- .kersjuka” och ” sedan någon . vecka, . gästas. heromét: av ett: 15-tal'so >, Om hemvärnet skall få verklig fö ; strävan. för samma mål Översten , . ta”sejourén. Ett stort antal. delta- - Bare uppgav sig icke tidigare ha UT YVTYTYYVEFYVVE TTT Y TTO FreCttTIvTeY TYSEN EENNIV ETT VEFSSY SN YYNNYYNYYYYTTTTEYYTYYTTYIYPPPEYTT TYP PTT POUTYT TA Alla” frivilliga försvarsorganisa.. z "tioner behöver varandra och sam- arbete” ä nödvändigt för ett gott resultat, betonade befälhavaren fö, Göteborg—Halmstads' : försvarsoin. råde, . överste Gilbert Nordqvist, i ett föredrag på! torsdagskvällen vid ankring, i. folkmedvetandet måste. kontakt sökas med övriga frivilliga / försvatsorganisationer, ” hemvärnsgårdar ker ökad förståel- se för "de" olika”. orgånisationörnas ' samarbete och SOSLKFS-trivst "Villa "Terra," har åter' intag stiftelsen kersjuka: damer. Den" första höll: som,; bekant i.. fjol” på. höstkanten' i; och erfarenheterna. från denna'de-' but. var 'så pass .gynhsamma; att det inbjöd till: god. fortsättning. 5 : I torsdags kväll hade, arrangerats en , aftoriunderhällhing, med, > ett - synnerligen omväxlande :progtam. till Sjöneväd via "Katrinebergs folk . högskola och" på sö) semestern; sänt "över. sitt första verksamhetsår och av denna framgår bl. a. följande: - Verksamheten. kunde: på grund i med arogtet på den nya rhenbron, som skall f Rodenkirchen. över floden, skrider raskt fram, På bilden ses hur: ”vägar” byggts på brons bärkablar, så att arbetarna härifrån kan a Bri fullföra arbetet. Nn DA ev a autostradan Köln— Uordbrukets saluprodukter STOCKHOLM CT "Den genomsnittliga prisstegi ngen på jordbrukets saluprod > "ter var i fjol något starkare än 1951 enligt en artikel: om fö sörjningen med jordbräksproduk ter” under: 1952. av. t £n 'auktvari Hans Lebert i Jordbr ;etebilierna. inte mindre än nära: beror buvudsaklige: "Niska >köpfodermedel : .steg medi genomsnitt drygt 13:proc. från 1951 M ötkproduktionen. uppgid der" 1932 till: 4,568" milj."kg 'ockun- dersteg méd 43 resp. 6,7 proc. 1951 resp.” 1959 års produkter. "Produk- tionen understeg samtidigt 1939 års cirka 4' proc. men var lika stor -som- den genomsnittliga duvktioner ” under” 1930-talet. ” brukningen"” av matfett per person steg: med- drygt 2: proc. från 1951. i serna stég med i genomsnitt 13 ' proc. från 1951 till 1952 och med - - 19. proc. mellan 1950 och 1951. Uppgången från 1951 utgör" för. vet 19 proc. : Särskilt lägger man - e till den mycket starka prisstegringen”. på :' brödsäd och .' xter. Prisuppgången för an imalierna, vilken utgör knappt 12 en rätt stark (stegring av kött. nivå. . Sockerkonsumtionen, - under 1951 minskade avsevärt, ;vi- sade i fjol. ingen återhi I tning. - Priser och produktion FREE utomlands :: In Produktionen av vete ide ledan- de översköttsländerna. Förenta staturna, : Kanada, Argentina och Australien — har "under -1952/1953 väsentligt, överstigit" produktionen under föregående ” år, skriver ' fil. lic, Karl Säkk i en "artikel i Jord- bruksekonomiska Meddelanden, ..: S, Kronprins Frederik ligger nu på > ningsarbetet beräknas ta lång tid. DET ”BRANDHÄRJADE ANSKA "PAS selsatt med eftersläckningen » vå det brinnande. vrake > SAGERARFÄRTYGET san å Harwichs hamn. ? Bärg-: I STOCKHOLM. am). "De elektriska dishibutions- päten på landsbygden är: ofta tillfredsställande ur drifts-'och' äkerhetssynpunkt — och : med . - hänsyn till överföri örmå- minskning « av antalet småföretag. d YreterYyYTreTtYTT en föörskjutning av detalj. > : distributionen. mot. större företag, vanligen : av: statliga detaljdistributionen ” har gen, Dessutom är de i stor ut-' sträckning 'i sådant skick" att 'de-inte nöjaktigt kan. tillgodo= ;se de ökade: behov: som kan jväntas under 'den' nä; : ökat -väsent Förhållandena hän ger ' samman med :att större 1å- kraftföretag i :betydande omfatt- ning övertagit detaljdisributionen fån små mindre bärkraftiga: åter< sd. uttalar elkrafti I: r av. d sex ningen i en omfattande redogör . relse för landsbygdens eikraft- fö sörjning som "på torsdagen t till k "tionsministern; Red i öröelsen oms 1 el distributionsföretagens - tekniska, Sedan : kungl. maj: t avslagit samma : efter utvecklingen lå Hands > läns det och med ut-' -jor : sällskaps framställning om för" "läggande ' av potatisindustri' till "Halland 'i " avsikt. att vinna / -bättre avsättning - för den". nyttjande av de erfarenheter, sa som " vunnits bland 'potatisod=> larna under den tid nu gällan- 5 ;äe lagstiftning varit gällande, ' ska ”. och förhållanden + som jordbrukets el- drift. '. Materialet är av” "betydelse bl.a i: : samband 'ined' de förslag till” provisoriska "statliga åtgärder för "att. stödja en' allmän upprust- ning av: landsbygdens kraftförsärj- ning som de: i ag syn les där emot ha skett i relativt” liten om-. akiebolagstyp: Den MD fattning; Detta måste enligt utred= | ningen anses beklagligt i den mån” than önskar: behålla 'det hittills så ållmäng' : förekommande, systemet ' hed lokala 'måttligt stora distribu- - tionsföretag 'och” därvid nå en tills > fredsställände Standard på kraft distributionen, — 7 > : PriserHa på den” dektriska kraf. ten samt kraftförbrukningen,' vila - ka tidigare varit synnerligen olika. i olika landsdelar: och vid olika fö- retag, visar tendensen till allt stör=-: > ON en bild av utvecklingen under se- näre hälften av' 1940-talet, en "ut januari i år.” Redogörelsen” lämnår | över hela landet; in jordbrukets" eldrift konstas teras överlag en avsevärd ökning ikraft) i. delta. veckling ” som '- enligt ” utred; hår. både” goda och mindre: goda i fUnder « de senaste åren. har vis- serligen väsentliga. förbättringar utförts, på många håll, men brist på: materiel "och. arbetskraft, höga -kräftimmuna-- > potatisen, ; har samt att en särskild utred- sällskapet begär en översyn avi ” ningskommitté : " tillsättes för . de kräfskydd: : t vav försle Denna syftar till att minska de yssn d > sky : ol omfattning, så att odlarna ” möjligheter att producera hi klassigare matpotatis' i större" | omfattning än nu, I framställ- - ningen 'till jordbruksministern: v anföres bl. a. följande: : Förutom 'att vissa gårdar förkla- rats smittade av potatiskräfta har om” stora” skyddsomiå- den, som i Hallands län omfattår 35 —40 0 av åkerarealen; däribland flera”. .av de viktigaste :potatisod- ådena, Skydd åd ha efter" förslag av växtskyddsanstäl- ten.» i huvudsak kommit.” tt ; följa 2 Sk 12, 393 traktorer i i Hallands: län, . Jordbrukets "traktordrift ”Zjordes I somras till föremål för en under- ges av; jordbruksnämriden, Det vi- sar sig, att de égentliga traktorer- na, sålunda ej”s, k.. epatraktorer och : jeepar, sedan" sommaren 1951 ökat från 65,625 till. 76,36 ir flera län med. stort Paso | 5 ; brukningsenheter, om tera mindre; gränser,” skyddsområdenha - "synas" ha. blivit onödigt omfattande. och korhmit: att: innesluta många "jordbruk: på 'stört avstånd" från. smittäd ört. Kräft- skyddslagstiftningen har sédan för- bjudit ” utnyttjände:, äv” annat” än kräftimmuna 2 Potatissorter: "inom dessa ' vidsträckta : skyddsområden. Från .: växtskyddsanstaltens "sida har - framhållits, "att dessa sorter varit likvärdiga med icke” k räftim- muna, Sålunda skrev år: ida översa vid” växtskyd ten agronomen, Ch,. Holmberg: .”På sortfrågan behöver. saker lyckligt- vis icke stranda, ty vi ha vid detta laget ett stort. ahtal -goda. immuna sörter att. välja på, vilka med stör- sta fördel kunna. ersätta vilken it ke immun. gort som helst för: var- av. tartsvå ej komma igång förrän: ett stycke in- på "andra ' halvåret.. Försöksvis har Uppzången huvud- sekligen med en fortsatt stark ök- ning i förbrukningen av hushålls- under hösten" anordnats semester, .mergarin. ' Produktionen - av fläsk vistelse för ett tjugotal sockersjuka, ella semesterbidrag, «+ steg jämfört. med 1951 med 5 proc. ". samtliga Kvinnor och dessutom har i medan köttproduktionen sjönk med i mindre: skala lämnats individu 5 proc. beroende på en återgång till "Den' kollektiva senestern, för-' kor. .mera normal utslaktning av -. Konsumtionen ' av : kött och lagd till SLKF:s semesterhem Villa. fläsk minskade pr. person "räknat Terra t Falkenberg, blev enligt vad med .:2 proc, och återgick därmed såväl deltagare som värdskap om- | till 1950/ års nivå. Nedgången från ståndet. var "synnerligen gott” och fläsk .av kött minskade sålunda med 4 endast en semestrande fick avbry- ; haft någon semester, För deltagar- "näs trevnad arrangerades ' gemen- sam 'åtflykt samt aftonunderhåll- " Ivisar far Då Com- panys tekniske direktör, H. Erics- son, stolt" lutande -sig mot. Jen 150.000;de Forden i. Sverige -— en Ford V-8 Customline 1953, som just lämnat det löpande bandet." Den - nya netande sag Ford Vv-8 är en - nylonklädd,. helt i i okt med tiden: Ny sober front.och bensinpåfyll- "ningen praktiskt centralt placerad . under den fallbara nummerplåten. — Den berömda .V-8 motorn bar en cylindervolym. av 3,0 liter och vittnade i allo” lyckad. > Hälsotill- 1951 svar starkare för kött än för : K lagt har. produkti dessa länder ökat med 'inte 'mnidre än 39 proc. ' På. grund -härav här vetelagren i exportländerna stigit kraftigt. Även de” europeiska” im- portländerna har .kunnat Fappörter ra en god veteskörd.”. ve Medan ' vetetillgångarna Har ökat kraftigt : har tillgångsökningen' för fodersäd varit mera begränsad. Trots detta har priserna på foder- säd: i motsats till. vétepriserna' se- dan ' början” av 1552 avsevärt : re- proc. och av fläsk med 2 proc. 7” Konsumtionen av vete- och råg- "gick starkt tillbaka under 1952, Per person räknat var ned- gången 6, proc.' Trots den 'starka minskningen överstiger ”"konsum- fisnan. dock. fortfarande 1950 års ger. då an en kompression av.T7.2:1 110 hk vid. 3,800 v/m. Det vridande momentet .uppgår till 27,1 kgm vid 2.000. varv vilket ger vagnen ena- stående acceleration och utomor=- dentlig segdragningsförmåga. — Det är verkligen att hoppas att. bilindu- strien snarast blir kvitt import- restriktioner och priskontroll, så att allmänheten kan. bli i tillfälle v:ill ett verkligt fritt val och att således konkurrens och kvalitet får avgöra vilket bilmärke och vilket prisläge : Världsproduktlonen" av socker har ökat kraftigt under efterkrigs- åren och överstiger: nu med om- kring två femtedelar förkrigspro- duktionen. . Den " betydande till- gångsökningen, medförde under det gångna året: kraftigt fallande pri- ser. Prisutvecklingen på | fetter och ol jor' har under: 1952 kännetecknats av en väsentlig sänkning, ' Vid års- skiftet blev det emellertid en viss på fet knaden och priserna: har under' de: första må- naderna i år varit stigande. Produktionen av smör har min- skat betydligt i de ledande 'euro- peiska exportländerna. Totalt kan nedgången "i den ,' Västeuropeiska smörproduktionen ' beräknas till 4 —5 proc; Däremot har produktio- nen stigit i Nya Zeeland och Au- stralien. . Den internationella han- deln med såväl smör som ost mins- kade "inte obetydligt ' under : 1952, Minskhingen i smörexporten gäller, i första hand de, ledande europeis- ka exportländerna.: Samtidigt steg priserna, särskilt under senare de- len av året, - Den senaste utvecklingen på den internationella marknaden för kött och fläsk präglas, av en betydande ökning av fläskproduktionen i de ledande' exportländerna. I de. två viktiga importländerna ”,—' Väst- tyskland: och "Frankrike; — redo- visas däremot en motsatt 'utveck- ling och svinstammen' i 'dessa län- der har, minskats. Det, förbättrade produktionsunderlagat ". för : fläsk har följts av rätt anmärkningsvär- da Prisreduktioner.- - " som. skall komma ifråga, -loch' välbehandlade -- je ändamål”, ' Samtidigt" förordades även en, mera allmän övergång til kräftimmuna . potatissorter. Genom" den kvalitetspropa; nd som ifråga om sortvalet bedrivits. av bl.ia. annan statlig institution. har i motsats till.vad härovan. ut- talats de kräfti 4 » och Bön Kr ch borgs länds län fanns-vid räkningstillfäl- let... 2,393'- traktorer. mot”. 2,076 ett år tidigare; antalet har alltså ökat med 15,3 Proc Jr. Enligt undersökningen. skall. an- talet, : traktortimmar under” et år Sökning, vars resultat nu, framläg- vi 5 nisk-ekonomisk och: vinderhållsk st; let aviden nanl dås elförbruk. ningen inom jordbruket, 'som 1945 vär'ca 70 kWh per:hektar, hade 1949 stigit till över: 100 kWh' per” hektar. "Även för framtiden förut- spås en' snabb utveckling av" jörds' brukets elkraftkonsumtion, c der. samt: brist ' på kapital gör; i förening - med” det snabbt ökande behovet. "av, elkraft .på landsbyg- den, :, att ..de .. elektriska distribu- tionsnäten. ofta inte utvecklas. och förstärks i den takt som är önsk- Särskilt.” näten" tillhörande små distributionsföretag är 'otill- räckliga. "Till de" svårigheter, med vilka ” småföretagen brottas, "kom- mer en. besvärande', brist "på tek- garnås. andel av' der totala,” detalj- distrik stock" fö jordbeukadriltar och ' bostadshus. hållen vid lantgårdarna. var 194 c:a 1360 milj: kWh ': och beräknas . uppgå till c:a 1.300 milj. kWh .1960, Dessa siffror belyser . enligt utred--. ningen ', den : utomordentliga bety= delsen av stt landsbygdens elkraft. ; försörjning > snabbt :-upprustas i både tekniskt ' och organisatoriskt avseende. stad-känd för. att ta'sig en tår”på"” tand och kättre gick det naturligt- vis inte när han släppte sig lös uns der ett besök i huvudstaden. Han "en 71 - lit. fologön « och: is milj; Ht bränn- oljas samt nära 7 1/2 milj. kg. smi edet. Alkoholvanorna”” z ; ”hårdast” inom: "STOCKHOLM: (Press): ite arbetarklassen + Alkoholvanorna' har sitt istarkas- grepp "om arbetarklassen, kon- [kluderar 1944 års” ”nykterHetskom- 'mitté i det nu föreliggande) delbe- ål 50- åring i yssoonen | ide | tänkandet, med alkohol terna icke kunnat' godkännas så= som fullgod matpotatis; varför im port 'av:icke kräftimmun! potati måst företagas från ' udlandet,” "met dan 'den . halländska "välsorterade kräftimmuna potatisen måst utfördras eller sän- das "till brännerier'” i: Skåne. Den svenska riktsortlistan för matpota-' tis som tillkommit Under senare år upptager icke heller bland klass” I- sorterna ' någon : kräftimmun sort. | Det senaste ' årets utveckling på matpotatismarknaden har. tillfogat de halländska potatisodlarna bety= dande" ekonomiska förluster.. Hus-' hållningssällskapets upprepade an- strängningar att. till länet få för- lagt någon potatisindustri för för- ädling , av den. kräftimmuna pota- tisen' har icke heller ännu fått ön- skat resultat, Detta är att beklaga med hänsyn till den stora 'eköno- miska : betydelse; potatisodlingen har för Halland med en årlig po- tatisskörd av c:a 150,000 ton. Den : nuvarande kräftskyddslag- stiftningen : innehåller: också be- stämmelser '. som med. hänsyn till utvecklingen på jordbruksområdet med ' gemensam : maskinanvändning och : ökad ' samfärdsel ' , knappast kunna tillämpas. i; praktiken. Ge- I sina alkoholvanor «dra', sällskapsvanor. är samhällsklasserna inte .oheroen 'av varandra, heter det... Marginell element, demokratisering, ' förmedlar efte - bildning av-den högre klåssens va nor till en lägre klass, vilken” strär där man bl. å sysslar något med personmiljön , som 'or- saksfaktor när det gäller umgänget allt : vanligare med :' ökad; korta, fortfarande « vilket hittills har varit hem- stämplat, att en trettonårig skol- flicka - vid namn Karin för precis tre. år »sedan lämnade sitt” hem i var efter jämnställdhet" i ”Ie I vanorna, : svenska av sina faktorer i denna efterbild- ning. Det har visat sig att inte en= dast frekvensen av missbrukare är större inom arbetarklassen än i "de övriga socialklasserna utan också att frekvensen av absolutister - och nästan 'absolutister är lägre bland arbetare än bland företagare, & och förvaltni 1... Differens är mindre inom; industri, och hant-. verk, där gränsen mellan företagan) re och arbetare ofta är flytande; än. där gränsen samtidigt är; en: klass- gräns. Det synes sålunda inte'före= ligga någon tvekad”” ”msätt' alkohol« vanorna för. närvarande: har sitt i. starkaste "grepp om "arbetarklassen. Efterbildningen har sålunda, "vilket inte är” okänt från andra" områden, |: Tr. "”Timligt nom de enligt mångas V onödigt omfattande ;skyddsområde- na torde 'det också i längden bliva: svårt att: uppehålla ” "respekten för kräftskyddslagstiftningen one bland jordbrukarna. ms i i : Under - hänvisni ovan": anförts ': få. hushållningssällskap utskott hemställa : till: vad bars Hallahds Jäns örvaltnings= ' att oäpcka att även. orsaksfaktorör j; "4 motsatt riktning mellan 'samhälls- "klass "och" sedvänja -härvi verksamma. Avhållsämhet "frå: ler återhållsamhet 1 alkokolanvän ning "är således ' en viktig faktor Bakom den sociala uppåtdriften | lik-]: som övermått är en faktor: det sociala sjunkandet. att... en .'statli Nn « verksamhet :'omettelbart igång= . sättes. för "att söka få fram - verkligt eflektiva bekämpnings--; älgärder mot: potaliskrältan, >. alt: en. allmän översyn föres- tages "av nu "gällande ”potalis<". » -krättskytteadagstiftning. i av=" > : För mekaniseringen av arbetet skulle ha skapat ökat behov av. drickandé under: fritiden vinner intet kommitténs = siffermaterial, bruket 'har sin förnämsta" föra : s ring inte i de nya storindustriella sikt att” bä ie Bupassa dea= + | yrkena utan del rat yrken, som Inte nåtts av denna rationalisering. - Deh starka förändring, 5 im sedan första världskriget ägt rum i den arbetarklassens » ' hållning till alkoholen, har uppenbarligen en "att. :den. ökade): "I avslöjas att'han då har "en pre- Västberlin och ' först nyligen har kommit ” hem ” igen. "Modern var död, å Karin övergav hemmet, som, sköttes av mormodern. I själ- va verket hade flickan under två års tid varit älskarinna åt eå fem- tioårig man, - hantverkare till. yr- ket, som. är 'bosatt i Berlins ryska sektor och där höll flickan” dold i "olika lägenheter. 'Sammé män ha-. 'de tidigare. varit flickans mors äls- kare: ' Först ganska nyligen vände hon hem igen från sitt äventyr — månnen hade då tröttnat på henne "| och skaffat sig en annan älskarin- na... Mannen har anhållits äv: poli- Förutom den alltjämt försvunna eivaåriga flickan är också två skol- pojkar från västsektorernå försvun- na. De avvek från hemmet för pre> ett.'år 'sedan och” :var vid sitt försvinnande bägge två 14 år gam- la. Teorin "att, de har förolyckats vid skrotletande i någon ruin och ligger ; begravda" under grushögar anses alltjämt tre ligast, med spåret kan” också leda ti till östsektorn. . Libeck uppvaktar ; -Mälardrottnin hgen "LUBECK. (ÅEP) : :Staden : Liibecks borgmästare Passarge .kommer.. att personligen överbringa ; lyckönskningarna : » till 700-års-Stockholm i sommar. Det ent med sig, en' tavla målad av den kände läbeckkonstnären Karl och. sedan" dess shar«warit. spårlöst]: "Västberlinpolisbii har fu meddel' de ;inför "rätta" och- efter att har hört” polisens. skildring dömde" domaren honom att böta 40 krondr. + Herr domare," sade "han öv jukt, får. jag göra er uppmärl sam. på 'att' där hemma brukar jag. rer: än" 20 kronor... ni, svarade domaren, ni kän , jag se "den. vackra” Ekbacken, som ,Jåg. intill I mors "och fars hus. fröjden". smörblom= mor, öch' : alltid hade:vi ”etf-glas "med blommör : så länge sommaren värade.” I maj: kom : göken, En ' gång: stod 8 under; en ek och jag kunde hö- rå'ett litet. hickandé i strupen se-" dan har hört upp: att gala.” Sedan . av: : vitsippor, rön,: : hallon, :: blåbär >:och "lingon; Smultron: brukade vi. plocka: på barivallen.;' Men: vi fick :alltid gå i en öviss' spänning för en banvakt.i: inte om att vi trampade ned, Han och" plocka: lingon.: Petter. Karlsson Bernadina, : Petter och :ett' par, av hans barn samt moster Augusta, "Vi hade mat med för hela dagen. A, öre om jag plockade flitigt, vi ha-"- de eh stor 2-grepakorg full förut- om andra kärl. Det fanns gott c om, Mors. och fors stuga. var röd med vita knutar, rum mot söder, kök, och en liten kammare, . 1 - övervåningen fanns fars verkstad: Där tyckte jag om att vara, ty far var alltid glad och rättade han roliga historier, Ibland. ro ut på Ätran, Fars hobby var fiske , Han: och: morbror Nils var mycket ute. och; fiskade "och drog ' lax, Då var det kalas när far kom hem med en lax. Det blev laxsop= pa, och de finaste bitarna blev till gravlax. En gång hade far tagit" en: gammal gädda och den vägde” en 12 kg. sen "Aldrig glömmer jag mor r och far, Mor var: varmt religiös," Tidigt lär= " de hon mig om Guds godhet och om det eviga livet, Detta bär mer gyllene regel: ”Allt vad I viljen att människorna skola göra. Eder, Gatermann,; som i år fyller inte 700 men 70 år. "det gören I dem, tankar: åter” i: under fosterhein. ". Då | körde tidigt på morronen och: vi ” sjöng ' skomakarevisor och så be-' - 'och mer frukt, Mor levde enligt den | Jag, sökte altid efter de första vit" ipporna under de” torra eklöven . no öch - redan i maj kom:hela” ögon-"' Hösteha var'så argsint och tyckte - Den hade 'ett stort -" Den > kabbelökar ' och smörbollar k - kom: den! härliga tiden med smult- +; N ville :nog ha bären själv. Jag kän=.". > de mig ganska stolt när jag .som -..: 8-åring fick följa mdeå till. Askome . - körde: och "det 'var' mor'-och i far, - s vad det var roligt. Jag skulle få 2357 > YYYYTVIN fick jag följa. med i hans eka och nm i v oe sv bl v - vo i " - ” ee Åre ryYTy rAnin, Ty FEYTYSEVEUNYNINNYSN Juda, å Hu 2 må / NESS TT NUYVETETETE TV VITS VET UT TVTTEV TTEVYS VII VIT TVYTTRIYTENTET LIITE? dr LENE IE FOFRIIPERIIUF TI FIETSTIITERIIES A > 0 em al ,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.