Lå na . i Stadsfiska 2. JUS NU mest omdiskuterade man AN ryd, så återger vi här nedan den ” > lade några ord med de båda fran. "> Lördagen den 16 maj 1953 YYFFFrYeree ey Mihänanansenr Frevvev Li tYvFeTTerYTTYY TetrtreftY TY UYTETFETTEYYT TY ena klara av rådma Oförtröttlig svingare av Justi' tias huggande svärd kallas stads. + fiskalen Lennart Eliasson i Stock- . holm i en intressant artikel i tid. skriften Alt, författad av Curt Falkenstam, Eliasson är' mannen - bakom . de : senaste årens mest uppmärksammade domstolsaffär .— de: många målen mot rådman Folke Lundquist, Eft3rsom stads. - fiskal Eliassn är född i Marka. intressanta artikeln, Han parkerade sin” Citroén u- tanför H Polisprefekturen och väx. ska polismännen som stod j när. hetem, Var det något intressant Mål som pågick i:Palais de Ju- stice? Joo då, upplyste poliserna och gav. den unge svensken någ. ra goda råd hur han skulle gå . för att komma dit, Han gick, be. vittnade: ett par processer. och . återvände sedan till parkeritgs. Platsen för. att åka och. hämta sin hustru, Paret var ute på bröl- lopsresa. och hade redan ”gjort” Spanien, - När svensken kom till den. plats där han lämnat bilen, stod "poliserna kvar där 'och pra. st fader avis tide SN nn ” Men bilen var borta, V Svensken blev för ett ögonblick ganska :'”fransk”, 'gestikulerade + Och frågade med en viss hetta" . poliserna. vårt bilen tagit vägen. - Bilen? -Fransmännen ryckte bara beklagande på axlerna, De hade inte. sett att någon tagit. den, ">. Men borta var den, och méd den "> Bliasson, .:: numera parets hela utrustning. Snudd på ' katastrof. Makarna fick i all hast . realisera vad de hade för att kun. na : fortsätta sin. resa: Mannen skulle studera erigelsk Pprocessfö. : ring också men hade nu inte ens. en ren skjorta att byta om med, I en affär fick: han tillhandla sig något som mest liknade ex arbe-s ". tarblus, ::-«w... Pg Dl teer Innan paret "fortsatte, måste .. MAaN. upp på svenska, konsulatet: " Och skaffa intyg om. bilstölden, - och medan: de var. där, kom det , telefon. att en svensk bil hittats" övergiven i en skog några" mil" från Paris 'Det visade sig vara" deras, men den var plundrad på ” allting löst;" 1 oc1T + : I " Förföljd av brott — skulle man " snusförnuftigt:::kunna: :- kommen. tera händelsön, "eftersör? den: 2 stulme:w. svenske" bilisten 'i'Paåris " Var . en man med kampen. mot : brottet ." som - vardagssysselsätt- t ning, "Hans namn var Lennart stadsfiskal i' Stockholm och' vorden' riksbekant-. som' ettrig åklagare i målet mot : "rådmannen Folke Lundquist, "Om .bilstölden under makarna FElias- sons" bröllopsresa var. ett" gyckel med ' rättvisan, tänkte Lennart” Eliasson kanske ' inte så mycket på den sidan av saken .1949; Det, gjorde han däremot en dag i slu. tet av februari'j år, vid en häkt. ningsförhandling i Lundquistaffä. ren, som då var över ett år gam-. mal. och alltjämt inte kommit in. - för domstol för avgörande: Råd. man Folke Lundquist hade varit anhållen, häktad, frigiven, anhäl. len och häktad på nytt. Atalen” ILlennart Eliasson .— so n Lundquist Kristensson där uppe i ”lappri. ket”, bodde i tingshuset och lär de sig tycka om att åka skidor, Så smålänning han var. - Första steget in på ”åklage- riet” tog Eliasson 31 år (gammal som tf, landsfogdeassistent i Upp- sala län i slutet av 1945. Han var i korta repriser tf, stadsfiska] o. tf. landsfogdeassistent i Uppsala och . Gävle, innan han så små- ningom' fick förordnanden i Jön- köping.: Det finns anledning att stanna något vid den epoken av den eliassonska karriären, ty det var där han för första gången ställdes öga mot öga med Svin- deln, | | : . En 'individ - reste omkring" och tog upp order på bildäck som han inte. kunde leverera, åtminstone inte några riktiga, Polisen ' litet varstans hade nog sökt få hål på bubblan men den bara svällde och sväRte, I Jönköping sprack den, och det blev Eliasson :som fick nöjet att häkta 'g jaren som då hunnit med att härja både uppe i Norrland och nere i Blekinge. Däcksskojaren ' hade visserligen försett sig med en massa telefo. ner men han fick själv svara j allihop. ' Ringde "någon missnöjd däcksköpare. in spe och. klagade, förklarade -han att han skulle koppla om till ”kamrern”,.- Själv tog han då en annan telefon" och fortsatte samtalet med något för. ändrad ; röst, och efter en' stund kanske ”. den ''; uppretade. kunden kopplades ' till ”reklamationsav- delningen”, där skojaren med ny omställning av rösten spann vi. dare. på samtalet, Men nu" blev det slut. Skojaren och två medi hjälpare till honom häktades oci dömdes 'mot sitt nekande, "7: i Hårda tag var det också under ”tattarkravallerna” i: Jönköping. tt. gäng hyrt en äg till några an. tagonister, 'störtat upp'i de sena. res lägenhet och börjat kasta: ut folk; igenom. : fönstren därifrån. Slikt passade sig naturligtvis in. te i.”Sverjges Jerusalem”. De 2.000 ' personer" som skockats på torget under . bråket 'skingraldes så "småningom av ett 40-ta] poli. ser som - skickades ut, och.snart var allt lugnt igen... vor" Ett juridiskt, bedömningsfall av - Mera ovanligt slag fick Eliasson också under. jönköpingstiden. 'Två bröder var ute i skogen och sköt till måls med salongsgevär; Plöts- -; ligt. fick den ene syn på någon. ting blått som låg vid en' sophög och sade. åt brodern: Försök träf. få. den ' där ispannen, : Den. andre siktade, skottet small, och till sin förfäran fick bröderna se att det de trott vara en spann rörde på sig för ett ögonblick, Det var en' luffare "som legat och: sovit och nu: var stendöd, skjuten genom hjärtat. Kring detta' rättsfall uppstod. en "våldsam". diskussion. Det :' fanns de som menade att man . inte alls skall skjuta till måls på' det" där sättet i skogen, medan "andra inte ville gå med :på att skytten skulle "anses vål lande till tragedien, Men han åta- hade haglat över -Lundquist,.:ad- -.lades, och straffet sattes ganska vokater hade rasat över åklaga. > rens ”hårda' bandage” och gjort anmälningar till JO, men åtalen ” " fortsatte att droppa och den sto-' ra utredningen” -rulläde vidare som -Justitia skulle ha släppt lös en "ångvält "utan bromsar, | ' Vem är den unge jurist som från åklagarplats med sådan for. ce drar i härnad 'mot en gammal lagfaren domare vid rikets stör- sta rådhusrätt?" Prev or Skall man i motsats till de tra. ditionella polisrapporterna börja med: det avsnitt som kallas ”O m sig”, kan det till en början erin. ” ras om att Lennart: Eliasson är född-1914 och son till en trävaru. handlare .i Markaryd, Redan in- nan 'han var mogen för folksko. och på det stadiet pekade utveck. . lingens visare inte särskilt. sta- digt:på vare sig läsbegåvning el- . ler ännu mindre 'några juridiska - intressen, om någon till äventyrs skulle tro att sådant var medfött, ". Unge Lennart slutade läroverket » redan ett år före realexamen och började jobba på. Tre Torns kon. tor, Där pysslade han åren 1930— 1936 med galoschfakturor och lik. ” nande; men redan efter några år trängde... ambitionen ' obevekligt igenom 'dagsrutinen:” nu började Lennart läsa på' Hermods om kvällar och nätter, Målet var, stu. denten,-och 1936 fick privatisten " vita mössan, Så småningom fick Lennart Eliasson några vikariat på landsfiskalskontor, och där- med hade 'han valt väg. Hösten -' 1937 satte han igång att läsa ju- idik vid Lunds universitet, där hen fick sin "juris kandidat den 31 mars 1942 som en av de allra bästa bland ett'100-tal,: Med be. röm godkänt hade han bl, a. kla- "rat sina tentamina i nationaleko.. nomi .och finansrätt (för profes- sor Sommarin), i juridisk encyk-. | lopedi och straffrätt (för profes. - gor Bergendal) och i prosessrä (för professor ÖRA före ndida- ä é Hill första tingstjänst- ha berott mer på den än några för okända göring . torde personliga: förhåller morbida — intresse K trakter och människor. Men han blev: sammanlagt. . två och et "halvt är hos häradshövding Yng lågt: 50 dagsböter för. vållande till. annans död, KE I ; Stridigheter fick Lennart Elias. | ' son också vara med om som tf. lardsfogde i Vänersborg, I Amål vållade de' årliga: ”påsksmällar- na” alltid bekymmer för polisen, som . bl: åå, fick polishuset stor. mat: av. oroselement, ”Eliasson skickade dit -statspolis med tår- gas och. polismännen lyckades hejda anstormningen, mA Den 1 januari 1950 kom Elias. son till .-. åklagarmyndigheten i Stockholm - som. tf. biträdande .stadsfiskal och därmed var han snart inne. i den epok som — fast. än det sakpades både kravaller ; Och tårgas — skulle bli den utan motstycke för honom i fråga om Jan; flyttade familjen till Malmö, arbete, slitningar, motsättningar pch" uppståndelse men också be- -römmelse, om nu denna flyktiga arvedel kan räknas i spaltcenti- meter, Det började ganska trivalt med.. små trafikmål som anses vara lämpliga gesällprov för en ny: och oerfaren åklagare j en "storstad, men snart fick Eliasson |. överta en rad veritabla 'surdegar som låg och jäste i Justitiabage- riet, Att så skedde var från böi jan egentligen närmast en tek. nisk fråga, Coco en :: Låt Oss innan vi går vidare dröja något hos privatmannen Lennart Eliasson, Han gifte sig 1949 med en söt flicka som hette Stina och som han träffade i Svea hovrätt. Nu har han en tre- årig tös Eva, bl. .a; kallad ”Fia. lotta”. Det finns ingen «anledning betvivla att Lennart Eliasson trivs i hemmets lugna vrå, han över huvud taget får tillfälle att vistas där, om också med en diger aktsamling i portföljen för ”hemarbete” i ateljévåningen vid Terrängvägen i. Hägersten; Där har paret samlat en hel del trev. liga saker, inte minst fint-pors. lin, från sina utlandsresor, från vilka inte malören i Paris på bröllopsregan - kan' avhålla dem, Den. stulna och ”slaktade” Citt- ran är för övrigt numera borta, utbytt mot en brednosig, ljusblå Nash, ': Men stadsfiskalen nöjer sig ibland gärna med färre antal hästkrafter. .och tar då en mo- tionstur med en pålle från Mälar. höjdens ridskola som några .po- liser sköter om, Och skidåkningen | 3 m har det hårda uppdraget att — är född i Markaryd i - g gör" detaljarbetet. .: kommer. ofta tycker han alltjämt om sedan den bistra Kalixtiden, oe Men så mycket fritid kan det inte bli till övers för en man vars bana de, senaste åren. utmärkts av sådana milstolpar som 'nam- nen Jäderkvist, ”Svaveldoktorn”, ni minns,: Wallin och Gawatin; pillerckungarna . med hela långa raden pillermakare' av olika dig. niteter samt sist men inte minst rådman Folke Lundquist] Redan Jäderkvist.utredningen ' blev en omfattande affär som drog ut ö. ver tre månader. och gjorde ' det nödvändigt 'för -kriminalpolisen att. skicka 'omkring : cirkulärskri- 'velser till patienterna ur ”svavel. doktorns” kartotek, > el Så : kom "herrar. Wallin, Bedas son, och Gawatin. med sockerpil. lerna, 'och därmed var ett korståg mot homeopatien' i vårt. land. in. lett, ”Jag förstår inte varför folk skall behöva betala två kronor för ' sockerpiller: som" kostar fem öre”, - var ” stadsfiskal Eliassons bestickande lösenord, ' Det fanns nog åtskilliga som ändå" tyckte att . Eliasson 'yxat till] åtal väl kraftigt mot pillerligorna och de- ras utväxter, -F rådhusrätten blev det också bakslag på en del punk. ter." Men med: den målmedveten. het, för att inte säga kallhamra. de. frenesi som blivit Eliassons signaturmelodi," gick han vidare i ullstrum.:.., nej, .i hovrätten, och se:'sju av 10 som åklagaren yrkat ängare straff också "höjt, ös. 2 see Ner ax + —Jäg har levat på brott i he- la mitt liv, så jag får ta smällen; sade”: ”Pillerkungen” " Gawatin själv” till : Eliasson, och inte skall någon "tro 'att' stadsfiskalen: lät sig , påverkas av en sentimental demonstration som ; Beda : Wallin anordnade i sitt hem, där hon: vi. såde upp en hög avlagda" läder. korsetter, = träben .och kryckor; En kylig blick var tillräcklig för honom för att konstatera: att. en del "av träbenen. verkade miss- tänkt litet :använda. et ah 'Den -.okritiske-. tidningsläsaren kan lätt få den uppfattningen nu- mera 'att det är åklagaren-under- sökningsledaren ' som "klarar av hela utredningen i en stor .krimi. nalaffär, Kriminalpersonalen som oförskylt :: i” bakgrunden, "Vad Eliasson beträffar, vill ingen"”be- |. strida att hån själv är en: arbets. myra: av "stora 'mått, .med. inslag. av-"en "> terriers envishet" och 'en bulldoggs "ödesdigert :--järnhårda grepp, "Det. är emellertid inte ba. ra förbrytarna som får: påtaglig känning av dessa egenskaper un tan .. också "de Eliasson-' -dirigerar."” Inte heller dem ger" Eliasson ' något 'andrum: Han kan strö ut ett konfettiregn av. små -lappar med: direktiv -om att "undersöka det och" det; höra den ' eller den, komplettera den ena 'eller andra detaljen. En kri- minalman som fått en stor. och besvärlig detaljutredning på sina axlar kan kort efteråt begåvas med ett nytt uppdrag av ”ännu ör fick detektiver 'som |. "Jen viss del kan naturligtvis detta tingens tillstånd förklaras och skyllas på kriminalens personal. brist, som är omvittnad och ödes. diger för det kvalitativa detek- tivarbetet i vårt land. =. - no Eliasson är till det yttre en välproportionerad, spänstig man, smärt och bredaxlad, en åklagar- nas egen ”Stålman”, skulle man kanske kunna säga, Han ser bra ut; -'har ett ljust, öppet anlete med ett forskande ögonpar som sällan. förråder några känslor. Lennart. Eliasson har pokerface, och det sätter nog. sin prägel på hans person, Även de som . haft ganska mycket att göra med ho. nom torde ha svårt att ge någon säker karakteristik av hans per- sonlighet,' - Eliasson . ser mycket yngre ut än han är, Ibland ver- kar han rent. ut. sagt blyg Men hans "jargong är frimodig' och frejdig' på ett sätt som dock jä- vas 'av hans” långsamma, 'syd. svenska idiom, Han-har-otvivel. aktigt en” sval, ytlig säkerhet, vars. rötter ..kanske- inte är så djupgående. Ibland -kan en tvék- samhet, : ett tvivel :på sig själv bryta . igenom. självsäkerhetens fördämning, men. endast : för" ett | kört ögonblick, Snart är han å- ter fylld av den lidelsefrid gåpaå- arandan, den ungdomliga" ”j'ac- cuse”-lusten, ”svingande Justitias bart huggandé. svärd: Aklagåren skall enligt Eliassons mening va- ra : självständig : i:- förhållande till.: alla - ovidkommande "in. lande till alla ovidkommande. in. tressen, Det är ur samhällets syn- punkt: viktigare, : anser, : han ' att DAGENS 'STJÄRNFLICKA ; + Lorette Youny: ser onekligen "raffinerad uti denna dress, som mer brådskande” karaktär, ” Till lydligt markerar. hennes kontus ,.. rer. PÖRfa Rts vn a Dan -|stånd." Det "finns säkerligen mån jga andra' åklagare som 'lika” bra .Joch kanske : bättre "än ”Elidssön "Tutsättning för | Det är så sant, att man nästan "ningar. i en; affär 'som; 1). ti -lifråga.. om. de relevanta |rar Lundquist emellanåt, vid: för, få fast de stora bovarna än ” de små och att man inte avstår från den möjligheten bara för 'att: det kostar obehag eller pengar, ., I den maximen får mån” Hog söka förklaringen till att Elias. son inte är rädd för att vidta" ä. ven ganska .drastiska åtgärder, om också hans överordnade .skul- le avråda honom, Om dessa, dras. tiska — åtgärder alltid ' utgjort den lyckligaste lösningen . kan diskuteras, Ibland har de' kanske skapat motsättningar mellan par- terna som med fördel bort und! På tal om samarbetet” åklaga. re-kriminalpolis stod en” gäng att läsa 'i den norska Polistidningen några ord med viss aktualitet ä. ven." för svenska förhållanden. Det är inte så svårt att jaga om jägaren har bra jakthundar: med sig, Jägarna, skulle' alltså. vara åklagarna; Att de i varje fall har sina risker, om jägaren, tar 'sig orådet före att — som t, ex. ingen jakt. leder så lätt. på : villospår: som "jakten efter förbrytare, om man inte har ett säkert och väl. tränat: väderkron, 'En.:annan konst är att inte offra för myc. ket tid och för många värdefulla jakthundar | åt: spår .-med svag vittring.'. Det vill erfarenhet och klokt omdöme. till för; att hålla drevet närmast huvudspåret, Lundquistaffären, . den: senas e vågtoppen " i. Eliassons: forsande kölvatten, torde. vara en av..de besvärligaste "och: arbetsammaste | bördor söm lagts på en svensk å klagares axlar; Låt oss då fö avlägsna: ett presumtivt"missför- skulle kunna gå iland:med upp. giften, : t, o;.m,. under:mindre stridsgny kanske, Man kan ock. så fråga sig varför inte. en så ömtålig . uppgift.” lagts i någon äldre, mer. auktoritativ, och mer erfaren -åklagares händer? Det torde för det första inte ha "fun: nits' så värst många hugadefspe! kulanter ' på uppdraget, För. det; andra kan man inte. utesluta' att! den eliassonska frejdigheten- och envisheten utgör en nyttig, ;,om också. inte: formellt. fullödi att nå resulta sådant fall: - DA Åklagaren "skall visa, sin skfek.' lighet '. genom att snabbt lägga fram" utredningen, hetté det i'en advokatkritik i Lundquistärendet;] kan:kalla det .en truism; :menshur kan någon 'begära ” att "det "som i vilket. 'rutinärende 'som helst skall. kunna. läggas "fram :' utred-, —B karaktär är så '"komplic e | ningen av Lundquist så småning. |harcen.. el”) Eliasson ibland” känt sig : 1700-talets ;' svenska 'städer var knappast annat än bond- byar, ty flertalet borgare levde på jordbruk, var bönder, Hant- verk och handel hade ganska litet utrymme. hemma och. öka- de sitt livsrum genom att ut- nyttja framför allt marknader- na här och var i landet. För Laholms vidkommande var sill- fisket och sillsalteriet i Bohus- län.'en betydande. näringskälla. Här var handelsmannen Hans Hampe en riktig storföretagare med : egna tunnbinderiverkstä- der och sådant. Han var en åv- undsvärd man. Men" själv var hans inte nöjd, hans ärelystnad hade. högre mål: han ville bli rådman - och riksdagsman och om kan komma att bli den star- kaste åtalspunkten mot rådman. nen, ett paradoxalt. förhållande på sätt. och vis, då den til en början sköts åt sidan för vikti. gare saker, Affären är också i andra avseenden rik på paradoxer Det säger sig självt att inte alla åtalspunkter i en så lång rad kan vara lika' hållfasta, På sina håll kanske en och annan bevislänk .kån' vara svag, Men när man an. klagat åklagaren för att bara. sö- verkan..vid åtalen.. mot rådman. nen; är.det knappast riktigt, Det är givet att åklagaren" måste re. dovisa: -även.: en” Jång :rad 'hand- lingar. om dessa, sedda. 1 ljuset av varandra, .kan gé atöd för åkla. Barens "påståenden. om förfarande,.:t ENE Det är "fantasieggande men: o-. lustigt att tänka sig hur det skul le hå' gått om man tvingats byta åklågare: i Lundquistmålet, " En-| daäst : Lundquist" skulle -ha tjänat: på det!" Men inte. heller; för åkla: garen. torde detta mål, det. äro. fyllda. uppdraget ' till : tro a kvarit :någon 'sinekur, > Även från sådant håll) där. det minst var'att vänta, lär :Bliassod ha: fått höra skeptiska tongångar. om. utsikter. na,.; Inte. officiellt, men: .' Man Sen” känsla. av att Lennart ganska serna-:ligger. så” långt: tillbaka "i tiden. . och” '3);-handhafts av 'eén: .) skicklig man som rådmän Lund- quist med .hög. juridisk! bildning och 'ett'sällsynt väl utvecklat:sin. he. för affärer? sc: Fal; örkl hören, Han sitter där på ina hö. gar hästar och är inte så. lätt .att ”knäppa nötter” med; Sina hjälpare. har han också | hapd. > ot Flat gra någon gång utan 'att'ha ordent-' ligt-”laddat”; Och så har ju stads. fiskalen ofta så bråttom, ä "Det finns de som anser 'att brev som han fic! kan | quistaffären och-vilh ehsam "mitt inne'i: den jättelika härva. ::som '.- nu skall -redag ut. håller ;på att” upptäcka” att:hans eget: kynne : delvis kän förk] isoleringen, ' När" Härns fegen: slipningsprocedur! är' avslutät kar hans slagkraft. sor åklagaré, Då > kan' han "också tillgodogör: sig'fulla 'stimulansen' i'ett 'sådan! ländsk 7 gubbe” ningen var upptörd ren -”råg i ryggen” len"; - sedan ' "Ni ed det - farbroderliga" Dig" sn . « Inför Vår Herre lär vi j ; men som" föranledde 'den sista 'häkt. sen storföretagare i: .. Laholm på 1700-talet kan åstadkomma ett slags mass. | Samtidigt: verkar. det som han - ratt sluta jnamn inför |skapens 'teater”- och ”Fredens ! helst också — borgmästare, det högsta hönset på rådhuset, Och det var en svindlande hög ställ- ning. Rådstugan var stadsorga«' nisationens hjärta och hjärna. Alla livsviktiga funktioner he- . de sin puls och nery i rådstun. - Där skipades lag och rätt, där bestämdes om vångar och gär-' den, sådd och skörd, om svinen på gatorna och stadens" tjur, : därlagfästes köp och byte, tes- tamenten och bouppteckningar, - där dömdes missdådare och, frälstes de rättfärdige, rådstu-' gan var också en. förmedlande” länk mellan borgarna och myn- digheterna och där gavs publi- citet åt allt sådant, som sta- + dens ' invånare behövde. vet Å lagar öch förordningar, myns : digheternas skrivelser och cir- kulär, för att'inte tala om auk- tioner : i Göteborg och annor- städes, Det är klart, ' att den na härlighet och makt omgavs :. av.en särskild strålglans: den' mästaren och dess icke förakt- ' liga avglahs kring rådmännen,'” de - också. stadens öde i-sina händer. 'De' skötte förvaltning- en på 'ett'sätt, som inte bara tillgodosåg stans intressen utån - framför. allt dem själva: - De blev' också” med åren -rika och .- välbärgade män.” Och dit trädde Hans 'Hampe, .; Synd bara att. han var. bock i'örtagård:. stans värste :poliskund kunde väl inte ” aspirera- på: en 'rådmansbefatt- ning!"x.Och"-Hans . Hampe ” vär > verkligen "stans" värste 'polis- kund:och rådsturättens trägnas' '. ste arbetsgivare! Hur' han i' al” la” fall nådde :sttt mål och blev. - en nitisk. domare t därom 'be-" rättar... Axel Ejwertz 1: radio 2 torsdagen den 21-maj k UPPRENÅNING BLAN '”.BIOGFRAFNAMN Dj | Statliga : filmkommittén 1 Öst. tyskland har i en cirkulärskrivel- e' till alla folkägda biografföre. tag uppmanat styrelserna. att ge«:" ast... till den 1 jull.i år ändra. "samtliga inte längre tidsenliga , amn på biografteatrarna. . Som ke längre tidsenliga gäller så. . dana, delvis amerikanskinflueradé som " ”Delfi”," Capitol”, "Stå på |Y/Tivoli”,. ”Elysium” med flera.:,, Som lämpliga folkdemokratiska namn föreslås i synnerhet ”Vän- teater”, os 0 ”GrafRed 13 st. Spadar, 2:ne Jernstänger, 3:ne Yxor — En "hvilka circulera ae 2:ne gamla Psalmböcker ":'emplar; fi EN tet tryckt 1821. Kläder. En ny prestkappa af Bombasin. Re bs En gammal röd Mäss hake, obrukbar. -.< + > Ett rödt Altar=Täcke -Ö- :-. 2 | 2:ne Hvita Altar-Dukar ' 2:ne Små gamla Handkläden. « En gammal Mäss-skjorta; . ; En Brud himmel af. rödt Siden. Sö > 2:ne Gamla Bårkl EA Askman. Pastor loci se 48" Fv En " Nummer=tafla, ett klädes 'Skåp-bak altaret, "malt på Läktaren RASEN Ma Rn Ett litet Skepp hängande; : 4: målade Rammar, som innefatta Kongl: Tal, 6 Gamla bristfälliga Helgon=Bilder; - En Stege 24'alnar lång . : Böcker. = 3me Biblar, skänkta” af . Norells Sammandrag af Kongl. Förordningar, - Ett Supplement till . : under hvalfvet — en d:o 16 1/27al, : skap. : HN > :ne Jernviggar:: liten :Handspada. « "73 i Socknen enl. Gifvarens-vilja. Coral=Boken,-- i udo'” ” odio . äden; snart obrukbara. ; Boel Aa AADDA ARA DA | framlidne "Kyrkoherden Schonberg,. dd s Nya Psalmboken i Octav 2:ne» ex- > tryckt 1820 med Supplemen- " M Wetterberg - Contracts Prost > JC Carlberg. . I" Cons. Ombud. = = - ett" d:o gam- t NYSISSETCEFEEEYTETTTTYN dd i förvaras i Kyrka ; En Aliar-Bibel, tryckt i Götheborg år 1794. 2:ne Gamla Psalm böcker 2:ne Nya d:o ' En ny Handbok. - Norells Sammandrag af Kongl En ny Altar-Duk. 2:ne” gamla d:o 2:ne Handkläden Östra Karups kyrka. . Böcker, som nyttjas och. > ”, Kläder äler kyrkoskrud Ett nytt Altar Täcke af Bombasin. DS Ett gammalt d:o märkt med bokstäfverna I. H. 5. er n Förordningar af år 1773.” Ett Supplement till d:o af år 1799 : 2 som stod i spetsen för all den: stora, 'stora auran kring" borg- " , Dessa Mmyndighetspersoner här > nn sd . ; ,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.