TrYttreveFETYTYTE TP Yrvftfttrev FretYeTttrYFEYTTYYT PY ; SR +" IKEOLMS.IDRNG VV a be ri anno Nesse ons hänt a a Albert Sanders 0 + I Växlingen mellan vatten,och mark Ökat Intresse 2 Lantbrukshistorisk: bok. ofloo Sör I å d. FR VN Sr avilförsvara ” ' av förutvarände läkare &CF Sörmland dess säregna skÖnhet| mums iver ART | STOCKHOLM, (TT) MM are Vv Över 82000 personer gick i fjol 1 | På civilförsvarskurser, eom ordnats > > av > Sveriges civilförsvarsförbund. < Detta framgår av den förvaltnings- SN At edicine "doktor Karl Mattisson, v i so > Ärets stämmoprovins . hefer förutvarande ” överläkare, är en- 7 ö ; 1; : som , bekant Södermanland. I märklig man. Han är bondson från z denna och ett pår kommande Skåne, och när han lämnade över- , «| artiklar presenteras detta land- läkaretjänsten med pension börja= RP zz författaren Ivar Thor de , han "på allvar att stut era sina unberg, som är en son av förfäders näring, lanthushållning- denna vackra och kulturhisto- Sr . en, dess historia och förutsättning- riskt intressanta bygd. I den - Ti ls ar i äldre" tider. Och det skedde - : Me inie genom läsning av läft tillgäng- första artikeln skildrar förfat- : liga böcker, utan genom att doktor och flytt I reste in till Lund och berättelse för 1932 som förbundets ' centralstyrelse = landshövdingar= fa i landet —'I dag lägger fram - vid förbundets" årsmöte i Stocka : holmi! eo ooo ens VR i "AV de utbildade gick över 12000 . på frivilliga" kurser" i' hemskydds= , » tjänst" -och lärde sig hemmets ca os brandskidd : och — olycksfallsvård, . > 2: "Nästa gång "skriver han om det b faren den sörmländska naturen, - liga böck ländska . kulturlandskapet. . Moo ” 3 föreläsni fes- nga vo . Drygt. 7.000 1 civilförsvaret ”in= FS ec hörde på föreläsningar av pro! En något soldämpad vårdag står skri ö i ner bon > > Dagens namn <>” | som i folklivsforskning och, deltog, 'isg högst uppe på en väldig grav- nom alt vt förbundets til äs CHARLOTTA. : i . hans ,.seminarieövningar. " För 2uile. I denna jättehög vilar ”en- s HUÄRgsa kurser i olika tjänstegrenar,' Vida. .- ; & sedan publicerade han re "fick verkskyddspliktiga 'tndu= ing och en hel krigshär”. Jag står Solen går upp: kl. 3,59 och | någrå . ned kl. 20.19. ett vtmärkt' bidrag till kunskapen” : hår ovanpå dåt som möjligen kan. "I strier . och företag hjälp "med ut-' : . . ; ar - : om hur skåningarna lade på halm- vara kvar äv kungen och krigshä- . + bildning "av verkskyddsperiön al - | : Morgondagens namn: : '| tak, och nu har-han givit ut en 3 minns, Minns så det näs- + F Denna utbildning” var den mest ” CI LINNEA,. ”- - | bok 'sorX. han: kallat Skörden ge- ker i hjärtat, Här har jag omfattande — inte mindre: än Sole IEA ct ++ | nom" tiderna, C. W..K. Gleerups oe = ofta. ensam — lekt mina spän- > 45.000 personer fick verkskyddsut- er LÅ Nn går upp” kl. 3,57 och förlag, Lund "1953. Boken "håller ningsfyllda lekar' med mystiska hi- bildning "under året, Slutligen blo. >: > . ned kl. 20.2 t "2 | mer än den lovar; den avhr” rer TT ling, Så ot ene dgerv som under- fridde förbundet eivilförsvarsehes + + ov | då 17 | nämligen" inte bara skör? + - fögn: medari, säden står 28 än It gnoende med den hem- ferna med obligatorisk utbildning Da gens dik. ot även sädens tröskning, :casning, te, kan. det. vålla” stora svårigh. ;; magjorda kälken utför kullens här” för 14.000 personer. SN : a oc >. | förvaring och malning. Och skilde| PY": ON återkommer resmet un. ga branter. Det gick att åka även 2 EE SN . låt dugga-tätt | ringen” slutar. inte någonstans” på säden hunnit, bli, torr nog att försall Få Sör cren, på såpad bräda. Men ? ' Ytterligare krafttag 1252 > use - ; Låt: varm dage. örte mna ”fukta, balva vägen utån går helt fram tilll 355 hem, blev: det-katastrof om man] brunbränt: gräset vera tjockt "och "Det är roligt. att: konstatera "cl. x FH Oss torkan bortdriv, IAt frosten våra Jagar. nea ning om vad man| inte vidtog särskilda. försiktighets-i| : Den urgamla gravkullen, en av att.” förbundets verksamhet "ökat > > av åtgärder;, Man ' hade , därför 'utex-; perimenterat: hässjor av olika slag i oLlka landsdelar, och man torka-! under 'det gångna Året, säger gehes , ralsekreteraré Kurt Ek, som ledet =. arbetet 'på "förbundets. kansli. 1. SA YI lAv £) mer. - on förhisto- äde” vet om sädesodling under fö! of De späda blomsterna ktukta, oo | risk > tid' går fört. in'på detaljer. -(LÄRS VIVALLIUS)” 'Tack vare danska forskares insat- de största och i vissa hänseenden" märkligaste. i' Sverige," kallas" helt: - prosaiskt Upsa kulle och ligger på. iöv son ov och inlandet : t 3 dee gta ita ove || PS Stockholm. Vi väntar. SN d he an h alt ger, främst undersökningar av för- SEN do illa dia Lövsundsgodsets marker i: Bogsta: 2; a Ttid en ytterligare Ökning. under SN si Förvirrände frans historiska > lerkärl; +i vilka manl rn Öldde en ugh för ätt avlägs-! No om sett par mil nordväst om in i landet sedan det är slut med]fjärda ä | detta år, Särskilt är det verkskyd- . s Na CN 4 funnit-; avtryck. av sädeskorn och na fukten. 3 Tv yköping. Upsa kulle utgör det;att leva i: Sörmland med fröken- | der främst génom.'säregna, ibland det som vi inriktar oss på, Det har > ot c Amerikanska ' filmskådespelaren frön, vet man numera rätt väl vil- a SER mäktigast tänkbara vittnesbörd om nätta. tonfall avfärdat som det le- synnerligen. kraftiga- berg,:.rävi ju klabats i vinter bl.a. I biksdas' Andrews skulle 'intervjuas i Paris- ka sädesslag man odlade' under 0.|” br NS sc den urgamla -Qändligt rika "sörm- ende, : det: oändligt idylliska och och dalgångar: Bergöns fISTiner gen på eftevsläpningen non Se RE ör, ed ;tid sedan. Franska | js förhistoriska tider, När man) Och: at gt ar åa Man hade'ländska kulturbygden.'För kanske |karaktörslösa lands apet, Nu råkar] rar i”all oändlighet, .De är nakna, | skyddet. Vi hoppas alltså att kun- | "7 lärt Bohom Svaren på de frbgt | kommer” All historisk tid. hat man Fang TÖg Oe a a tedikap. Vil mer än! tusen år sedan begravdes | Halland som bekortt vara ett myc] lätt skosbovasna. Id brydda vand | nä ta våra nia såg I « "som skuile' ställas av intervjuaren | erkivaliska uppgifter om de. ölikal"" består a vå käj pläjeh, oc SST fallna bönder med: Sin [ket 'vackert och inte så lite ' sär-|marbuskar; som På avstånd kan te | också glädjande" att konstatera”att = | och höppadesatt: lyssnarna skulle | sädesslagöns "förekomst ' i'tionde,| som består av två käppar; förbund-/ kung”, Vilket oändligt. arbete, sär-| präglat landskap. Och de som kän- | sig som rosetter öch "volanger mot] det finns stort intresse att ta vara begripa mr Andrews språkbeband>: | lahägille' och skatt, Inte nöjd en- bh glned varandra or att Tmplig skilt 'den tiden, att forsla fram och iner Småland kan väl knappast på-|dé:grå bergytorna, "En del sjöar il På' hos. den personal: som är i Uv Jing, Men ack — av någon. oly =. | bart med detta material hade förf.] P2" ng, kris bandy de slagva-i kasta 7” upp ; all jord som gick åt. I stå att'detta bara'är skogsdystert|dettas:område har stränderna näs- skriven 1 "civilförsvaret: ” Mångå ">> lig orsak blev frågor och svar förs skaffat sig uppgifter: från Svalöv Jen. vrides kring handvalen, Genomi Fortfarande skjuter kullen lika stolt änni- I tan helt: granitskodda : eller ståtar känner med sig att de behöver yt= ; och kargt. Att det även är mä växlade, varför "intervjun verkade att med slagan bulta kärvarna pålli höjden, ovan grantopparna, kovä tatt Jovan i a en aning förvi dö 1 om " de gamla sorternas utseende Fl vb Ö | skovärdigt att leva i har, 8 förvirrande, N med + äv dsk stor-|terligare träning, utöver, den som - rg or till) logen: tröskade man säden ur axen... Nu äg kull p FEN Me . li > . ; het. in de fått vid .d b REA : : rvj > öck egenskaper, och hat har tills - säd NU väg kullen en utmärkt utsikts- | ningarna: sannerligen visat på ett lvulenhet. e "fält vid den obligatoriska ut= för | ”ogipmaerviuaren: "Hur län fälle su publicera bl. a, bilder avj Men då var .det. viktigt, att. logen punkt för iden lille sörmlänningen | alldeles. särskilt sätt. KE ap Food I bildningen, ' Det "är > framförallt . i » Andrews: . "Psriskorresponden-".| sorter . som ” knappast odlats -av|var fält; så att inga, sädeskorn föllojl som står på dess krön, Inom kul-| "Visst kan man säga att Sörmland et" är givet att brukningsjor- | "2m5ky d och" blockehefér : Ja 1 ir i « [ned genom springor - mellan 'golv-'i lens synvidd finns det mesta Sörm- är idylliskt — ett av landets mest samt ; ordnings- och" bevaknings.” ss ten” med:Martha Thorén, 'Audrey 3. > - | ; tjänstens personal, som" vi vänder . 1 7 i 3 av NH Totter, George Sånders : och mig | Ett mycket intressant kapitel är plankorna ; eller: mellan, golv och land har att bjuda: av:natur”? och idylliska" ländskap '— och att idyl-” deris karaktär i stor utsträck- ning 'j bestämts av rikedomen" på själv. pt + | åkerbruk hållande” till bo-|väggar..; För: att hindra detta har|bebyggelse: Framförallt är det herr- lerna kan' ied vi öar Ner madtal onda 3 omnans | OSS till i SN att rbrukets ande i RNE | Pe ls et ne el an "upprepas med en: viss | sjöar, mesta jorden har sörnd |, sl nantefyjuare Vad hittar. ni på skapsskötseln. Mån kan avläsa för. | man konstruerat: loggolv som 'kun-| gårdarnas Sörmland. Det" jag inte | entonighet.. Men det finns så myc- I lä: å fått från /ä er: 3 . fyras er! | hållandet genom ati studera pro- de arivas" samman. m ed kilar; snärjser vet" jag mycket väl vom” ändå. ket. annat i' Sörmland, en riked forntidsbö vikti | till- 3 ; Tntorvjusrer Gran SYrA Stycke portionerna mellan, åkerns och än- Fpjenkorna pistnade 1 torkan, Och i Det är" herrgård efter herrgård. åt av variationer, som är en' motvikt | gång och' förutsättningen för deras |' PARI (AEP)Y” . "" Andrews: Ja, ..Samuel Goldwyn | gens. areal, och gör man det från| Skåne, där man; hade:loggolvsav alla håll, det-är berg, skogar; sjöar, | till eller: slår igenom idyllerna; | kreatursskötsel Det är också gott|' Dåliga nyheter: för rökare, f voch Darryl Zanuelc- ss > . | de tidigaste : pålitliga ' arealuppgif- stampad lera; blev slagans dunkan- åar, gärden, ett rikt förgrenat. väg- Många «i andra landsändar, som | om lågmarker, till en del gammal för fransmån :och . för. dem ed : Intervjuaren:, Och" vilka produ= der. vi äga, nämligen från '1750 — de taot golvet dött. och utan ljud] nät. . Herrgårdar och "slott växlar | skall till stä na i Katrineholt jöbotten! På en" del håll. kan dock förrn SR di I sommar som turis4, icenter gillar ni bäst? vi cc alla tidigare uppgifter är otillförlit. För att underlätta arbetet lade man med bondgårdar. Det är parker och har kanske fått en nyfödd släng |jorden vara”, rätt 'starkt kuperad fer ooh cigerrer FRdska Ciene ker <-, Andrews: Myrna Loy och Iréne | 1; gas visar don nor : « under golvet, t, ex.| alléer .och "trädgårdar, som..endast | av. nyfikenhet: på Sörmland. De och; vad det" gäller: småbruksjor- | Det: blir 20 franc eller 30 öre ne i Sn Dunne on Vilken: av edra: | len det angivi'.. 3 . i - potten upp, krukor, tjänar, skönheten, : allt. tillkommet | rådas att skaffa en bra landskaps- den, är" den- ofta - inklämd ' mellan I pr ask cigarretter och'lika'myckel — .' Vö egna filmer tycker ni' själv" bäst |.av rikets landareai 4cudo år se sKan' av ' djur -ete, Men man . sökte| under ' en svunnen kulturepok. karta." Det finns billiga sådana, ”. "| berg”öch skog. Landskapet har äver | för 'en enda cigarrt ” . ? or +. | nare har åkerns andel stigit till 2,1| uppfinna” en maskin som kundejNågra :: mil . mot, / >Vet man inte så särskilt mycket | gott 'om slättömråd Fala ni då CA - drews:. +) -9g-och ännu: ett hålvsekel "senare, tröska, så att:man slapp det”trött-| djupa kustområdet, t-suxk sen vev om "landskapet förut är "det möj] imnänker ribs förd, o ev ee : |år 1850, till 49 6. Alt detta är av| samma” arbetet med slagan." Sedan] Det "är" i barna-' och "ungdoms- ligt att'studiet av kartan framkal] K= Ph br > Också en. äktenskap: mycket stort : intresse, . Det visar) 1500-talet har; man i Italien nytt-l3ren” intrycken: av en bygd: etsas] lar. en viss häpnad. Det var ko-|: ot s NE a ae | att åkerarealen tredubblats mellan| at én tröskvals, bestående av tun-lin stärkast; Till stor. del är: det le- lossalt, en sån massa sjöar! Allde- , a : ” + st . år' 1754 och 1850, och man vét att) 83 Valsar 'som monterats: inom ettiken och:de första upplevelserna och |ies riktigt, "En sådan rikedom att Sö vi nr ads U r Ss DA . Från Dapmark berättas ett exem- detta. skett "på - ängens bekosnad.| ramverk” med ' draglinor, När: man äventyren : som >»-bestä dessa | laridskåpet :verkar fullständigt sön- hn EF . Å i 1955 mel” på hur trasslig” ekonomi” kan” Vad "detta betytt,. vilken oerhörd| körde, dessa, valsar. över den;ut-|intryck:' Lite:var har. väl exfaren- | dersplittrat: . Åtminstone det cen- driva en. människa till det yttersta. revolution i hela lanthushållningen en, tröskädes sädeskor-|het äv, att när man minns' tillbaka |trala' Sörmlands jord förefallet mest | ". I. de: tianing ee nämligen fö ”, | méåd stark förskjutning från ani- "axen. I Sverigé uppfann enär 'det lekplatserna som står mest | vara landstungor; näs och öar, Men | = Ung man önskar "bekantskap för | malisk - mot: vegetabilisk, produk-| lektor i Härnösand en likartad ma-]levå ; och åtminstone känslö-|så'är”det inte. Växlingen mellan ÅA”. äktenskap med en: förmögen dam, | tion,. och ; konsumtion, forde "inte skin ' år. 1730,' Han" fick "patent på | mässigt påverkar uppfattningen om vatten "och mark är 'rikare än i nå- | gärna änka; Skämt tndanbedes, | kräva stor eftertanke att förstå, Ar| uPPfinnningen, och när rec, för om-| hembygden, Det kan man förresten | got annat landskap, men, kan 'man cet är fråga om en allvarlig pen- | 1950 utgjorde åkerarealen 9,5 9, av| kring; ;30 -år sedan första” gången |märka i litteraturen. De finaste na- | säga, ändå'fint balanserad. Det är . ningbrist”. LES TA ga "| landets ateali." ; 3 ost öv.) eyklade i översta Norrland funnos|turskildringarna har "doftat” fram | denna rika och fina balans "mellan SNRA S : På tal om fordom. odla de ”nytto= på .: flera . ställen tröskvagnar'-av| ur "minnena av de tidigaste upp-l vatten och mark som bidrar att. ge ft :Hattköp : ; växter finner man' ibland att nu- | samma typ'i bruk SE ”Mlevelserna. ; Det : blir" ett alldeles Sörmland": dess säregna : skönhet. I. Eriglandf lever en dam som tidsmänniskan -. avlägsnat | sig. så|. Det moderna tröskverket får si | särskilt liv över de platser som hör | Det är också här man :har främsta närmar sig idealet för en äkta mad | Jångt från äidre tiders hushållning] utförliga :- beskrivning; : vi. få -följa| hop: med dem. På det. sättet kan anledningen; till. allt talet” om. det Nn / 1:a. Hon heter mors Hudith G005e; | att : hon, chockeras av enkla upp-| dess historia fram till 'våra' dagar,| detaljerna ge en: fullödig bild av idylliska. Nu finns det, emellertid icke. är. förtrogen, ;med " huvudstå= sch för 33 år sen ch bon dne X | gifter om gångna tiders odling, Rec,|' Sädens rensning var förr ett tids-)| en bygd, ett landskap. i betydande :område Rå - Käll dens ” många attraktioner. . Därför > . för att. pa ön amma tripp kommer att tänka på detta i sam-| ödande ' arbete. > Man måste först Iobdsästured är åa Västa. och öst ') med; hemvist i. skilda "orter. |har. man: numera . brukat: förlägga -— Fr ma sen: det |. band..med doktor Matti: - | skaka . hi , . därefter. : sållade / e . JES IET, (SANS > OC OSt-17 Samtliga: har. varit: utbildade” | dessa kurser på olika orter i skil= ."- 2 on AA enledning: ov kröniögen. görelse.. för äldre tiders spånsde- min dråsen geom ett mör såll; Säte rike utsgttjad i litteratu> | götagränserna. . Det . finns '-stora ['- 3 erck r, som har för a da-län; en' anordning som visat bi > Det får vara nog med. Kröningarj | växter, : där: nässlan, vår "vanliga och + sedan: - kastade . man ; dråsen|| ren, ;varken, i prosan éller. dikten; skogsområden, särskilt mot « de. båda] 5; : na sig Åt undéryis-.. , i w snart, säger hennes :man. brännässla alltså, intog ett. fram-| med kastskovel på logen, under det| Kanske främst beroendé på en, yt-|nämnda gränslandskapen. Men över I njningen i:våra, år från år i an= > hed met ng KEN SR "stående rum, Nutidsmänniskan bru-| att man öppnade luckorna och kas-| lig / ing av. landsnatv tal: växande” yrkesskol där Jfr , TOP N DAGENS. STJÄRNFLIC Al kar bli lindrigt talat förvånad över | tade mot vinden. .; Vid mitten av||rens speciella karak : är s bristen på , sömnadslärarinnor | fintliga avarier." || 2ct detta förfärliga ogräs.en: gång| 1700-talet "kom prosten Hjortberg mycket som litterärt sett varit för .-vårit betydande” .. ”iiiio latt eleverna från Å världen ömhuldats som myttoväxt,| i Vallda som skeppspräst på en ost-I nätt och rart.:Men detaljskildringar ir Menirigen med: dessa kurser” har | sig : de CA RTR YT Er bal "ordriadanba kurs | | 2v- yrkén, en ”anordnfing "sora- icke - | var-lyckad,).då det icke kunde in? VN trevsera.: eti. sömmerska, att erfara ».| hur: en Amurare' förfar” I kitt fack; . Därtill. kom. att" Stockholm; enigt et fröken: Lundbergs påstående, vi d kar t -på en' landsortsbo, som dags avslutades på PIöi ' ninge lantmannaskola en pågå "em ihstruktionskurs för Järari nor i sömnad, som pågått. si dan 12 april Anordnare har, ivarit överstyrelsen. för "yrkes-.; utbildning, ett ämbetsverk: som daterat sig från 1948, då iden på skog, ett av de skogrikaste” i a hela landet, säger expertisen... Den | produktiva skogsmarken upptager I ; 2 - inärmäre 55 proc. av landytan. Det| so.m tops an so ert orl tär sul , I. verkligheten är nässlan en för- indiefarare till. Kanton: : Han be-, finns det och,'vad det. gäller Rö IE srala » Proc. och ytan. 1€ f 12 första" "hand : varit," att bibuinen RED ör deta, zu : : träfflig spånadsväxt, och våra för. | gev. sig ut på den kinesiska lands-|san, i en del fall av hög kvalité. de ni inte.” ? eleverna förutsättningen mtt på ett ringd Det är viktigare 'att a | : fäder —-' eller var det' måhända] bygden. . och", studerade kinesisk! Hos målarna har Sörmland däremot Det trod em inte, en . ättfattligé "sätt meddela undervir Isy knappar. än plagg i och fråga . . spinnsidan? ; — uppskattade. högt lanthushållning, och där fann. han|stått: högt. Men under tider som| Så är det skärgården: Med den nings Kort saxt, det. ped iska | om v ir! man vara 7 ! | en som; när det. gäller svunhit,. då' man” inte” 'ens kunde | överväldigande mängden av fjär- + åvsnittet,” vilket utgör, ett bestärnt Oo i om: r 5 : ga husmödrar brukdr ”gå drömma om de riktningar som nu fdar, vikar, holmar och skär; Och villkor: för att 'en'yrkesskola kan |!" M en b är förhärskande inom konsten. Nu- |även skog. På sina håll har skär- | erhålla 'statsbidfa SN ar i enär de » känner; an mera är. många målare bosatta i|gården "ett djup ända "upp till! 1217 Kursledarihna har: varit. yrkes- ätE; klara tigt hemmét , - landskapet, men flertalet. målar på |mil. Skärgården ger alltså sitt stora lärarinnan, fröken, Maja Julin; Vid |'och kansk enbart för at åkipera oe sådant sätt att-den realistiska land- | tillskott till'vattenlandskapet Sörra-] lördagens avslutning hade son re- ig I dylika fal är” det rening ve i ä ; skal jade” han "det och ' A skapsbilden inte längre- har. någon |land. Tar. man så hänsyn till den | presentant.. för. överstyrelsen .. ins | löst att staten lämnar ansl: äre Stort van han fear änst lika jade "Han kyrkan Förs a Större betydelse. : in egt stora ' skogsrikedomen" skulle hu- funit. sig. sömnadskonsulenten; frö för måste det vara. undervisning skinérnas segertå, idra MT okademi "spreds kunsh ; om]: Fast jag på visst sätt råkar vara |vudbilden "alltså" bli ett" landskap | ken z Pertha Lundberg.” Därulföver på våra kurser, där” mannanin tressera nutida. lantmå Ev den kinesiska maskinen i landet,|Pärt i saken, vågar jag kanske än- fav. skog och vattén, "=." a : hade 'ett: ahtal "yrkerskolerektorer| måste = vara bannlyste. ie i 2 hur gammal tanken å oder ven och - härifrån härlédes: den första då påstå att knappast något annat] De. viktigaste segellederna "går från. skilda platser i länet kommit äl la sig inom” kurep anent: : kördemaskinen. I är a ter oc säderharpan i Sverige, Det är allt- landskap har en sådan rikedom På | mot - Stockholm mellan Sörmland tillstädes, ivilka jämte övriga: in- grämmelser Är ott oe ste Den lärde -roriaren | heten Sr] ERE EN 2 M =». | tjusiga - lekplatser som Sörmland. | och Uppland och från Landsort via tresserade studerade de vackra ar- ingen. fr dat ml romaren : Plinius. d, ä.| så den bekante halländske. präs Så gott som över .hela' landskapet | södertälje kanal in i Mälaren. I) beten :av skilda slag, som vackert) Konsulenten slutade sitt änföran , om "ömkom sd Ne Sy och som t8n tijortberg som har äran av Attlvinlar det av underbara lekstimu- söder begränsas landskapet av Brå. | utlagda på tolv "olika bord, blev med att uttala. överstyrelsens jak, . > utbrottet av Vesuvius år ” vidi ska latt Sept "Inom. SÅ lerande platser: oändliga” variatio- viken, "intill östgöta :änsen, Den | ett. vältaligt evisa ör: 2 fuska för all välvilligt tllmötesgkerider rs lär att gallerna, -vilk; ” dde Tä må det vara sagt att detta är andra|REF AV sjöstränder och åar, mys-|som en gång lärt sig" älska denna a : eleverna u er, it med Iman, Maja Julin för hennes FR . nuv. Frankifke, n et är de tj 25 EN Vv bä tillfälle att kon- tiska" berg- och skogshöjder, tuvi- | skärgård är säker om en het kär- | långa ; -”lärl ” Mä rd teen. Vilket föranledde | > | OY su nm TAX, nyttjade en två.l gängan, vi här ha tillfälle "a -.|ga sankmarker, -risslande bäckar |jek livet ut; Något mer omväxlan-| Därtill kom en parad vackra nit och intresse, S d 3 TR ; hjulig skördevagn med en fyrkan-|statera prästerskapets. .insätser i fnellan 'sälg och. al, grönskuggade | de, storslaget och naturskönt än | ningar i.blått, som även vitinade|den senare att tacka överstyrelsens, = : tig låda som fra mtill var låg och|lenthushållningtn. Den . moderna tysta skogsgator, solvarma skogs- denna 'skärgård har knappast nå-| om att det icke. enbart var de små representant”. för hennes närväro, = 0 c Pt försedd med. vassa knivar, vilka vidj slåtter- och skördemaskinens prin- b Just genom kombinationen | got annat' landskap att. uppvisa | detaljerna som fått dominera, Vik- eleverna för sitt ådagalagda hit, : se vagnens.” framskjutande med hästi Cip.- var, . fom redan nämnts, en av 1ck och natur älskar sörmlän-|Men + det är. som antytts mycket] tigt har varit bibringadet konsten fom ”deséa kvitterade med att” äl vn eller, , xe. skar av stråna, så att Prästmans "idé tös ningarna :— åtminstone äldre år-|annat sörmlänningarna båller. på: | att bedöma en varas kvalité med sin lärarinna överlämna blommor; PT axen föll" i. vagnen, Fyra hundra" I: åt avsnitt skildrar. förf. huru gångar — sitt ”idyllandskap” lika De två. största sjöarna är Båven | bänsyn, till: det pris den betingar.) något som -vederfors även heirskäs ro år senare beskrev Paladius en lik-' kvarnen --utvecklats från "den :yt-| mycket som. de som har en stor- och Yngaren: Båda av en skönhet, |- de ' vävndder- man kallade nättel-|bl., a. att kineserna hade en ma- duk, och som härrörde från bränn-|'skin,' vari man hällde ned. dråsen] nässlan, "esta se | som, rerisadés genom :att-en fläkt + Förf, " behandlar. 'självfallet "in. | blåste "bort ' agnarna: -: Denna : ut- gående alla de redskap man ford.| märkta uppfinning tecknade 'Hjort-, om "nyttjade vid. skörd, alltså skära| berg av, och'hemkoitmen ' utnytt- ill” kområer - att .det även är]lpet Trallentin.+ Titerå$ jbiöd ja nande apparat. Men först år 1826 terst primitiv in håla i | vulnart mkring sig. Därför do bag å de finast tu. | ex konst att kunna på ett vettigt |mannaskolan deltagarna” på kaffé, blev: problemet - löst ; genom att vilken stenälderne människor nytt har också Sörmalan d kommit med OR RR eat EV sätt laga ett blägg,' ett arbete” som Deltagarna kursen en har varit klippni tillämpades. Det 'jade. som -malsten, till våra dagars! på ett hörn i litteraturen genom | äire har Sörmland en "god del med brukar skänka" en. husmor stor följnde: Elle Be nets ; vår en skotsk präst, Patrick Bell! fulländade valskvarnar. "CC. fina detaljskildringar. » Iz av Mälaren, med stor variation av tillfredsstäl else. Detta gäller .jäm- I Märta Fniss Å [ine ES . . som "kom på idén när han arbetade Det. är en förbluffande "mängd SN . NN 1.7”. fjädrar, vikar och öar. Mäl av-|.Vi ig ifråga att Frunina, Ästadkomma Hahl Mi be g rn rt a. med: sin ”trädgårdssax — ett av, de a förf. lyckats pressa in i sin de : äldre skolböckeraa kunde gränsar en "stor sträcka av land- något "av en: avlag rock, elk Hälmstad., Alva 'ohansso: orken en - många exemplen på till ä bok.' Den är döck inte mer än 212 I es en ganska underlig karak-|skapet mot Västmanland och Upp- ; a san "var" överstyrelse | dögard SNR dy Gusbild.;” ir betydelse för framåtskri sidof, och stilen är hela Uden i|jorptuk av en del landskap. Som land. Och om man-så vill bildar :. Fån , början "var" överstyrelse | dagar Te? | Hälmeade Gurhild 7 5 öst har alldg” den| bästa mening enkel. och: populär. 4 ex. att Halland var torftigt och |sörralandsdelen av Mälaren en fin | Su punmega nee för haiet Temo 2 Nilsson "Torup; Ida i. > > rkas, ch detta har alltid varit] Jag vill, gärna rel endera, bo- fult, åländ skogsvilt och dys- motvikt till skärgården. Skärgårds- artote. Den första kursen var för- | Olandersson, Glimåkra, och Signe "vanskligt I värt länd med pss or Fen åt alla Jantmän...-" + tert och k änniskovärdigt karakiären gör: sig. gällande långt! 3.4 till buvudstaden samt, som-lUrbath, Varberg 0 7 vn z pålitliga klimat, Konunaer det någ- > MN - . H H - I a - — TS — el + Deborah Kerr, "som. pie sällan ser här hemma, femte "Btrerar här vårdressen för st a P4 speciellt Hollywood-SRitt: ; MM åå
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.