DS av. sol och. tjära. : Solen" går upp kl. 3. 25 ock ned kl. 21.08, Morgondagens namn;', - KJELL: solen går; upp kl. 3.27 och ned kl. 21 07. Söt: flicka fast i tjäran., 3» Detsär farligt att solbaga å ätt] ytjärat. tak, En söt flicka Fn förd andast baddräkt hade härom- agei. en minst sagt. pinsam upp- evelse, sedan hon sträckt ut. sig å "taket till ett hus beläget vid totenturmstrasse för. att lapa sol. solstrålarna färgade inte blott flic- ans hud vackert brun; de upphet- kade. också på samma gång tjäran; Få:att' den intet. ont anande Wie- nermädeln bokstavligen satt i klist- ret, då hon tänkte resa sig öch ha- de nog av solbadet. ' Givetvis blev kon mäkta förskräckt och rädd — men som tär var lyckades hon sig- halera : sin farliga belägenhet till! " folk i närheten och slutet på histo; ».tien blev, att. brandkåren räddade Eickan från att ytterligare bli svedd | Våringstjuven. | I STOCKHOLM . . Vånings-- och ”Vitlatjuvarna "”. ,har..-högsäsong medan: vanligt .” hyggligt folk tar semester, I år som, tidigare kan polisen kon- » statera- att. alltför många se- mesterfirare struntar: blankt i > ”betsmått. innan man ger sig i- svärd från. » våningen, oe HE ttälet "omöjligt att åstadkomma! men" åtskilligt kan i alla fall” göras, Förr” hörde" det till vanligheterna att den" semesterfirande familjen noga klistrade Papper för fönstren: och drog ner rullgardinerna i akt; 'och mening att skydda möblerna! för solen. Man förstod inte att man. ” på det sättet formligen Änbjöd till: ' besök av herrar inbrottstjuvar. "Nu! har det därvidlag blivit bättre, för-? käkrar på vår förfrågan en erfåren! polisman; "Fropagandan har, burit; Erukt, a: Sc Sär ytterdörren försedd med 4 it. jverkligt effektivt lås är redan där- ed åtskilligt vunnet ur säkerhets- j synpunkt. Ett sådant lås kan man å för ett par. tior, och det är välj vända pengar: En låssmed eller; polisen "själv står gärna till tjänst med råd och anvisningar, så "Men har man pardörrar räcker idet inte med ett enda lås, även om detta i och för sig är bra. De gam- imaldags riglarna, som fixerar. dörr-i halvorna upptill och nedtill, kan del flesta tjuvar bemästra med mycket! jenkla hjälpmedel, Sedan man :väl iklarat dem, behövs bara ett kraftigt! Iryck. för att låskolven skall släppa. Sätter man däremot en kork- eller träbit över resp, under de 'inskjut- na riglarna är man ett stycke över, "Ipå, den säkra, sidan om - det skulle; -Ibli påhälsning, "Brevlådorna är ett. känsligt. ka. fpitel, därför att låsen ofta är åt . ikomliga genom dei. Man bör där-, för före avresan från våningen el- ler villan; sätta. ett skydd för öpp- ningen eller för lå i han kunde | skabbiga ' hundar vad. det den kände. polar-: 5 som när han begav sig "expeditioner alltid ha-| en den fulaste kvinna! få tag i. ' Hon hade "ingen som helst Uppgift, hon skul "le bara vara med. När en jour-' nalist frågade : ledningen till "Svarade, han: -— Hon är ett slags måttstock. När jag börjar tycka att hon är vacker, är det dags att vända il] baka hem igen. | Hörsedren "ut på sina "dé méd sig forskaren om an-j hennes närvaro, 3 se | Också en order Följande ordet till stationsper: nal har en gång utfärdats enligt nedan: > | ”Såsom det torde vara Eder be-. kant att klagomål ofta anföres åv 'allmänheten , däröver, att de s. k. tidningspojkarna. vid "tågen och å plattformen föra ett bedövande o- ljud, ” dels": genom ' att tjuta som eller ock vråla som av rödpissjuka lidande fäkrea- tur, uppmanas N, att vara mig be- 'hjälplig stävja 'dettå oskick, då icke genast muntlig tillsägelse synes ha- va åsyftad verkan genom"'att man Iså hava kan, med en i tjock tjära oppad' :mjuk -perisel sakta torka 'pojkarna om munnen och genom; latt sakta, . helst på "bar gärning, ' nappa dem i nacken och rulla dem / efter omständigheterna” mer och . mindre, så snart de på något i mi sta mån störande sätt giva hals. | fund den 27/9 1901, såå R Klinkenström, ' : tor," Tda:? ter inom livsmedelsbranschen, bör " sådana "Iösas med ' alla de msdel, som ifråga om mindre viäga nä- Tingsgrénar” stått” till buds. Eljest kan också gehom sjukdom och " Man vill gärna hoppas att under årtionden på detta område utövat en stark kontroll i syfte att trygga skäliga läkemedelspriser, Redan 1944 års riksdag beslöt be- gära en utredning av möjligheterna att 'förbilliga läkemedlen och att därvid även frågan om ett helt el- Förnyal förtroende I fick statsrådet Hedlund av Bonde- förbundets nyligen hållna -stämna då . det. gällde val av partiord- förande. - yndish nas > förvä på ler delvis förstatligande av. läke- sä L - M di ien, drogh ;h ä g och avta= Ad 3 sal ning och apotek skulle gande snart TN gå i uppbyllelse. sammas.". Tilläggas . bör att andra 3 vd kammarens andra tillfälliga utskott, detta" riksdagsbeslut, var enhälligt av de två högerrepresentanterna. År 1946 tillsattes den begärda lä- kemédelsutredningen under ”ordfö- gäller Nu har be-] av 1 g Lind- i "tygat: honom desamma evad. det! berg och dess förslag om ett stat- av esmi- | ligt. 'ksbolag, som avlämnad tU nisterposten. Hr Erlander har efter studiet av även högsta domstolens handlingar” kommit till hand. hösten 1951, väckte 'stark kritik. Med hänsyn till denna kritik och åsikt, som hän tidigare givit uttryck åt, nämligen : att. ingen av de: tre dot : åfrå an- nat än att oavsiktlig glömska varit érsaken till: det deklarationsbrott, ör vilket hr Hedlund åtalats. och dönits. . Ingen av de tre instanser na har. ifrågasatt hr Hedlunds he- derlighet..Under sådana förhållanden och: med åberopande 'av det orubi bade ' förtroende '; inrikesministern åtnjuter inom sitt parti finner stats- ministern intet skäl för hr Hedlund att avgå från statsrådsämbetet. 5 Detta ' hr; Erlanders meddelande har i snart sagt hela högerns "och folkpartiets" tongivande press ut- löst ett' säkerligen, minst en vecka förberett ;utfall - emot-de' båda i denna angelägenhet närmast berör- "Man får väl" "eljest räkna med Parafyfusepidemniien är en av de till antalet sjukdomis- fall i: landet, svåraste på länge: 399 på fredagen och 400 i fördags | säger en del, dödsfallen ännu mera. Åi-det andra fallet.” Tnär onaturligt i "ett land med så att enigheten inom varit ungefär lika stor "som inom de be rörda ;- partierna; :+ rr Hundraprocentig är den väl lika litet i'det ena "som Det "vore hart fri åsiktsbildning som" vårt. Det är ett fåtal människor förunnat. att ha. endast vänner. Ståt jintet amat til buds, så anmäler; sig. osökt. av- uridsjukan, den gamla' svenska. '- I fallet. Hedlund. är, .hog inte den När - det därför i lördags riddag meddelas att källan : upptäckts ge- "| nom att den ifrågavarande bacillen/ upptäckts "i två fall på ett enda slakteri, kan det inte hjälpas att man blev | fundersam, . De" tagna pröven : av kött måste dock vara flera; När smittan spridit sig över så stora delar av landet som fallet är, måste smittohärden 'vara i pro- portion därtill eller också smitto- riskerna och smittobärarna "otaliga. da. åk ensamt, "Por litiska : spekulationer ' ; har råycket gemensamt" med: det ”möjligas konst”.: Så som dör, pölitiskt, ligger skall gudarna veta, att de på gag- net av. samverkan mellan å Jå ena si- dän socialdernokratien . .och bonde- förbundet och, å andra sidan mel- lan höger och. folkparti tvivlande är inte lätt räknade. Meéen:vore det; mycket: bättre med -något å la. dett franska” pr ; regeringskonsten? Man: frågar sig ovillkorligen, om smittokällan :'kan vara endast en, detta även med vetskap om, att slakteriet representerar så gott som hela länets avslakt 'och att:denna sprides över stora delar av landet, Man har tills vidarg intet annat att hålla ' sig till än medicinalsty- relsens meddelanden, Jästen kunde u . relativt, :snart avskrivas som källa, I Tyskland förekom ju ingen epidemi där jästen kom ifrån.: Den I importerat kött funna becillen var av annat. slag. Epidemiens ursprung kunde ju på ett tidigt stadium hän- föras till. Kronobergs . län; men först . sedan epidemien åter upp- blossade där sattes' tydligen. kon- trollen med kraft in just där, . Det gjordes gällande vid "ett tillfälle” att, k rörde hemslaktat' kött. Ett visst fog härför kunde tänkas såsom 'en-' följd av den timade strejken inom. branschen, "då möj- ligen en del själva ombesörjde vad slakteri eljest ålåg.. -Därom har se- dan intet avhörts, "Vad den. nöd- slaktade kon beträffar' undergår ju sådana kontroll beträffande kvalité och sjukdomsorsak, : Att 10 dagar hållits är förståeligt, .De åtgärder, som efter upptäckten i lördags vid- tagits vid slakteriet och dess totala isolering låter ana vad det :ekono- miskt rör sig om. ' En. sådan åtgärd kan ju ej vidtagas utan. fullt fog: på dörrens insida. Men helst, bör en fackman ordna den detaljen. Avbe-i ställ tidningar! Massor av sådana” I värmen; och särskilt den i - år, gynnar sjukdomar med epide- misk natur; särskilt "diarréartade; I änktes möjligen i' brevlådan ”skvallrar”, I framför 'eller' invid ' dörren. mästel bli parollen. -- Det borde yara slälvklart att mani inte. lämnär smycken 0. dyl, hem- ma i en obebodd våning, Men där- NM vidlag. .syndas alltjämt, - Anlita lå stället ett bankfack — det är myc-; ket billigt att för kort tid hyra ett Sådant. Måste man trots allt ha: kvar dyrbarheter av mindre for-i mat, så lägg för all del inte ned: der i i låsta skrivbords- eller byrå! lådor. "Den låsta "lådan verkar på' Ujuzen” Precis som ett "skattgömm > s FINNS? DET-NÅGON i Er bekantskapskrets,: söm ej är. prenumerant ; på "LAHOLMS: TIDNING, gör då oss och honom — > den tjänsten? att rekommendera va LT: för: :honom; a då begy att det rörde sig om sådan av lind- rigare art, men värre blev det, och "epidemien har. blivit: allt allvarli- gare, | i Det vittnades i, lördagens radio- meddelande ' om det intensiva och litiken' hade på” sin. tid mån; röstade: klandrare. ” till sedan "snart två år 1 Sverige]: karna själva presterat ett motför- slag, innebärande vissa partiella re- former, är det sorå hr Hedlund till- satt en ny läkemedelsutredning: Att. påstå, "att direktiven för denn; en dödsdom över det enskilda apo- teksväsendet är ju rent nonsens: Hedlund har tvärtom lämnat utre: ningsmännen fria 'händer att pröva: / H 2 vars hemställan låg till grund fört och dess utlåtande biträddes även] till: den iständigheten att apote-|- olika vägar. Det si es nämligen" att | ik ens festlighet kr va bu RAF jobbar fö högtryck för a att få allt i ordning till den stora ” » fygparad som den 15 juli skall hylla drottning Elizabeth — ett led .: - stationen vid Odihain. . Här trimmas en Mettor på RAF- | "som. fri STOCKHOLM 3 de - skall ”för pröva och mot varandra väga de alterna- tiva förslag som nu föreligger eller som "kan. . komma fram under det fortsatta utredningsarbetet”, : Detta kan ” inte : anses vara en dödsdom över nuvarande k . Omik "Pi ötet i dagarna i Skara -har aktualiserat frågan: om det inbörs des förhållandet "mellan" Evangeli- ska fösterlandsstiftelser och sven- H ska: kyrkan, och på” initierat håll motser man med stort intresse den nu 'detta system ä är överlägset andra system, så får ju utredningsmännen tillfälle att klargöra detta för riks= dagen, som. begärt utredning i frå- gan.”Vi. tror f. ö. att man på apo- tekarhåll är ganska tillfreds ined att nu få möjligheter att framläggå si- na synpunkter och förslag till säk> lig prövning. i, En' stor: del av. kritikén mot.1946 års. läkémedelsutredning tog sikte på dess - ensidiga sammansättning. Här finns ingen som helst anledning till kritik mot, hr Hedlund, Apote- Mi de utvecklingen, Vad som i alldeles särskild grad kom att aka fualisera 'spörsmålet var: att mi preses, teol; dr" Arvid Nörborg, samband” med. att han: ventiléradé sin : prästmötesayhandling, betitlad ”Frikyrklighetens” "uppkomst .; med. särskild hänsyn Skara” stift”, tog upp: ämnet; 2 + Förste opponenten, Kontraktsprö fen Gustav Linder i Larv, yttrade bl. a; ”Det skulle innebära en stor tragik för "kyrkan 'om de: starka ;FO sterlandsstiftelsen". Krafter fick" sin vilja fråm; som vill I kärna och fö tförbundet har kunniga med sina' ordförande "och dessutom" ingår i sakkunnigkretsen representativa företrädare. för läke- Icke, - blivit representerade. bland de sak-' IN : Som bekant har de frikyrkliga. tendenserna; inom” vissa kretsar. av. väckt” oro inom. svenska kyrkan; Sen malt är ju tiftelsen "ett och.gr NWT är 'därför ute i ogjort. väder. Men det är ju inte första gången det händer på högerkanten. : A Besked. äv Erlander: Hedlund - avgår inte STOCKHOLM (ET). i Statsminister Erlander finner ir starka <r det förhatliga; den visar den sig stundom allt an= nat. än som sökare efter enhälliga applåder... Särskilt som danare av i mångt och mycket. nya ekonomis- ka. riktlinjer kommer ej sällan” r velsmål i dagel 7 Inom ena rtiet 1:anske- man , överskattår mi ighe- terra,” inom det andra växer nog åeikten ätt det går väl fort på re- förmernas väg, ” Det där är emel- lertid ”partiella” företeelser, ; som är och blir föremål för övervägan- den: Av två eller. en enda förmåga tärer. de inte vara beroende. . Vad fallet Hedlund beträffar har vi "tidigare deklarerat. vår tro,: att det : frenetiska ' :skallet nu ånyo: i oppositionspressen har politisk syft= ning. -.Hr Hedlund kan nog ta det lugnt tillsvidare, hr Erlander likaså. Att. deras nu fattade beslut kom= mer upp till diskussion inom ännu ett par och mera betydande instan- ser får tagas för givet. Blir det ha sin gång, känslosvallet lägga sig för överväganden i lugn och mera ro än nu undet semestertiden,. Att meddelandet från högsta ort i lör- dags kömnmer att bli ett "tittande lik. har redan varslats om; Men då bör. det röra sig om politik och inte om en heder, som är från alla Håll betygad TE d i ” högerpressen skyr "man inga medel att misstänkliggöra bonde- förbundet och dess statsråd. . Nya Wermlands-Tidningen skriver om inrikesministerns direktiv för den krävande arbete, som' nedl på alla håll av alla: sökare efter käl- Jan, : Man vill gärna hoppas att de funnit den och den enda, "Man vill i nya lälh del att hr Hedlund ”formulerat det som kan bli. en; iden enskilda läkemedels- forskningens dödsdom”. "”Läkeme- för dock gärna tro. liksom den ' medici 'auktoriteten att därmed ett avta- gande av sjukdomsfallen skall, visa 'sig. ' Sekundärfall lärer. inte kunria wndgås, - Ett omedelbart upphöraå- ide .vore. att ställa :förvä ei i saranianhanget.. så var det. med Först skall konstateras att det nus , A sände'b I iniddagén ut följande: > Högsta domstolens döm har b - kräftat vad fedan underrätterria konstaterat, nämligen att statsrådet Hedlunds underlåtenhet 'att i:hust- runs deklaration. uppta « visst: in-|; komstbelopp-..beratt av glömska. Ingen. . ifrågasätter ', att. glömskan skulle ha varit avsiktlig eller. sätter eljest” hans hederlighet i tvivels- mål” Ur denna 'synpunkt finns' det därför "ingen ' anledning ' att kräva hans avgång ur regeringen; 6 » Dena nästa frågan ö höäruvida vad sort förekommit är ägnat aft rubba det" politiska "förtroende "som" ett härvid det egna partiets ställnings- tagande ' av vikt. - Bondeförbundet har nyligen omvalt hr Hedlund till partiets ordförande och därmed till- kännagivit att "dess förtroende är orubbat. Under sådana förhållanden kan jag, inte finna” att skäl före- ligger: för hr: Hedlunds: avgång. I konsekvent nekat att döpa och dela 1 ser” ökat i påtaglig grad. Bl. a. lär | frikyrkoman, som vidare fortsätte statsråd bör åtnjuta, Framför allt är. missionisällskap i ifom kyrkans .r ram, Man har kyrkans. bekännelse i; stycken" och; saknar: egen "säl mentsförvaltning. Stiftelsens predi? kanter har tills för några år sedan ut nättvård.' Sedan 1930-talet har dock denna' enhetsfront varit bru=|, ten; En och anhan missionsförening inom EFS har ånordnat egna hatt- Vvardsgångar,'. betjänade av" egnat "och missionshus.;. De; allra en har dessa ”frihetstenden- det i i Dalarna finnas åtskilliga EFS- "| mentsförvaltning, "påpekar. en" känd ” Ett annat "tecken ”bå att många äv EFS:s . predikanter” börjar. få" medvetande” om "sin ställning" är att man, på . riksmötet för Stiftelsens i härom året diskuteradé frågan” om ämbetsdräkt för Predi- kanterna. Sådan dräkt anv ds nué mera här och var. sisra - Indirekt har nya religionstrilets? > lägen kommit att inverka: på Sti telsens ställning. Det ' är, sett>ur lagets 'synpunkt, intet som hindrar. ; att Stiftelsens predikanter får" 'vigi selrätt. EFS:s styrelse har döck'in>: te" anhållit: härom." Saken har. av allt att, döma principiell” innebörd. Om EFS-predikanten får vigselrätt kommer han ju att. i det avseendet”? vära likställd med prästen;: och det' är inte i linje med Stiftelsens. of: ficiella hållning. ; Nämnas ” må att EFS: cönirala 7 ledning är markerat "kyrklig: och I” inte alls någön vän av Jnihetsrö" majoritet även där, så får väl tiden] " "Den 63 ) oktober 1953 drrangeras pris — Guldpl (se bilden) -— : repr terar inte något i egentlig mening för högt. Man har att tills vidare vara tacksam för de upptäckter som 'gjörts. Reflektiorier. härutöver blir endast, att r fritt näringsliv. Det fordras "särskilt privilegium för att bli ap so -: kvalificer havare. Priser å läk del 'reg=. leras av det allmänna, apotekarnas inkomster Jisas. Det allmänna har : ning i Ontario i Kanada, ESSO här donerat ett ståtligt vandrings-. = em bred och -18 em. hög. — Tre svenskar får göra. denna, höstens . drömresa på: Svenska ESSO:s bekostnad, och i övrigt betalar ESSO > derna för deltagarna från hela världen, De koras genom . ju ', som JUF arrangerat runt om i landet med "finalen i Kristianstad trakten i slutet. av juli. — Blir Guldplogen - ar] ” (ll > svensk?, . . NH 4 de förste VM: tävlingärna i i ; plö en, förgylld pjäs 60 cm. lång, 30 -- . 2. frågan . i: den ovän berörda frågan ingalunda "4 vandla Stiftelsen till:en frikyrka, "| Danmark och risken för mul- s klövsjukesinitia, | kyrka = = aldrig! att. Predikanterna alltmera all- mänt börjar: kallas pastorer, Det är visserligen inte officiellt, men efter några år kanske praxis blivit lag. ..Det kan i detta sammanhang va= ra värt satt” påpeka att enligt en Vi som vid” ett. par tillfällen skymtat från biskopligt håll, går den principiella : gränslinien mellan te | folk. och frikyrl bordet! Den "religiösa sammanslut- ning,'som har" egen 'sakramentsför- "vid nattvards- Xadio; grammofon skapat '€j aktivt ; intféssé för musik. N ÖREBRO. (PTY > Ne : "> Pet, kän hända att man gör uägdömnet en sula drätt om man bedömer. dess imöäraliska halt efter den musik den vill höra. Men med fullt fog kan. det, slås . fast att radion och gratinkofönen tyvärr ännu så. . länge knappast lyckats skapa” . något äktivt mäsikiitresse, dvs. I de har i regel inte stimulerat lyssnaren ll att, själv musice- ra; yttrade ecklesiostikminister Persson, då han på lördagén ins i H vise riksmusikstämman i öre- ne en gång så, sade han, > att det hos väårje individ finns en iendens att ge efter för bekväm= ligheten. Kan man genom att bara -vrida på en ratt få fram förstklassig ' musik, varför skulle mån då an ' stränga. sig med att själv spela? : Eråellertid bör man göra klart för. sig att radion och även grammofo=". uen . förening med planmässiga i. studier kan stimulera. också det musikaliska intresset; så att det lé= - der till ett aktivt musicerande. I den frivilliga bildrängsverksåmhé= ten våra ungdorhar att under, nästa, studieår få bältre möj- ligheter att studera musik I grupp, > ee a givetvis ännu inte färdigdiskuterad, liksom intå heller den kommunala valtning,' måste sålunda iellt anses som 'en; frikyrka. : å stiftelsefolket på många nål musik Men "jag är övertygad ont att det, enski ini tiativet, i; organisationeri ade,” skulle svenska enom förlora mycket = 'De'i artikeln anförda synpunk. tern kan "kanske i stört sett be-' traktas 'som ' riktiga, : Vad: som. e=! mellertid, bör stärkt poängteras är att vi inom Stiftelsens styrelse är fast beslutna: att: ”hålla den gamla, linjen”, alltså med Evangeliska fos- iftelsen som ett mi sällskap. inom kyrkans ram, - Att av stiftelsen skapa en fri ions- "kal har "det aldrig någonsin varit; Ifråga Vad vi emellertid anser vä- sentligt är- att. vi får behålla: den ? frihet, "vi alltid 'baft” och "alltjämt 1 har enligt våra stodg ter” "mot omgivningen. Vi; edes, haft predikanter, som såivatt | -säga tagit den aktuella nattvards=t! Dessa vederbörande har; handlat uppdrag. av den. förening de jä Men” igt önskar » vi behålla, och; vår hittillsvarande linj verksamhet, Én av de svål gheter vi faktiskt har att. brottas med, är att förhål- landena' tecknar” sig olika i, olika laridsdelar. I Norrland , t.. ex. har ”varit .så aktuell som söderut. Det sär skillnaden i den andliga struk- turen inom de olika landsdelarna som i viss mån är svåra "att be- härska, . ett förhållande .som : dock på intet sätt påverkar vårt arbete i slort. ! I - Vi är villigg att” ge allt det vi fyrome åt ”friheten”, som tidsläget kräver. Och denna frihetssträvan, är trots allt inte, så omfattande alt den i väsentligare grad: förmår påverka helheten. Det bör också understry- kas, att inté.ens. de mést radikala av. våra + predikanter önskar för- Ett. missionssällskap bör och skall Sti telsen fortsätta. alt vara. " Till sist: Det skulle dock helt säs kert betyda en avspänning om rätt- vardsfrågan kunde ordnas tex, så att . biskoparna finge rätt att se Stiftelsens predikanter venia till att utge nattvarden. eller att tillsam- mans med präst tänstgöfa vid di- stributionen; - ” 1 Göteborgäre vill EE skänka Åland älgar MARIEHAMN (rn). ne Ålands LaMdskasstirelse har. av Finländska ' lantbruksstyrelsen . fått I; avslag på en begäran om licens för | Å älgimport : från Sverige till Åland där älgbeståndet håller på att dö ut. Det är jaktvårdski..sar i CE ec ltså föl- varande: ja den" kurs, som från. början star. med érkännsarhet de förbättring. kades | ut. för Stiftelsen och dess ar det: fratblagdå förslaget fnnehåls" Her beträffande norrlands- och tät- och kommunernas eegt intresse för. saken, bör kunna föra musiklivet ej: ej nöjd; med 2 pstoatsidelningen ha svenska -prästförening- länge omdebatterade" . av "Allm, s énsl Amatörmusikens framtida roll är ;- 1 träde i i Göteborg under biskop: 'Tor= . jsten Ysanders ordförandeskap. Den frågån om. | löst och kommer -att fräda i i kraft eo jfr. 0. m. 1 januari 1954, Frågan om: sammanslagning av de båda präst-: . föreningarna har : värit på remiss 0. ihos för / i ingé 196 lökala så Re b ortspästoratens - örgånisätion;' met bekl att dessa. fört i stor utsträckning vinnes på bekost- nad av den pastoräla organi nen i mellan” och syd-; Sveriges rara "bygder. inge går, cent) relsen in på vissa detaljanri ks ningar; ifråga om, åndsbygdspästo= ratens organieation; och aximita=; len för befolkni ingen pr präst i oli de på ”Tandsbygdån och vänder sig'. mot, ' gudstjänstindragningar, slagna fördelningen” äv. térna inom de olika kateg "Yttrandet utmyhhar i'ett. bestämt. hävdande av aff dé synpunkter som centralstyrelsen frafaför måtte vin- na beaktande vid det slutliga ut= formandet; äv de nya.) bestämmel= sernå. . Centralstyrelsen tillstyrker I i siort sett kollektkungörelsen,' men -vis=. sa detäljanmärkningor framfördes trakten som förklarat sig v skänka älgarna till Aland.. s motiveras med Göteborgs nuruil : — Vi behöver något ”elåtkände — Tack så mycket doktorn. Körks skruv har ja själv.” Centralstyrelsén' PFSVYYTYVS AR DRA SAABS KÅRASAANAAMBASASAANSASKASNASAADSAAANASASADDHANSADA INTEFSYNTETYVETYTN NYTTYITTT Vv SA RIFSTETVFETETTYSSYYTTISEFFEFEYFYEYTFSTYTYTYVN KOMA. NECETETFETTYYTY TN SNS
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.