YTYTrTtYTetSTYVTTYTYYTT ETT Måndagen åsa 8 juni 1953 r TYYTYFYYYYYYYYFTITTTYTTTYFTISYTFTY TVI TT TY TT I TY YEIVINVIYYITYFVIYFYYYTYYYYYYVYYYVYYYTTYYYTYYYTYT FI YYFtvrvv Yrvv TYTTYYYT YT TT Yr vr YYTYYYTYYY TY TOT TTT FFYTTYYY YT YT TT N Nm Dägens namn. SALOMON, i. | a ne ; i Solen går upp kl. 3.18 och ned - kl. 21. 05." Fö "Morgondagens namn: - "BÖRJE. |: Solen går upp kl. 3 17 och I ned kl; 2 06." Dagens "dikt: pet Jag söker. binda tillsammans frisk barrdoft och. fjärdens blå i, klingande metervågor - . med .rimmens skum” uppå, > Och alla klingande vågör, > > de skola omkring dig gå, " "de skola. dig.famna och: vagga i barrdoft och fjärdens blå. . , N Den unge” mannen, som - kom! ; jiram. till. receptionen på det stora och eleganta . -rivierahotellet, '. var så då lantlig att, han. hade långa halm= i 'strån bakom öronen — och något io - häpel "sade" receptionschefen i LON Ihonori: "-—: Har ni: någon rekom- ; imendation så jag kan veta, om vi : kan ge er: ett rum? I stället, för, oo " fram. én tjock, plånbo äckad s imed 10 000-francsedlar. js : ti: ot Nu blev'det annat ljud i i skäll. - Han. Naturligtvis stod hotellets bästa rum till hans disposition — foch vad betydde det, att det visa= "ve sig att han inte kunde skriva utan satte ett bomärke i form av ett kryss på anmälningsblanketten; Nu uppehöll sig i baren en av de där blonda, strålande rivieraskön- reterna ” och: receptionschefen - sade den nye gästen: — Om ni kän- ner er ensam kan jag nog arran- 2 to Bera-en middag med den vackra "Unga damen... Ja, det var en ut- en | märktridé,. -meh "låt "mig genast få tillbaka gsl blanketten. Det fick -hari .—' och strök så krysset o och: satte” dit en cirkel i stället. b > > io Jo, förklarade han, om jag - e. göra några dumheter med en unga damen där, så är det bäst att inte uppträda under enat 4 Regissören: — Hör nu, hr And dersson, jag sa” till er att spela sem ni: aldrig spelat förut. Jag så inte: Spela som om ni aldrig bald spelat" förut! fen "DAGENS STJÄRNFLICKA Kröningsprocessionens toute kunde näturligtvis långt ifrån rymma de miljoner m na ville ta del av festligheterna. Men även om man inte kunde vara med, var det därför inte något i = iskor, som gär= SAGT och, : SKRIVET” + jorden är den som samlar på go- da vänner. Robert E.' Sherwod I se genom att förklara att stadens, bästa” hotell, Kramer: och : Savoy, "var alldeles för små," Han föredrog därför att bo kvar i i Kör. penhamn och . flyga till. och' från ”uppträdet” 1 Malmö.'; Nå, hotels ”Ien'var kanske "inte: alls för små, Det. är Sinatra 'com är för. stör. : - Bosättningskostnaderna är att sö- ka "uppbringa en' bostad som är så liten” att. det inte ryms någon bosättning -i' der, - | dagen, I möt ;d "”representater för 25: nationer. Sven-T ä | tionen furiberar. professor K. Svärd- Här kan. mai |, Två halläsningär : på, internationell ” vå fd Ibrukarkongress ROM (IT — AFP). — :.' Det sjätte allmänna . möj 4 med ].- |jordbrukarnas int örga- nisåtion (IFAP) öppnades på 'fre- eltär 4 "omkring 300 i ska; delegater från, lantbruksförbun< det; är. din; E.:Sjögren, förre, lant- G.: Benz, , Vallberga; och från 1- than, i förbunds Å. Gullanden, 4 bundssekreterare'-- N. A. Svensson ch. ilingenjör.'G. Sunden: Som |; den svenska delega-], ström, lantbrukshögskolan, Som också deltar i ö | ett s us med tjocka: nee i - Herr PisdeR - : Också landsbygdens folk "har I "själsliga" problem + och inte bara bekymmér ; för priserna" på fläsk och "ved, Inget är så glad åt ett skådespel som. folk "i avkrokar. "De läser, hör adio, går. på folk- vt toner.: "fel på humöret. På bilden ses hur man på en gata i Öst-London ger utlopp åt festglädjen genom att 2 i "gatans invånare förenats sj med en | tustralisk soldat i en Li rv d ng dr till avnil berättades i i | tidningarna c om ett "väldigt ligakrig i Uppsala,” = AL | där ett hundratal ynglingar etab-"' lerade en batalj, som till sist blev så. våldsam att 20 poliser måste. ut-. NH ” kunde återställas. Kravallerna p på Stockholms söder år 1948 och i Per- zeeli park 1950 var förstås otäcka uppträden.' ler får man nog säga att den sto- ra kalabaliken i Gävle i juli 1919 för nära 35:år sedan var en av de Bland landsortskraval- . Då JOHAN: SEWE FRIN blev det" allmänt slagsmål mellan isterna ' och flottisterna med. por mest elak de som nå före- kommit i vårt land. Då drabbade 500 flottister samman "med en än- nu talrikare' hop ligister. ” Att det fanns så många flottister i Cävle berodde på ett”flottbesök i stan. Inte mindre än 5 pansarskepp, 2 jagare, 10 torpedbåtar och 1 ka- nönbåt hade lagt sig vid kajen i Gävleån den 25 juli 1919 och när en del av matroserna på lördags- kvällen fick permission begav de sig förstås dit där det fanns gott om flickor, nämligen till Folkets Park; festplatsen' kallades f. ö. Nippon, efter vad man kan läsa om i-tid- ningarna, som synnerligen utförligt berättade om' vad som hände den 26 och 27 juli. : ' Hur. slagsmålet började har ald- rig blivit riktigt klarlagt, men det är troligt att den stora tillström- ningen av flottister till Folkets Park gjorde konkurrensen om flickorna alltför hård, och att de yngre ele- menten bland gävleborna fattade humör och fick det infallet att jaga flottisterna på flykten. Sent på lör- dagskvällen fick i varje fall en flot- tist ett slag i nacken så att han domnade av; Hans kamrater blan- dade sig genast i leken och ville ge ligisterna betalt för slaget, Men flot- tans mannar var den kvällen allt- för underlägsna i "antal, och stryk fick de efter. noter. Nederlaget gren flottisterna djupt och till söndagskvällen -uppbådade'; 'de så många av. kamraterna som möjligt — man beräknar att om- kring - 500 fiottister :den kvällen marscherade till. Nippon,' där .den ör tiden mycket uppskattade fevydirektrisen Elna Panduro upp- trädde med sitt sällskap, Hon hade Jaltid trevliga nummer, och var väl försedd med vackra flickor i sin trupp, varför hon alltid drog myc- ket folk, - Festplatsen Nippon var alltså. överfylld . redan då de" 500 flottisterna.. marscherade .;upp till ingången,' men . där möttes de av kalla handen. £taderis poliskommis- sarie- hade nämligen upphbådat. var- je polis han kunde undvara på an= dra håll och planterat ut sina stöd- digaste "mannar vid ingången till festpl och där st des allt= så flottiststyrkan. Ingen flottist skulle få. komma : Ån på Nippons festplats! | Flottister kan emellertid klättra och gjorde en kringgående rörelse samt äntrade över planket på sidan "om polisens synkrets, och det dröj- de inte länge innan slagsmålet in- natiför planket var i gång, En del 7 Och så var: det historten om ( den nygifta frun, Hon 'skulle laga + till: något gott åt sin make att ha "med till 'Iunchrasten. När, han skulle gå, stack hon till ho= nom "ett paket, som var en halv meter Tångt,' "FINNS: DET: NAGON : i Er bekantskapskrets, : gom! >» ej.är prenumerant på " LAHOLMS "TIDNING, - gör, då: :oss och honom — den Yjänster att. rekommendera LT för honom. + > YR Det var en väldigt lång nude Äng. . o- Ia älskling. Det är ' berpuddingt, 1 abar- "av polisstyrkan ryckte in för ad a tb lägsnat ' Hj gen till chefers. "4 a Vad är det? undrade "han; d ie Pr = Pudding, sa frun, i liserna "som mellanpart." Till råga på allt var det oftast poliserna som fick de flesta slagen, t. 0. m. pölis- kommissarien fick sett duktigt slag i skallen! . Hade” tå poliskasken förtagit verkan av slaget, hade nog kommissarien blivit "liggande. M Sedan". polisstyrkan fått under- stöd av några officerare, som upp- manade” sina mannar att besked- ligt återvända till sina logement: på krigsfartygen, lugnade bråket av en smula," Kvinnor och' barn inne på festplatsen tilläts 'ävtåga i fred och flottisterna drog sig motvilligt bort från slagfältet. Flottiststyrkan drog. - "långsemt inåt staden och det kan hända att slagsmålet skulle va- rit slut med våd som förevaärit, om bara ”ligistérna ” rn festplatsen och nöjt sig med att tit< ta på Elna. Panduros flickor. , Men nej, de följde efter floitisterna ut på stan, och började - bombardera |: dem med stenar och buteljer, En av j: projektilerna träffade en flottist så hårt" att han: stöp, och nu svalla krigarlynnet upp: igen. ; Nu . hjälpte > varken polisbefall- ningar eller officersböner. Tillbaka välte : hela flottiststyrkan, tillbaka mot : Nippon! : Poliserna försökte spärra gatan för dem, mén då'vek de åt sidan och där mötte de ligist-. styrkan; Bakom dem följde :också ligister och en” väldig, böljande folkmassa, som förstås ville "titta på”. Poliserna fick kämpa åt. två häll, kåde mot flottisterna och riot ligisterna. Knytnävar, stenar, bat- tonger. och blydaggar kom till fli- tig användning och t. o. m. knivar. När en flottist fick: ett försvarligt återställa ordningen, men i stället. stannat kvar' vid | knivhugg "blev" Hottistörna. vilda av vrede och gick till ”arifall med vär- : re ursinne än förut. — Undan med kvinnor "och barn, skrek. flottisterna. ,, ..; Det: berättas att en flicka i fall kom mitt in i'det allra värsta : handgemänget och bökstavligen fick I. kläderna slitna äv kroppen. En man och hans: hu massor av käppslag/', ; Flottisterna tycktes ha gripits "av bärsärkalyn< ne, 'men ligisterna kom 'dem' inte långt. efter. "Nu : hjälpte. det inte längre att- officerarna sökte stilla ursinnet hos sina 'mannar, varken polisernas. hot eller 'befälets befall- ningar hördes i stridslarmet: Flot- tisterna skrek: ".,- fl — Vi gör myteri! Vi ger oss inte förrän vi gett de där .:;: stryk! > Både sablar och "pistoler kom till användning; "men. lyckligtvis” sköt ligisterna bara i luften. Många blev illa, skadade; men" ingen. fäste'.sig vid Plessyrerna, så länge det roliga pågick, Några ay de värst åtgångna fördes dock till sjukhus... "Mitt upp i allra värsta röra kom så en officerspatrull på omkring 30 man "för 'att avstyra kalabaliken, men det påstås att officerarna i stäl- let manade sina pojkar. att ge ligis- terna ordentligt med 'stryk. : Poli- | serna tyckte att uppmaningen 'var överflödig,. men "dfficerarna "skall då ligtvis borde få va fått. :. ;Trots "allt retade” flottis serna dock pö om 'pö ned mot sina far- tyg, "men" 'ligistérna :släppte dem ingalunda. "Ända ned mot fartygen blev flottisterna förföljda med sten- igen vad de sjä kastning. "När :flottisterna' äntligen | kunde draga sig undan bakom sina fartyg och ligisterna återvände mot festplatsen. Nippon hade, det våld-]? samma tumultet "pågått i 'samman- lagt fyra timmar. "=. Burn Ja; nog var det ett slagsmål som hette" duga;; Det är nog inte :utan skäl som det kallas för. det största l ål 'som nå här i landet, fee 0, tes st för Personalpsykologi ” Det stora' företaget ansåg sig bö- ra . följa med den, moderna tidens krav och anställde en personalpsy=- kolog, Hans första, uppgift var att anställa en ny sekreterare åt che- fen, zom- personligen var med om testningen. Tre' ungå damer skulle prövas, » och ' psykologen frågade den första: = > ; — Vad är 2 och 27 sött 47 - Och: sedan fägade ban den” an- ran — Vad är 2 och 22”. | hade av: Då de. Unga tgamér Eh hf ätt oj > Lilla Christina, fyra år, skulle "följa med mamiha ner i källaren, Mamma undrade om hon inte var rädd, men Christina påstod : att hon inte alls var rädd, + «> 25555 + Efter en stund kom hon emel- ” lertid fram till mamma och tryck- . te sig tätt intill henne och så: .': — Mamma, håll mig i handen, I jag är.så svartsjukl . Restaurangmiljonärska » var analfabet «=: NEAPEL (AEP), :Den berömda Zi Teresa. — faster sig sade personalf — Där ser ni "ett utmärkt exem- pel på: hur den: moderna psykolo- gien: avslöjar, en i sökandes karak- tär. Här har vi i en rad en: direkt, en indirekt och en.intrigant intel- ligens., Vilken av de unga damerna föredrar. ni? om Jo, svarade chefen, jag tror nog "att jag tar den där , länga, blonda" med blå ögon, : Läraren: — "Med 'ä stavas det slags värk, som gör ont, Hur' sta= var du då ordet liroverle Karl? .Kark - Med i : ; fick; Teresa ;— är död och. hela "Neapel sörjer, . 93 år. gammal'har ägarinrian till. den kända "restaurangen. med samma namn i Neapel avlidit; Hon började sin svindlande "karri; fattig. månglerska, men” fö; siutligen — fast hon under hela sitt liv aldrig lärt sig varken läsa'eller skriva .— den' ryktbara neapelre- sturangen ' invid havet, . som snärt internationellt anseende, och hon blev så småningom miljonärska. Räkna kunde hon i alla fall! säger de som, kände henne gott, 24 se hustru fick i misshugg - ha tillagt "att "deras pojkar natur- . | framför hans tält med följande text 5 Den vuxne är på något omfattande "än -. det som händer honom, han beröres inte' med hela sin personlighet; han har alltid en ; marginal. av förströddhet, objek- tivitet, genomskådande eller pro- - fest, Det är långt ödesdi, e och SSÖppningsänförandet hölls > odlaren Pierre" Martin, i i potatiskräftan Länsstyrellsen i Halland an: ..Ser;' att den framställning his-" hällningssällskapets .:'s forvålt-- ingsutskott' "gjor" om" minsk-"> .. Ning "av de, nuvarande krätt-; ling tills vidare inte bör. föran- s'leda någon: åtgärd, ' Däremot : tillstyrker den. hvligt ' statlig sky smärtsammare att vara barn; Sigfrid Siwertz” Tr Berlingske” Tidende Perättas er liten' söt historia om en ”Pige fre Midtsverige” som förlovat. sig me: en :italienare. Nu; ska de gifta sia i' höst, men de har. väntat på; sin lycka? i” hela fyra år. Varannan sommar ' har hon rest. till Italien, varannan är det han som har fär= dats till deras möte för att se till att; flickan ”inte svalnar.: Det”är dyrt att'åka' tåg 3,000 kilometer, de kar därför liftat: - Hundra: vänliga bilister brukar erfordras. för att. de två ska träffas, tio dagar har färden i allmänhet tagit. SI Fredrigsborg träffade italiena- ren : en dansk bilist, som vänligt frågade vart den förlöva naren' ämnade sig.' italie- - för; att a söka : finna effektiva bekämp- 182 fvenska tidni av I. : | IFAP:s president, den franske / vin=J: U Öre- bro (5), mej aniräniges .de stora bekymmer bundets' partiledarfrå B finns” det tabld mån" om År” Hedhilnd a vid: riksstämvnan, i: Kattiného menar ;kollega: -Se nu ti exempel HN Nilson: Hari är hallänningr v: vi kan rekommendera henom det bästa” ande svävar ic : över": blånbnde” höjder men, gjotde” inte heller: : Bramstor; N Dock blev, han" småningom trakta som 2 ganska betyda, Jar nog ÄR det; ärliga kan= i didater,: -men..så vitt. vi förstår. är ena det" i: första "hand -böndeförbund. " stämman i Katrineholm, som”. av. gör. den här” saken der 15 juni, Hur skulle det vara, om. de" oroliga. d på vissa. tidni ner överlåter ansvaret för valet, till detta: forum, söm onekligen är det SS rätta. ÄR. DETTA RÄTTSK NING, frågat män sig inför de senaste” un- derrättélserna om makarna Roseh- ber; r. det inte” i stället, en ovä mot: tar samt en allmän översyn av Mar der om två. ir länstyrelsens skrivelse till" jord: bruksministern eter det” bl: a. "Med stöd. äv" gällande 'kungörel- tiskräfta har . länsstyrelsen, på: för- smittade : av. potatiskräfta” respek- tive utgöra skyddsområde. se angående.bekämpande åv potar |, slag; av” statens växtskyddsanstalt, |: under: årens lopp förklarat: förhål- |. landevis : stora '.områden'"av, länet |]; - Brownell skulle" ha. ecbjudtt d " båda "dödsdömda benådning '&1 de vilja "samarbeta med regeri gen kommer från försvarsadvokas ten.” Den verkar alltigenom otro- lig men" någon dementi" har icke i samarbete”. kan s sammanhäng ” icke, men: : skulle ställa' sig till förfogände, i. ; : myndigheternas, kamp. mot sovjet lö en "av länets hushållnings förvaltningsutskott ” verkställd : be- räkning ''ingår. i skydd åd ällskaps | inrikta sina eteclorsknluger « 3 cirka 'en” tre djedel äv länets åk — Till Pisa, svarade .c— Det. var. väl otur, sa dansken. Tag ska bara till Genua. mi Hon”: var: så så och blon och "han ville i och för sig gärna anställa -henne & som sin sekrete” Fare... i "ju riktigt. prydlig, fröken, men — kan ni " verkligen Fa ok . stenograferz ; svarade hon; de går Det tar bara litet härav och då den” "högklassiga mat- potatisen så gott: som genorägå terfrågas: i. betydligt: större ormfattz inom de" delar "av länet, fom tt skapéls + vaktan på begärd allmä av; gällande" bestämmelse Ida bekämpande: hos” ;' länsstyrelser AR Ja, min tille vän, "hur så? Com Då är det allt bäst dw kom- mer: hem vch ger pappa. en: an« siktslyftning också, Han har all- deles Nyss fått räkningen, - När "McCarthy sköt på :s kokospalmer NEW YORK (AEP): Wisconsinsenatorn : Joseph: ; Me Carthy, kommuristätaren nr 1, har alltid varit en patriot — men hans patriotism har också alltid varit.en smula omstridd. Under det senaste världskriget. var den då bara något över irettioårige Me Carthy: tillde- rkof- | dörv ning' lav: de olägenheter, . läg: ningen till skydd mot potatiskräf- ta medför för länets potatisodlare. stålten .> förklarat; att. den - på det bestämdaste . avstyrker skränkning av e nuvarande skyddsområdena.” Sedan ” förvalt.- hingsutskottet. inkommit "med på” 1; > har”växtskydd ten, ; efter. att ha' tagit del av på- minnelserna,' vidhållit sitt-avstyr- kände av varje minskning — även en :temporär sådän av: skydds- områdena, == "Med ': hänsyn :: till di växtskyddsanstalten sålunda ::intå- git beträffande: frågan" om minsk- ning: av. de ;nuvårande skyddsom- rådena, har länsstyrelsen. funnit : framställ- lad de na och gjorde väldiga - individuella insatser «i kampen «mot japanerna: han bruakåde gärnå rikta kulsprutan mot kokosnötterna. i djungeln; ef- tersom Han . bakom” varje palm misstänkte en japansk lurifax vara gömd. . Han gick så långt i sin iver] att hans kamrater hängde en skylt "Skydda . kokospalmerna, sänd M Carthy hem. till Wisconsin". - Utanför en fabrik i en: parisisk förstad hade "man satt upp föl- ”jande skylt:' ”Arbefare sökes, spe= cialister eller icke specialister, män eller kvinnor, yngre eiler äld- re”, En morgon hade någon till- fogat «dessa ord: ”Levande ell mötte e! kvinnlig, förare utan när- innedom ” om trafikregler. kte undvika en kollision men , misslyckades, Då 'gick han fråm till den kvinnliga föraren och sar; so sz -— Varför gåv ri inte: signal, så, att jag visste vad ni ville? ning, i varje fall tills: : vidare; icke föranleda någon: Jänsstyrelsens, it- Herr Statsrådet,” a a -vilken” "skrivel-k se Jänsstyrelsen. sått taga del, .har hushållni fö mun möt potatiskräfta, "På grund]. de'icke är" immun: mot potätis räfsl? hing" än" tidigare: icke kuthät”ske ddeta: siksdagsledam: Hörd i örendet har 'växtskyddsan- ” varje in-I: , utföres I utskott | av: Sovjetunionens högsta. ”Arbétets' röda banér”; fav. sådant: lagt torde icke: vara ovanliga i sovjet=. världen; men. SSR ÄNKAS med ti i vis Erbi 4 der besannar. sig: att”. an "toden! vunnit insteg även iden. kollegan; er vink till böndeförbune : e: dagsgcupp 'har'så litet satt. äga i kammardebätternaä.. Det. är: knap=" past... välbetänkt:: att.: skylla > från ' sig med att. det. verkliga arbete sattes fråm vin P0 har? 'älldeldlartex > : "ordnar, z ot " 2 Nyheten / har; väckt "stor ; upp- het. och förvåning, ofter= ningsutskott : hemställt,' dels att.en | statlig : forskningsvérksarmhet ”öme- delbart igångsättes kör att söka få 0 ges'av. nu gällande Solatlderätta- | skyddlagstiftning i i avsikt att bättre anpassa. densamma” efter 'utveck= ; [lingen + på : jordbruksområdet ” och : med utnyttjande, av de' erarenhetet som Petroyskij" sedan, han fått av- sked::' på. grått: papper. fullständigt hade försvunnit” från: offentlighe= | ten. Inte heller förekom hans namn 1917," vilka "1947 riktade en hyll- NA, ningsadress till Stalin :med anlede." cv” : | ning äv 'revolutionens' trettioårs= . ”- dag.” Bruket att belöna förtjänta Md partifunktionärer på: 75- vårsdaget. en den lista över de 500 garblä sot bölsjevikkämpar "från tider föré bönor "v som : wunnits” bland a under - den + tid, "nu gälland till: "de störa olägenheter 'som" po- tatiskräftan : och för densammas om ländk- på det, livligaste llstyr- ka - förvaltningsutskottets i nyss- — Det finns ingen: signal för vad, jag ville, svarade hon, sv. > var: Stalin änhu i livet och det i mödas . att" del. 3 inte skuf& 1 Co CA gillat en sådan uti” i 1938 1'ohåd.fallne ukrainare Petrovskij årsdagen. tolkas som en Åålgö den nya "ledningen under. M xelse till "fått en orden på nämndå < > skrivelse giorda "fråm- kov i syfte. att iohabil FITTYSTITEYFTTTFIT VIVO ARMA. 4, i . NYSYTEYI EFTEVESYTVTT SARS RAA AN AAAAR KAR ARARNKAKARAANARNASAAANDAMASAKSANDAIAANDSAD SMAKAR KAAAANAS, NYFFEFSTETPFYFTVYYTVS ÄAKAR
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.