” aftonmoln som rösengårdar! Genom sommaren vandrar jag, och vid varma. vindars drag. timmarna jag värdar: ? ”.(BRNST Vv ENAPF) et ”Chevalie iskt > Mourice. Chevalier, ” som 'var pe av kröningssäsongens attraktioner li London, kom häromdagen åkande, li taxi till Hotel Ritz, där han bor, När 'han - hade 'betalt' chauffören » lupptäckte:. :han att han inte hade så mycket. som en Penny. kvar: i byx- Fickan. 4 .— Jo, så han vill portiern, skulle inte; kunna låna mig en shil- ing? ; ON Med” nöje, mr "Chevalier, sa H Canne och räckte honom en shils ej, nej, avvärjde Maurice: behöver inte ge mig den, Det "nämligen den shillingen" som g gärna skulle vilja ge. er! ras sUr' skånskt perspektiv? Till. ens, É lantbruksmiddag 7" på ' Trelleborgs ” stadshotell hade ""'en man norrifrån förirrat sig. vt > Det var roligt att komma una i med hen Jag har också ett litet lant sx = > Strax intill Eslöv. . - —' Kan det Töna sg så långt : morrpå?. > Smittsamt a Kristina vär hemma från Klan) en hade feber, I berättar lgnatuxen. i Hufv Jag går naturligtvis igenom hela) t s registret ogenomlidna barnsjukdo-) i mar, diskuterar. med fadern, ringe; till'mormor; till lärarinnan, till'ti digare” insjuknade barns föräldrar då små förtydliganden, d. Vv. 8, hbort=. blandad "detaljer, så den till: sist är helt. oklar, Jag säta te; ig: på hennes sängkant och jag verkligen bekymrad. . « Ccoo— Kan det här vara början Hill ” "> scharlakansfeber? .T> Varför tror du de?" Jae all - deles säker på att de e hjärpi skakning. Krister, som sit breve mej,-ha haft de å ja ha kert fått. smitta av honom , sn > Vad menas? . "Oskar, 10 'år, vetgirig "som vand ”ligt,.. satt, 'och läste tidningen, då han fastnade för. en tidningsrubrik, med ett utdrag ur den numera inte obekanta ' kinseyrapporten.: . Den "löd: ”Sextio, procent av alla män . är erfarna före äktenskapets in= gång)” - "Med tidningen i handen och fingret på rubriken insteg han till I sin fader, som snabbt sheredde sig på : en - pedagogisk utläggning av problemet, men som hastigt kom av sig vid följande fråga från sonen: — Far, vad menas egentligen, med iprocent? ” 2 Hå Svensk ceremoni : . a En italienare," som turistar i "Sverige, har.' lagt märke till en -egendornlig svensk ceremoni, Han berättar ä DN; in : Varje gång Jag tar en' rök till-, sammans med en svensk utspelas en ceremoni med sträng ritual som för -tanken till. uppträdandet i ett « japanskt teceremonihus. Först gel . jag svensken en 'cigarrett ur Ad > 'etui, vilken : han. accepterar med väldiga täcksamhetsbetygelser. Se! dan "repar jag eld på en tändstio-t ka för att tänka 'den åt horiom, han vbSrjer beslutsarmt, övertar tänd. Bick an, tänder först min och :se-' "dan" sin egen cigarrett .-— under växande:fara för att få nen En . Iparna svedda. Älskvä a mine tröttsamt, | 2 From nskan i. Vid jul talar lävårinnan' om för iv "barnen att det var artigt att önska 'sin nästa" en god jul; glad påsk "osv, Kristi himmelsfärdsdag hade : barnen lov, och när skolan var slut : dagen innan, steg lille Sven fram « Hill Härarinnan, boc backade och sade, Å -- Eye ln fröki I ”Tortsföreningens "len måndagskväll kan man: bara konstatera,. att den” goa värmen håller i six över hela landet med ty åtföl- jande invasion till badstränd- derna, Det har väl aldrig varit så varmt och. vackert som i år och det har väl aldrig. hänt, att högsäsongen vid badorter- na börjat så tidigt som nu. Hur det: gedan skall bli på lördag och :: de följande veckorna är inte så, lätt att säga — då sät- rn ju semestern in på de fles- - stora . industriföretagen "i värt .Jand, - -" Och "att man har jätterusning 'på bryggerierna . för. att hålla borta törsten sä- - ger, sig självt, SE » Med Badsommaren har ock- så . badolyckorna satt in men ”|samtidigt har även ”motgiftet” Tom man så får säga, simskolor- na startat sin verksamhet, Bad bystrand har varit igång över en vecka och -den populäre sim- läraren kapten Söderhielm har inte' mindre än ett nttiotal. e> lever. Vädret har också gjort, att man nått helt: andra resul: ”[tat i undervisningen i år än i Ifjol och på den vecka som gått, har många barn lärt mera" än på hela månaden i' fjol, Sim- bryggan skall vara som den nu är och på så. sätt har man skapat en 25-meters tävlings- bana här vid stranden, Som, vi tidigare berättat blir det ”. inte "någon: ”Badortens dag” detta år meh kanske den återkommer till nästa år, Bad- ortsföreningen vill ” : inte an- stränga folks pekuniära Tesur- ser allt för hårt och så tycker man : att det" är nästan för varmt. Rutchbanan kommer heller inte att sättas: upp ,— den är totalt begravd i sanden och . man kan. inte hitta den. Och "någor ny vill man "inte kosta på sig — det ä är dyrbara saker, " -.Även i Lisholm eller kanske rättare: -sagt - : Glänningesjö satte man i går igång med sta- "dens simskola under ledning av folkskollärare Karl Gustav Hen riksson, . Hishult: Det har ej mindre än 94 elever;: .de flesta nybörjare, '. och några väntas tillkomma . så? att det blir: väl omkring - ett :" hundratal sam- manlagt. Övningarna skall fort gå varje dag och hr Henriks- son väntar sig mycket av un- dervisningen' nu när vädret är å fint. I fjolwvar det ju:så kallt : att barnen-:bara kunde vara i vattnet: en.'kort stund. Så" alla: hoppas att” det vackra vädret "fortsätter, inte minst lantbrukarna så att de kan få in: det fina höet. "Laholms Bollktubb hade' tur med vädret och tur med Snod-, das '-—- närmare '900 personer är inte' fy skam. Och Snoddasfebern hål: ct episoder kan ge belägg för” En fru hade. tydligen. inte vågat sig in utan stod utanför men när. det' hela var slut så bad hon att hennes femårige "son skulle få komma in på festplat- sen ',—-, så att han kunde" få trycka den store idolens hand! Vi: får väl hoppas att "pågen fick göra detta och sedan tvät- tar han sig väl inte om kardan förrän :: om en : månad allra minst. En annan rolig sak var när ett bilande par hittade en vilt. främmande unge . på -om- kring 3 år i baksätet på sin bil. Där. hade föräldrarna, parkerat den .. lilla ' medan de' hörde på Snoddas. Som tur: var: gav den lilla hals'så bilägaren upptäck- te den '— de skulle nämligen köra - till Malmö "oeh, tänk om de hunnit dit och först då upp- täckt barnet! .Nu fick de genom polisens försorg tag på äld J irarna till ungen. " Men, det är inte "bara rolig- heter; som 'sker i sommarvär- men — det händer tråkiga ”'sa- ker också , och 'dit får mån främst räkna de många motor : | cykelolyckorna. Det går ju int] te en dag utam att det händer sådana: och, inte minst ' här i södra Helland ' har det ofta skett sådana. Så att snart blir det väl inte plats till annat än ute vid: Mell- |; ler i sig vilket ett par roliga |->; "Beta er bild” skullé vilja rikta till alla bilö jukdomar innan mia mänga kronor ;på dista. reparationsräkningar, rutif ut, och: a är det råd man. vagn, "vilket alla, kan skaffa sig, Med lite kä d om er . så invecklat är ändå inte ett mo ; torfordon; "kan ni nämligen redan : på. ätt tidigt. "stadium. komma 2 undan, med en liten .struntreparation. I anvåt fall blir ni av med: > vagnen för ödigt läng "tid och : Här nedan följer, m några rätt vänliga. symtom samt diagnos och be« - " handling, ; i > Har." "mi ste, : kan dålig bromsförmåga , bes å Överlastad ” vagn eller för ledningarna för lite eller. dålig vätska, oriktigt justera- de + eller.” nerslitha bromsbackar, överdimensionerade däck, eller' de- formerade: ;; ' bromstrummöor : eller å öar be i Det, första fallet kommer .r ni "vi snart underfund med,'pm ni kän-|: ner till vagnen, Luftning av syste- met är en, ren , verkstadesak,' vil- ket i Di inte "bör ge er. på själv, om ani inte är mekaniker. Se till att nil Br : speciell: bromsvätska. . Vanlig smörjolja & eller 7 motorolja duger absolut 'inté — den: förstör "ehdast systemet, speciellt kolvarna. De övriga" felen kan endast' rättas. still av en fackman Vanli felen: A eller. "kontröllampan visar urladd- ning, « strålkastarna ; lyser. dåligt, 'glödlamporna "går sönde startmotorn. fungerar. inte, + Urladdning,. : laddning skulle” ågå, kän bero” på för "många 'strömslukare, Hur; ofta ser” man 'inté julgranar efter vä- garna? I-annat-fall är. generatorn felaktig, ”strömkretsen kortsluten eller mätaren ”sönder,.” Dåligt ljus kan ;: bero, på felaktig strålkastar- inställning, "vilket «oftast brukar påpekas av mötande bilister. 1. an- nat fall det vara | tten el- der 'smuts på” glas eller reflektor, eller för tunna ledningar, varigenom spänningen - faller. e förra felen avhjälpa själv|, Ledningarna däremot . måste” kontrolleras ” på en specialverkstad. Går ;glödlamporna sönder.-har man "adtingen fela! lamptyp.: eller ' är spänningen hög. Går; inte startmotorn "dä "mot, kan man vara tämligen säker på att; t inte är kontakt i någon kavelsk eller också har kabeln gått + Eller också batteriet" slut vilket man - kan: kölla genom, att) kortsluta det, Mera" inotorn' sönder, Dåliga > fjädrar yttrar. hård fjädring, genomslag rarna bottnar),' gnissel eller däckage i stötdämparer va ”I'> det” första i fallet Zen däcken .- för: hårt pumpade, ri annat. fall: kärvar: fydaruliska & bromsät 4 vilket. ju 'humera' är det 'vanliga- | Plånboken mår allt annat än väl: bör låta en verkstad titta på fram vagnen. Oftast kan”det-vara .små-, fel, som är Jätt reparerade, ; men som om; de, får, vara drar med sig en hel del. andra fel och reparatio= nen + blir: vän Temperatur och kaross " Försök frätt” med: en "KylargardiR och” termometer hålla temperatui ren vid rätt gradtal, Är motorn för kall är. nämligen "slitaget dubbelt £å stort som vid normal tempera tär, :Det här än, och med påvisats ” att :en' kallstart sliter motorn lika mycket som 80 mils körning. Vid förbränningsproceduren bildas häm. ligen; lika > mycket vatten som ni' förbrukar - bensin,, Vid . temperatud rer under 70 grader stannar, detta vatten kvar i cylindrarna, 'upplöser : andra sura förbränningar "och or sakar- korrosion, Vid normal terå- peratur | däremot . förgasas i vatinel och följer med 'avgaserna:ut. Stan« na därför aldrig en motor som inz te": kommit upp i'80' grader." Der bensin ni sparar får ni dyrt betala; En" annan vital del i er bil är ka= rössén; : Enda chansen att skydda den från sönderrostig är. att. stän? digt 'svätta och, Polera, gärna vaxa deny; underredesbehandla. skärmas och '. chassi 'och" smörja delår som slits. Så fort lackeringen spricker eller går :sönder uppstår : rosthär« "dar,.som snabbt förstör" plåten. och orsakar dyra reparationer. cr Bilbo ; Indianer valde: skönhetsdrottning on efter.egen smak NEW YORK , I i - Ett stort varuhus i New, Yor har i dagarna anordnat val: av. "Miss - ödskinn”, indi LI på Eiiropas. Ås åk > Ban > Ett par farande svenner och Modernismen | dominörar|Fr skördarknad |” me RT DR RRD tillika skohandlare- I Stockholm har pyligen kommit hem från studieresor ute i. Europa och har en: del att berätta' om hur skomodet Ter sig; ointressant för oss här hemma eftersom äl ; Ser, på, skoomrädet kommer utitvän, — Det är: ine Jan att bilda & sig en i sh ivar ”Amnet är ju längt ifrån tskiiliga av” våra Impuls servativ - linje. De visade: + om re sig England, Holland eller Schweiz, tycker Gunnar Hey- man, Vid min snabbvisit i dessa Jänder' fann "jag snart att skomo-|. appast kunde hitta några defi-| tiva tendenser av de skor man ittade; i skyltfönstren "eller som visades: hos fabrikanterna, ” "7 EE » Var -- oenhetligt. och att man Rött i i fönstren. 3 Färgskalan var myt et Värieran= ge > och nästan alla färger fanns företrädda; Att' särskilt 'framhålla]: någon viss färg vågar jag mig in- fe på, me nrött i olika nyanser do- minerade . skyltfönstren, ' Dessut- om "syntes mycket svart och vit även brunt har tydligen en viss tillbakagång och har ersatts ö> vad sommarskor . beträffar — av beige olika nyanser. Vad vi här hemma” kallar strikta skor såg man något av i England som liksom vi är en aning” konservativa, I. övriga län= der förekom helt stängda skor en- däst ifråga om plattklackade ton= och fritidsskor, - De ubuck,” Blått förekom” fåtaligt ochå' d ll med. snedskuren tvär: tå. Kombinationen -”äv : material. var ofta > djärv 't ex, lacksandaletter med; ågummisula, > > i besökte” jag. även "Peru- ”soignerade italienaren : det” som nekar att fara till Italien, Han visade sina rader av skohyllor med bisentals modeller ”mitt liv arbete och mening”, som han sade. ”Alla kopierar mig men "jag ligger mel- -d lan 510 år före”. var också ett av ga, > hans yttrande sig: tillbaka?" LODON (TT — Reuter), ” > Churchill bör avgå, skriver Daily Mirror på måndagen, ” "Världen be- höver visserligen alltjämt hans väl- diga "erfarenheter - och hans 'mod, men han "är: skyldig: sig: sj själv, sin familj och'si ': Daily, Mirror våpdkar hör viktigt det är att utrikespolitiken leds. på ngn skorna dominerade” så ”"myc- ket mer." Man. såg: en "väldig flora åv -remsandaletter med olika bredd på : remmarna, olika klackhöjder och i i rik färgskala, «oo > Ett fåtal tunna remmar; "Tikfor- miga eller asymmetriska som läm= rar, foten ganska har var det van= aminanfatining skulle jag tro; att skohandelns inköp för vå- ren 1954 blir mycket svåra' och att det här kommer" att gälla att väljal = mycket noga ur den rika flora av modeller "och "färger som de sven= ska skofabrikanterna efter" påver- dar av utlandet konimer att (erbju? a. Knappast - - tyska skor. as ju så mycket om den Å tydligare detär, inté ett :kraftf "sätt, Och ändå: —'sä- ger tidningen — företräds Storbri- tanriien på dettå "område av en sjuk Pre minister som "ryckt in i stället! för en utrikesminister vilken va t sjuk” sedan april månad, "3 tå Mi I: hård konkurrens medi "Sveriges a sötaste . flickor har. den” 17-åri iga vt | skoljlickan Ulla Sandklef från Göx' teborg korats till ”Fröken Sverige”, Via London skall hon nu flyga till . Californien för att ställa upp i täva lingen om titela "Miss Universum”, vi —Rekordtemperature «:å Danmark » "KÖPENHAMN (TT RB). + > I Det 3 i strålande ssommaryädret T Dahmark fortsätter och: män väntar - nyå rekordtemperaturer å mås da- ger. r . ? Årets nittins "högsta temperätui NN . — 29 grader — 'uppmättes 'på sön« ;.. dagen. I morse var det 22 grader > varmt. 1 'Köpenhamn och 'döt antas = att' kvicksilvret. kommer. att klättra : upp minst till $0-gradersstrecket, En räddningsakti r. det svens ska lantbruket 'åstundas' —' vad är det nu” män" vill? "Når "låt oss tala skall räddas, men "väl k. Den skall ”räd= västtyska .. industrins fr: så jag. besökte" till. att börja med Tysklands skostad Pirmäsens "med stora fabriker och skofackskolar, ättar" Tor Ström” " nm drottning. Juryn var sammansatt av ledarna för några av de mest be-' römda indianstammarna sådana som irof "öch ”chey nd. » na. Förutom tidningsmännen bevis= tades ; valet av en stor. mängd .av varuhusets kunder — och till dessas stora - förvåning . valde juryn inte den förtjusande mandelögda flickan med långt svart hår, kallad Lilla il solstråle”, som föreföll självskrived som röd: skinnsdrottning, utan er anordningen eller: - funktion; Genomslag orsakas belastning, d "eller vida mindre vacker kvinna,” :; i /Indianernas "skönhetsideal är ans av. över! skadade fjädrar eller utslitna stöt- dämpare, Gnisslet . orsakas - vanli- gen av” otillfredsställande smörj- ning eller. av lösa fästen! Gnisslet orsakas : vanligen "av otillfredsstäl- lande smörjning eller; av: lösa fäs- ten, Lufttrycket kan ni ju kontrol- lera själv, och se till att lunda och juryns val föll på en manhaftig” kvinna med ett sharare! grovt än. vackert änsikte. Men så än ju också derinå kvinnas namn, Hon som städse är ensam”, rätt så ta-! lande; Publiken bemötte juryns val; soc ch " Somliga fabriker" gjorde 5—6,000 par: skor om: dagen, men i allmän- het; passar. nog ej. deras. produkter för. den svenska marknaden,” 'spe-' ciellt som prisnivån ej var åfal- lande låg. i Tyskland," I jItalien "besökte jag bl, ;a, Boc Iona, som anses vara, den italjen= &' damskoindustri, od. rum. Denna stad rymde er -mängd. förnämliga damskotillverkare,” som ekade att låta maskinerna intrång .'i deras verkstäder. "så fantastiskt vackert ; arbete och ett så utsökt material som i dej? italienska lyxskorna finner :- ::man hog ingen anränstans I världen, De spetsiga "lästerna” dominerade ' helt och skorna 'var mjuka som hand- med vilda: IL dalett : får" lite fett vid r Låt bli: att överlasta., vagnen, — måste ni det för en Jängre td är det, skäl att. låta- justera både fjädrarna och stötdämpare. Kon= - trollera att allt' ”sitter fast” samt att stötdämparna är. hela' och har .Frikig vätskemängd. Är:de' sönder måste : ge: bytas ut eller: ' repareras. z Bilen j jazzar. : "Om vagnén börjat. jazz, vi eller stöta, eller, om däckslitaget. är > ovanligt stort, bör ni'ta,er i akt, Detta kan bero, på en hel del, sen, äver ;”Lilla" "solstråle”” skulle få vån | |; Indianjuryn vägrade emel-l lertid.” att. i kompromisså och röd skinnsdrott ngen, blev ;-”Hon > som! städse är, ensam”, en kvinna helt ef. Ung män önskar ingå Ektenskanj a ried förmögen ' flicka: eller: änkal hb Inget skämt utan: verkligy ingbehov.!? "sne « (Annons under: "Personligt" Tegner atäre än ble ar Buropas”. överbefolkning. - om , man tar hänsyn till ekono- miska och produktiva förutsätt- ningar ungefär 30 miljoner, men är man kan/' finna "goda argument] för ; att. räkna ibåde-: med den dubbla" och tredubbla, "siffran, försäkrade chefen. för Konserve- ringsforskningsinstitutet i ”Kalle- bäck, .. docent, Georg. Borgström, när han på småndagseftermiddar sjukhus... "Och som landstiskal Elmin uttryckte. det- innan han reste 'på: semester. till 'Öland i går: Motorcyklar borde förbju- das. Men det är.-kanske inte så lätt: allra helst . sedan man släppt mopederna friå. Men hur: vore det att ransonera "motor- cyklarna så att:bara de,'som behövde dem för sitt. .arbete, fick köra dessa farliga maski- beabrottepationter. på. våra FEITTETSSTEFSETVETTECTYTTYSTTVYTTI Europa” em 3. Lå gen rv radfotaladé om den europe: iska försörjningssituatiönen' vn: ens vågskål”, Den europei: folkståmrnen. har i verkligheten. mäxt relativt sett | snabbare än "den, "asiatiska under de senaste ' "århundradena och "uppvisar alltjämt. en oroan>- de. tillväxt , — , för ögonblicket enbart i Västeuropa” 3 .miljoner per. år.. 90: miljöner ; människor skulle: behöva flyttas. bort för att -ge.; uropa 1925 årg. ; bet folkning.- Västtyskland med sina 50 miljoner .människor. kan san- nolikt. aldrig åstadkomma .mer än hälften av. den mat de behö- ver. för sin nuvarande standard. Detsamma gäller : England... Un- dér', hela : Hollands historia har från havet erövrats 425.000 hekt- ar. :Dét räcker inte ens för att med rågummi ; se I Paris träffade jag några fran- ska; skofabrikanter. De. ställde" sig skeptiska "till det-italitnska: modet das. över: till eftervärlden”, 'inte för att. av våra efterkorimande brukas och "utnyttjas utan som sinnebild för svensk" odling .och kultur. av i dag erinra. om 'oss; vi. nu levande, . Det & "ligger någonting : tilltalande och riktigt 'i de" synpunkter," som lantmästare” Stig” Karlberg ger ut- tryck för i tidskriften Maskintek- nik i jord och: skog. Han menar att i våra dagar:en helt ny kultur- typ är på väg att växa fram på den svenska landsbygden och. dej lantbrukets. mekanisering. Det folk, som; hundraprgcbnt fi "bli är alltjämt nya, maskiner, ; gift att: underlätta : och NE produktionen. :Så småninj mer: dagens: oerhört viktiga: doktmerit Ta i dagars” liv» på, ländi förutsättning att ” någ Hur såg den 2 im, . bå pe : kunde” de sammanslås :och gå upp' ”vad de fråga ne E Örsta Ae dant är det. med alla. ändra, dd ån brukets . maskiner. : "Vi -måste dära för försöka lösa: frågan” hur vi på oo bästa sätt skall” kunna”'spara och . åt eftervärlden: bevara dagéns 'ma«. : skihpark, sådan den ter. sig vid ett riormalt '; svenskt lantbruk, Vi är > alltså inne på en ren museifråga : med: skarpa, konturer;' ora - vit tända: ker på dem, kom, följer oss efter 4 Joräbrukar-Sverige, ". Lantmästare : st sd Karlberg semmanfatfar: : : i :En i "förnuftigt "ordnad - museior=+ genisation på detta" område” skull n emellertid kunna fäddå det' värde fulla," De Jantbruksmaskinmuseeet . som nu finns,” borde ges en enhet=, lig i ledning". under en museiman, sori "samtidigt : bör: vara, . specialist | + skiner, redan existerande, museum : om en? självständig , 'specialavdel= H ' Denna "museiledning borde :: våra ansvarig för organisa= "Maskinerna är en så "betydel=";" sefall del av: det moderna "lant. ' MON bruket "att" det 'faller' sig naturligt '. ' "att! överlåta "upprättandet och handhavandet" "av lokala” maskin > sämlingar ” till ; hembygdsföreningar | av" dessa "maskiner ' verklige räddas” till. eftervärlden! > a it > Föj den, "sörn yi i sta” svenska ”traktorernå '— eller motorpl | som de kallades på med. spetsiga: läster och" arbetade efter;en mycket mer moderat kon=" den tiden" — tog' sig: ut; finns nu inte stora”. jligheter, Och ”lika= kaler och genom att skänka utran- H Zerade maskiner. i i . oci som har möj«= ! lighet ” att: tillvarata. lokala typer +, EX av. bysmedén | av: maskiner, killverkade:. privatpersoner ge” "de: a. ”sämlingar i sitt'stöd genom upplåtande av 102 4 ; Holländ är sex, gånger tätare folkat än Kina och står allt hår-|t | dare inför: valet av en. massut- vandring... eller ". en, radikal om- läggning av sin diet och därmed li hela sitt tradiotionella jordbruk. ” Både, Norge och England har pr person, mindre, åkerareal än In dien,. a : ; j Docent Borgström "ledde sitt "I mycket . fängslande. men också srämmande 7 föredrag om, vär £ yrsörjningssituation, med, en, å- t blick, på utvecklingen "och" de allt ': större... svårigheterna. att : Clskatta FHuropa nya visthusbodar. Det. ökade beroendet. av Nord- europas : : fosfatgruvor,: USA:s maskinindustri och. Österns. olja har : på ett oroände sätt snabbt försvagat Europas ekonomi, På ett". årtionde . har kontinentens alltmer «intensifierade jordbruk gjort sig beroende av en jätte- flotta,' ständigt sysselsatt ” att frakta : "och färja ' hit " produk- tior del. Men vår pr oduktion: potential är trots "detta hårt ta- gen i anspråk: Befölkningstryc- ket har varit så kännbart att vi tvingats, till. en ”tippodling, som är. oöverträffad av någon ännan kontinent. "Detta har haft ödes- digra "konsekvenser för försörj- ningen, + vattentillgångarna och mineralbalansen. Skogen täcker i de. allra flesta länder. endast några få procent. : . +». Docent: Borgström utlovade i i detta hang, -att han i ett föda de L5 miljoner» ” som landet vuxit med sedan: 1939 senare > v NYFEFFITETSYTTYTYTYTVY VTA re "föredrag : skall belysa del AR oe RA FETFESTETSYFTITETYYTVVTIVETEVTYVYY VVE vansklighe er, som "dej fortsatta dén, hötär, industriområden och husöknar, hur. sjöar 'och vat- tendrag sinär och i flera fall blir stirikande, 'kloaker samt hur vat tentillgångarna; tryter i "stegrad : > försörjningsbas i vid- längre ; och de "avkast- ningsökningar " imnodernt. " jord- bruk? med” berättigad. stolthet kan peka. på mer än' slukas av den + hektiska industrialiserings- process, som vi tror skall, rädda oss ur vårt dilemma. ' europeiska ': kolonisatörerna för- fallit åt en olycklig bedömning av andrå' kontinenter och. deras rnöjligheter. Men' värre än detta är ' att. vi felbedömer' vår egen kontinent, -'sade :tal., och” upp gav, att vi för att livnära Väst- europa "måste "hämta 1/3 från andra kontinenter till ett års- värde > av ' mer än 25 miljarder kronor. Minst tio 5,000-tonnare lastade med säd måste anlöpa västeuropeiska hamhar” varje dygn för att hålla hungeri. bor-' ta från 'europeisk” "vardag. ” Det är ägnat till. allvarligt eftersin- nande, sade tal., att 57 procent av "Marshall-medlen' ätits upp, . dessa. pengar -. som skulle sätta, Europa .. på fötter — utgöra 4 'en hjälp till självhjälp. - Med - - el. förnaftig Plaiioring ört med" sig: - Vi har under intrycket” äv del” östar- Karup SLÅF-avd: . . - char haft möte på Nya Caféet AM i Dunabron; Nästa. möte blir. den : 20" juli. kl, 13,30 i-Margretetorp. Det meddelades att tio friplatser ” finns. på : villa "Terra: och "kunna . intresserade ' hänvända sig till avd:s » . semesterkommitté '; eller ” till » ordf.;: Vidare :«erinrades om Bondeförbundets utfärd: med buss månd, den : 20-- juli, ;: Sommarens kretsmöte. blir tisdagen -den 14 " juli ,å.- .Gästgivaregården £ Östra Karup. DÖE . avslutades. med ” oo i amt iver - sång... Till" ps följde, ett trevligt samkväm kring kaffebordet, skall vi ha möjlighet att ur egen jörd skaffa fram tillräckligt med föda "för: den nuvarände befolk- - ningen, men ingalunda för. fler. Men då måste vi vandra samma väg ” som ”världshushållet 1 öv- rigt, nämligen mot en' ännu mer vegetabilisk” kost. 'Våra'”sö SS brödsdagar” / har ej gått i brö- - t dets. teckeh utan karakterisera- a ; des'av fläskkotletter och biffste- kar. Skall dessa ej för alltid för- svinna "från europeisk” vardags- kost så finns blott en väg — att ge ' världen" det. talande "beviset för : att' "kultur, kost, ; och hälsa måste baseras på én annan mål- , sättning än er människomiljo- ve ner,' Endast en måttfull återhåll- samhet i dessa stycken kan räd- da europeisk kultur. Kvalitet . måste bli' viktigare, än : kvantitet, NYTEEFETTYYN AMMA KAAAA, Ja FErUTTYTYTTYN rYvvd /
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.