CT - yet usa, . FI det ble VÄN det: blir: vår, det” blir . eko 3 ” gande. Och ånyo, ånyo vi höppas ju på et. €00, get vn, det "ånyo; ånyö Tä svar ur. vårt bri St: syuncrligen än- : aprilskämt" har bo- - stadsnämnden + den: österrikiska staden "Grunden; . kunnat "trolla fram ett större. antal lediga lägen= . keter. Idning i staden inför= de "de april det” skämtsamma meddelandet. att .kung Faruk. åt- följd av: ett stort sällskap önskade slå signed:i Gmunden i sommar. : Sedan befolkningen hade 'läst.den- na uppseendeväckånde . nyhet: och ändå inte :anåt oråd, anmälde :sig- talrika > husägare - i. staden . hos magistraten och förklarade sig vil- - liga att ställa husrum till ex-mo- narkens eeh hans : vänners: förfo= lärigenom har " bostads- nämnden- nu fått. reda på att det fnäs en" mängd: :lediga : bostäder: i Gmunden' —rett' glädjande faktum : som bostadsmyndigheterna hittills fine. haft ser "aning -om.-, oo Jag” ger den sex ben, horn 4 pannan och fiskstjärt, det kommer. att ge 20ologerna något att fun- len kommer! = = I en flickkrets hade” en av de unga damerna förlovat sig ” un= "der påsken men till stor förvå-" ning bröts "förlovningen. efter en | kort tid. En. av. den unga da- rskamrater frågade dog du "Egentligen "app din förlovning' med 'Anders?, — Han hade. on! så, ful 'hand- så, jag: kände ju inte visa stil, : förenat. med "stora 'svårigheter för en agitator & att få tak över huvu- "det. En gång. gästade den kända radikala”. fru Kata Dahlström , en avlägsen ” by i Norrland” och hon ihade” fått en:säng i ”pigans” :kam«= 'mare, ty så. mycket fanns inte att bjuda” på den ' platsen. ..Hon . hade "just , somnat :då hon karlröst. Hon sporde, vem det. var” + verevevev FYYSYSYVYYY FYYYLYYYYYYYYYYTOOTYTTYT YT YT TY TY TY YYV Te vFYFYF FTF TY TY Y YT YTTYT Vad betyder landsbygden för -. samhället? Svaret på denna : fråga: + är, "att man inte kan” tänka sig en suad samhällsut- veckling ” utan en :levande ' . landsbygd. - Varje ' år. flyttar » tiotusentals -, människor - från > .Jandsbygden in till: städer: och "andra tätorter; Detta är en för , hela samhället farlig utveck- ling." På landsbygden undan-' ryckes genom denna avfolkning ' .. underlaget ' för en socialt och + kulturellt : nödvändig -standard. valen av: dess I förslag "beslutade 1952 års fiksdag inrätta ett särskilt lokaliserings- och ,utredni som genom ' sir: rådgivande ved såmhet skall, främj kaliseringspolitik; ; Denna politik måste fortsä fas i år: har” bondeförbundet motionerat om ' bättre, stöd åt; hantverk och småindustrf en om; att dessa nä- 'öblem skall utredas. L en annan bondeför- bundsmotion föreslås, "att "en re- ) ing'skall föra Det blir svårt att på ett till ' « fredsställande 'sätt ordna t.' ex. ' . undervisning, åldringsyvård och samlingslokaler: + Trivselmöjlig- v heterna ; kas. 1 städerna : skapar « . ra as Över hela landet för: lösning av frågan om landsbygder - -häringsst) ' tionen stora problem. Bostads ; för: sörjningen,' . kommunikatio-: - "nerna, undervisningen, sjuk" och ., hälsovården, socialvården” ";blir - svårare. att. ordna i de' överdimensionerade . tätortsbe- byggelserna.' : ; Trivselmöjlighe=. terna, minskas också i städerna.” :;Bohdeförbundet har alltid häv- dat, att. landsbygdens , befolkning |: måste” få: lika 'Eynhsamma : villkor som tätorternas, Det måste skapas en bättre balans i vårt sämhälle — | en” bättre balans. i: näringsliv. och bebyggelse mellan landsbygd och stadsbygd; : IJordbruket alltjämt hn med TNA livets "grundval Detta visade" sig "under 'växläs- krigsåren, då jordbruket trots av- + frå så Jlandsh tryggade folkförsörjningen. rn Det är bondeförbundet; som käm- "pat för rättvisa åt: jordbruket och jordbrukets folk :— oftast i hård strid med. de andra partierna.: En hel del goda resultat. har. nåtts. Bramstorpspolitiken under 30-talet betydde 'bl. a. att jordbruket fick bättre villkor. I motioner i riksda= gen' har bondeförbundet krävt rätt- vis lön åt jordbrukets folk, Genom bondeförbundets aktiva medverkan » fick. 1947. års." riksd folk" näste få la god : social och kulturell standard som tätorternas folk, Detta är ett mål -— men; det ä ningen för. att folket skall. stanna kvär. och ,' eny levande landsbygd imed andra Passagerare e KRONPRINS: "AKIHITO "AV JAPAN, som "ombord på. Ppresid, -; WilsoW! anträtt sin långa goodwill-resa. för att .i sinom tid anl da till kröningen i London, deltar trot som vanlig privatperson i livét Jombord: "Här fär han. tillsammans. rv i vissa släkter, men är de "N att en sind kejserliga traditioner en lektion" i livräd :l Götebor; Jinte, finha på er ort. så får. nija jar tappa håret.< Vore klokast att 'resa in till Härnhaste: lasarett 'och låta:pojken ligga.på observation på evohudkli- nik?:. Eller att söka, hudspecialist. Yupp: ”hudsjukdomar” i läkar! förtéckningen: över Stockholm- eller om en dylik i - I polisra potten .c om > dubbel« . mordet i atar en timme och 45 minuter. På "denna tid serverades Karl: Bertil : Sjögren-Svensson en spri J v 'Tralikrestaurang ger, sol venska staten, -ÅBI rå N . F' Hörrgård nå många: adresser a teckningen: ka affa ser. "men; om «läkaren inte skall kunha” bevarad, « Beslutet» om , enhetsskolan måste genomföras sa på sådant, Sätt, d inte "ef Ge- verkan "har ” landsbygdens ungdori fått. bättre " möj gheter: till Kögre utbildning, = . Genom; bondeförbundets insatser har . landsbygdens folk också fått bättre möjligheter till sjukvård, se= mester och "hemhjälp. > FÖR "+ Goda kommunikationer är också en nödvändig förutsättning. Under vägminister : Nilsons ledning. pågår nu en effektiv jupprustning. av vä- Din orättvisa yrorts. grupperingen "medfört, att åvfolkafngen: av landsbygden” ökat.' Bondeförbundet har därför krävt dess avskaffände. Kampen mot dyrortsorättvisan här varit hård — men inte utan fram- gångar, Folkpensionerna är tt, ex, inte längre dyrortsgraderade, Fjol- årets : riksdag avskaffade dyrorts< riktlinjerna för jordbrukspolitiken | en acceptabel utformning. — jord- bruket .. tillerkändes i princip lika goda villkor som andra näringar.:- Småbrukets stora betydelse. för -vår produktion har alltid betonats av bondeförbundet. Genom : den som med Norup som jordbruksminister fört, har småbruket fått en bättre ve | ställning. Denna politik måste full- följas. Bondeförbundsidén om små- brukets - komplettering . med. skog ”båller nu på att örverkligas, sedan ”jordbruksminister Norup tillsatt en "utredning för denna frågas lösning. " Bondeförbundet har också verkat för bättre villkor för skogsbruket, trädgårdsodlingen och fiske: Träd= gårdsutredningen ...tillsattes - efter bondeförbundsmotion: 1. år "har bondeförbundet . motionerat :: om bättre villkor för fisket, Om Levande Tandsbygd — diffe- ”rentierat näringsliv. " Nåringstivet ; på. landsbygden måste -differentieras i ökad ut: sträckning. Den arbetskraft, som friställes ' från ' jordbruket, måste beredas sysselsättning 'inom andra å landsbygd och repade eld "på. en id 7 ” > säng "Ka ät "och det? "genast, s - É Elm ge jåg helä shuset; fi Kata, flebrar t Frarade tog - sina kläder och. f &n. ho , må, tyckte kon ha fåt Men förargad ” ned tickan och nder filten.” | Damen : 4 "medelåldern äntligen funnit. sin, . biljeti | överräckle Lr den” segervi de! fugna! sek; kun ' främst inom industri och hantverk, Samhället måste medverka till att "dessa näringsgrenar får 'gynnsam- ma utvecklingsmi ligheter på Jadsbygden, . - 1: Redan 1: det: första böndeför- bundsprogrammet - 1911 : krävdes skydd för 'småltndustrien på lands- bygden.: Under 40-talet tog bonde- förbundet, många 'initiativ till - ett mera ; differentierat.. näringsliv. på | landsbygden, I motioner” 1944, 1946 "och 1947 krävdes åtgärder, för ökad Industriell verksamhet på lands- "bygden och bättre stöd från sam« hällets sida i detta syfte. En utred- ning rörande päringslivets lokali- .'sering tillsattes 1947, och på Brund= av - Bondeförbundet char / föreslagit, att dyrortsgr skall avskaffas genom att lögsta örtsgrupp uppflyftas i gruppen när-" mast över. På den linjen följer den reform, varom beslut fattas av årets riksdag. - Den ' innebär emellertid inte bara "ett avskaffande av lägsta ortsgruppen utan också en bety- delsefull . omgruppering av "hela systemet till enhetligare områden, varigenom: de: värsta - orättvisornå . Spännvidden .-' mellan "Thögsta och lägsta dyrort Arympes från 16 till 122 , uppge: sitt motstånd, Arets reform 2 sp på väl bondeförbundet, för våra. mi jligheter att skap en levande landsbygd; Detta är själva] klart, " emedan : näringslivet alltid enligt bondeförbindets uppfattning |" når sin högsta « effektivitet, or "det baseras" på enskild äganderätt och I privat initiativ, : Men då en levande landsbygd är förutsättningen för en sund sam- hällsutveckling, .måste -.även :sam- hället medverka till. att lendsbyg= dens näringsliv får gynnsamma ut= vecklingsmöjligheter. Bondeförbun- det har alltid hävdat, 'att samhället och nä i måste Bramstorpspolitiken var ett uttryck Det stora Jandsbygdsproblera, iv ett: -sysselsättningsproblem, I: de bygder, - där. sysselsättningsmöjlig- heter. finns med - tillfredsställande ekonomiska: villkor,” stannar ung- domen kvar, Framför allt gäller det därför nu att skapa sådana möjlig= heter genom 'att industri och hant=, verk i-större utsträckning lokalise= ras till landsbygden, ; Här, måste stat och kommun medverka, -En 'sådan politik är enda möjlig- heten att skapa en levande lands-) bygd. Detta är inget ensidigt lands- bygdsintresse.— det är också enda möjligheten att. få bukt med stor- stadsproblemet, Det är enda vägen att-skapa balans i samhället -— ett trivselsamhälle, i Misse Pigé.skola Kr NEW YORK. (AEP) - CER "amerikansk ” skola "Kommer hädanefter "att heta. Musse Pigg- skolan efter den av Walt Disneys kända. seriefiguren. 'Ellytown Å > Pennsylvania röstade nästan » enhälligt på detta namn, när dé skulle välja lämpligt namn för sin skola. - : et att) nom bondeförbundets. aktiva .med= on n det, hos den bäst -sorterade antik. ' Skolbarnen il, år sedan gästade jag”en' förmögen köpmarnafamilj äv euröpeisk börd; De ägde ett flott” hem med . många run, det fanns swimingpool på går- den, - ädla fålar betade dd hagen, den var. ett d av blompratt. Del var med andra: ord en välsitverad invandrarfamil « Jag visades omkring i i huset; pl kade en stund i simbassängen, ät god mat. och trivdes på: det hela taget” alldeles förträ . : Värdfol= ket visste inte hur vö och de var inte heller” älldelés o känsliga för ett och: annat' smick; innanför baren: ä källeen; och det ville man hå visa > mig lite mera i detalj, - : Jag medger: det var rätt märkligt rum" Ett europeiskt gammalrum om man såx vill. Längs väggarna. var gamla "möbler . placerade, I en, vrå stod ett.snidat hörnskåp av gam- mal, modell, vid ena väggen” ett ”dalaskåp med ett gammalt årtal på och med färggranna och dekorativa bl lingor :: på. dörrspegl Där; fanns: kyrkaskar, ett ställ: på väggen för :trätallrikar,' där fanns tenn, silver, mässing och Porslin - — allt gammalt och förnämt. ”, ": Och mitt på golvet stod ett tungt, bastant, omålat bord av furu med tre. breda" plankor : till skiva. Jag kunde slå mig i Backen på, att detta; bordet. kom från Sverige. ;x« — Ja, det är ett svenskt bord! sa värden”. överlycklig, Jag. har köpt itateh V dlaren i San Fj dyra dollar! ” oh ammal omålad stol), och jag strök löver det grova träet och kände på någo? sätt, att det snickrats ur | erisfura, som växt i N d, Da-= ville" mig; | på g satte mig vid bordet (på en och fast e egel dom, B livet när jag: en 'antikvitetsup; j någonstaris i Sverige; Nu: hade" jag trott; herrar. för "länge, sedan skulle” Än i"dag finns det gamla, och; föremål: och bohag som påssar .; att skicka. till” dollarkungarna i Am gär; Visst får: de” betala lite 'merä' r, sakerna; der: sönskar köpa : och nd. Det är.:kanske Sentimentalt och enfatdi ligt att i vår. rostfria tidsål- der'sitta och beskärma sig över att gammalt" skräp, säljes, och "kommer till: nytta hos. f lk, 5 det "gamla. skrä ä ha: och, äga. ha, det kvar, s att. begråta.' än "Detta kan vara alldeles sant. Mi det ligger "en : annan ” fråga inom Mycket nära räckhåll: har :vi kan? ske svårt för att skilja "det vackra! | från: det fula? "Är det ändå inte så, att: den stilf tidsålder, | 7 vi själva" inte vill är det ju ingenti tt för heja si)» tt all. inarknad' för dylika]; ] rätning, så! mås. : "naturligtvis: finhas. något pas, att pojken blir: botad 'och tala om hur: det + Gallio : Stek gift med Chap "fullbordat sin: se. [> sveriska, folket, -håller dt Vv. "se också: på; andra områden. H å e finner inte; tt on VC unga grabbar "sprit: Ofta” sker - det med det argumentet att” grab= ben måste. visa att hän är? ker [grabb . vill inte merit] som! karl! niska, sorh. finns filmer ;som .de he ” I gifter. inte ;se"dessa:”Man. behöver. Fifter först. anlita: Sigmund. Freud a för ätt. konstatera. att MA vare sig inger "gång på nytt-mest;— "av- Paulettå Goddards insatsér. Men varje gång fäster. jag "mig: också vid: en" eller fännan detalj : som”. vär mindre 'bra och" som jag efteråt tycker' att den kade kunnat "spelas bättre. Att: se gnå filmer,» särvatt jämt och gon mår hemsöker 0SS,.. gjort oss en hel del. -omdöniessvaga och en liten "aning starrblinda.:: Var: finns dét typiskt svenska ' kvar, "det gi "digna roch 'stilfälla?, Har vi inte "så ignaoch stilfulla? Har vi inte så att vi snart vet varken ut eller in? Krusidullglädjen i, seklets -början efterträdde$ av 30-talets fasansfulla funktionalism med fyrkäntiga' hust med. fönster i alla fyra hörnen och larna ' eller Småland. Mina: finger toppar kände det, och medan jag satt där och såg på årsringarna i träet, kände jag: också Sot an- nat. oa Här | ter jag, tänkte jag, kanske vid farfars eller forfarsfars mat- börd. Detta bordet har' stått” i en bondstuga någonstans där hemmäå i Sverige, Generationer har ätit sin gröt vid detta. bordet, kanske .med ett stänk av bark i mjölet; Det var ett "starkt .och. rejält bord, men i tidérnas', fullborden ' blev : det inte ha börd.med vaxduk på eller linne- duk eller något annat, som var mo- dernt och fint,. Och så bars bordet ut, ställdes i en bod, och. där stod rotade. Han" fanrt"-bordet, stolarna bjöd storslaget.en tia för allt skrä- pet och reste sin väg med det gam- la bohaget. Omsider åkte det till en större och mäktigare antikvi- tetsuppköpare, som hade förbindel- | ser utomlands, och en vacker dag befann sig farfars gamla' matbord på Amerikas ,västkåst. Och dit kom dén. nyrike: europeiske affärsman- hen och 'tog upp en hög med dol- larsedlar ur fickan och köpte bor- det och platerade det i sitt finaste ft Goådag, fru Ölsson, hur står : du till i dag? 4 ”e Tack, doktorn, utmärl ; — Och er man? Vv cv —, Tack, han m: också bra! . Ja, doktorn, får ursäkta, men vi” är friska allesamman, (KÖPENHAMN: | "Palace "Hotel 1 Köpenhamn s bar: hu. anmoda: en AN advokat att, stämma tidnin« gin Expressen” Expisssen skrev för lets bar ”New Look” var tillhåll för prostituerade Kivnnor. fint nog. Vi ville ha polerade eller | åtminstone ”målade' bord, vi ville]. och skåperi, som vi'burit:'ut, han der” sömt intill. våra dagar. Jyckats |” kå oe Vi. tär säkert. inte skada ull vår en tid edan 1 en artikel att hotel |” en; vel: fVi förgapade oss i stål möbler och, tokerier, så att de gan la stilarna försvann. De" förnärali, ga prop ionernas evangelium” kuh> de inte längre göra sig hört i” ”nyt| vi.med vår te varken: ini från? stan: ärvde vi ute på landet I 1 — men vi, tog ofta :hand :om dess avarter, , understundom de; inte längre något berättiga Det skulle ha blivit, käffeved;. dr nordliga. Sverige, ; Ty, hade; ; själv ingen, gammal. och : därför måst kulturföremål utifr bibehålla 'sin särart, egenart, in=' dividuälism:" Men Sverige har i det närmaste alldeles utplånat sin själv- ständiga .stilkänsla.. Detta är be=- klagligt' , men. måhända ofrånkom;' ligt. :Det finns ingenting att. 'görä åt, det. Men skulle man inte kunna tänka att det lilla, som tilläventyrs finns "kvar, tänkbart ätt blanda en-och annan vacker gammäl, sak: tillsammans med det ultramoderna och polerade; i städerna, och det, kan vi säkert öckså kosta på oss på landet i stör- re. utsträckning än vad som sker. ekono; om 'vi visar äntikvitets- uppköparna "på dörren." Dessa hör rar och damer är inté ute för att öva någon välgärning." Deras 'enda uppgift är att tjäna pengar, Om; vi dröjer. några: år, så springer far- fars gamla matbord säkert upp Å högre , prisklass, Till. sist, blir det enormt värdefullt. Och den dagen, r barebarn re: som hemsökt oss och alltjämt i nå-: länge typiskt svenska kvar, det get" kunde få "bibehållas; | t Och skulle det inte samtidigt vara , Det gör man med 'stor behållning |. forskning Var ;tillfrågat, befolkning.- -en : vad iden tycker. om det nya 66: trav de snabbköpet. och berömmer i; del : "och ; jag" faselneras varje! : | spelar, en ny film 'möd; titeln.” H började : dö Casablanca”, . KR om »som ”motspel: - tillfrågade + sympatiserar -- medl" A h z heslfilmbolaget el Hildegard : « uvudrol- Knef åes i den kvinnlig: ' Fischer. Exte; för ätt; den.: sparar tid, bidrar. till länge .omgett oss:med importkrafs, [ua edra: älskvärda tostilarnas” "tidsålder, Och där stöd I'm He 'hön mycket 4 fundérsam och när Vd kommer -hem "utbrister" hon nödan- och i tare i 2 RR Ehuns;' har "nyss: fyllt: 101: år, gel Fä märer; monsieur: Edmon 1 Mathis, som 'är borgmästare i dén Hlla or: ltjärat:: sitt --ämbete tänker ställa" upp": S<mästarval istundar ” Skol myndigheterna i den engel- ska. staden Leeds. hat lärihat Re tillstånd till; att skolorna i. staden med? 1 omnejd od får. tillhandahålla under rasterna Frkelfnlsg av undervisningsmate rial och idrotisredskap. gerar, är ”det ' möjligt ått vi också | kommit underfund" om, att bordet mn tent 1 Petzl av "Saudi Ariblen, 7 sig på officiellt "Greklands pre- s kh) i Atens ov "d tåligt .; Jen. Denne korthugget. — För. gammal; + za — O då, är. I klockan så nt myn= ing t , är Il Kol? . k oe Visst. ditta ”dörmen. Svart an Ne a | YrvYYYYFFYYTYYTYY TYYTY TY : i | | . Lu IAAAAAA . 4 SAND YTEENYVN q z . | , | JråAAASAD, ryu Ad NEN järn ”q FIETETVFYFYYTFYYTI TEE FYN AAMAAMD IRAN AMAAAASKASARKSAMAANAMKKEAADBABAARARAMMMARAAAR Ung YFYYETN | FOT SYTYFYVYTN 4. rst ANN i AA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.