a sen TTYYYYYYTYYYSEYY YE YFTE FEFFE Fr YFTE ; ÅS om | - gemensamma handelsbeden e äldre indian, De kom in på kapit. "+ Jet kvinnor. och ”blekansiktet” fråd " gade. den andre: vad han ansåg [v Lem. | od . Skin'nu, mitt, ljus, vitt,. vitt, skin genom :klart,: klart: platt, gör in:.i .gömslen: en titt, .- ...< « . åt > jOch han. Sen hem att tala. lyssnar skördar. pA på en vacker Hicka. a ” kan inte spela hänga ehn hade. butik. .bredvid, var ett par :S sen" av sig själv. Barberaren blev - hon "vara" bra kvinna..." I —'Det förstår jag, genmälde de vitej.: då 'du hållit. ihop med .hend ne 1.30 år. cc Efter en stund svarade indianeni AA — Första tio år jag. och squawl - gräla, , alltid. gräla. Andra tio å jungar och . squaw gräla, jag tigal . frredje tio år, ungar bli förståndi- - med sig en passagerare på en = .Jag,slår vad om att "hältten Upp "samma. sak. 4” Li "gick a sin ter oo öl och tråkig ut, vilket föran ledde skrivare IH. att "fråga vad an« ledningen” härtill. kunde vara, - SA ra för att få. tiden” att gå? w 7, Ae tieriv + på en : tre gnånadert Vi droppar: av: Iyått,.. : > skyar, mm .skingrens och simmen <ob hädan fri pp för geten fr; Derefrån och ”. mann Den. som talar 'sår — den/ 5 Det är inte någon syi är bättre” än en De fattiga sjunger, de tika Iyss= Md mar. bara, Med .sju barnpigor kommer bar; net att mista ögonen, - . Männis ga efter. de ta. till efter de Det” lillå ; rår gossebarnet - tre. år på det” gathörnet. och ' galltjöt.. Den: .snälle: barberaren, : som gånger ute för att försöka tysta gossen, Hen förgäves. sea Shitligen,' efter” 'en halv timmes oavbrutet” Tipande, tystnade gös= ch tittade ut genom dö örd En: vit man träffade en and — "Bra, svärade han: Min L sauave) också, v vi alla tiga.” a, ja Och s var r det histo en. om' den våghalsige" flygaren. Han' tog flygning och gjorde det ena ak= robattricket efter det andra uppe $'Iuften "över. flygfältet. När de :var påväg ner, vände: han sie till" passageraren och sa: - j..dom, där nere trodde vi skul-/ äl . — Tja, sa passageraren, ä ÅR talat trodde hälften av Oss SR Gossen: äter , och fadern sägel strängt : ” SA pp kanten också, Nilsi Färden är, det bästa på osten. -Gössen; plurigt: — Varför sd ög a antid. ha det bästa? - "Ett sä sä > Vad skall man egentligen göd undra” äxel åt mej, skall du få se, atl |: tiden Höper, svarade H.. oo Vä äinligt å kan inte försörja en Då an fön jag betalar. Det stod d - a äshon kadedi rn. Dessa Enav FAO: :s forskare "studerar en ka innebär: en” allvarlig "fara för>stori delar” av” Afrika och Mellersta Östern, och man har satt in..en om Tattande kampanj för: att komma denna plåga: till livs. sell; 'soni är förspänd med > Man beredde sig la att sätta po- tatis i Storegården. Bengt Erlands- son, -den unge: bonden, hade. själv var en bråd tid som. förestod, Det; var 'då som' sonen i Store- gården kom ;- med ett. förslag. inne vid frukostbordet, fö aw : — Du mor, sade han 'litet sävligt, vi behöver allt litet hjälp med: ar- betet i sommar. Det blir för myce- ket för oss båda ensamma' med: allt både ute och inne. Jag menar för- ont av värk på sista tiden. Modern tittade upp från. sin kaf-. fekopp . med - en nästan. vass lick | och. skrattade till. +. : "oo Nej men kära. tid! Bengt; har "I du nu börjat tänka också, sade hon Har” jag : tänkf"öch I Åhja, n mor, man. kan väl ha en egen mening också, sade. Bengt + un-= dergivet. ” .- > 'schad. av modern, att det inte föll honom in att protestera. på allvar. Ändå hade han nyss fyllt tjugofem år och förra året på moderns 'ön- kan Blivit skriven för gården. .- ... Bengt. hade: blivit -en mes inför mor. sin, liksom. far hans varit.i "livstiden. : Ty 'Anna Erlandsson i Storegården hade alltid varit” van att härska i huset: . > Det var kanske därför att Bengt var enda barnet,: Ända från barn- domen "hade han varit van att se hur-;hans mor' styrde och ställde med allt i smått och stort och hur fadern gick där; mera som en dräng än som husbonde på gården, :, ” > Och när hon blev änka: överflyt- tade hon sitt husbondevälde. på so= nen.; en både 'stor och kraftig pöjke,' och utomkring visste - han ' nog att: bita ifrån sig om det gällde, Men inför modern. var: all manhaftighet ner stukad .; sedan ' barndomen: :: Men många gånger hade han känt bit- terheten och skarmki änslan stiga upp inom sig över att jämt bli' behänd- lad som en nolla av modern. Hade han någon gång försökt rycka upp sig "och ta' ton, "hade han grundligt misslyckats' och. bara blivit". syttere ligare håglö "Mor Anna drack ur sitt Kafe ' så tittade hon litet trivmförande på sonen och sade: i > — Ja, det. var” nog. bra” att du tänkte en smula, Bengt, men det kom: bara för sent,.för.ser du. jag hade , tänkt ;före dej, För fj | dagar; sen satte jad in en annons tidningen ' om. ätt en” flicka, som är -van vid lantbruk, kan få plats vid mindre lantbruk. Jag fick ett svar från en flicka som heter Inga |: Lindholm" och bor” i grannsocknen kört ut. säckarna. på. åkern, och det |! i norr; Hon skriver; att hennes för- äldrar. har" ett litet- läntbruk, :men Och hon är van att.ta itu med, vad som helst, För resten "kommer hon i eftermiddag, så nu. ser du att jag både' tänkt /å' handlat utan" att: du behöver ha några” ”extrabekymnier, stås mest för din del, nu då du fått iv Han var så van. vid att bli ku hi » Eljest var Bengt Erlandsson i wu var” en ung'och "fattig jourd halistå i San Francisco, hände "si; att: en: dam han kände mötte hod i Storegår en; Hon -brydde', sig” inte ens om-att. tala om. hon>skaffat en. sommar] s Bengt ' endast; varpå -han reste sig och "gick,'ut. ""Aterigen "kände han den där stickahde: i [effektivitet tillverkas i serier och i I studerat - arbetsmetoderna och ar- - «| sorts hacka som framkallar skador | skap konstruerade och formade i LONE DON. < "kring 200 arbetate sedan många Mr” Shorthouse har nu utarbetat lad efter fabrikens grundläggare, ; fattiga bönder med relativt små kostnader Skulle. "kunna komma "åtnjutande av: lämpliga, effektiva Enligt ' "s Pehdefordpl skall + Jack Shorthöuso är én REK mekanisk verkstad i Wolverhampton i England, "där ban med om- VE äsb ägart "av en medelstor 7 är tillverkar lantbruksmaskiner. er 'plan, Pendefordplån; uppkal enligt vilken Asiens" och Afrikas Och billiga 'arbetsinstrument; H Verktyg” och "maskiner med största en » sådan. form att även bönder utan någon som helst teknisk ut- bildning kan handskas med: dem. Dessa". lantbruksmaskiner - skulle samtidigt betinga så pass låga pri- ser,” att också "de: fattigaste, bland de. ' outvecklade ländernas bönder skulle inom få år kunna köpa dem —' t.o.m: 'på. grundval av: de lågalj årsinkomster: som" är vanliga I delz efterblivna "länderna. > Short- house : har. under. flera ' månader betsvanorna ' bland i lantbrukare : i Egypten :' och - Pakistan, .”Fellahen kring ; Nilen och kulin i Panjab plöjer sin åker i dag som för år= tusenden sedan med en plog beståa ende av en trekantig träbit, dragen pv, oxar eller åsnor. eller ibland: av bondens hustrå dh dotter. DÅ | Fellahens hacka självmords«: 21; "i instrument! i: = Lantbrukaren i” hackar: med '”turia” house kallar detta ' redskap för ett Bjälvmordsinstrument. :. Det: är, en på ryggraden och kroniska kvinno” sjukdomar, Enligt; mr; Shorthousé är. "våra. vä I handlingar : med: : Konstruktionen » k ra utväxla och paratfonerna eller kameler, men” också av trakz förena ”ufan att ; dé"; effektiva & Egyptiska' 7 i fegéringeri vär första, son: supptagit- direkta: förs Shorthousi och 'änderhåndlinar är i gång re deford=utrystningar”. "Egyptiska ré- geringén: ämnar själv stå som kö fördelaktiga villkor: lämria dem y dare. till. de; fattiga lantbrukarna. enligt : västerländska. erfarenheter. "Träktorer ' och :-annan maskinut- rustning jav västerländsk typ är för österns bönder :både för dyra och oanvändbara, : detta "på grund: av jordlotternas ' lilla "omfattning. : A- siens och Afrikas bönder är dess« utom ' av . tel P inlett" un erhandlingar och ämnar den. ;: produktion som :enligt upp- skäl: omogna för' att inn använ= da moderna lantbruksmaskiner.: > Utifrån, dessa ". insikter som knappast : innebär. några. nya: rön rörande" österns lantbruk, men som dock lett mr Shorthouse till: nya tet över-att gå -och:V liksom: far. hans varit; och känslari slog över i- em ansats fill:spirande | trots.” Den växte ' till.:verklighet när modern '- öppnade; köksdörren och ropade: efter: honom ut på gården: oo Beögty hår du" änkt 'på att du skall harva: potatisjorden i i dag; an= nars "gör du” det genast, så jo "Bengt vände sig helt. ol pade tillbaka:i - — Det där har jag rg dej, för”jag harvade'den'i förrgår, Så det skall du inte :ha någr ex- trabekymmer. för, morl Mor :Anha' såg: ut .som om "hon fått en spann kallt vatten över sig. —-Vad. i all sin dar. tog åt poj- ken? 'Men med. ens' slog det: "henne att det' bara: var hennes 'egna:örd nyss som”hon fått. tillbaka för första' gången i sitt liv-fick hon |: en känsla av 'att hon kanske: inte handlat riktigt rätt mot sonen i sin sjukliga lust att ensam styra och ställa. Bengt var ju inte någon lill- pöjke "och: tänk; o om han vaknade "Den nykomna flickan; Inga Lind- holm, visade .: 'sig. vara ; både. duktig och rask. Hon hade inte varit i Sto- regården mer än: en'-vecka förrän mor - Anna till -fulle: insåg detta. Men samtidigt kände hon sig orolig, - Inga, var farligt, "ang, ' bara tjugo år och farligt vacker också "samt hade lätt för att skratta och låta humöret spela; Hon till och med avfärdade mor 'Annas ofta förekom- månde; beskheter och” snäsor: med ett försonande-skratt;-> Det värsta var att Bengt också: börjat muntra upp till- humöret och tagit sig för att skratta i stället för att tiga och | sura, då modern visade honom 'sitt vånligar översittori? Och” det gjorde hon så ofta. hon kunde i. Ingas när-|. varo för att visa-flickan vem. som var . den, verklige "husbonden och styret på gården, Mor Anna märk= te också att. de båda unga höll ihop mot henne,: och detta retade henne ännu mer. . Och, så gick sommaren, under allt mer : stigande : oro för mor" Annas del. Bengt 'och Inga arbetade ute på fälten under, höskörden, och ha- de det inte varit för den. eländiga värken i: lemmarna så hade nog mor "Anna varit med också. . Hon var 'rädd varenda stund för ätt låta dem vara ensamma, och så kände | hon: 'sig "tillbak sedan flickan nom. på gatan med en å under armen,” M -— Käre mr Clemens, sa hon” Ya Aid när jag möter er har ni en.cis garrlåda under armen, Röker ni inte lite för mycket? . — Det är inte det, svarade Mark | Twain. Jag håller bara på att fvt f: ta jgen. kom dit, Bengt hade också tagit sig för att räta upp nacken när modern höll på med sina gamla' husbonde- fasoner. Han bara småskrattade och nickade bifall och — gjorde som han själv tyckte var bäst..s -, -Det hade nämligen : kommit "en |" Forts, på sista sa) NA J så enkel och:billig' i-tillverkning, .] serien för omkring .75 pund eller i | brikören utvecklat en serie arbets- "statliga kreditgarantier eller annan |, — här den ilska fas redskap. med hänsyn. till det orien« ialiska behovet och anpassade efter den. asiatiske bondens sociala, eko= .homiska ” och - andra arbetsvillkor, Serien : omfattar en plog, ex tall=' rikskärv,' en taggig harv' och” eå utgrävningsmaskin,: Hela serien: är Batt mr. Shorthouse kan sälja hela tunt tal omkririg 1100 kronor. Med : SVENSKT ELLER IMPORTERAT BRÄNSLE ' spörier ". RLF- tidningen och" berättar ett (exempel från Ne: derhileå "där! 4 > efter fyra timmars "diskussion med en rösts övervikt beslöt övergå från ved" till oljeeldning i kommunens förvaltningsbyggnad. - Strax .: innan hade RLF-avdelningen enhälligt ut- talat sig för fortsatt vedeldning. RLF-tidningen kommentera; i Fallet. är. ingalunda unikt. Det har tyvärr föregåtts av- liknande ; beslut på många andra hållivårt land. Det är 'ett uttryck för den lättsinniga ' mentalitet, som hos + oss utbildat sig till ett” national= lyte och som gjorde, att' vi éxem- .pelvis' ännu efter: krigets. utbrott I hösten 1939 körde. våra rälsbus- ' sar i Norrland -:med importerade drivmedel och lät tusentals ku .bikmeter kolved ruttna ner inom 'de områden , där. järnvägen” gick 2 fram; Utlänningar, som stråx. för re". krigsutbrottet gästade. vårt | £ land, blev -konfi de: över Il) tige planer. skall, bedrivas , möjliga profit" ochi iga skala för" att: effek- hjälpa” de: efterblivna ligt att: de: esta” delarna är lätta” att sr rande "beställning :av "75.000 ””Pen-| Pare av maskinerna röch- tänker pål- 1 regering : har” likaledes] där vissa, industri, och, finanskret- |; sar: : redan : har försökt att stjälpa] : GENERALSEKRÉTERARE;- "flyg anlänt till Frankrike, för att. 07 vn and ist till Le Bourget. möttes. han: av" svenska l assadören, å Paris, K. Westman. erat nå Däg Hommarskjutd,> har” med därifrån: sedan fortsätta till Lon- -. har! drivit. en spatisk: kamm ,.tjänäre, anställd hos. en rik fö milj. i Paris, till självmord, dan. han. försökt att mörda: fas miljens ” enda. barn, en nioårig: icka,. Spanjoren Formain Sanz i9.Soria, 29 år ganimäl, som ”tägit 24-ärig "blond; Å svenska, - > PKvis”e Lindberg, som. för: ett” ar månader : sänställdes/ irsams. äl mög ”Ebvernant. ät Frankrike, och ; franska fa- dess ; nen « resp. snärt' -beharidlas av "Förenta" rat nernag "utskott : £ E rbetsgivare-.. behärskade i visserli- spanska, men" lät mest "bli att hi rektören på senare tid hade; fö) bjudit sin dotter, att tala mid haren; Spanjoren. kom då” att na sin ensamhet ännu hårdare sams tidigt som: han'i ovänligt I hög jord hade + fattat? tycke vå: D jåga "han håde” : kär. och ' som; han - i sö kvävning att döda' henne; Eftersom hän inte fällborda ” avsikten, och. F a '|sig,. och öppnade. gaskränen. =. Då paret : Astalion, binklämt : mellan > Sövjet,”: "Turkiet, Syrien, Saudi. Arabien och den: lillan R enligt: västerländska "begrepp borde se: dock icke de styrande i Irak; irakiska uppfattning numera alldeles för dé- mokrätiskt och" Saudi "Arabien här en regent, som tänker mera på sitt är ett dåligt föredöme! : »'Inget annat land i Mellersta ös- ternsär av naturen så lyckligtt Iot- tat som Irak — och dock råder all- mänt armod, och en jäsande' stäm= dess: bifloder . samt Eufrat kan ge | vatten .: tillräckligt ' att odla "upp jord ifall ., bevattningsanordnångar dk och :- odlingsi kän uppammas, : Befolkningen förhållanden: till jordärealen. ringa, så här är gott om armbågsrum och här kunde leva” ett lyckligt, folk på en hög” Jevnandsstandard, Lån riges. och befolkningen "uppskattas |s till mellan 3,och 5 miljoner. Någon denna vår ovillighet att utnyttja "inhemska " > tillgångar, : samtidigt .som. vi ökade vårt beroende av ' importerade bränslen i en tid; gå man” i andra länder försökte upp= nå högsta: möjliga grad av :själv= försörjning. I södra Europa, : där man inte alls har så gott om skog, " körde -man sålunda vid: samma "tid rälsbussarna med gengas, och ». å Italien hade svenska gengas=: aggregat för person- och lastbilar sin bästa'marknad. > Samma Problem "var uppe till hatt både på” RLF':s länsföfbunds-" stämma i Halland och vid: Skogs-' ägareföreningens årsstämma; Kom- munerna överväger att övergå, eller bar redan' övergått, till oljeeldriing t. 0, mi de extrema skogssocknar- na, Skogsägarna. får samtidigt in-' gen marknad för gallringsvirket och arbetstillfällen för bygdens folk går förlorade, Men vad är att göra" åt den utveckling, som tar sikte på så cn id | skulle » bygga vägar, 4 skolhus uppförts, men varken lär folkbokförin, "icke. Lan- det är framför allt rikt på olja och 100-tals miljoner dollar i revenyer gen till statskassan, d.v.s, :till re- AN - Förgäves ha änglossxarna under ökt > få regent; och öl styrande att använd: terna "till att förbättra läget för de Breda : lagren, främst genom: be- vattningsanordningar. Men den”yt- | terst - egoistiska storgodsägarklas- sen -har. varit 'emot detta och: har tydligen . ingenting : förstått av.den övriga ; världens : lärdomar 1. den vägen unde det senaste seklet, i Genom: . utomordentlig -.ameri- kansk 'påtryckning grundades emel- lertid för: några år sedan. i Irak ett s.k, ”Development Board”, som skolor. och olusta ha dammar. Trots irakisk arb de. nils - som möjligt > : räre ' eller elever ha synts till, "Fle ra ha iordni och ; Syrien politiskt i "gungning; jör medan Turkiet och" Saudi: Arabiert sm vara:ett föredöme för Irak. Så an-|.d; folk än på sig själv och di T v ning hos de breda lagren. Tigris, r minst -.3- miljoner + hektar bördig t.c dets "areal är c:a:40 proc. av Sve: för oljekonsessiorier> inflyter årli-|:' överste ii > ärmén, men. : socialt . niedveter?”, Man önskar på extremt nationalisthåll r pli kvitt) vad - man. : västerlandets: försök att in- föra socialism 1: landet. All oro un- vilka] - varligaré skal If på ”Hök;? fförklaras längt vad Nuri Peta)! söm äånglosaxi- sal ska kännare säga: vara tr begåvad, för. att deta Fa skulden.” Så”, ock: Hd alt- hjälpa" tingen det' får "en 'chahs! Irak déritlige" "strategiskt vikti Å t det icke" bara” på" gtund äv erallt annorstädes. i skollusen. ära” € förts för att härbärgera ska" invästonsarméer” och - ätt dam- ti dljän”— långt viktigåre än någons sin 7 Korea reller” Indoki a | starka I krafter ” komma” säkert: att : sättas: in för alt lösa detta Yroba: 5 lem,- "många vår generation här! alt biot« > t5s med: MAN Georg vi Essen. -L vd ftetli brevet tycks: också! framgå, att dis: Hickan började "skrika "högt, kurdé . ett av de. svåraste av de. t' ” utrig lr Ju t di Yär 3 Mråkigt, Jag konske. kun lp ratt ordna en sk skålsmäss: ArtDAAAAD : spsibtag, Vv an
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.