| Yryv ". ter Persson, Mellby, Annette Jo. ' org sade Hall 2 > "KE landstingsmännen Joha Arwidson i Mossarp, då han hälsade ” "föreningsstämman välkemmen till Grand i Halmstad i går mid-. , dag, Det största bekymret just nu är de stora avsättningssvärig- "heterna för brännveden; Dessa' återverkar även på Hr : Arwidson pekade på den organisatoriska, utvecklingen; ' Med- ” lemsantalet,; som var 205 år 1935 har stigit till 3,240 i fjol, och utgör ett "otvetydigt bevis för att skogsägarna I kommit till insikt m föreningsrörelsens - stora fördelar, ” - Yfrrrereryrvyeree ry Lördagen. Ten; 33 maj 1953 | CYTYYEYYTTYYTYTTYTYYY YT Fry: Yrrvt Vvevt vervtr YT MMA TAHOÖLMS TIDNING — [ TYYIYEIAYYTYVYTEYTYYSTEYTT TI TEYTTYTYTYYTYFTYYYYYTET TY TY TF ET FY TTT FET FVT MAMMAN RAA MENN 5: . En del av de ungdomar, : som "1903 kontirmerades--i' Knäred har såsom vi tidigare ' omtalat, Varit samlade för att fira 50-års-'. ' minnet, Här en bild av deltagar-' na i konfirmandjubileet, Damerna är från vänster: Es- : hansson, Kyrkhult, Knäred, 'An- nette Nilsson, -Halmstad, ” Ester ' "son, Annette Tell, Jönsson, Knäred, Ester Anders-. Knäred, Anna” Isaksson,” .» tensson, Vivljunga, TH: " Sunnergård, Hilderfors, " Knäred, Hulda Persson, Knäred, Stockholm, Hilma -: "Johansson, Knäred, Nanny Mår: . Laholm, . John Patrick ” Knäred, Andra raden herrar från vän > ; ster: Sedvin Karlsson, Varberg, Körsveka, - Knäred, Gottfrid ' Johansson, Sjöared, Knäred; Patrick : Svensson, Ås- bygget, Knäred, .-. Tredje. "raden '" fr v. > Artur Nilsson, Trälshult, Sigfrid Svens. sön, Trälshult, Knäred, Leonard Hansson, Gunnarsbygget, . Knä- red, - Anderberg, ita FE - Det "nittonde verksmhetsäret visar den störbla omsältain-” gen" i vär förenings” historia” både då det gäller virkesvolym . och jolårets pas. re SE mm” "att leda "dagens stämmiofö handlingar > utsågs landstingsman- nen John Johansson i Vrågård, ”, Styrelsens” verksamhetsberättelse av. .Tor- "sten "Svenäng. Han ”erinrade om att "det 'råddé stor tveksamhet inför ut- "vecklingen vid fjolårets ' stämma. Prisgränsen "uppåt "var nådd och "vägen neråt anträdd. A» na, fö, förenings ckord de | : | Stämman best öt : att uppdra åt styrelsen . att företa en ; utredning i frågan. Efter . stämmans" slut. begav sig deltagarna till föreningens nya ut= ställningshall mitt emot Höåess, 'där den, i man . med distriktsniöten för. att därmed "uppnå effektivare kontakt mellan -ledningen och medlemmar » Hr Gottfrid Havner menade att för fåtaliga knappast : skulle "kunna "engageras för många mindre distriktsmöten. då "deras tid är synnerligen uppta- gen. Dessutom ansåg tal. att vir- - har stör- "vår ' emellertid "säkrad för 1952 års produktion," varför ' affärsledningen redan då 'kunde förutspå ett gott ' borterade trävaror, en "del ' bekymmer; men "en - upprhjukning av dessa kom emel- lertid -til stånd. Disponent :Svén- äng berörde även -skallet ; mot de .höga 'skogspriserna "under fjolåret, Angående den starka krympnin- gen i broduktionen av massaved och props, meddelade hr Svenäng, att massaindustrin låg inne med så stora lager att behoven var täckta för ett helt års produktion, Detta . gjorde. att förhandlingarna, mellan . trin och sk försvårades i hög grad. I detta läge . har: återhållsamheten i avverknin- gar' varit synnerligen lycklig och skapar förutsättningar för norma- låre förhållanden under. komman” de ävverkningssäsong, H + Disponent Svenäng pekade även vå skogsägareföreningens förvärv av sågverket i Knäred och bostads- frågans ordnande "för de' anställda där, arrenderingen: av sågen i Älv- sered samt fageredssågens moder- ” nisering, vilka åtgärder ter sikte på att än bättre kunna tillvarata Hd då "skilda re betydelse när det gäller kontak. ten mellan affärsledning och med- lemmar, sår, "Prisutjämningsbidraget för 'ex-1. al t Knäred, > Hr Bachman vidhöll sitt ut-I redningskrav och ansåg distrikts- ' möten” synnerligen ärdefulla ” söm] kontaktorgan, : Hre"Ernst'B ansåg att man inte kan jämföra skogsägareföreningens något. över 3,000 "medlemmar med exempelvis Håess, som har det fyrdubbla och därför "måste söka lösa: sin repre- sentationsform genom distriktsin- delning: : Hr Svenäng undrade om intel denna fråga var för tidigt väckt Styrelsen består av 12 ledamöter för att olika ortsintressen skall till- godoses. Dessutom innebär. en änd- ring av representafionsformen öka- de kostnader. Hr. Arwidson ansåg skäl före- ligga att göra en ptredning i i frågan vid stämman, Hr Hvalgren ifrågasatte om den nuvarande Tepresentationsfor- men var riktigt tillfredsställande då inte sockenombuden möter mangrant, uppl De ä gumman min. n kap av alleh da. slag besågs,. DR utställning bekräftar" att skogsbruket är före- mål för stark mekanisering och att den moderna tekniken erbjuder åt- skilliga "tekniska : finesser; för alt underlätta "det ' hårda skogsärbetet och' stärka näringens ' konkurrens- | kraft, : > Bridge" : + Tar di benskydden' på dig? Ska du spela fotboll? : Fv — Nej, men jag ska bort- spela bridge med min hustru, och) Fråga om världsrymden I NEW YORK (AEP).: z ; Professorn. i teorétisk- fysik vi arvarduniversitetet, ' Philip Frank] "| Erubblar. fortfarande 'på vad han” kkall.. svara.'.på. en fråga från' ej Bynnerligen "vetgirig....person; so | byligen sände honom följande brev: "Bäste professorn! Var god meddela!” mig Pr omgående om världsrymdenj: är ändlös eller begränsad. 2'dollar' bifogas som kostnadsförslag och för svarsporto. ".- "Tacksam .:i Eder tillgivne William..F.;Dancan.”; : Prof. Philip Frank är inom paxr rentes nämnt en broder till.årkitek«: ten prof, Josef Frank,' mest känd som” en' föregångsman för svensk funktionalism i möbel- och inred-; bingskonst, som han utvecklade hos! Svenskt tenn,. et "CEn gammal Sjöbuss ati talade ' om " att han ski He ut och - semestersegla "med "en koster i sommar, . Någon bad: att. Jå f med. : i vi Ingen plats ombord, sa sjö- bussen. 'Ska-ha fruntimmer med. : i Jaså, kuttersmycke? ” Sjöbussen: -— Nähä, Sextant: intressen i fr: i. Avslutningsvis berörde hr Sven- äng avsättningssvårigheterna för , gallri och ddelade att skogsägareföreningen prövar.: olika "vägar för att: finna avsättning för dessa produkter, Skogsägarnas pla- nerade cellulosafabrik är ett steg i denna riktning, liksom rationalise- ri ten för brä "användning: vid "offentliga verk och inrättningar,” Efter disponent Svenängs koi mentarer utspann sig en kort de- - batt om brännvedsproblemet vär- » på stämman med godkännande lade verksamhetsberättelsen till handlin- garna, Balansräkningen fastställ- des och vinsten beslöts disponera$ "i enlighet med styrelsens förslag, varpå stämman beviljade ansvars- frihet, ee N ; 4 Styrelsevalet. utföll så, att de ledamöter. som stod i tur att. avgå, omvaldes. Dessa ' "är: hrr John Arwidson, Mossarp, Gottfrid Havner, Lia, Axel Lind- qvist, Mårdaklev,” John. Larsson, Forshult, Hjalmar R. Nilsson, Spån- stad, samt Gunnar. Persson, Vråå. Revisorerna -hrr Daniel Svens- son, Björnås, och Hilding Herrlin, Falkenberg, oravaldes Jäven.? do ”Representationsformen om togs: -upp till debatt av hr "Kjell Bachman i Våxtorp. "Denne före- slog en utredning i syfte att er- Vi komma att noga följa utvecklingen på. detta. område för att tillhandahålla varor av ändamålsenlig : och modern; konstruktion. : : ”aAATcGBIDYV mEmMATToR | Skogsägareförenig Skog och stgjerke maskiner = = . För att på bästa sätt kunna tillgodose "det växande | s behövet a av maskiner och redskap för rationell skogs: och sågverksdrift, öppna vi i dag en specialavdelning ' "härför i nyuppförd utställningshall' vid våra anlägg- : ningar vid "Stationsgatan: (mitt emot Släkteriet). : Det "skall Hi vår strävan att lämna en god service ' och hälsa vi såväl gamla som nya kunder välkomna. öl Tel. vanrop > ”Skogsägareföreningen” tl NY "HALMSTAD MN "sätta den nuvarande föreningsstäm- | . Halmstad antände blixten taket på en ekonomibyggnad. Bi; rand- kåren ryckte ut och elden teg sedan den bränt bort e -Gynna LT:s annonsörer - nu får inte posten sorteras upp i 1 5 ' ag enl AD | mendation utsändas till. kom- Södra Hillands 1 la! samar kontor i tingshuset i Laholm, Förhandlingarna leddes av Verner Andersson i Köpinge. Första ärendena på föredrag- ningslistan : gällde - årsberättel- se'och förvaltning. Berättelsen .gödkändes och ansvarsfrihet beviljades, Po bv Arbetsutskottet : hade - utar- betat förslag ' till "likformiga skottpengar för skadedjur.. Ut- skottet " föreslog :' följande 'er- sättningar: Räv (även ungar) 10 kr., grävling inga skottpen- gar, duvhök" 2 kr., kråka, ska- ta, kaja 50 öre pr: fullvuxet djär, iller :3 kr. 7: Ordf; omtalade, att grävling enligt "upplysningar, > som ut- skottet. inhämtat numera icke betraktas som skadedjur. För kråk-, skat- och kajungar ville man ej ge skottpengar, då så- dana fågelungar ibland 'samlas av barn och. djurplågeri före: kommer. vid djurens avlivande. : Sammanträdet beslöt att an”: taga förslaget att som rekom- munerna; skrivarekontoret. I yrågan om” häradsskrivare kontoret föranledde. öckså. ett enhälligt : : beslut: : Ordf, : redo- gjorde för: ärendet, en "redogö- relsé" som i stort ;sett: innehöll uppgifter” som" tidigare” ;återgi vits i. LT: Arbetsutsköttet. fö- reslog nu, ”att” nämnden” skulle ;xrekommendera tingsh bygg- nadsskyldige att inreda; del av övre våningen i tingshuset. tilt kontorslokaler: samt att ut- sHr Carl" Sandberg; Gene” vad, ansåg det bäst, att nämnden tillskrev kommunerna och rekom- menderade dem att ge sina tings- husombud direktiv: att rösta för uthyrning av lokaler i tingshuset. :Hr' Oscar Ahlgren, Fred- kstorp; instämde, Ombuden . bör få bestämda - direktiv.."” Även 'hr Sixten Lindeberg, Hishult, -| talade" för. hr" Sandbergs, förslag. Hr'" Edvin . Josefsson, H Svenshult, ansåg ordnande av :lo- "| kaler åt häradsskrivaren vara en uppgift för Laholms stad. Det kan bli störande vid tingsförhandling- arna att ha kontorslokaler ovan- på, Det fordras förmodligen ock- så en stör ombyggnad, som kos- tar pengar. Tal hade intet yrkan- ge : "Verner >»Andersson höll med : på att Laholms stad närmast. hade skyldighet att skaf- fa kontorslokaler" åt häradsskri- varen, Men synbarligen kan så- dana lokaler inte anskaffas nå- gon annan "stans i staden än i tingshuset; och det är en realitet, som. man . måste, ta . hänsyn til, sade han, kommendera kommunerna att ge sina tingsombud direktiv att rösta för uthyrning av lokaler |» i tingshuset, , ; Ord och inga visor om postens försämrade ” servioe. "a. Hr Carl Sandberg yr- kade . på . att nämnden skulle protestera mot den försämrade service som postverket numera bjuder. -Nu sorteras icke sön- dagsposten: . upp åt dem, som har postfack."Jag har talat vid posttjänstemän på landsbygden och de säger att de gärna skul- le göra sådan. sortering medan de väntar på tåg och för att slippa arbetet på måndagarna, men 'de är direkt förbjudna att utföra detta arbete, Det är ren illvilja från de'beslutandes si- da, något så urfånigt, att jag inte kan fatta att det över hu- vud taget är så. Systemet är rosenrasande. Man häller sand i stället för olja i maskineriet. Hr Edvin Josefsson: På platser... där det aldrig funnits brevbäring på söndagar, har mån- sa skaffat sig postfack just för att kunna få söndagspost. Men 4 KAN DARRAAARAN AR SAADADANADIAS IAN SIA tellet i Laholm.. Nämnden besl”t- därvid att:r ä vid tingshussammanträde i uppdra; rens i i Laholm och att protestera mot "försämringen av ”påst Nämnden beslöt så att fe bh Bår kvänl sammntråde på Stadsho- Vidare : beslöt” nämnden attta facken. "De skäl som söndagsposten, slopats. uppsortering r Pöstfacken skulle: inte bli dyr... å lg - i Så Hr "Verner. Andersson erinrade om ätt just denna fråga nyss varit uppe i riksdagen, ' Hr Oscar "Ahlgren!iundra- de; om" inte" förbudet: mot post. sortering 'på söndagarna , berodde på ren avundsjuka från 'ståder- nas sida, I städerna skulle post: sortering På" söndagarna betyda en ' viss. merkostnad, "Vid" många Poststationer . på : landsbygden skulle . sådär sortering '' kunna medgivas utan ett öres merkost- nad för " postverket, : framför nog inte städerna. gå mea' på. Hr Sigfrid. -CÅarlsson, Knäred: Personal måste” hämta Post" vid tågen. Att. på nalen | inte tillåtes:: sortera "upp" posten efter , hämtningen” är ingenting annat än ren illvilja, .. Hr Einar Lindgre te: "också, att.när poster Hämtas; så vore det inte mycket extraarbete att även Fortera'supp den genast, ; . Nämnden beslöt därefter eti- hälligt att: protestera mot ser viceförsämringen. Sör verkets "service. är ju av Kköstnads- "Men att j landsbygden" skulle. ha eh förmån” städerna "kan" nåturligt | na att gé sina ombud g att rösta för ör duty ing av. lokaler till häradsskrivare- initiativ till en stor skolkonfe- + ” Enhetsskolan k ver "mer samarbete . utöver. kom- mungränserna, Hr Richard Bengtsson Ränneslöv;' föreslog, att nämn- den” skulle-ta initiativ till en konferens "för. 'skölstyrelser i hela södra: Halland: Överallt är skolbyggen : "aktuella, och "den 'planerade enhetsskolan kräver samordning av skolbyggplaner- na, sade han. Hr Verner. Andersson påpekade, att nämnden ordnat en diskussion om just. skolbyggen för "några år sedan, Sedan des: -har enhetsskolan. kommit närma- Ye, 'och tal; trodde att ny. över- läggning nu behövdes, - Hr: Einar:Lindgren för- "| Klarade; att även. "styrelsen för Laholms :- samrealskola ' har på känn, att en Planering i större sammanhang nu måste till, Sam. realskolan måste” utbyggas, men denna : utbyggnad - bör avvägas med hänsyn till skolsituationen i hela södra Halland, | : Även”några' andra: talare an- såg tiden mogen för ”interkom- munal": vböverläggninig om skol- frågor, "och nämnden ' beslöt att ta” Initiativet till en skolkonfe- rens I Laholm till hösten. 5 "Gebe. - öm är svagast på 3,000 ”m; starkast på :13,000; nm, där”, dess högsta fart kan: närma sig. 330: km. i timmen, och" blir åter:, svagare "på större. höjder. Dess - största: "hastigheter , före- kommer." inom. olika: skarpt. be- gränsade” "områden; som ;är' skil- da "åt" av - områden "med; ;ringa vindhastighet; : Reaktionsströmr marnas exakta väg varierar” när stan dag, från” dag och "med års- iiderna, men de: finns där stän- digt... bk öv Forskarna : tror: svarighet till denna Ipftström finns på södra hemisfären, ." För. några månader sedan bör- jade två reaplan från en,..ameri- kansk. bas att göra "regelbundna |, flygningar. för ', att. kartlägga spökvindarnaäs,..> Duftströmmen studeras ingående, ty när vi nu hån der på att komma in i ”tidsål- dern för transport med feaplan, kan ' vi dra full nytta av dessa vindar: "i :'de: högre Tuftlagren. Det kan många gånger, löna ,sig, för en pilot sori skall flyga, öster, ut, ' att ta en liten omväg för, att få åka med. ”rea-vinden”,'. Om- vänt kan det vara mödan” värt att undvika dep, om han, skall flyga västerut. >. : Flygbolagets ' ineteorologer. ar betar energiskt på att finna me- toder för att förutsäga och. ”rata | in”. reaktioönsströnimens väg, på en given tidpunkt." Elektroniska, snabbräknare ' är en + av ”verktyg” som: man Är sig bv. | Metcorologernia: misg att..' reaktionsströmmen. hal ; en hel del att göra med styrningen av de ' varma' och "kalla. luftmas; sor, ' som: - förorsakar varierande väder'ek' vid jordytan. ,Om det-|2 ta är 'riktigt, kan. studier, av denna luftström resultera ra exakta 'väderleksföru ser lång tid i förväg. cf Det finns troligen. andras nyt: tiga vindar på ännu. större. höj- der. En av uppgifterna-är att finna och kartlägga dem--Mete- orologer, som är knutna;till den amerikanska marinens; forsk- ningslaboratorier, studerar .så- !edes = förhållandena på 25,000 till 33.000 m med väldiga plast- ballonger, som bär 40 kilo eller. mer med känsliga meteorologi- ska "instrument plus: automati- ska radiosändare, : som -reläar värdena till. marken. > ;.yut -; I motsats till vad man tidiga- re trodde' (att vindsystem ,en- dast förekom i de lägre.luftlag- ren), anser man nu, att vindar och luftströmmar existerar, hela YFETE FEI TETTEVTTTTFTTTEN T ända > il dess yttersta - gräns. Vindar: "på > 60 till 80 km höjd Har: upptäckts” gehonir fotografe- ring: av: avdrif.en" på: svagt 'ly- sände méteorsvansar och genom studium äv: radarekon från de tjoniserade svansarna på meteo- rer. Rädarexperiment' visar, att vindarna på den höjden är skift- ande men huvudsakligen :kom- mer från sydvä Hastigheten är men... i genom att. med. vradar: åpåra upp; osynliga moln ingår i:de e ektrifierade : skikt ij diovågor och på så gör.r radioförbindelse de yttersta områdena. av. atmos- fären . någonsin, ligger stilla. Månens '. och: solens dragnings- kraft anses skapa ; ”tidvågor . i Iuften, där en" del av den övre atmosfären först rör sig i ena och sedan i andra riktningen. ' «Det finns al" tid elektricitet i luften, till och med en klar dag. Men : trots de oerhörda kraft- demonstrationerna som vi. får vid ett. åskväder (det finns all- tid ungefär! 2000 åskväder under utveckling i åtmosfären), finns def inte tillräckligt -med elektri- citet i: atmosfären för att vara kommersiellt värdefull. En av experterna anser, att den ström som ' går "från hela jorden till atmosfären, inte uppgår till mer ; |än "1500 ämpere;. eller ' omkring 1500: gånger 'så -mycket som be- , hövs för att tända en 100 watts glödlampa. Vid "åskväder kastas strömbanan. om i. motsatt. rikt- ning." En av atmosfärens bästa egen- skaper & är, att den inte bara upp- öser nästan alla meteorer, som annars skule träffa jorden, utan den. skärmar också av de flesta genom"; . rymden. :'. Ultraviolett strålning från solen, skulle döda varje levande ting på jordens yta, . om. det mesta av denna energi inte ' absorberades i at- mosfären. "Den kosmiska strål- ningen" skulle: också kunna för- vandla. jorden "till en. död. och steril sfär., om inte det atmosfä- riska' höljet hade funnits. Elek- troerosion genom kosmiska strå- lar 'har angetts som skäl till att stora. områden på den luftfria månen : är täckta med pulver- formigt stoft. « Forskarna betraktar atmosfä- ren scm' en enda stor 'elektro- kemisk '” fabr'k, "där sclenergi vägen upp genom atmosfären elekti "ständigt producerar kemiska och E skar reaktioner. - Ultravio- av. de skadliga: strålar som går |- : lett: tnergt tycks ir Syntierhet' ha” "Tviktiga verkningar.' Man anser, att absorptionen av ultravioletta ! strålar högt uppe i atmosfären ' producerar fria elektroner, som bildar. E-skiktet, D-skiktet och de andra joniserade skikten i jonosfären, en Närmare jordytan förorsakar an del av det ultravioletta ljuset, : att syreatomer omformas till. ozon eller tungt syre, Detta pro- + ducerar värme. Man beräknar, : att på omkring 30.000 -m höjd är : luftens temperatur + 76, Özon- amrådet: sträcker. sig ända ner, som : filter, ' vilket bara släpper ., 'genom en oskadlig bråkdel av: den : ultravioletta - energin till : jordytan, > — sv : Förutom raketer, ballonger och radarimpulser=.; använder forskarna också: andra sinnrik metoder för att studera atmosfär rens sammansättning. Dessa oms : fåtfar så olika ting som blåsning av såpbubblor - fr, ballonger (så I att. 'såpbubblornas rörelser. och därmed; luftströmmarna = ska'l' kunna upptecknaäs med I hjälp av ” telefotokameror):- och " avfy " det av väldiga sprängladdningar på marken, 3 : ; Tjogtals ” känsliga rarotoner 3 som ' stationeras från ca. 50 till hundratals kilemeter Kort från explosi i ionsområ det, uppfångar ljudekot' av explosionerna," som - kastas tillbaka från skikten i at- mosfären. Av dessa upplysningar kan rhan "bestämma lufttätheten 35.000 m ovanför markyian; Av temperaturupplysningarna kan man sedan: räkna ut andra. fyst ska faktorer. : ! Amerikanska. é ttan har 'an- vänt 600-ki"os låddningar av trotyl i" Arizonaöknern | Kr. såda- ' na "ljudstudier. "Andra : grupper prov i Nevada och s'uderat re- 3 flexerna av dessa: ljudvågor: från . de övre luftlagren.3 3 ol lÄvenr om vi nu. har Iyckats ningar, så är det. "Mycket som återstår; att lära, sig om-atmogfä- ren. Någonting som vi ännu inte” förstår: är tex "norrskenet" (och. det Mm tsvarande ljusfeno- ., meniet spå” södra halvklotet), : ssord « Iuften;'] på 65 till. 1000.” vett niskapsman : vid. Harvard' en teori, att HOrT-, och sydsken upp lastats ut från solen... Vätepar- st tiklamnas drags mot polerna av ens. 'a'mösfär, där' de exite- - de. härvarande, syreatomer;; r .;: Den. energi, som finns i norr- - sydskenen,, anses vara lika; mycket! 'som "jorden normalt får rån sölen på en enda dag. Man anser, att” det” finns ett viktigt samband ' mellan ”norr- och syd! sken och väder'eken under. den " 'härmaste framtiden. . " Bl" ånnat fenomen som” g forskarna konfunderade, är : det - sällsamma . ”ljusetsfoå- natthim- M Jen”, en. svag glöd uppe, j-at-.' mosfären.. Ljuset är ungefär fem 7 ånger så starkt som stjärn=." ljuset och tycks komma från. 100 till: 330 kni höjd. Spektralana- ” lyser visar, att ljuset företrädes-. i vis kommer av syre- och kväve- atomers "lyskraft och även från / grundämne," vars tillvaro så högt uppe i luften är ett myste- . rium i sig själv, (-= :' Y Fier och fler upplysningar” oh Il dessa problem; söks nu. Som ett kuriosum kan nämnas, att man har börjat "at ”experimentera” med dessa” him'afenomen. ” Dr Joseph. Kaplan,” en känd vetenskapsman, skapade för nå- - gon tid sedan ett konstgjort ' norrsken :i ett väldigt. vakuumr:” rör i sitt laboratorium: Fö varande håller en medhjälpare till: honom : på. att : framställ ”ljuset på natthimlen”.i rör och glaspipor. . och därmed också temperaturen -.- [har dragit fördel av atombomhbs; + ' samla: in 7 en ; hel: del tupplys- ol excitation 'av natriumatomer, ett .. ' dd er ne nn Sen AL NS rg | | i I | | NYCESTITETFITVSTIFEOFN PAAMSAKAANAKANAA AM RANSLANA PNIYTTITI TYYEYEIVTTN BAANKAN SIAM ANDAAAIADRA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.