En ån | de sex i gruppen drog sitt strå till | ärli den och -nybilda- ade: Bruk. fi en våra krafter och vårt. stöd, Men: vi "tänkte inte på det; Och tänkte vi på det tyckte; vi på -åxlarna. och tröstade oss med att allt detta fick väl andra sköta Om " Och "ändra. kom att sköta om det och ta dusterna. 'Men' om inte des. ka "vankelrhodiga och snara, att, ge upp som vi hade i Tänk vad folket: ute på å lands- bygden, fått. det: bra : svinaktigt inte heller kunnat till- Ni sanat. vilken väg ut- skulle : gå hade-vi inte lämnat jörden!; fet Det” må: så:vara att detta. sista kan låta 'som ett. erkännande. Da- gens jordbrukare ', står," menar .- vi väl, där. vi en gång velat stå.. Men te: så. när vi uttalar de >. stället: för att ge en åt vad som utförts på svensk . landsbygd; till den. svenska av surmulenhet — 'det är därför vi drar "upp; ; hur: det. var innan vi fiydde jorden. - Vi har rotat .oss i städer och i tra och vi vill efter en berättade de.sex d från sina landsbygdsår för tjugo år. sedan. Det hela fogades ihop till ett . mönster .i grått; sen väv utan. några ljusare inslag, . — Vi hade, en massa "jörägubbar homraa en 'sommar.. EA dag for vi in till stan med ett par hundra li- ter. Tretti liter blev vi av med för trettifem öre litern. Resten fick vi ta hem:och ge” åt svinen. : tettiofem'. öre kilot,-det var -fick för kalvköttet hemma minns jag 'sa någon an- jo Det har jag inte sagt,svan. : rade Sauerbruch, men jag” vill inte vara den ende 'som:full- ständigt meningslöst: ska hoppa ur sängen. -mitt i natten. tjänstgjorde ' dä ”Pann-Kalle”, - Byggandet stationerades, ett tillfälle åkte maskiningenjören]| med på loket: mellan Ulriksfors—= . Storuman, 7 när” "Kalle tjänstgjorde] frågade marskiningeniören, hur sär på "T talet: mellan. de” sex att tz.:ur jorden, Man fick -] inte: ens igen till arbetslönerna, .".' | +: Man: fortsatte '. och slutade som man börjat: I dag hade landsbyg- dens folk de svinaktigt bra! Jord- bruksprödukterna gick åt som smör för 'solsken och-även den minsta lilla" jordplätt gav: hyggligt nu för e om ringlande, stan= nade framför stationeti; och vi klev upp och tog pläts ien kupé. Sam: fortsatte om det börjat.” - — Man skulle varit på landet nu; lova Om man vetat hur det artat sej så” inte hade man flyttat till Der Kom! något bittert i tonen, något av en avund, något gri- nigt .och surt. Man såg på de sex och. man tänkte att de inte var en- samma om att som nu skedde dra upp skillnaden mellan trettio- och i, för att därvid stanna. in- bandel ifråga. änksamt .och efter 'ett retfullt, oefterhärrnligt Er Säkerhetsordningen, den ”upp-I hör i, Ulriksfors och: Sveriges rikes lag i Vilhelmina! : a Kalle' bodde norr om både 5 'sä-l kethetsordning och" Br - ; | 80-åriga "franska: författarinnan! v Colette har - tillfrågats" vad honj anser det är för'skillnad på gam-", Ja tiders kärleksromaner och vår tids. När mar blir äldre ser' man sakerna mer'i stort, och summa- "riskt yttrade den silverhåriga da- men: — I gamla” dagar blév' de ati- tingen gifta och fick barn, éller också blev de inte' gifta och fick" inga barn: Nu "blir de gifta och" får inga barn; eller också blir dej i — Öm Lisa. nu är riktigt snäll len när Lisa en, gång dör, ' Ah, jag som trodde tt skulle få 25 öre. , : "STRAFF FRIFÖRKLARAD Dåvarande ”stivs :L.” Östersunds C, hade en gång Inkallat könduk- tör BR. för något ”brott” i” tjän- |. sten, Det var: antagligen: en rätt ty stinsen gä. de; : ska få dagar för:détta. : oo Ja, men. jag” hår daga. dagar kvar, svarade R.: -illfundigt, - —'Jagå, - det ivar, som. tusan, gvaräwe stinsen. en smula-konfun- derad, Jag skall/ höra med perso. nalfördelaren - hur "det ligger till. Han fick bekräftelse att R, ta. , lat sanning, . Förhöret ' avslutade - atinsen med: att-säga: / +» — Det var tur:för R, att det ” var:på det sättet, ' Då mäste sa. ken avskrivas," Mest, nöjd. med utslaget vär. sd ”kertsB,. ee a - ” (älgnsland; vn i för detta: . Vad landsbygdens folk har det bra i våra dagar! Den vi- 'skilliga > håll - och' de som sjunger den är inte minst vi, som inte stod ut med de tryckta tiderna på lands- dan," utan vände jorden ryggen i | den gråa kristiden för att söka en bättre " och ". lättvindigare utkomst gångna årens förändringar och med i rösterna avslutar. våra ut- " Och vi säger kanske som de sex här:” Hade vi. vetat hur utveck lingen. skulle så inte hade. vi lämnat” jordéni=« ' Nu lämnade vi jorden och det w må vara vår ensåk, Men i och med att: vi valde den på trettiotalet bekvä a och vi borde hålla inne med år avundsjuka: Eller går vi verk : ligen omkring och inbillar oss att den | förbättrade ställning Sveriges fordbrukare i dag åtnjuter är någöt de fått till skänks, utan strider och nu "har dom goddagar, det vill jag s 'san har man hört sjungas på åt-|- bygden, då för 'ett tjugotal år se-l" än vad jorden gav. Ty. så är deti' att det: nog 'oftast är. vi som med ;. darr på "stämman orerar, kring de'; själva ha' allt: goda-löner, bekväm- ligheter. "Men! vi unnar. inte ..dem som .stannade . vid torvan samma Fr men handen: på hjärtat — är det inte så att wi innerst, inne” tycker att. jordbrukets -borde ha stannat ryggen, i: dag” ;skulle ha: fått vårt rv | dagliga bröd så-gott som till skänks? När . vi inte själva fick. vara. med och ta frukterna borde det, inte hel- tler finnas någon frukt; Och potatisen lönade det" sej D födde! storstadsbon ser. - inte på samma sätt och gud ske lov fö :det.” Han vet föga eller ing- et. om” landsbygden medan ; vi har våra, erfärenheter att bygga vårt. eget föregående äger vi jäm: föj elsematerial; som gör de möj ligt för: ss att ställa dagens”, lands bygd :. järt .. belysning mot.den landsbygd, «vi -lämnade för tjugo— trettio år sedan. I däg möter vi en landsbygd, . vars "befolkning till:sto ra: delar lyckats kämpa sig fram till "en: dräglig tillvåro, som inte : Grämelsen över att vi in varit med och tagit. del, i vad; det kostat att föra. landsbygden framåt gör oss | till-: bondebelackare,': som med surmulna tungor talar om vår egen bek; gd. tid, och" ävundsjukt sucka: -— Vad: landsbygdens folk fått det av, svinaktigt bra! maste vägen 'har vi förlorat klago-|-. | HAMMARSKJÖLD - -höppar & len utanför FN-byggnaden, där. han redan är i förd med'de- nya. upps Nta Mr gifterna. I Skilsmässan: klar: hon: ofick: bilen,. .han: tvätt- Dolezar med den 7 ? dorå "som, av= kunnats av rätten. i wDallas;' USA, I hennes skilsmäss process.” " Äkten- den Tätt "rod och . sade: u = fe fur så? - Först säger du "att Jag a är än ste” kvinnan i världen; oci Mafa du att jag ska' "vifta mix med dig, Då > ingen "plats" för” "djuret. Efter- sa ändra funnits, utan alla varit li- | en" dräglig bärgni jen." Att de ekonomiska " resultatet av. sådan svinuppfödning blir:sk jordens ; brukares. : fromma, fylls vil. blöder: svårt, liksom i det här rez laterade fallet, Hos andra blir de sjukliga förändringarna 'mindre på- fallande. : sharast. måste: slakta” ut hela ber sättningen. "Sedan hoppas” han ' ger nom nyinköp: av: friska djur samt sjuka S På nyåret 1952 Hek en "små. vt » brukare "i. mellersta Halland, besök av en granne, som und- rade om hän ville ta hand om en liten griskulting. Den kom Tufsande på vägen i : kvällnin- : av från någon. grisbil.som pas-" serat, Själv hade. upphittaren - som ' det 'var ruggigt: och kallt tyckte småbrukaren att det-var > djurplågeri "att låta” grisen "gå - kvar utomhus; varför han tog : , händ om den. Detta fick han: i emellertid" "dyrt bete barnet" var. nämligen 'behäftat med hyssjuka och" vid det hi . laget” Fr praktiskt taget hela ; gårdens 'médarbetaré dagen” tillfäll ; 'tiksöm; många ”yrkesbr föratt därigenom få sar. födda" i 'september" förra året, som ännu hade" långt kvar Hl n. småbrukare vi be- ör. sig, att "han av; stallarnaå neh på Fränktirts - unde den inmehålla 'en tidsinställd bomb? Kanske. skulle. det i mystiskt om in Ni tror väl inte-att det finns råt= tor -på hotelltummen:i fall skulle Frankfurt vara den fö tad där de » och. inbillar sig : efter” om; min tunga är belagd! Ett 25-tal svin :; spolierat avsevärt. der, slagit sig på fläskproduktion i..- mindre skala, nas studieverksamhet. Där fanns proy På siden> ochi Por ih re) borslinsmålningskurserna -har: pms". fattat" Sammanlagt 20. tvåtimmärs=" an "gris innebär förbist fö ägaren. M Att föda upp. jade blödningar i rukaren som ' vare sig, "talas om nyssjukan sjukdom han: fått in i sin” svinbe- Mer: när trynuppvridnin- fan. torde j .törde ter förhandlingarna dom: irkeln äter ; Som € endast i ta sutskottet "hade i al te ha varit så aren, en arab; si innehålla en råttfälla 'undrade'tullmännen, Frarikfurt? > Ha! hånskrattade araben. I så -Isvarligt. att koncentrera en femt | par kamrate ytterliga e koncentration av indu- striell; Are AR i. Stockh bl som. befoll i Stockholm skapar, Vi sen" förutsättningslös; ute huvudsakligen är: det- privata ni ringslivet som drar folk till huvud- stititioner bruksförburidet låg bj Lars Eliasson: (bf) :om'det va del; av” landets befolkning i 'stoj Stockholm 'och han fick medhåll äv Karlsson "i : Nöttja. Utskottet vill inte vara med ”om en henne flyktigt, mer behövdes in= te, och. till slut :randades den fri- å gjorde min - Men ”doktörn har ju inte sett ' NECLATd Nå och sjunger nere på galan: ”inté hjälpa honom? ållmän utredning, men man. bör dra fram de verkliga för- och skde= larha! och" diskutera "igenorh dem ordentligt," arisåg hr, Eliasson," Det finns” ämbetsverk, som" utan ' ol; genhet kan: planeras på andra or ter ch: myndigheterna bör vida Stockholm. Hr Sundvik: (s) -me= nade att” frågan om' utflyttning av statliga: organ: från Stockholm” bör [4 tor . uppmä ksamhet, Det der flytta ämbetsverk. till: jandra : platser, ev [dessa inv > Men Tilda," du vet ju att jag . inte kän sjubga ...3- 4 fl För ' Ouplysningss och orgänise- tionsverksamheéten hr Sköta (s) pekade på det svår! Å fråga om; draggningar g tat, .men' hamnifogden ick slut! process, Lei 2 hen kvinna: gom: åtalats. för att; kunde. hala upps den Kontäenterna råen; värdehandlin- d . AN 4 NYTETFETSEEFESEESTITVTTFITIY TTT FIYYTTEVESVUTSY ETT FEITEVETEFETET VETEETESFEFFEFITYVEN Ån
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.