| tertYyrterveevYYYTtYV vvevövevverevvevrvetvervvYeTreTevfeFYYPTYFYTETYEYOTEF YYVYVYYFTYPYFPFPYTYPPrerE FYYFYTYAT Md v Frevftryvveyett Fe rTFpyevevertevvyvvv vv é . -: Det är väl vårt hopp att tet kal- la krigets tid suart ska vära över och att människorna ska förstå att 'mötas 'som bröder över gränserna. Men ännu kan vi inte :vara-säkra, . Ännu måste vi hå ett försvar som är effektivt och snabbt, Våfa mili- " fära anordningar. är jag inté kapa- bel att uttala mig om; Men jag har r föö stora" söm mål från luften. "Befolkningen mås- te lära sig att kamouflera sig av att den «+ inte. syns -från luften. xåste lära. sig. att.trycka” i den och hålor vid överflygning, att ta bästa möjliga betäckning var. helst det går. v Man kan inte. d själv. tillhört civilföl och vet en smula om. dess. uppgif!er.. Och när refereten' från stora civil- för d: d: offentliggjordes riktigt rädd. - : Det är klart:att:en övning övning. Men det måste ändå till 'så . pass realism att folk blir .å stånd att bedörha vad som är att göra vid -ett överfall av fiender. Man mås- te vara realist. Då hänger fiender< nas -bombplan. len värst utsatt, och blev jag faktiskt .sönderb; raböde . ”uppskylflåde till ”befästriingar. Det går inte att” samla upp. folk" kvar- tersyis: i bussar de, och. sp Arvagnar "stället för ätt höpsarlas för bomber och Kälspruta >; Folket 'måste' helst ta sig ur stan 2 & mörker; Är det ju , befolkningen krypa och kräla över "de utsatta platserna; De, fordon: :som kan arivändas är främst cyklar; mo- pédet och tråktörer, som kan kom- . ma fram på småvägar och, i ter- luften. Trafikmed- . skadas, YCentralstatioten blir a kommer inte trä måste; eivil=4 > tor strax utanför, .sta kort: stämplade; .Här-g vara «tills - folk kommör; "fram. till en depå. Någon ”utspisning kan det]. inte bli tal om. Var och én: får försöka fa med sig måt för ett par där. Grå filtar måste användas och inté blommiga och kulörta som ly- » Hur många av sta- dens inne nare har en grå filt att ta ned sig vid evakuering?" Hur många har stövlar och grova skor som . man kan marschera "ined'i blöt terräng? Vi svenskar. vill: ha . | ordning på-allt, Vi :vill -rufa uppk allt, det. ska :- kommenderas "och med: sig, "Men" när; mah "vet hör flyktingtransporternå . besköts ut- i der : kriget förstå a mål ngén som skydd och aldrig Upp- | la i stora gfupper på väg." . När "de flyende efter, dagar, böckoh: efter gående, åkande, 'krä- lande, frost "och "svält kommit till en tryggare fristad måsta man” gå kan ”arbeta' 'måste 7 ut, i.- jordbruk» och försvarsind i Hur många räng. Lastbilarna är diskutebla vid i mn i ödemarks miliö yllens Spetz i Ska gärsflm T gen mans Aystemet Geväcolor. håller : Svensk Filmindustri för närvärande på att spela in. Det'ä ; Bernhard 'Nordhs roman; "Ingen mäns kvihna”."som "Gardar |' . Sahlberg > omarbetat > 'debuterånde - Ispetz, Lissi. Alandb,. Max. von :Syr idow samt de' inårska skådespelarna "Tryggve Larssen; Ella ”Hval,. Inge- : rid Vardund och Jörn Ording m.fl. "Fotograf är Ake;D » En vintermånad höll: man : Grövelsj I exteriörer. Det varen mycket än= strängande månad för de medver- kande och speciellt då för Alf Kjel- lin, som bara en vecka - efter det "han satt sig i flygplanet i det soliga Hollywood. befann sig 1 ett' smäll. « kallt: svenskt 'vi dsk Hu- Jär, skolade för det? .. in 3 åter- ÄN finns Alf Kjellin, "Birger! Malmsten, - Ann-Marie" Gyllen= a .Hur många flickor” kan sköta en: svetsmaskin eller mjölka en ko?” "Hur många kanh'bygga en igloo eller. en .Eran= rishydda' för ' gamla ” och sjuka? Hur' många. kan sköta en häst?" Hemvärnet, får ingalunda: ligga in buskarna "eller :gränderna bestän- digt, Det är människor som måste sköta sitt arbete" dag. för dag. Och när, kraftverken . bombats och ar- méen” behöver traktorerna och 'ol- -]jan måste människan ' td till :töre-. stickah och hacka igen."Det finska därför "det har överlevt, Vi hade « många : flygplan övet stan på svenska” flåggans. dag. Med "Ide får inte 'hänga i luften där be- ständigt; De ska skydda, broar, vä gar, försvarsindustri, ; spannmåls- silos ock mycket” ät. Har man sett fiågot av dets se ergått stä- världskriget så ttblir man verkligt :ledsen när man ser, hur "de, ansvariga tänker lägga.;. upp! ien utrymning av våra störa städer. Främst av allt måste' ig att”aldrig gå "i grupp, alltid lita? på sig själva, att hjälpa nästån så långt det går, ald- ig Dp: Marllele aldrig förtviv- ridit Krig är ingen lek. Men "det'går: att överleva det till .och' méd 'under vidriga förhåls landen: Något av detta borde det svenska folket på, Fart 'möret, var dock: prima, och alla var som en enda stor familj, Själva in= spelningsplatsen befann; sig långt från inkvar , men med räts avsövä rand med motsva | "Enligt, ” av Hol" hjälp av två behändi; trid: liknande snövesslor kom man re« lativt snabbt fram varje morgon, Handlingen i -”Ingen mans, kvin na” utspelas omkring 1870 t de nor= : Iska gränstrakterna. Birger Malm- sten och Ann-Marie. Gyllenspetz blir kära I varandra-och drar till fjälls, där de bosätter sig i en öde- stuga. Påfrestningarna för dem blir stora, ty naturen är hård. Det ut- |vecklar sig till ett tri ld inärå beräkningat kår fjol- årets överskott på 72 milj. kronor i i milj. krönör. brotten ökar: > STOCKHOLM (Press). serats; I mycket störte Ttsträtkning när Alf Kjellin kommer in i hand- lingen : och även han fattar tycke ”|tll den unga kvinnan, . Till "sommaren återvänder” man till Grövelsjön för att ta sommar- örer på sanima plats och då blir det tillfälle ått fånga än fler vyer med färgkamjer: vidunderligt grannv r ” Sån f, — Jag ska be att få några buls Rn kelst rundå; "Min an ' har svårt att svälj | Ayrkontigar älja- dom "> Och så var det bilomsterharid-! . laren som blev biten av den sex annonserade i 2 lags- och inteckningrätt, och de får naste; flugan och sitt. Skyltfönster: — Alla . blommor är år dlag. än förr förek förinögenhetsaz förskingring, trolöshet mot huvud= man sämt brott mot regl märscheras i gripper och helst med : hast sätta dem i arbete: Alla soi | folket . kunde ' det. och: det är .väl|- civilförsvaret ” förbereda : Uttikeshandel . framlagda . år vänts till ett: :underskott på 185] "De ”intellektuella” ll iF Bröttsligheteri”. har intellekt jalis |; brott av typén bedrägeri, ocker, |: ör Dj ÄMNAR Krlkintuola skrifter äv olika slag. Utredning; na åv sådana brott ställer helt an. dra krav på kriminalpolisen än ut- redningar i misshandelsmål, . dråp, stöld och rån. > Riksåklagaren fäster uppmärk- samheten på dessa förhållanden och De ogifta är. vackrast. "Kvinnor ' som ser bra ut är gifta — ogifta kvinor är i allmänhet ”för blyga” : eller ”för. självständiga” — gifta kvinnor har haft mer ”dates” som.unga än de ogifta förklarar den ke forskaren dr H. Kle- föreslår att de kilda 'polismän- nen får sådan utbilduing att de blir skickade att bemästra "även dé in- tellektuellt' betonade . brotten, Han anser det sålunda viktigt att utbild- ningen i högre grad än. som före- slagits inriktas på undervisning i straffrätt och i civilrätt; särskilt bo- ir Eorefyll lbeh; ing 3 bokfö- ring med revistonslära, ” mer, ... som : tillbringat ett år med jämförande studier mellan två om- sorgsfullt : utvalda grupper av kvinnor mellan 30 och 39 år. Klemer tillägger att medan de bifta kvinnorna i allmänhet är mer Dr Klemer är en framstående ex- beft "på äktehskaps-" och farnilje- Problem och :verksam vid Florida- universitetet. rv Ett av de mest intressanta resul- tateri av undersökningarna, förkla- rar - Klemer, är att de ogifta vä- sentligt skilde sig från. de gifta i fråga om. "I Maj-Britt är lets alla "arbets » [spisen ” De: båda K Duktiga SLU-arc låndsbygdsbrudpär på Skansen. den: 28 "« Det 7 blir : ett . par duktiga : l landsbygdsungdomar och akti-.; ": vå -SLU-are, :som den 28 juni ; "på Landsbygdens dag på Skan- sen skall sammanvigas i Sej bota” gamla' väckra kyrka” så + som hela "den "svenska : lands= - "> bygdens eget brudpar, De uni. "gå tu — sörmlänninger Carl- Johan Johansson - och 'östgöt- - skan - Maj-Britt: Sjöberg ”— har” > Utvalts . bland '. ett stort antal + blivande brudpar, : Se OR ”. Maj-Britt och ' Carl-Johan "är födda bondebarn och der blivande äkta manheh” "har redan köpt sih gård, ' det skedde i april månad i | år, där" det unga paret nu som bäst reder sig sitt blivande Kem, De le- vet” båda mitt uppe i dagens frå- got", och intresserar sig livligt för jordbrukets: och landsbygdens: alla |. viktiga problem, Det är därför na- turligt att" finna dem, båda i SLU, där de. får rum för. sina” intressen och" är de, funnit. varandra, Maj- i lingslödäre i "Härjämté" SLU:s rer €rösockens vdelning- 0.7 v. 'Carl-Jöhan' har” varit: ordförari- de'::och lett tävlingsarbetet liksom också > det politiska: arbetet: i det ne gäller tv förutsättningal li ; Carl-Johan Kar tt:stort” antal: sökande, sorn ; ville; bli arndsbygdens | brbd-]; pät,: Det" är. Jordbrukarnas : Före" ningsblad, som står: söm” anordnä- re av det hela, och man kan utan vidare gissa på att der 28 juni blir en: stor: dag: på ' Skansen: - Allting r skäll gå' så stilenligt som; "möjligt. De båda kontrahenterna skall upp- träda i' sina vackra 'sockendräkter från Österåker i Sörmland, öch he- la j kära släkten 'skall” Våra ' med, Deh = kömrner redån "på lördagen, och före vigseln | på" söndagen blir det ett hejdundrande kaffekalas för hela brudföljet. -, All tänkbar ståt och pompa' omger -det kela; och det blir säkert. ett minne för "vet för allå -. som får nöjet- att vara. med. Efter vigseln. drar, bröllöpstöljet till "i skall "mötä- upp; "bl. å, landshövdingen Gunnar Daniels- feber hos det unga paret. De vandrar för närvarande . omkring i stämmosta=- den. Katrineholm, glada. öch trivi samma, och får ta emot "gfatilatio- ner av kända: och okända, alltef- tersom "nyheten att de korats till Skansenbrudparet blir ' känd. Det är inte utan att vi alla” andra kän- her os$ litet stölta bye def, men så är ju de "båda också en del av OSS, Runt . hela, ländet sittet nu Samtliga "kvinnor var ”utexami- nerade från college, men de ogifta kom Å allmänhet från en socialt och iskt sämre lottad mil- attraktiva finner man de verkliga skönheterna bland de ogifta, "Mer än en åttondel av fröknar- hå föreföll, mig vackrare änsnågon åv de gifta kvinnorna” , förklarade Klemer; om själv är gift, : jö än de gifta, - - " PDetta kan tyda på att då kvin nor som söker nå sodgiala framsteg genom studier har större svårig- heter. på äktenskäpsmarknaden”, I förklarade. Klemer a framövef ;. SLU-åre ' och: ”Kåller tummarha” för de båda, Må det gå dem väl i ”hätider! . " -— Hallå, Clamour, Sörty jag ”in- te 'kunde komma på ditt senaste bröllop. — Never mind, "Big Boy: Pu får ;: komma på nästa, 1 |Ungdomen: lockas | .J och" målmedvetet arbett på: att få bättre” utbildning, Under” åtskilliga d kan, kan inget, lära: ut - "Tnytt som man måste känna till för att" fottfarande” vara en: god fack" 0; . | mal by. på en åltioåring, med i esoserade ont” ditt” ochl: tvälleh i khöpr [| lav; ;handelsyrket: "STOCKHOLM ”. '-Handelsyrket tycks på A sonasle t ti- den "speciellt hä- kommit i blick- punkten för den y ökande ung- - Det låter "hemskt. Hen. du "finns faktiskt motorförare” som saknar all +espekt för. aridra :” « Människ liv. "Till domen från "ungdomarnas sida visas" ett påfallande intresse för Jet d. rke, El äl emellertid ingen patentlösning fram mot-en för handeln förbättrad per- sonalutbildning, konstaterar Köp- mannen." Vill." handeln ' hävda sig måste den själv se om sitt hus och ta" kårens frarntid i "egna händer, Det": betyder. ett "aktivt, intensivt i fram nya elever och ge dem allt år främåt kommer. huvudparten av ven den elementära detaljhandels- utbildningen att få skötas av kom- munala” eller , enskilda skolor, ”:; med statspolisen kontrollerade - "Med Xmotörn på bull varv "och. utan ljuddämpare kastade sig en ls.” ten bil: förbi flera "andra bilar vid. skymd, ock: den gula mark, Fed i längs vägens mitt. visade att oå=. körning ej, var tillåten, De fyra! ynglingarna i i bilen — samtligsz un= der 20 år hade tur. De mötte" ingen,' . | "Efter. en stund. kom de "tillbaka. st 3 Samma ' En sak: får i detta sammant ing som strax : t Statspoli inte. glömmas ” bort: si egen : : konipetens. "Den. som inget och butikschefer får in utvecklingen" för med-sig åtskilligt > Mycket, talar för: en mindre frin ig ordning på utbildningsområ- det , för. obligatoriska, lärlingsår med föreskriven skolgång, för nå- gon, form av. obligatorisk kompe- tenscertifikat ” eller : auktorisation, Från handelhs sida har rhan sedan långt tillbaka i oli. sammiänhang sökt ” få "dessa kompe fenskrav ge- nomtörda, de inryms b : ä i den så kallade ' nyetableringskontrollen. Försöken ””- Har” emellertid 'stött på patrull från "samma "håll där man nu' så ivrigt intresserar sig / för ra- tionalisering och klandrår. den för brister ::.i' effektivitet och service. Fråga är "väl- om inte tiden börjar bli mogen för att föra fråm kraven på nytt; Att sedan: också yrkets dragningskraft svarkt beror på det ekonomiska ; utlytet — iate minst den merinkorist en ätutbildad branschman kan få — är även en 'sanhing som bör så klor för de myndigheter, som så ogärna tycks se att handein : Går mån för långt: i 'resiriktiviteten och på- lagorna, så; går detta i längden ut över'de” konsumenter man vill om- hulda, I - Tjocka släkten | «En amerikansk tidningsman gäs- tade. nyligen 'en trakt uppåt. Hud- sonfloden, . och råkade i en g är från New York Ti- ÖS, sade gubben Där stod en släk- | ting till mig omtalad häromsistens, Vad var det han. hette nu igen ..:? Minnet svek på denna punkt den gärale, sum på sin Ud varit en gan- ska bekan! konstnär — Ivar Evers av sveisk bord. De pråtade vidare, och Just som tidningsmannen skul ivsked," kom Evers på, vem innan; dem, Utöver ljuddämparen saknade: taga nen praktiskt taget handbrerna Fot= romsen var dålig — ungeftr 50." Procentig. -'. När poliserna : &&gude föraren, som hade ett nästaå nyt No oa get körkort, om. han vär medväterg > oe m den huvudlösa kör ingen, blev: ” svaret; -- ne ala — Ja; vad & är det med det då? Det - arroganta 'svaret kompletterades." + med. ett hånleende från hela ”b sättningen”, ; In. > —' Men vad skulle ni gort, om ni mött en bil i i kurvan? frågade polisen, or «Det hade väl inte” var got att göra: Man hade naturligtvis. fått ett par liv, på sitt sam ete, : Isale att 18-åringen vid ratten inte tilinåtro en HBnännis | skas lv större böty gar, I varje Jan h mit på andra tankat, Men det är så dags dål ve cv så länge de rer av 18-årihgins typ kan ing färdas säkert. Ingen propågavida" i” världen förmår göra intryck som är "beredd att tå alla gheten. att klara sig”från. katastrof vid mö=. = - inte bara omdömes-- även fullständigt häns ” synslösa ” "individer är att på värjé vägbit” med skymd sikt vara beredd ket ögonblick "som helst, Har män saktat : in och ligger så långt till vänster man någonsin 'kan, kan di- ket kli räddningen. Statspolisér: har under-sg diga patrulleringar och fartkonti pd. ler. på vägarna fullt upp” att göra med att. .näpsa fartdårarna,, "Med > fartdåre' "menas inte der söm kög vy fort. t.. 0.3 Th. mycket fort, på rag iv och bra. väg. Ul den sem bosina > | ningsiöst passerar kurvor och bäck krön. utan. b bänsyn ullövrg trafi De gula, mittenliajerna her därvid blivit Jen god hjälp. för" polsenän nen, Så snaft fman”ser ett fördön Sj göra en omkörving där, måikeriv gen visar att mar il hi på stå kart stöppså X Tidig | vallskörd Vv, agronom. "ANTON KLEIST. ”Vårbruket är en av lantbrukets lirbetstoppar.: Den är emellertid äv kört varaktighet och en betydligt värre arbetstopp är tiden, då val- larnk ”ska bärgas. Den arbetstop- pen kän emellertid och Har väl ock- så i många fall jämnats ut genom förändrat ” bärgningssätt,' d. v.' man börjar skörden av vallarna be- tydligt tidigare än förr. > Én förutsättning för att man. ska kunhä, börja med vallskörden ré- 'dån ideér: förstä hälften äv juni är, ätt man hat möjlighet att lägga in derna tidigt skördade vallgröda till ensilåge.: Man, ska skörda val- len, :. då ; klövern : befinner sig i knoppstadiet. Tar man en" del av vallgrödan så tidigt,.så minskas ju sedan arbetet med höskörden. Jag här : hört många jördbrukäre säga, att dö inte har möjlighet till att skördd' vallef så tidigt, att de kan göra - ensilage; ty då blir skörden alltför liten. Detta är' ett' felaktigt Tesonemang, tvärtom visar utförda ; | försök, att skörden av såväl foder- enheter som smältbar äggvita blir störst, om man-:skördar en del av ingsstadiet och be- s. [få ett.gott ensilage: är vidare ätt: flertalet "jordbrukare begagnar” sig av”denna bärgnihgsmetod. Men det kanske till en del beror på jordbrus:” karnas konsefvalism, till en del”på de: olika .meningår,: som” råd de. olika” ensilerihgsmetoderna. inte ; försöksinännen 'kan; komma överens om vilken. ietod som ' ger > bästa resultatet; hur ska då en: prak s tiker veta det .. ; . En förutsättning för åtta man ska man har en lämplig silo.. Att bere= da : efisiläge i stack ' ger ett: delat = NN resultat, "kantförlusterna bli alltför ss vu stora: "Vidäre måste 'mår' begagnå. : --- sig aven inetod,' som vid veten=- 'skapligt utförda fö " gott resultat," i Den" utsprungliga - sk ka ningsmetöden;' dv. is: inläggning > utan tillsatsmedel, måste anses som : förkastlig, när det gäller 'ensilering ".- av ' vallgrödor, - Konserveringsför=; lustetna blir alltför stora" och en-' silaget åv sådan kvalitet, att bé-' : redning "av öda" "niejeriptodukter; ” 2 av den mjölk; som produceras ” på er sådant foder; äventyras; För er del år sedan berättade en mejerimän i Västsverigé, att dét mejeri, för vil- ket han var chef, gjort en förlust. : på omkring 10,000 kr på grund av reta ”röder ensilage iv: Återväxten kommer . då ' i' regel snabbt igång, ioch man kanske kan få både två loch tre skördar under en säsong. iAv det tidigt skördade ensilaget får felaktigheter i osten, innan man ge= .. Må | nom ' en "noggrann undersökning > i | kom underfund med att. en.leveran= : ...s | | tör använde sig av ensilage, berett : utan tillsats. När mjölken från den= ne " leverantör - avskiljdes; uppstod ' laktisheter vid ostmt den: Iran eh utmärkt äggvi iring ' till "det övriga hemmaprodu- cérade fodret. Att bereda ensilage av en' vallgföda, som hunnit för vern kommit till slutet av knopp- tadiet eller kanske rent av i: blomningsstadiet är fullkomligt redas hö. ” i Under åtskilliga & år har från mån- ga olika håll omvittnats, hur ,bra Au längt i utveckling, d. v. s, när klö- 1 : fål, av én sådan vallgröda ska be- "Hippolite Taine, den store litte- raturhistorikern, föddes för hund- rafemtio : år «sedan. och har med anledning härav varit föremål för minnesartiklär i den franska press" : sen. Man - erinrar : härvid bl. 2. om - den” misstro” han hyste mot vt det ä är att göra ensilage. Det är ; där 4 . ” kvinnan och äktenskapet, : D z 4 i d s ; 2 - i FISYESIFVVVVYCYTTYYVYYSTESYENYIESNSVESSYERRIEIIFSENEFISFSSVISTFOFSIFVI RO FER TFISSI II PFYSVETTITEIVEFITUTESESEIOUUrIE ot drehh SETS TISTFIFISERFEISO SENSE — AL —
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.