SD as å SN -> Gå TS NE ”-igjorde , - bandlad. sor en hun: - Hade "Solen . » går” upp: ned kl; 19.54. Solen går. upp! ned kl. 19 56.5. ; "löv slå" åter. ut. "Jag får se det dar ta slut, cs Hr Ryktena om att Charlie Chap! r skall slå sig”ner i England. vinner, ” styrka av 'rapporter i några lon= dontidningar > och att Charlie är " spekulant på ett par: fina” egendo- mar på engelska landsbygden. En av "dem, : Luckington:.: Manor. > i! Wiltshire, Uppges kosta 750,000 kr. "Detta är. priset med” tillhörandel jordbruk : och -. ägor, . "omfattandel sammanlagt. 200 tunnland. Chaplin! 'kan också köpa” egendomen. utan! jordbruk 'och . med: .bara 24 - tunn-i land jord, och då ligger priset vid; romkring 375,000 : kr. Luckington, Då Amerikas nyutnämn a kvi liga " Romambåssadör, . mrs". Claire; :Booth Luce, härförleden firade sin "50:e födelsedag blev;hon bl. a. hyl-t lad av en: kollega, som : emellertid : trampade ' en smula. i klaveret. t — Vilken lycka; 'sadé an; a " har givit kvinnorna: derås frihott: Annars ' kunde "vi" inte' ha: skickat: en'så förtjusande ibagsadör till den eviga staden; "Jag" tackar” den siste talaren för . hans många "vänliga 'ord, men jag tillåter mig ock ör ” Ta honom uj rksåm på att han -: sig "Skyldig" till: ett litet Misstag, , Det. är: inte; alls männen," m har: givit, os3 kvinnor vår fri-; EK det är symaskinen. "oc skriv= sökande till en "edigb i ;ven Väne pefättning ii ed liten fort i Tjeckoslovakiepy anmälde 'sig | "Som ” jen bonde, som förmodligen räknade: släktskap med” . soldaten ' Schweijk.; framhöll att ban ju inte kade" "stu; derat ' och" ävlägt: någoh” examen,' — Påpekade : bonden att: har Hade" er ' ” farenhet nog::”Jag'arbetar'somi' en joxe, blir plockad gom: en: höna, ur« tagen som en gås, äter som en få= gel, bor som. ett svin och bli - T jalmän "frän. landet/k. EO un huvuädstaden” för” att bl, a, studera nattlivet; Man ham. & 'vittomtalade; Nalen” och ' beskrev besöket'så" här id — Det: var. gannerlig ett” un: derligt' ställe." Inga hovmästare fanns det : som ordnade börd och servering, utan där:flck man' stå och trängas: 1: ert. domar, Och rätt. som det var: an en sån; där '/bralllg': fprbl, hejda. de sej. och” tittade OBB' och Bat oc el N — Tosah,. hare: pruiuné.. Pp Gordömshemme... ; är. get Valborgsmässoatton .- — den dag då Valborgsmässoeldar- na "bruka !brinna”klara met den jäsa" vårhimlen,. Nu är det inte så Vanligt med dessa eldar i de sydhalländska lbygderna. :" Man brukar i stället tända påskeldar och förhärjande jordstornien på tisdagen, : som mycket, förtret, för jordbrukar- nä. efterföljdes på "tisdagskvä Hen och. onsdagen av e't under- bårt och "välkommet regn, 'som gjorde + den ' uttorkade jörden mycket; gott. 'och som säkerligen kommer att få ”grodden ätt. skju- ffa bara och titta, på den 0. vö väldig: hopsung-. f ansiktet” . ta full fart. Det har väl inte va- rit "så grön och "vacker första maj. på många år som: det blir jue bår "får > väl : hoppas, att det vada "vädret står sig både i dag öch:i' morgon - — inte minst med. "tanke på de många nöjes- möjligheter, som. står. till buds | under denna första maj. Det har ju; alltid sina risker att ordna med: utomhusfester men blir det väckert,: så; brukar det gå bra: Egentligen: hade: vi tänkt göra en. liten '-rapsodi. på nöjena .-på denna. spalt .men. det blev: fak- ni behöver inte att ha tråkigt så. oerhört beroende av; vädret ock: fjolårets öväder gav. ju in: fortsättning. fb , | tens allt i.allo, sbankkamrer, Lan- |; quist inkallad 'under juli och "då "TI blir det'inte så lätt att. finna nå- gon, som -vill åtaga sig det oer- hörda" arbete : kom. åvilat ”fest- generalen”. " På tal om Mellby: " Istrand; - så har. vinterstormarna gått hårt åt badbryggan men det finhs”riog möjligheter att lappa -|upp :densamma.: Däremot 'är rutschbanan - helt försvuntrien :' i sanden. Under 'älla förhållanden kommer : : dock. ; simskolan -. till stånd "under ” kapten " Söder- hjelms ledning..; Och för både hans och barnens skull/ hoppas vi på « en vacker och trevlig sor mar — (i.motsats till de tråkiga och regniga somrar, som det va- rit de senaste åren, Hans under- visning är ju både populär: och uppskattad. in :" Gångbanan.: från Docks. hör- nå” till Laholms broar är nu "i det. närmaste klar, Denna här nian ju hållit på med i åtskilliga månader min nu har sista ”hin- I] dret” .undanröjts,. nämligen mu- ren framför fru: Nanny Johans- sons" fastighet; ' Denna har. jäm- nats. : med :'marken och nu kan man: gå fram obehindrat i någor- lunda skydd för trafiken. : Och det är ju bara bra för fotgäng-|- arna, Hur det 'sedan skall. bli. på Sveriges: sommartid mest trafi- kerade landsväg när, sommartra- fike; äpps på för fullt är en sak; n knappast '1 vågar tänka på. "nog är det en välgäre ning att vi har en så bra genom- fartsväg:-—r tänk: om denna tra- fik skulle Jetat gig fram på vå- ra ålderdomliga: gator .. ina ju äggens tid: och alldeles. speciellt” till påsken äter man ju mycket: ägg; : Men även till I maj går, det fint att äta:ö ägg om. 'än " man hos Malte hel're serverar delikata vårkycklingar) rerkligt ” duktig: pulla har ; hos lantbrukaren Verner Rydhög i Högaryd i Hishult. Hon; ärjav vit leghornsras och härstammar. från Georg Anders- sons. hönseri i: Norra "Össjö. Det |' märkliga "med "denna rara pulla är att. hon värpt ett ägg vägande 123: gram, När man så vet: att det, går. c:a 16. vanliga ägg på ett kilo, så blir det ju ett litet nätt. räkneproblem för" lä- sekretsen "att. klara ut hur 'mån- ga "det skulle" bli om "alla pullor vore . så duktiga som Verner Rydhögs, ; - NESS m: Trevlig: I Nalborgsmässoaf- tonsoch en: glad första "maj ön- skar, vi, så vår, trogna läsekrets. Men” en och" annan kanske det i. ställde :- till sål tiskt så, många; att vi fick göra |” rskild historia på dem. Och | strand 4 sommar, Denna är ju | Tobias, 2 Dag Hoammarskj id: (i. oJr FN:s « ralsekreterar : diskuterar sin nya. uppgift med sin företrädare, Fi e, Trygve Lie, me : som. är att anse som familjemedl 9472 års lag om allmän sj "lägg till sjukpenning ntgå med 50 öre pr: dag försäkring ski le" bar ”värjeb I den yu. till den få "föreliggande' propositionen" om sjukförsäkringen har ”socialminis tern föreslagit, att barntillägget skall utgå med-1 'Lrona: för. e '- eller två barn, med 2 kronor för tre eller fyra barn samt med 3 . kronor: för fem elter flera. barn. Barntillägget skulle. alltså sma meras till, 3 kronor "pr "dage Hr Larsso; Gärda” 5 m; fl. "per. dag skall utgår föl varje bar Vid den” allmänna slukförsäkrin Di ör bundare påtalar i: en motion, "att." denna utformning innebär ett missgynnande "av flerbarnsfamiljer na. De föreslår i; "stället, att: ett enhetligt -barntillägg med 1 krona 'gen: bör: man; enligt nas uppfattning inte” enbart följa. priö- utgöra en viss Kompensation" för ett "visst inkomstbortfall utan man bör också vid» utformningen taga hän- syn' till. de. varierande - kostnader, som de / försäkrade. kan ha under sjukdom. : Vid en sådan bedömning kan : man; inte konima -ifrån " att kostnadernä” blir » betydligt större för de: barnrika familjerna” än för de familjer, som har endast ett el- ler få. barn, ” "Det måste. visserligen Fe ”attivissä utgifter vid familjeförsörjarens sjukdom « blir fasta, oavsett barnantalet, . Men å andra sidan måste man härvid taga hänsyn: till ; att: flerbarnsfamiljerna i det stora flertalet fall har sämre ekonomiska reserver. och sålunda ett sämre ekonomiskt utgångsläge. Det är därför, säger motionärerna, angeläget: att tillse, att barntilläg- get får en sådan utformning; att-de barnrika farijemna ; får så "god hjälp som möjligt. ' " Propositionen. har nt fått” en tillfredsställande” 'utformning; vad beträffar .' barntillägget till sjuk- penningen, ; heter", det i motionen. Genom : den i -propositionen före- slagna - utformningen. av ' barntillz lägget får' fåbarnsfamiljerna en för- hållandevis . förmånligare ställning än flerbarnsfamiljerna. Detta 'miss- gynnar i synnerhet: landsbygdens befolkning, då det övervägande an- talet flerbarnsfamiljer.; finns på let: enbarnsfamiljer i'städerna, ,: "Enligt ".motionärernas beräkning skulle" enligt 1947. års lag om alle män sjukförsäkring cirka 62. pros landsbygden till del, medan enligt propositionen cirka" 60, procent av barntilläggen--" skulle" komma ' på landsbygden, -' Propositionen" skulle alltså - innebära, : att landsbygdens skulle - minskas”, med "cirka: 2 ' proc. under. alla. förhållanden få, det be- ställande : kompensation... för; komstbortfall " "och ; utgifter. in- vid erkligt trängande ”fall.' torde ha öjlighet att utnyttja: sjulkfö fingen.: Det synes. därför önsk jr "bestämmelserna om barntilläg- get : Tandsbygdens flerbarnsfamiljer” in ter ssgynnaås; betonar” motionä 1 Depårtementschefen har: i prol "sitionén framhållit, att. risken missbruk öv", sjukfö Icipen. om att: sjukpenninger skall |; landsbygden och: det stora flerta- andel. av medlen från barntilläggen |.” : Landsbygdens befolkning synes |. | svärligare, att: erhålla en tillfreds- N Isjukdöm. . De långa avstånden tilll" läkare: och sjukvårdsinrättningar . samt ' bristen på arbetskraft, med- N | för, att landsbygdens folk endast 'i - får; en sådan” utformning, att | . HEDINMEDALJERNA | DE. nämligen att. för "varje barn "utgår ett" enhetligt: barntillägg. En: ssådan utformning ger” större” rättvisa”. åt flerbarnsfamiljerna Et H barntillägg 7: av en "sådan åtgärd "skulle: vinnas” för flerbarnsfamiljerna,” är "av så stort "värde, ” i framhåller - "motionärerna, att:>-man inte. bör. tveka inför” de kostnadsökningar, | som en v sådan utformning kar kan medfö Vv GÖTEBORG (TD). " Värdet av fångsterna vid.det:" - svenska . havsfisket ; under: 1952 :- är enligt statistiska centralby- " gåns.' preliminära - beräkningar: 125,4 milj..kr eller omkring. 13. +» Procent större än 1951, då wära i > det:var 110,6 milj k Förbättringen i beror dels. på ökade fångster, 202,5 milj. 1 kg: mot 175,5,.dels på prishöjningar. Fångst- värdet ökade med 2 procent på ost- kusten, :13:på' sydkusten. 'och 15 på västkusten, Värdet" av: de utrikes ilandförda ångsterna. steg 'med; 30 procenti . Vid: Geogrifisk Tögtidssamaman komst" Pp minst i fråga” om fatr na; Det Ssyhed” då' inte : vara något barntilläggen," att > flerbarnsfamil-] "hinder, för en sådan utformning avi! -j1 USA? Är de stora orkestrarna 4] '|i utdöende? Är. be bop ett av-> s I slutat kapitel? Är dixiland pos I rade när man börjar tala om 1 ; | de rubriker om att nu är jazzen ' : små jazzband, dixieland är. flu-: "len duktig jazzmusiker, schlager. NM . [kompositör och. en begåvad mu- ' äv. ett stipendium fått vistas i . [ 'sarlokalerna :är "bop o 1: di "di "regel /stora . Orkesträr,' Någol "indragning ' behöver" inte" göras, t, len | och New. Orleans, men Bix Bei | Orkan skalar: , Vvilingenjör 5. Jacobsson ” vid Axai a kvarnen," "och" Vad” Han "därmed å- "vad spelas det för Jazzmusik pulätt. igen? Sådhna frågor stäl- Jer vanligtvis -den jazzintresse-" i'USA I iktid- ningarna Kar man «sett braskan=' i' utdöende, ' nu skall de vara igen 0. geanten unnar Johansson '1.5:s musikkår i Östersund, £ v s'xer över huvud, har med hjälp / tern; sen tid. för a cl > danslokalerna somm .' regel är "sweet: music. smekande;' sångbära,' :: lättfattliga historier.” Men ” bop och 'dixieland spelas även: vid sidana tillfällen. I de nattklub- drivna stilar, I de speciella spi ir land rådander.. riDe ledande "banden i JSÅ då engagemanggivarna har. råd / att betala" störa” gager: och det. 3 | finns ” gott ', om". musiker. 'Den' med repet" skedde prövspelning fö tredje trombonistplatsen, : En på. 20-30 -musiker stod och itadet re; orkestrar, : City: tillsammans med Earl. Hi- Ja jättepopulär. Hon: har. en. lätt: identifierbar vöst,' - som, man. gärna associerar med. . vackra : uppenbarelse: Doris är, . orkester," Under” så och bjöd gästerna: på sin ut- - ; sökta bopmusik, Armstrong gav : vi - i vilket Cole håde ett - tio minuters” trumsolol -. "Att dixielandmusiken har gått fram "oerhört på senaste, tiden I ' USA kan inte "förnekas, Den har > särskilt omhuldats' av Jimmy Dorsey" och" hans orkester.” Med I den kände, dixie-batteristen Ray; . i... Baduc i Dixieland, spela; "> spisarstället, :Bop : - ward Gibeling, vi rar äkta” och fi niskor utan större! hänsyn till de ett världsnamn, 'och..so dé sju underverken i derhecké" tt exi i ' Davenbort,. lowa.: Redan: som rjade han. intressera' sig utflyktsbåtar,.. som; besökte Da=. venport' och ' på dessa. fick ' han ö : jazzband, Bl. 'a. staden för att studera-i Chicago satte han igång ' på allvar :med kornettspelandet." I. Chicago fick : kan lyssna till sådana som Louis NN Armstrong, King, Oliver. m: fv” och han. tog: god lärdom av. dem, 1923... for ts Bix” till Ohio "oci fick engagemang" i The Wolve rings. Så "småningom ”kom":det ''' ena engage efter” det" and? det amerikanska samhället. Många bita musiker har. blivit klart lysande stjärnor .pi 2? himmel;-en av dem" Bix BeinSrben pres hans lärare. Bättre undervisning kuhde han väl knäppast få. gåde och de vita: musikerna kunnat Uumg såtskillnader mellan 'rasgrupperna:: söm: för: övrig: ig. Louis Armstrong, som i. många år :v ekan kunna placera. bland: - savled "1931: i New: York. SBEIDERBECKES få knyta: ARE . "ock: det antal. plat< '.: "denné' jazzens. grand - objekt med. "samma. ord, "som. "han. använde som titel. på ens; hävregrynen STOCKHOLM ' Lufiskalning av havregryn & är en nyhet," 'som. | (tillverkaren av "bl. 'a.”Axagrynen) lancerat och som utan tvekan kom- mer att bli en 'världsschlager" inom kvarnindustrif,' Uppfinnare 'är "cis "Btockebykoncernén av ä veka. mening öosttektv Självklart: här. örberådelse- och. id, hbetvdand havrekornen får: pässera. en -luft- ström + av. : minst” sågt orkanartad styrka” Lågt räknat: blåser det 300 sekundmeter,.”. vilket . är en. tio- dubblad orkan eller samma hastig- het; som ; ljudet.; Denna :”orlan” ö. '.350,000 Kävrekorn fläks kapitalinsatser liksom" ge erfördér- liga maskinerna varit' dyrbara "att skaffa, men detta är engångsutgif. ter, som; betalar sig väl i längde "De luftskalade ”havregiynen Char : | ; minut, vilket: i sin. tur in- nebär att fem ton gryn genom den nya luftskalningsmetoden; producer ras per, timme, vär se "Man. vinner én rad fördelar ined denna metodik, bl. a. bevårar man sätt en hel del äl äl på ett långt tydligare” sätt, menar husmödrarna, som ock. så funnit att grynen fått” en smak SN av mandel Vad änledningen härtill a är, känner: jag: inte närmare till, "men våra" smak ter”här kol ar mit till samma uppfattnf gå ne och och. lektor Birger. Bohlin för deras insatser 1 sämb med "den "stora jerna" får. en. bättre 'k tjon de kostnader, som inträ- Hedinexpeditionen.. Här mottar” lek- der: vid sjukdomsfall. .En sådan nt- formning bör x efter ävas även ava; ärjar- rann it innebär: en J s : Hedt delnde kanon, "Hed "Nils" st för grynproducetingen, berättar på som "eljest" går "Förloråde med” vår . förfrågan" försäljningschefen Erik” Enmark:” Utlandets. intresse för uppfinningen är stort; studie? tor Bohlin daljen ur k från när och fjärran avlöser varadn. : ot "tår, fortsätter hr Enmar! Det kan tilläggas «a koncernen i marknade också ett helt nytt slags, gryn, nås gontling i sitt slag wrikt, Det gälle en komhination. av hävr ryn. och kakao, "7 Ave skalei i ”såtte igång med” detta systern i slutet av förra året, men till" full: användning” har det 'kom- mit först ett stycke .in på detta : Systemet.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.