7 seen og t CL vissa aväreg. bid Fastighetsskattens I - -.dess våra " " Redan i början « av för ra Fårhun-" dradet infördes bestämsmelsåt om att ägare av-fastighet ägde rätt att inställa sig vid sockenetämma och deltaga i de beslut, som där. fat- " tades," Samtidigt medförde, denna rätt skyldighet att erlägga bidrag till de kommunala utgifternas be-. « stridande. Någon egentlig beskattningsrätt "tillkom emellertid ej kommunerna förrän i samband med 1843 års "förordning . om -sockenstämmorna. » Skattskyldighet fastställdes då att 'utgå .. efter : hemmanstalet, : övriga . inkomsttagare skulle dock bidraga ed ett avsevärt lägre -skattetal Den jordbruksfastigheterna åvi-' É ; gande” grundskatten gjorde dock att dessa” fastigheter" åsattes ett lägre - fepartitionstal, 3 proc. mot 5 "proc. ör annan, fastighet, nn "År 1882 " "antogs nya bestämmel- sger ' om kominunernas ' verksamhet och beskattningsrätt, 1862 års kom- Mmunallagar, Då: bestämdes fastig- j | att utgå efter 6 proc. ”Vjeräknad inkomst för. jordbruks- fastighet samt "efter. 5 proc.:beräk- pad inkomst av annan fastighet: Frågan . om ,en reform" av. den kommunala bäskattningen behand- ades ' vid flera” tillfällen" under 880-och. 90-talen;” År 1897 tillsat- tes en skattekommitté, vilken i sitt år - 1900 lagda - mede ne historia ” eller icke vara | Riksdagsman Arvid Jonsson | i Skedsbygd. i issa kommuner ett eller. ett. par företag äga fastighetsvärden, utgö- rande i vissa fall mer än 50-proc. av' kommunens ' taxerade' fastighe- ter, -När, såsom ofta är fallet, sär- skilt i Norrland, företagen i fråga — det kän gälla" såväl. skogs-. som kraftverksföretag- — ägs av utom kommunen. mantalsskrivna enskil- da: eller juridiska personer, skulle den: kommun, där fastigheterna är belägna, vid t.ex... inställd avverk- ing, när det gäller ett skogsföre- tag, . helt bli utan inkomst från framförde” änked på "en gåranti- 'skatt . för fastighet. Men , vågade '." Icke ”med särskild hänsyn till den . starka skuldsättning, varay särskilt jordbruket: trycktes”, .och "då "en - beskattning . endast. av. nettoin- . komsten från jordbruket skulle ” nom ” ett "stort antal "kommuner giva alltför ringa utbyte och åstad- komma alltför våldsamma rubbrin- gar i fördelningen av: den gällande ” . föreslå bor av garantiskatten,. Kommittén före slog bibehållande ' av ' garantiskat- ten samt beskattning av överskju- tande - inkomst... Kommittéförslaget ledde icke till ' någon" Jagstiftnings- åtgärd, > > ; Är 1910" antog il sdagen förord= ningen om bevillning äv fast egen- "dom, : Enligt) 'denna' : förordning skulle föstiblterna. beskattas efter en heräknad inkomst av fi nan fastighet; 5. pros. "av. fastighe=' "ternas :taxerade .: värde; ”garanti= skatt,” därutöver skulle: överskju- tande Inkomst med: undantag för .nansministern et nytt förslag, En. ligt detta skull tigheterna, grundn lräknade avkastn'ngs objektskatt. skulle” icke med ' 'garantiskatten få. avdragas” från ev, . "Everskjutandö , inkomst. | Härlgenom 'skulle således fästighe terna” utsättas” för” en dubbelbe? skätthing 'grundad "på ett belopp, svarande mot den på fastigheters nas taxeringsvärde beräknade' in» komsten, Riksdagen "avslog "emellertid den " kyngliga 'pronositionen och” antog I stället det så Kallade .kommunal- skatteprovisoriet, vilket , ligger till grund, för senare genomförda” re- former. ve Är 1928 framlade” dåvarande "der Partementschefen en kunglig pro- "position, vari han avvisade försla- dessa fastigheter. :- Detta" skulle" i sådant fall gå ”ut över de inom kommunerna - mantalsskrivna" inne- vånarna,' ' vilka kunde :få "sin in- komstskatt avsevärt "höjd, kanské I vissa fall" fördubblad. I anledning härav uppdrog kmt år 1950 års skattelagssakkunniga att framkom- ma med förslag i frågan. ch Av :den verkställda utredningen framgår, att enl 1952 års taxering och utdebitering i ett antal kom- muner: någon större. skattehöjning icke: komme att äga rum i någon av" de, undersökta - kommunerna, därest ;' fastighetsskatten :-avskaffa- des, . Skattehöjningen i de 'under- sökta "kommunerna". skulle variera mellan" kr '1: 30 ned till 11 öre i utdebitering pr skattekrona. Emel- lertid "bör : beaktas . att 1952 års taxering grundar: sig på '1951 års inkomster 'och att: det under 'detta år varit" gynnsamma. konjunkurer för både” "jordbruk och kanske än- nu: högre ” grad ' för : skogsbruket; Under en: lågkonjunktur” och "då skogspriserna .är' låga, kan' man befara” "kännbara" verkningar "av fästigh vit. d b >bor -> På snart sagt alla håll i inom svenskt näringsliv - ser - man len är det. nu "fram ör allt "bristen apital som hindrar: handeln att så störa” investeringar.” som "med både oro-och b på framtiden, framhöll gross- handlare Wilbkelm Josephson i sitt I hälsningstal vid 'Grossist- : förbundets årsmöte på” torsda-. :'gen-i:Konserthuset bl. Stock-" » holm. I. mötet deltog ' som gäs-. -ter' handelsministern och ' tall - : rika «representanter för myn- " , digheter. ... och '"« isati >” : bl.a.” även för. grosshandelns : Å 3 länd, i dl Jösenhs bjuder” sig örsta ömsorg av som SHE har, "verksamt stöd. av. den 'forsk- nings... och ;kopsultationsyerksam- het "söm: bedrivs äv ”grosshandeins eget" utredningsinstitut. All rätio- nalisering måste ' naturlig is skel shed :fullt och .helt beaktande av. de ständigt växlånde: -Grossh es som vid. förbundets; enskilda ' förhand- - lingar "under förmiddagen lämnade sitt" fyraåriga ordförandeskap I tör" Ake "Sahlin, Stöckholm — for- made sitt tal till en stark kritik av det svenska" regleringssamhället och av”. den” misstro . som enligt hans präglar statsmakterna: inställning till näringslivet. - + — Jag tror, att vi: behöver en helt annan: 'mentalitet på det eko- nomiska. området i vårt land. Man har i -det' "praktiska 'handlandet ingen tilltro : till ' näringslivets - för- måga. att: bära friheten, fast man på ; ett lovvärt” sätt bekänner : sig till fria. förhållanden vad gäller handeln, de' olika länderna. emel- lan. Misstänksamheten och avund= sjukan sätter ofta sin stämpel” på handlandet, Vad är det t.ex. som i dag i köparens marknad "motiverar priskontrollen$ : bibebållandå? ' Kan det vara någonting annat än' miss- tänksamheten d.v.s. en rädsla för att frihetén- skulle kunna missbru- | kas. Amerikanarna gjorde rent hus på ' priskontrollområdet för någon tid. sedan.: Har konsekvenserna där blivit sådana att man härifrån vill anse, den "amerikanska ' prisfriheten som ett varnande' exempel? Är det inte": tvärtom så att ” priserna till följd av frisläppt konkurrens. . bör= jat tendera nedåt? ss: fore » Vi behöver verkligen pli av med deh "misstro som präglar den sven- ska. inställningen. Man. talar .vack- ra ord oni samverkan, men ofta är] det så, 'att det som kallas överens- kommelse. är "ett diktat. Vad jag vill efterlysa, , slutade tal.;' är så- lunda en ny attityd:mot företag- sämhéten,' inte präglad :.av :misstro öch "avund .utan av. insikt om: att även "företagarna behöver ett mått av frihet och stimulans, Slopa de- Skattelågssakkuniniga vågar / följat- gen icke: förorda ;- skattens to- tala : avskaffande - men" förorda "Tatt röpartitionstalek;. sänkes” från” 5 : Ftill 4, ;Härigenom bortfaller en fem- "|tedel iv. skatten, vilket givetvis innebär. ett steg-i rätt riktning i å stighetens- avkastning icke. uppgår. till 5 proc, av 'taxe- Tingsvärdet., ven ändring, som "kommer att. medföra avsevärd ;skattelindring' ide fall, då ,, inkomsten icke medgivit för fastighetens. ägare; att: åtnjuta. orts= avdrage' AE . --Enligt -de-: ;sakkunnigas 5rslag, som nu ligger på riksdagens bord i form av en kunglig proposition, kommer . "ortsavdraget : att i.. vissa fall, vid beskattningen avrälknas även från Barantiskatten, - +... < Ett par exempel torde belysa hur get om införande av fristående ob- jektskatt. Denna proposition, som av riksdagen antogs, bibehöll sys-- temet med .den avdragsbara garan- tiskatten beräknad bfter 5 proc, för . Jordbruksfastighet och 5 proc. 'av "annan fastighets taxeringsvärde, Vid 1932 års riksdag. sänktes rte- Partitionstalet även för jordbruks- fastighet till 5, Frågan om fastig- hetsskattens vata eller icke vara har sedan flera gånger varlt. före. mål för riksdagens behandling. >> : På grund av motioner vid ' 1935 års riksdag tillsattes den $ kokom- munalskatteberedningen, som : 1 sitt den 18 juli. 1942 Ryvlämnade her tänkande, forardnade övergång till en friståen la : objektskatt, Motivet för » kommitténs. ståndpunkt : var huvudsakligen: att många . skuld= satta fastigaetehgare : måste utgöra grantiskatt, ären om fastuchetens. avkastaing, "icke, uppgick tin be- räknade 3 proc. och att inkomsten 1 många fall iska, räckte så att dessa fastighetsägare” kunde uts nyttja familjeavdragen.” Även om barnavdragen, xanske icke. mist ur dessa, syngunkler numera ara skalfats och ersatts, med -barnbi- drag, kvarstår dock det faktum, att am en fastighetsägare icke har in- komst utöver renarlinvunstalet, kan han icke komma 1 åtnjutande av de nu höjda kommunala ;ortsav- dragen. Kommitténs förslat föran- "ledde emellertid. ånte. till någon lagstiftnin I ett flertal motioner, från bon- deförbundshåll "har under de ser naste riksdagarna yrkats på utred= A Ning, syftande till fastighetsskat- tens avskaffande, Man har här ta- det föreslagna - systemet. verkar. En person äger” "en. fastighet;: taxer taljregl och lita till-gene- rellt verkande medel. Och jag hop= pas "att näringslivets - syn på och het av den ek liska till- varon' äl!$ "mer. och mer skall bli utnyttjad till vårt lands fördel och en post-som nu övertogs äv direk-|- tionella konlunktuFbilden. och det svenska” "näringslivet dir; Ragnar Sundén i: bundet. ” "Vad vi just, hu "upplever är "något 'gariska enastående i den ekonomiska .historien,. nämligen: en högkonjunktur I ..och- för! g "| ovisst” om ' denhär instäl ing "skall | ambitioner! och som Själva I rg na av ett” starkt "ekonomiskt expan . Det betyder nya upp-: andel och industri. Men i' rustade ; för. att äljandets konst. 1 detta mellan haridel och industri för att lösa nya uppgifter: i: USA. här den p kunna "ändras. En utpräglat liberal | garnas. : läge" kräves ett intimt samarbete F- 1, 900 KF medlerimär : STOCKHOLM 0 id: senaste” årsskiftet var es körsumtionsföreningar samt 3 föreningarna ägda samorganisa- P förbun- fioner medlemmar i -Koop. för det, .-konstateras i KF:s nu före- liggande " årsredogörelse för 1952. Med 7 tillfredsställelse kan konsta- od; Heter detbl a. Förenin- ekonomiska : ställning har stärkts,; och resultatet har i flerta- i av "dem. varit tillfredställande. eningarnas sammarlagda om- ing -uppgick. till -2,240,44 milj. ökning 'med över 267. milj. eller 13,5 proc: jämfört :med 1952, - - Sutiksantalet : redovisas totalt med. -',8,200, - Ökningen . av "antalet | butiker. ä ör fjolåret något min- dre, "än ” tidigare; vilket samman- hänger med: fortsatt omdisponering till från Amerikas « sida skulle likväl ej förmå lösa Europas dollarp ybl En. .engelsk- utred- kö iker, '; Av. sådana tillkom 1952 ' 269, totalt fanns vid illfället 582 bl ning pekar på att man på den vär gen inte. skulle kunna ; öka den éuropeiska - exporten "” å 2 med mer än "uppskattningsvis. Vv miljard 'dollär.: Den: siffran "väger lätt inför ide framsteg, som trots. allt sedan 1947. nåtts för att minska k den : k, dollargapet, : vilket på fem från 11. "miljarder. fallande priser, "yttrade "tal. bl a. Om > gamla: ”. erfårenhéter "håller streck; måste ur' det nuvarande Ia- bila jämvikstillståndet antingen ut) veckla” sig "en » depression "eller också framspringer nya” konjunk- turbärande” krafter, "som kan hålla expansionen "vid makt," sedan rustz ningarna : av "allt att” döma shart nått sin” maximala effekt. "Faran och "risken för svensk "ekonomi lig- ger i detta ögonblick i'att man på i gamla hjulspår istället” för”at sätta sig ned och tä ka och tänka hjälpen :och' de. amerikanska ”rust- ningsinköpen i Europa ? >har själv- fallet <: bidrägi. till. detta "resultat, såväl direkt som indirekt.; Produk- tiviteten +; och .. "konkurrenskraften hös den "europeiska industrien. har därmed . befrämjats, men" även på andra : sätt: har den "europeiska betalningsförmågan stärkts. : Sam- tidigt ” har 'en ” ur europeisk Syn= punkt gynnsam utveckling 'skett' i | de” transoceana länderna,' i det att utbudet av. råvaror. ökats. och om, I de ledände”länd fvärl: var fallit. den" har en ny ekonomisk idé sla- git rot. Detvär utvecklingstanken: strävandet att sprida "västerlandets industri”, och teknik; dess: sociala och , kulturella ary, till nya områ- den av i världen, : som "nu vunnit Söävstnfighet, som”. fått nationella + Detta är den viktigaste bökgra- den till att flera betydelsefulla ”rå- varumarknader kunnat ; återupp- stå i England; vilket innebär den naturliga vägen :till "en vidgad an? vändning för pundet och till” en större frihet för denna valuta; tills . vårit e kapitel, .” men företagsledningärnas]| Hl 16 miljard Mdollar. Mårshall- | kr. tiker inom den kooperativa rörel- sen, I. allmänhet har man, bl; a. med hänsyn . till kostnaderna, ' gått försiktigare fram med ö t av t' utvecklingen totalt "sett -EN PARTILEDARES BOTTEN. REKORD : rubricerar ' Vimmerby Tidning (bf) en ledare, där kollezen går .skarpt' tillvätta. med högerie = daren ' Hjalmarsons -söndagstal detta ' ironiserade - som, beka Hjalmarson över "köalitionsr gen och” menade," att. bonde: det inte fick gå . ined i första ringer och riksdagen, jund och hans vänner får mar ra till Internationålens. toner. YT kommenterär: Md ""Tett'flertal der. har nm man koa=' i Ktionsregeringar eller "regeringar, . som. är sammansatta av flera par- tirepresentanter. man framförallt, haft sådana r: : ringar, Om :vivi vårt land 5 ha'enpartiregering eller reger.: '15= makten fördelad - på flera pe: tier,, ; kan:i detta sammanhang lämnas é- Oma ligt för hr Hjalmarson att få partier - kan . b utan att någöt par= sådana: butiker "under 1952 än för- ut.; ställe har! ökat med 13,4 proc, och uppgår genomsnittligt till; 272, 366 Fjolårets! Prutto; verskott upp- går till 386,88 milj. kr, en ökning med 56, 28 :eller 17 proc. Det redo- visäde = nettoöverskottet "uppgår till! 69, 36.” milj," mot MT under föreningar ! redovisar överskott, ä- ven om detta i vissa fall inte med- givit sedvanlig återbäring. "Antalet inom -konsumtionsföreningarna ställda' utgör 37, 226. » Om. tningen.: per försäljnings- |]: eller godkänt 'det andra: partiets . för var inte. högerns partiledare med i förstamajtågen under de sex gén var tillsammans, med: social= demokraterna? Vad var, det för - stämde. över? För det-kan väl ändå inte tänkas att socialdemo= : kraterna ensamma regerade? . vv: Högerpartiet” tydligen allt- "för samarbetet . Isgrupper.' Den lat > en mycket obetydlig: "roll 4 ' svensk politik under 'de senaste de Antalet. er, Sp varit i verksamhet 1952, uppgår till 27. Omsä »i”samor; a vilket milj. innebär ökning med 23,42 nerna; har: utgjort . 130.72 "milj, kr. |: I . I det fallet tänker tydlis gen hr Hjalmarson trampa i starkt ” -stegrats .: under' det' senaste redovisar nu i Hallands län; de är fördelade 'på 23 föreningar. Sena Jste: året har": medfört en. "ökning med 858 till 17,931, d. v. s. med 5 [ enomsnittliga RE från 11,6 till 133 milj. kr. På mån- i ga: 5 håll” är emellertid att. notera inställning. till” denna betydelsefulla fråga. börjar. nu: påtagligt ändras. Intresset för" vederhäftigt arrange- rad” "uttagning & av förmän och deras utbildning: är sålunda i stadig till- växt, "framhåller på; vår förfrågan ili jör Hans Wi ius i ar- villkor för handeln Direktör "Ake" Sahlin höll där- efter ett föredrag som'han betitlat ; Det är ett egendomligt förhål- lande, detta; att man mycket nöga granskar en maskin, déss egenska- ”Sant . och "osant om varudi tiohen”, Industriens "problem ”an- grips, sade tal., sällan av,andra än sådana som ' är tekniskt :förfarna. Handelns : problem 'däremot tror man att vem' som helst kan" be- döma. Däri ligger en grov 'felföre- ställningen som måst rättas till bl. a. genom ökad upplysningsverksam- het från handeln: själv... Mot det nyvaknade offentliga intresse' som numera " ägnas, varudistributionen fintis "intet .att.. invända, men; det pånel i hög grad anses. bottna just com. händel rad till 75.000 kronor. G ;och ten beräknas -i detta fall: för. när- varande efter -repartitionstalet - 5, vilket gör att "skatt 'skall utgå på ett belopp av- 3,750, kr. Om fas- ml déssk förutsä I jämförelse” med andra länder i Europa är vår hån- del. "minst lika: rationell.” Många] her arbetar. klart; tigheten under t icke lämnat någon avkastning eller lär re avkastving än 3,750 kronor, ut- går under alla förhållanden” kom- munalskatt på ' detta ibelopp, "Har den skattskyldige ingen annan in= komst har han. icke heller- möjlig- het att åtnjuta det skattefria” orts- avdraget, 1.500—2,000 kr” beroende på" vilken ortsgrupp vederbö billigare än andra länders. Men vi inser alla att-fortsatt och" vidgad rationalisering & är ett livsvillkor för håndeln, Dess lönsarshet är emel- per” och '; innan den 'an- skaffas ”men "inte fä: ter. tillnärmel- sevis ” så. ' stort : intresse :vid den)" mänskliga arbetskraftens kvalifika- tioner. "Ändå är det ju på arbeta- rens "och förmannens ' förmåga det kommer 'an om den nya och oftast dyra maskinen ' "handhas på ett rätt sätt ”så att största avkastning. er- hålls,” reflekterar ing. Wirdenius, 2 Från grodperspektivet till den tl Östörre överblicken : Befordringen. - till" förman" inne- bär för vederbörande något betyd- | Hgt mera än denne möjligen i för- stone. "inser, .. Denna uppflyttning kräver nämligen: en: nära nog total omställning av både attityder och | fordrats. till. färman,- ställs” mycket höga krav, Han måste t,ex,.se på lertid i sjunkande och "ger -mins-. 1 kat utrymme för” företagssparande. Vi behöver ett ökat .Änvesterings-" utrymme inom ramen ett eko=; nomiskt system 'som "icke ingripe: än 3 a tillhör. Under förutsättning att den . sammanlagda kommunala utdebi- teringen är 12 kr blir vederböran- de skattskyldiges - kommunalskatt 450 kronor. ' Enligt det förslag, som nu ligger på riksdagens bord, blir skatten i detta / fallet avsevärt mindre. Re- partitionstalet sänkes. till 4 med följd att den beräkrade inkomsten 'enligt — garantiskattesystemet « blir 3000 kronor. Om ingen inkomst från annan förvärvskälla förelig- ger, äger han i detta fall att från den beräknade inkomsten åtnjuta ortsavdraget. Då detta, om vi an- tar att vederbörande tillhör orts- grupp 2 utgör 1620 kronor — vi förutsätter att Personen i fråga är Sift — blir det beskattni delns fria prissätt-" ning. Efter att tidigare ha varit hårt drabbad av: byggnadskontrol-- na "inkomst i den mån. inkomsten förslår härtill. Skulle så Ej vara fal- let. får överskjutande ori tsavdrag av- dragas från garantiskatten, Systé- met verkar så, att alla: skattskyl-: i N saker” och ting ur helt andra och nyä synpunkter. Han skall ha stör. re överblick — och kunna utnyttja ved "denna ökade tillgång ger ho-” nom; Grodperspektivet blir för ho- . nom ett övervunnet stadium, men detta innebär samtidigt att inpass- - ningen i och aripassningen till det nya läget kan bli ansträ d tänkesätt. På arbetaren, som 'be-I uridk im tre veckor vid: institutet, och "dessa kurser ordnas |: huvudsakligen "branschvis, Efter ett å två års. praktik inom företaget återkommer aspiranten ' till: insti. åt arbetsledningens' peykolo obetydliga . ; vinster: för resp.” före. tag, Jag kan nämna. ätt erfaren- heterna av den första, nyligen av- slutade grundkursen, vilken arran- gerats för verkstadsindustrin, varit mycket goda. Genom, koncentra- fördelen att elever och. lärare ”ta- lar samma språk? Intresset är på ömse. ; håll detsamma fö Enhetsskolan kommer att få . utomordentlig "betydels nstitutets" "Uppgifter. ingår. nte ingsutbildning, men: man gör allt som är möjligt för att stimu- lera företigen att ordna -sådan, In- -stitutet hyser” de. största förhopp- ningar "på den så kallade. skolan, j enna jämte dess avslu dy ken komra att få en utomordent- "nog. Är han i någon mån psykol betyd. för svensk indut ligt stor bety , stri, Förutsättnirgen är att den blir giskt skolad — bl a. härtill vill institutet förhjälpa honom :— och fattar han även på andra sätt rik- tigt. :sin nya; ställning bör hans: auktoritet inte sväva i fara, Och? den - diga verkligen k de av ortsavdraget :och att en fas- tigbetsägare, vars fastighet har: ett taxeringsvärde upp till 35—40,000 kranor, och som "ej: har: inkomst som ö ger 5 Yo av fastigh värdet, + icke kommer, : att erlägga Komstkälla har inkomst, som mot: beloppet 3,000 — 1.620 = 1,3850 kr. Kommunalskatten i detta fall kom- mer att utgöra ett belopp av: 265 kronor. Således en «& k svarar ortsavdr ning utgörande 285 kr. Skulle den skattskyldige däremot från annan git sikta på det förhållandet, alt i inkomstkälla ha någon in ”somst, åt- njuter han ortsavdraget från den= en är ett steg I rätt nz mat målet: fastighelsskattens totala av. skaffande, "auk! har givetvis en mycket stör betydelse. 3,000 arbetare befördras årli- gen till förmän "Det är numera cirka ”3,000 arbe-, dem "hittills varit "ganska slump "artad håller nu en' ändring på "att Då härtill kommer att ”procentta- ske, och det är på den punktenl- ' Den "generalplan," vi lagt upp härvidlag, brgzr på fem 'ctka vetiigt och rationellt ordnad, Den kommer criellertid att: ställa stora krav på samverkan från industrins sida: Det verkar ännu som om fö) ledarna "i allmänhet inte har fullt klart för' sig vilken roll den nämnda :sko'formen kan kom- . ma att spela för deras egna'före- t2g. Inte heller törde.: man” tills i vidare ha gort sig reda för de in- "| sotser från industrins sida som den kommer ztt kräva. Men på den någon garantiskatt, under förutsätt. tare,. som varje år -befordras till] punkten lär det väl (klarna efter-. ning att hån icke från annan in förmän. Från att utbildningen av| band. - er : Skmndar | let för garantiskatten sänkts från som. arbetsledarinstitutet kommer 5 till 4, torde det t vara skäl att med med i blickfältet' Om dess verk- UNDER SOMMARDAGAR. O- t I a att den Samhet i det nu aktuella avséen- lustrerat berättelsemagasin. Pris i föreslagna ordni det kan i korttet sägas följande: 1:60. Halls Förlag, Jönköping. SOLGLITTER. trefärgstryck. Pris 7. öre. Halls T-hos. förbundet; om. | köpen i' relation' till ca omsättning; ; detta ä tutet” för': en; tvåveckors slutkurs:: S Huvuddelen” av denna kurs ägnas . genom: kravet på" vissa: förkunska- | per hos vederbörande. kunnat skä- ra ned grundkursen från fem till tionen på en bransch-i taget vinns I Barntidning i köp avi föreningarna räddade dj juren undan branden KALMAR. (TT) si Trots sin invaliditet lyckades 75-årige Emil Jansson i "Stora" | Fagerhult i 'Kåremo rädda 23, djur från att innebrännas. när . bruk "Harry ' A | ård' "brann ned på "onsdagen. ” Hela byn” hotades i den starka: blåsten.: elden' från att' få fäste i hans , stuga genom att sittande gräns- : Je över taket vattna detta med en vattenkanna, Hans lika gam- Ia böstra klättrade upp och ned ' '- "stege med "vatten till - Elden, "började I i mang: rdsbygg- nåden, på Arohso 5 gård och kas: tade sig snabbt! ver tili ladugår- den. Brandkårerna måste. inrikta sig på att hindra att elden spred sig till andra. bygénader. Ett magasin och en halmstack 'strök "dock med, och skadorna uppskattas. till mellan 000 och 200,000 kr. på arv i. Göteborg] ; I GÖTEBORG (TT) > En 28-åri söm i Säve hämtat ett arv på 3,700 Östra Hamngatan. .Han hade till-” sammans mean na, Han beskrives vara i 25-å s. åldern och var klädd i lius rock. ack stiden;; Gallup har här kommit Hill > Den -- :gamle hindrade ' - » pressare från Hjo, kr, blev enligt egen uppgift natten till torsdagen rånad på. pengarna utanför . biografen” Qosmorama på broder kvitterat ut arvet varefter de besökt en re- staurang. Pröderna skildes sedan åt på Liseberg. Hur han kom till Liseberg kan mannen inte erinra sig. Han minns vid polisens förhör endast att ett par. män stod om- kring och slog honom. Ett par natt- -” | arbetare blev vittne. till uppträdet "Toch lyckades ta fast den ene av våldsverkarna'. medan den andre försvann!" Den mån som flydde ef- terspanas nu av "polis, Troligen. var det han som tog hand om pengar- v av isvenska folkets bokvanor: att . jordbrukarna och husinödrarna hö till de” grupper 'som läser minst. Det har” sin : förklaring, skriver: Maj . :i. Bokutredni En.: "faktor" och lt då från k d ” det: resultatet att uppväxtmilj och: förtrogenheten med Föcker : barndomshemmet .: har + den allra ;största ” betydelse för litterärt. in> tresse senare i livet. ' Således har -sarna förklarat att föräldrarna äg= Den motsvarande siffran bland de föräldrarnas 'läsvanor, eller helt . enkelt kontakten med böcker un- der der vuxen ålder.” "Att 'de yngre och de bäs utbil-- dra i”bokläsningen' föranleder -Maj ' > komma i direkt kontakt med 'bo- ken, dvs. som bor långt från bok- » verkas ..som ständigt har böcker. och bok- "reklam för Ögonen, :> a Men. man har.nog eå känsla av tydligt på detta iområde, inte 'ininst sedan - Bokutredningens :gallupuri=' dersökning företog&' i januari—fe- | bruäri 1949; "Mycket här 'skett rent organisatoriskt, ; ”åtruinstone i träkter,. = Biblioteksupprust g sker i' rask ' takt i 'öch ned sto; k näs tillkomst, é ralbib- Xoteken har fått ökade resurser; bl. "Har blivit en” institution" att : räkna; med etc.” "Och först. och sist: De frivilliga” folkbildningsarbetet landsbygden' har' gått" framåt. m störmsteg,' inte minst bland. kyvi rerna i bondehemme: En av internerna i ett tyskt kon- centrations'äger,' som för sex år. se dån kom till USA, firade hä dagen de'sex första å åren i £ emland med att grunda en fond som skall främja förhållandet mei= lan olika raser och religionsgrup> er. - Mannen, - golskfödde. Leon Jolson, hade inte ett öre när han kom till TJSA, "Nu har han kunnat dollar. :- Mannen fick såna 2,000” amerikanska staten och. sat med tillverkning av. Han är nu ehe f fö tag.» el : ett te igång miljönfö e- , FESTYEN ov moment. Pet första är själva ut Förlag, 2 år som partiet i samlingsregerin= frågor som högern då ensam be=" attityden har' varit en "svaghet för " partiet och bidragit till att det spe- > Larsson — som":bekant laridsbygås= sl : 54" 4 av de regelbundna boklä- : ”de'-böcker 'som "intresserade 'dem, - -> sporadiska --bokläsarna ; var :.35 . I och .. bland icke -bokläsare” 26 Yo. >. Detta 'visar' klart vilken betydelse - . " barndomstiden haft på in= .... ställningen till” Hitterära ting un" handel och bibliotek, kan inte på "+ på samma "sätt som den , alt' det trots allt har ändrat sig 'be-' a, imed bokbussar, -Jantbokhandeln ' ge sin fond ett rundplåt på 259, 0007 sym askiner, utan det är-öndast i rege="" tingen som hr Had= 1: Finland har | än. Frågan är nu: — är det "klart för sig'att två eller flera samarbeta: i rege-= - ti har fräntått sitt eget program = åsikter? Det låter nästan så. Var= "- TANTBORNAS. LÄSLUST har a årtiondet,” men ändå visade ju Bok= ” i en”artikel i "Perspektiv, vari Kon a anger några "faktörer som: påverkar a "som; man: inte får bortse ifrån är, vanan vid. böcker ; dade "visar större aktivitet än: ån= - "4 Den som si lan I har "tillfälle alt i tt nya dollar av ; :
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.