XM a i i op nrrrn r n R RA böter Ronna segt landsbygds-| a, i ” - fortfarande befoga Å - ioclogin bygden som a insats: I| pengar inte var: allt.”Detta är ty- tänka på när ålderdomskrämporna . satserna” som; ett apropå . till; Frågan ställs av öv enska hotellpor- > gjälva verket fon det ett-stort ari-] värr fel, sägs: i:en nyutkom- satte ing Men nu börjar, jag förstå "Sten, Seland inofficiella: in= | tjerförent tidskrift, som erina fee len igt Ty på "'. skap, som vill hjälpa "människor att - förstå varandra, måste; vara i hög, £ parera denter sta RN FI ISÄLE SAN dagen den 28 maj ; 1953 ÅR tess "Tors Lå STOCKHOLM ” & tal områden, där. sociologisk teori och metod "kan" 'ätivändas, änmär- > ker + Jordbrukarnas "Förenirgsblad ”" bgronom .F. Petrini; som gör: en, överblick över lanidsbygdssociologin ä lantbrukets tjänst: Man kän, fort- sätter han, studera, konsulenternas 'upplysningsverksär het, | hur "jord- brukarna ' fattar sina -beslut i - band ined' driftsekonomiska' åtgär- der, landsbygdens. levnadsstandard, dess institutioner, såsom. familjen, kyrkan; "skolan, "Jordbrukarnas or-=. ganisationer, | hälsovården på lands- Bygden 0.'5. Vv. "Landsbygdssociolo= gins allmänna syfte är' inte Aateslu- k tande” att Vvära en "vetenskap, utan) dess ändamål är att hjälpa folk att ät 3 När en sociolog: anställs f utreda vissa svårigheter I i det t prak. Srsoner söm an= tingen tror att” Bociologin. kän lösa" finner 30, t . alla problem eller också: ” ciologin vara. fullständigt. nonsen >. Under alla förhållanden (är.:s0- ”ciologerna "inte betjänta . av den ; totala brist på förståelse fom” ”vissal grad. berättigad, Det" kan då intet" hjälpas. att' den" ibland måste: vara «> ganska bl déh. märgårige! eller att :den — så ung sönd de " empiriska, ”sociologin"' är - Jänge är ditet ös 4-konturerna.' Hi] " vudsaken” är. dock "att - forsknings "Fesultatet eftersträvas: : | veckling. I "USA. är d fävi landsbygdssociologer, oc) har" Holland Ayckt När Olle var” titen,> gick” det lite långsamt med frukostgröten:. Mam ti ;skeden med + Det vore felaktigt att tro att det|- - endast är i-samband med. flykten hop. med" hundralappar. Förr' "brukade | man men bok. Dålig ekonomi förstör nämligen :både” hälsan och” kärle= ken. Många : or. som”. går omkring med hjärtbesvär och mag- kEatarr skulle” bli i botade "i samma ögonblick, som de t. ex.: vann 10.000 kronor '; på lotteri, och : de": flesta ölyckliga äkteriskap ” karl Jappas i : Den nyutkomna” bokens tare. vet. helt. enkelt ingen" bättre ett litet fint- sparbankskonto... "De säger att man: kall lägga uppien budget: och 'spara. TY en män som gör av.med en; krona” mer i är Kär en fattig ss något. att stänka "på; ; Förr. 'har skeptisk mot-allt medicin mot.de flesta" åkommor än | + got jöm det > var lagom att börja |v: skall sätta in, innan gikten 7 sätter "in. Ty > även ' om pengar. (tvärt "emot vad 'experter- .; inte” skulle. våra hela tyckan;' så är dom i alla fall gräns- löst brå för nerverna, När. plånbo- "tom. blir man retlig och e Meni när :det är pengar i den ". känner" man” sig "som man rådde om hela'stan, inklusive Vväl- lingby och: Gubbängeri,” . ; människor säger sparay' jag som aldrig. får". några pengar. över? « ; Författärna Vill” der sparande.', Varf n massa” ”di- fektörer ' Teva "på "mina pengar? har frycket fbättre' att jag själv går på fökt Tax med förlorade ägg! Och jag har "aldrig trott "på ordstävet: ”Tag : hand om" ”ettöringårna, så sköter "täsenlapparna sig jr bara tar hand om tusenkronörssed- Rog” klarar” sig ”ett rin- hel något i småspararmentaliteten, ; å; g: hos unga övermodiga människor. Spara är ju också -ett så -eharmlöst ord:det låter. fnuttigt, 'och tillsammans ' med” förstavelsen r: effekten .rent katastro- ören så. skulle jag kan, säkert” hitta , Klangfullare och för A att.'sparandet' var något: som. hörs jag eyniskt sagt mig, Då är det, ju : utan i stället hävdat, att om man” ag har. med ändra ord "misstrott É la. upp. "(Redan :lätt- vi Sva] Sbarareé "låter; trevligare -men. man 5 knappt” håde jag "mer: än hunnit in £ö dan '(om' mahr märker. att” de. inte tar skada äv det) sin egen. nan'.avi minä” läsare,” mig se en den: glada oan= näringar nd, intarsia Kö rineholm: ket snabbt. En av "anledningar. na härtill får? väl anses "vara: dess. centrala läg é och goda": kommu kationer, som stimulerat. företaga' re's inom industri," hantverk "och hantverk - och ” handel] - att "slå sig ” ned där. Men. stadens historia har 1. : Förr d världen; :ansåg jag också |: ö gamla takterna satt: i :Men v' (flicka) föraktfullt granskade: mig «från. Top till tå: och -såde:. Vad nu då? : .Skurar . dom: ligen oral” till av en slump sä ger han: När, Katrineholms vägsstation byggdes ver, det : med" att det” d n samhällsbild-; en liten sta- nar, Palmören. Bistron- Mer gödkemptaroge "| Ariel, formuleråt mot ” STOCKHOLM '', Är hötellens + anmälni ad' eiler növändig?; trädestal i akademien; Att. ”den dödlige”.-lyckats grundlägga :. ss ryktbarhet genom. sina £ nderingar ” i skuggan av det ;ack.s Isa. "ötrivsanima hemlandet '. är uppenbart: « 4 ska” bexväma” sig, att "samtidigt flytta ver det mesta av de fran- ska : alkoholskadorna,', Den franska småkrogspubliken : råkar ; visserli- te - ofta" i. slagsmål; Från barnsben är den nämligen genom” ständigt alkoholbtuk van att kom- ; pensera alkoholverkningarna. Den. svenske ynglingen," "som inte åt- I njutit > sara "kost ”utan i stället druckit mjölk, "är i ' det stycket - | sämre , skyddad. Men han. står sig bättre" vid värnpliktsmönstringarna. Skall 'vi ha franska småkrogar här och var måste :de svenska männen räkna; med att ..dö i suparlever, många; gånger oftare? än . nu och den '. svenska hustrun” räkna. med ett tidigt änkestånd. Vi måste, räk- na "med en sänkt arbetseffektivitet och "med de rivalitetsförhållanden i konsutitionen, som föreligger på detta område, "såsom. minska mjölkproduktion; "sämre : bostäder, reducerade -kulturbehov och sänkt emellertid. vårt . samhällsskick att förändras! Den svenska demokra- tin' vilar fast förankrad på folklig |, grund, En rad föreningar, de le- dande; av. ideell: natur har. under arbete, med. olika samhällsfrågor i sitt "arbete sålla? ut. ett ledarskikt, som, sedan förts vidare” till arbetet” i och riksrepr ner. I ,;Frankrike . har aldrig funnits någon : sådan. groningsgrund, 'Poli- tik har diskuterats, "sådant det n skett, på bykrogar och" olika kot- terier ha lancerat sina kandidater. Väljarna har man inte vunhit' ge- nom "ett program, med vilket. de genom' livligt. politiskt intresse och den. sö lädes dock 1662, då västra stam: banan "byggdes, Coch. en; station i eh folkbildning. Framför allt kommer |” rar om att ändra länder, bland dem USA, England. och Danmar. loss från mycket av det plankettra= seri; som denna anmälningsskyldig= - Får :' samhälle verkligen ut. ens en bråkdel.av allt te? Vi, soma "utför det pålagda :ar- dessa - göromål ' endast betyder 'im= vroduktivitet och: förspilld -tid Vi menar.» inte att -hotellens anmäl- . ningsplikt helt" 'skulle 'sl äs, men: däremot ” talar mycket för ' ätt ide - nuvarande bestämmelserna, som är, föråldrade och : som överlevt sig ” själva, är nogha enkling och >, översyn, ved. heträffar. hotellens er, d sier. TN olisens sida får man ibland röra "bur -effektivt det gällande” sy: stemet är. -Men - för vår del kan vi särskilt då + svenska stemet ingalunda ger polisen ” vän= tat stöd vid aktuella 'efterforsknin- bar, vilket. möjligen” delvis beror på "att sorteringen av ' anmälnings= ter upp till en' vecka! Och det för- hållandet ' kan ' ofta. förklaras med : bristande tillgång till arbetskraft. Förutom alla. trycksaker, miljon=, upplagor av. olika formulär, etc: 4or-- de kostnaderna för registrering och övervakning av" I efterlevnad belasta stat' och kom- hotellens.del skulle genom en råtio=- nell.förenkling av -systemet .-kunna - sparas hundratusentals arbetstim-' der pr år. J: Den amerikanska. - Dkon klarar sig bra utan detta ”blankett- raseri.: Så sent som 1 januari i' år trädde förnyade ;bestämmelser- för hotellens' anmälningsplikt i kraft i Danmark, och även i England har täta debatter varit förtrogna, utan genom vett bjuda: dem personliga hämligen då Samhällsdisk e "svensk ”godtemplarloge - är en fostran > till .god ; -medborgaranda, kan i en fransk bykrog ä är det Jnte.j HE många" otrevligheter' i sitt släptåg; | liksom; cenaklet Vattendroppen slut” ändå har "en och & annan | +: I änder: alkoholpåver- -1 Men lättnader 'införts.. Det "är önskvärt Fran BP. fodiade. missnöje Stogpade han ' tvärt ön | den sec och fortsatte ej, förrän il | den 'senkomne 'kandidaten: satt sig. skämtaren kandidat. 5. "några mi= k,' kastat .. ..— vad detta kostar i pengar och arbe= - peka; på mångfaldiga fall, där sys! : blanketter. understundonr ligger ef- mun.med mycket störa” belopp. För. | så ' kom en, dag den gamle . och "myndigheter .., se betet," tror "det inte. Vi har tvärt: .- ' 'om eri känsla av att 'en'stor del av, > . "för eh Tadikal för= "=" mar och därmed väsentliga ”kostna= . oe äng; en och annan trivsamhet,' som också en” skald kan tänkas upp-| skatta” Över: huvud taget har-de vetenskapliga -: framsteg . 'och -. den materiella "komfort, . som inte hel- ler skalder förakta, ju i hög grad in: och Jekar: och ägna sig åt mer). ter för-sent. Professorn -stanna«:i- amhällsbevarande ting. "Ty charm |. nuter Ior-sel rote: de mitt i 'en-mening. Under isande tystnad' . riktades: . professorns. och alla -kandidaternas. blickar .mot S. som 'dock obesvärad gick fram ut= med . bänkraderna för ;att. hitta en ' innat : skolorna och ; och nu skall vi låta P har. under fjolåret bedrivits tor. ; omfattning. : "Sammanlagt : lar dnats: 8,776 tävli | : I Karlsson, med 88 poäng..I gruppen förenings- r Norra Kalmar d > lomnda, är. väcker, säger. lilla. Lena och :beundrar en bukett av den skära äppelblomman, som ,- nu ”. säljes "över: hela landet. Mors blomma ä ätt:se.på utan ar också ett vac- . [ kert.syftesatt skapa, möjligheter till t, vila, för. tröttta "mödrar; .På Mors n den 31 maj kulmine- ingen Det är trettionde anställda - segrade 'Allan Job kurser, försök, fackföredråg och utställningar med '91,776 delta gare. Verksamheten på det ma-' skinella området fortfar att öka :: och . på "”föreningSt och :sam-" hällsområdet är ökningen också : botydande, delvis stimulerad av de rikstävlingar som 'under året :' > hållits kring detta åvsnitt! " Det är SLU: S. förbundstävlingsle- dare, Fritz N "| gare: på 174” Platser." I rik I skapet som gick + 4 Sollefteå ; den 13 distrikt, .med 79 poäng. Tävlingen Hemmets ekonomi hade organiserats av de . kvinnliga täv- lingsledarna och : gick över. hela laridet den 1 april med'1,628 - delta= öljd Mors. blomma dl inte -bara :; vacker | . dar och torp, under: Ericsbergs. fi- deikommiss.. Hur , obetydlig platsen på den «tiden ansågs vara framgår "holm känd. över hela, landet genom och, det är. klart att de tillför sta- den, en del inkomster bland annat till:skolelever: är” inte föraktlig in- skapats av mer eller' mindre .sur= ustristad, dels” handels- och skol- mulna puritaner, SSA ledig plats, Men det fanns. ingen: de tad... Som .skolstad ” är ju Katrine- Katrineholms praktiska” "skolor, Elevantalet skrovliga. bergvalven. Det, är väl-, diga salar, som. skall kunna : rym- ma i hela : befolkningen i: stadens stad, troligen den första i sitt slag i ;form av: hyror: Rumsuthyrning S färdig" till stämmorna," men borg- mästaren lovade att det skall ord- nas så att .€2 stämmodeltagare som komstkälla pch: den har, haft bety- delse "för .bostadsbeståndet i staden. av att när det kungliga invi tåget 1862 ö de, den. nya ban-J|; för inemot 3 milj. kr blommor. I år sin. -majkampanj. Hittills. har sålts : äckan for. det. Katrineholm förbi och stannade först i Vingåker. / Till Käti "kom: emellertid! en göres :särskilda" ansträ juni deltog ", 19 + distriktsmästare. Riksmästarinna ' blev Birgit Pers son, Skån& distrikt, >>... Rikstävlingen i: -protokollfc ing hölls i band med RLF:s stämina :som säger detta när vi ber honom, "berätta något om verksamheten, un-. fjolåret i anledning av den nu "1 snslutaing till SLUs. kurs; dar har. "under året ”anbrdnats:'128: kurser in mjölk-, djur- och'red-' i Eskilstuna. Riksmästare blev Arne Norrman, kåne distrikt, med 781? poäng. - + "Under året har tagits ett -fler- bli" betydelsefulla, .säger -herr Mag- nusson vidare. Sålunda har samar- bete: är inletts "; med. Jordbrukets ård :: med : lagt 6,305 "Antalet kursgårdar var: vid årsskiftet 41-fördelade inom 25. distrikt. Denna verksamhet har lik- | som under tidigare år organiserats i föreningar med. AB Manus, 'central- örent delt "bunden, hushållni . sällskapen, I RLF, SLKF och SLS, :. Tre. rikstävlingar- hår anordnats "under, året, nämligen Ungdomen! och föreningsrörelsen, Hemmets "ekonomi och Protokollföring. Ung-' "domen . och föreningsrörelsen ägde rum i. samarbete med SLS och : LITE Tävlingen, som ,väckte' myc- "ket stort " intresse i olika kretsar, "medförde även att uppmärksamhe- ten riktades på" frågan om köntak- ten mellan ungdomen och jordbru- kets föreningsrörelse :och ledde till sen störrå konferens på Sånga Säby kring detta ' problem. Tävlingen fullföljdes av i,281 deltagare förde- lade på 222 tävlingsplatser. I fina-' , Jen deltog 141. tävlande. Segrare skyd da ock Trafikfräm- jädra i en studie- och tävlings- kampanj med mottot ”Med traktorn i trafiken” samt -med hushållnings- sällskapens förbund om gemensam rikstävling i ämnet "Bokför och de- klarera rätt”. Vidare har $ samar- bete med Sveriges skogsägareföre- ningars riksförbund planer utarbe- tats för utläggning av skogliga stu-] dieytor, en arbetsform sori kan för- väntas bli till stort gagn i ungdo-. mens skogliga fostran. + — Xring de värden, som ligger i i att ungdomen sluter upp kring yr- kets och arbetets anseende och i att dess intresse tidigt länkas in på ut- bildning? för yrket, föreningslivst och samhället," är : den praktiska verksamheten byggd, + säger hérr Magnusson till siet.. Med det störa antalet av dugliga funktionärer och med gott stöd av alla som vill sam: verka bör verksamheten kunna ut- vecklas tötalt och innehållsmä tal: initiativ; + som har utsikter att z för 4, | stins "som : hette. Fägerskjöld.: Han hn Fägerskjöld höll sig nämligen med kom utan att själv. vara medveten] därom att i hög grad bidra till att Katrineholm inte förblev .en. liten anhalt mellan Flen" och Vingåker. "Fägerskjöld”. underkände de lokala: smed nämna statens "fyraåriga »realskola i detta' läroverks aula, som bonde- så önska ' skall få göra: ett. besök i. den; ; underjordiska” staden. ; a . Antonius. -- Bland övriga skolor i staden kan och kommunalt gymnasium. Det ärd: bygga hus "av betong > under: de | im centrala delar. En atombombsäker |” i landet. Den blir. emellertid inte] : Professi fortf: tyst... med” 'bänkraderna -på andra sidan. iIntens tystnad. Tillbaka mot .; utgången. ' Framme: vid dörten bu- Carlsson hit i sommar? + Nä, han behöver inte ”badå” mer; Hans! kompanjon: här, gjort hos. nom xen, Tillbaka i salen.” Men” ingen plats. - Ut”. ;S. » hövligt mot ;katedern . förbundet. och SLU:s rik skall hållas. Vidare finns det Kat- rineholms. enskilda” läroverk ” och. Katrineholms "stads skolor: för ”yr- kesundervisning. ' Två nya skolor kommer "inom 'den närmaste fram- tiden "att förläggas -i Katrineholm, |. ämli en" lanthushållsskola och förhöret. för” en äv flickorna i en rupp..- En. av 'h frågade; SYN äd ” - Den: arm flickan” isåg villvådigt ut..genom "Ike vid namn Gustaf Robert:Grön- och: d efter en hovslagare. En'smed från När- kvist: anmälde sig. ' Han" godkändes och flyttade: till: Katrineholm, där han : anlade en; smedja; som snart växte ut '; till: en mekanisk :verk-= stad; "vilken" sedan -kom att direkt och : indirekt -:ge- upphov "till. AB Svenska” Kulla briken; : Katri- Av; am-am, av amor! klämde hon" "till: ”medan: censorn.: «och exa- mensvittnena kiknade. av skratt, : Men hon blev, godkänd. len”. för studeptexamen när= mar sig”och vid ett läroverk: an= såg lektorn; i latin att studentas- piranterna ' behövde -några -extra lektioner: "De skulle hållas "kloc> kan 8 em. "' En yngling, som "Bodde "utanför staden, "viftade med handen” och upplyste: fe 2 — Dét går nog inte för mej att komma: ” — Hur så? undrade lektorn; : = Jo, jag har” dåliga förbindel- |. ser å kvällarna se Apropå EG — In med under- till en värdefull de! i ungdomens .Jäppen, karl! Vi skall väl för höge först" huvudsakligen ' lantbruksred- bland annat hästräfsor medj- neholmsverken. och; AB Piimp- parator, 7 vt - Grönkvists ”. etag a br tillverkade skap, stålbjul,”. - som då + var. en nyhet. Hans : pröduktion såldes" av; en. till. Katrineholm" inflyttad "'smålänning vid namn” > August Kullberg... Hans rörelse, nu: känd under firmanam- net " Kullberg >& . Co, utvecklades snabbt -till "en 'av landets och' Nor- dens'. största . grosshandelsfirmor.. i lantbruksmaskiner, 7 Grönkvist. började 2913 tillverka kullager ; och. utök i : gårdsstad." Även i stadens centrala en ' skola " för . bildbara sinnesslöa, den sistnämnda "den ' första sitt slag i landet. Dessutom finns det en” murarskola. - - Det: är dock varken industri” el- ler skolorna som främst. fångar den ö het - när han". första... gången; kommer. till om det är på ligen .— grönskan. Kätrineholm är: hämligen en träd-1- delar omges husen av trädgårdar, vilket gör" att Katrineholm -ä en piatar a med borgmästare : Hjelm- Berg” Snart” fåt” han flytta in i'ett nytt: ock” modernare stadshus, Det sprungligen" 'uppfört ' som - stadshus utan ”som bostadshus och: det. har ägts och ' bebotts' av 'den Gustaf Robert Grönkvist, 'som ”. kom ? till Katrineholm som” smed 4 h'. hov- slagare ” och. blev grundäve av" Star dl dens tri. därmed anläggningen , betydligt, "men - redan efter ett par år och sedan 'en” process om "diverse pa- tent Pågått sålde han företaget till Svenska Kullagerfabriken. I sam- band därmed flyttades. tillverknin- gen av kullager till Göteborg och 2 Vi hade önskat att'f bjuda ämmodeltagarna på ett unikt ho-1. tell, säger: : borgmästaren och pekar nedåt: golvet. Här "under. städshu- set. "Där håller vi nämligen på att bygga ett jätteskyddsrum,' män skulle nästan kunna" säga en un” MM I n, i. stället började! m; Katrine- disk stad. fordbrukstunalen joratrnkare sat framtids-verksamhet" och utbild- farao inte ha någon balkong hän- holm : tillverka : ändra produkter, Se så far han oss med ned i q u - Karl»Gvs nings. oA - : . gande utanför, ledet, x Ibla 1 gerhus " och .t; -" underjorden, där man håller på att! ÄN AAA A KA IANANANBAKARAIATANALANSADALAARARA MA LA AAA KARA RAA AA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.