FR - STOCKHOLM . "För snart 157 är Sedär fördé.Fi tidsutredningen > fram tanken” kommunala fritidsbyar som ett bi drag! till "Jösande : av 'semesterfrå gan. för gemene man. Kriget kof : emellertid. emellan.” och- man. h: inte kommit' långt mot ett förverk- - ligande; av” ydenna tanke. Dir: M Magnusson "4: Stockholms; stads tis ning i:öch med; att allmänna Sör mestern hu utsträckts till: tre 'vec- - kor, och skall: treveckorssemestern g luftveservat på" det' sättet bygger självhushi llsstugor, upplåtes åt ' semestran: invånare. Staden; har eller” får inotn- kort hör till de trist artikel kö Ad befordrar: tetvseln: Dir. åpekar; ås detta. > och inte haft" hågra tråkigd"er-s 3, tt jordbrukets, avfölkning främst "är: en följd .av den rationa= därava Ens i Noörrköj ping "denna utveckling kommer ätt fort- je gifta:ar- "sätta. Vart skall då dessa ”männi- ta "intresse för! skor, som ' lämnar "jordbruket, ' ta - kommunala” "semesterbyar:s= Efter-i vägen? Vi konstaterade" att det hishå i a. är ödväs digt, att de 'al-. "frågan på” själ '2.jan:: börjar" uthyrningen och iluftsstyrelsens telefoner, ru "Några: "sociala Krav: för ; lämnar I; ygden och flyttar till tätorterna; Förutsättnins gen'för. att: de skall kunna' stannä kvar är dock: att de beredas arbete och- utk Det har emellertid har, "skall: ha rätt stadens, .semester- förts en politik; som” verkat i: rakt er, motsatt: riktning, Spåren av. dennå -) politik > möter OSS. överallt svenska .glesorten, : Så går det till G Jag stiger av tåget "vid en liten till dei korta sörytijändetiden "rätt: "svårt, I "Mönsterås har”. mån" i år käls' fås 1 ll "Sverige... Det finns ett stationshus där, men det står » tomt," Väntsalen” är. stängd. Godsmägasinet är också stängt. Den ”J riktiga semaforen - är . bortå, och. i | För .några "år sedan indrogs " båda |. två. Man skyller på folkminsknin Det finns många sådana 3 ä i landet runt, kommimen skall” betala! "utgifterna : för”stugornamed:"lån. "Dir; Mag- : Alisson håller därför” före; att ord- Ett annat exempel, Det är i Små- Tand. Jag stiger av tåget vid én sta- tion. och ' beräknar / fortsätta rösan med buss till en söcken ett par: mil från stationen och -samhället. M det går ingen buss; Den dagliga folk får livsmedel”. rån amerikanarna? ASHINGTON ; F(TT—Reuter merikanska: regeringen upp-. MN ges för närvarande "undersöka / möjligheterna att” ställa över" kott av amerikanska ivsme- : del till förfogande ät invänar . bussförbindel: har upphört. Bus- sen, går' endast varannan. dag. När jag frågar om anledningen: får: jag till svar: ”Det var inte längre eko- 'nomiskt ' att ' upprätthålla daglig bussförbindelse. Befolkningen .ut- med, linjen. har. 'minskat.. Trafikan- terna är för få.” För att kunna full- | följa. resan måste jag använda mig av taxi, De I en norrländsk” "by. finner jag i fönstret ; till" byns enda affär ett anslag som .meddelar, att hela lag- ret slutförsäljes på ”grund av att affären skall upphöra, När jag frå- gar : affärsinnehavaren om ' anled= [ningen härtill svarar han: Kund- kretsen har minskat 'så kraftigt att det "inte längre lönar sig att driva affären, Nu till sist kom vattenreg- leringen på" grund av kraftverks- "är ”telegrafiskÉ "he tverkominissarien i Bonn, Conänt, öm” hans: åsikter "ifråga om en 'så- dan, och om a vilken den troli- örining. 4 NR byn Slätten bodde 72 bygget, vi ferh gårdar lades t hittar, "skrämmande siffror om hur finnt Järna sockens £ Övergivna gårdar, värs "byggnader håller gå "att rätten ner; gårdar jam: dränkts genom vattenregleringar''få dén svenska skall de nu göra sina i —1 sämhället,' förstås; — Hur långt ä det « Detta är endast några exempel på följderna av. den pågående, folkut- fänningen på landsbygden, Exemp- len kan mångfaldigas, När | vissa s.k” ”jordbruksexperter”. :diskute- rar jordbrukets rationalisering och flykten från: låndsbygden, glömmer de ofta just "denna sida av' saken: De resonerar :, bara "'siffermässigt. det måste skapas större bruknings- enheter : i. b att produk! onen':; billigas, Men de É delär av. ekonomisk; social och kul- sänkning över " hela'; linjen,” «' Jag sitter hemma hos kommini ter Georg Andersson Å i Vansbro och fram några gamla” kyrkböcker: Järna socken från mitten: av/1800- talet. Det. är intressanta siffror -han ingen, Byarna” Stenjärnsberget 4 och Mjölbergsåsenh, häde :invånare så där. Och" denna utveckling fortsät- ter. By efter by dör si Främst r det nog: de; minska de arbetsmöjligheterna” somt' är själ: va grundorsaken, "säger. pasto; An- dérsson, Och så de'för små Därnäst I ler iso- ” vailarna betar de mjölkkor, I förser oss med mjölk, smör: och ost. . merna. i "våra: berg.” Det. är" från : glesbygden vi hämtar råvarorna för 2 vår industri, Och. vår kultur? Det : På” bonderot, " har 7 -sder? : : ; om denna" landsbygd blir" utarmad ; komma:till: detta i: en "konimande'. : Man glömmer människorna a Jordbruket måste: mekaniseras och | turell :nåtur som därnied ” "tillfogas I, de människor ”som, blir: kvär sedan |” hälften av folket i en bygd rationa- |” liserats "bort, Det blir. en standard- = i resonerar 'om dessa ting. Hark tar 1848 39' personer, 1951 '4 och nuj' Sent: som. 1932, nä finns: det. inga |: shov- av. ; brödsad och huvud- i av, den fodersäd, som behävå ait uppföda” de slaktdjur, som förser 'oss' med: kött" och fläsk. På fom .ser. väldiga skogar. Vi vårt land utan dem? Och järnmal- såväl vår livsmödelsförsörjning som talas X om landsbygdens efterbliven- het i' kulturellt: hänseende.', Var- "banbrytare och ydanare,' ha kol fans yBden, "eg pD «Stockholm - 'och" andra” större sti Flertalet "har: kommit från landsbygden; ha fostrats: och 'sko- lats dä 7 ruman n hos FN ' dan han för fyra år sedan lade grundstenen till ' : ses Truman bli välkomnad" äv -$eneralsekreterare : Hammarski dag gen ör första gå byggnaden. H : bör slippa: cellen” 0 tycker regeringen sb "STOCKHOLM" TT). Tot vå «Svenska | . regeringens vägs” . nar till: turkiska Utrikesmini : Samtidigt = borde” kapten” is .sYentzon sättas, på fri fot möt en" försäkran "att han: stannär | kvar, I Turkiel > Detta” meddelade excellenskn vid mi lagen. famfidigt som han .re« doögjorde > S te nisterns' Svan "vilket ' var niggatlvty: | Den turkiska. konstitutioneri kind rar. regeringen. att vidta de åtgär gående" rättegången, - Däremot har Parterna . rätt 'att.föra fram” - Men, hur går det i fort ttningen å både folk och kapital? Svaret är inte svårt att finna, De flesta, som något tänkt. över detta pros blem, "är. nog! också på d lig för landet. "Men vari då jnäenting Ör. att hejdå denna | pet är nog inte! riktigt "at "säga ätt ingenting görs, Det har faktiskt "på sénaste ” tiden hänt / jen del "som | artikel, iR ..: mir-högsta topp Nun Kun på KET in ”nialayas Sbotismasste Mount Everest ' har” ber 3. mm; höjd "— aldrig tidigare ip nådd. "Den modiga kvinnan i ky: "tetten; "heter 7 7 Claude: Kogan, sitt civila” "yrke modetecknåre ." bäddräkter;. "men ' också ry) peditionens nämnde vär? ' duktig alpinist; CT Två indier, ”, rat sig genom "utmärkta pröstatio- yner vid 1936 års expedition ' till över 6,000 m,.i Peru. De manliga medlemniarna i den nya franska expeditionen är. läka- an är Jean Guillemin; handels- i Michel Desorbay och en ; STöretågare från Lyon; jur. dr Berz ard' Pierre; ” "sori fungerar som ledare: Den. sist- även välkänd :som Slag! i äntydd”. vikting, 5 & VIK Jayall som har övarflögit iount Everest" i samma Hillary: ock Tensing "nådde: tops; pen — "och kaptenen vid Eenga= len-lafisiärerna;' JIohorey, fämte sex sherpas kommer” att "Väkledaj söndags startade" Indien; Claudé Kögan har ien kodad sta kvinna och jag koromet då att - med 8 ineter” slå Sovje älpiniste rekord, då en ryss år 1950 beseg=; rade de; x ligheter; KRymdfärderna : "verklighet snarare; än vi. förestäl- perterna ' talar” om att de: första rymdraketerna skall "starta inom "loppet. av. 20 år! världsryriden ford j alla. tider lekt människan den franske filosofen Cyranö Ber- gerac en roman, 'där han gjorde en mycket. poetisk resa ut i rymden: Det :som skulle lyfta honom var leringen.: : Om". vägförhållandena” folkningen kunnat förhindras,- Nu: sedan < I byarnas Befolkning minskat med två tredjedelar ' eller dessa : trakter” hade ordnats” bättre I tidigare hade kanske en del.av av? d ppar, | samlade då: flaskor och: uppvärmda av. solens strålar. i . Betydligt mer realistisk var Jules « - Verne när han på ett senare -sta- : dium . gav .sig i kast med: rymd- fararproblemen.' Denne man, som . de flera stora tekniska pro- mer har isol och blivit alltmer kännbar för de kvar- om kvinnor, som under vinterhalv- året, då männen arbetar i skogarna och endast kommer hem en gång: i veckan, kanske :barå var fjortonde dag, blivit nästan människoskygga, Något föreningsliv finns inte i byg- den, inga samlingslokaler. Den en- da föreningsverksamhet som ':före- är kyrklig syförenings- ; verk Den k ; mycket 1848;' 1951 hade antalet minskats till s 132. För- Kröktorps .by var siffi Amerikanska" utrikösdepartemen: Fö vovvar siffrorna 144 och 49, för "Örskog 62-och '18; för Andersfors 123 och 5, för Mel- lanvakern 41 och 11; för Vakersko= gen 162 och 45, för Damnäsfall. 17 och "3," för Hästkullen' 75 "och 40 o. 5; v. En hel rad byar har helt Bom utgör g .avfolkats. "I Rågåsens by: bodde ” odlärgärningen i ör vår li (n0r18 Skåne). ne högt. Det är inte ovanligt att kvin= nor färdas sex kilometer till dessa möten. De Jängtar efter gemenskap. 'Jag träffar några representanter för dessa . bygder, från :Järna och Nås, och de berättar om: indragna skolor. På rak arm kan de ange ett tiotal skolor som dragits. in under de senaste åren. i Så ter ig alltså den svenska des: bygdens": : problem, 4 Det kan vara :l värre, på. vissa: platser; bättre: på andra, :men" tendensen: är överallt | densamma.; Det, finns en gräns då 3 Åfolkminskningen i en bygd inte kan fortgå längre utan att bygdens: liv hotas. Den gränsen har redan över- skridits på många håll i vårt land. : "Har "glesbygden. då. ingen Near ' betydelse? Pata Har då den svenska glesbygden, d. v. s. den svenska landsbygden, så ringa "betydelse. för vårt land att man . kan' låta" ' denna utveckling fortsätta? Vad är det vi ser från kupéfönstret under en järnvägsre- sa? Vi ser åkerfält, boende. Pastor Andersson berättar |: hektar ' efter. hektar, På dem skördas år efter år I... . M MN EN sekt; långt innan de var uppfun- ler: oss, De mest entusiastiska, ex-1e; i hågen. Redan på 1600-talet slirev g Den första rymdraketen lyfter om femton år... csr I (Bilden ur. J, Arthur, Banks film ”Månraketen” gjorde givetvis. Också en. litte: - vägde 12; ton, nvar. '7joch'hade em 715.000 kilometei er rights Se plan, men något rymdäfarårexperi |] "jment . hörde - mån inte” -talas' om ” rimenten' förtfärande: och i i mycket 1928 hände emellertid nägot; vid Opelverken. pp ; Riisselheirn menterade " man med. ri Fritz von: Opel gjorde första. flyg- färden i sett Faketplan;” en före? gångare till värt mode na rea. Först .med andra ”värtäskriget kom , rymdförskningen igång på allvar. Två epokgörande upptäck-| : ter öppnade helt nya :möjlighe- insats på: rymdförskningens hy: ter,”: som uppfan Sands i. Mexico. HH mr pågäridxpet pålitligare har” nåtts på närmare 300 kilome- ter "med hastigheter på” 7.000. kilo- meter i timmen. Experiment "med alt. 'sända' upp djur, såsom möss och bananflugor; har ly rikanska artilleri i slöja från raketfronten. Han sak-! . nar inte belackare, men ingen tar > teorier, och han har fått stöd av en mängd rymdfararsällskap « och . Clarke, :én.maw med gott! hamn I :» Det källa kriget: har emellertid |: "dragit en” slöja över :rymdforsk-' ningen. På båda sidor om ”järn- "ridån arbetar man för högtryck. De flesta experter är följaktligen "bundna av tystnadsplikt och även :epokgörande nyheter: har. därför» svårt att sippra ut. : Amerikanerna förde bara -V-2-bomben med: sig hem fränt. "Europa, Mannen, som konstruera- de -'raketen, . tysken är 'Wernherl : von Braun, reste efter kriget till Amerika, där. man inte. var sen att ta. hans "tjänster M 'ansprål. Hans bana är nästan lika fantas-j-- tisk "som hans projekt, ty idag sitter konstruktören av Hitlers] | helvetesbomb som: chef för 'ame- ta forsknings I Det är denne "man söm ' svarar för de fantastiska ' projekt, som förvånat en häl: värld. Han har till löjtnant + Nanini "1945 "teknisk; chef. för” amor. kanska artillerists, "forsknings- grupp. Ban är en man 1 40-års- åldern, teorierna om rymdre- | bor "och. raketexperiment j "är | hans liv. Som liten pojke ville han resa till månen, Han öns: kar. detsamma ä dag; - Rymdfararna liknar dagöns situation” vid den. som” "rådåe ger. i visste” ingenting 'om det land, khan 7 ville” upptäcka, . men "hän" hade skepp, som : kunde "föra honom - dit. Rymdentusiasterna kan se sitt drömland 4 skyn s- men de har” ännu inga sk pp att åka dit med”. a Artikeln är den första 1.se- [ rien ”Biljett .. till vi Idsrym- ”, att bygga en rymdsatelli " rymdens kommurilkationsbas. : Det « skall. bli -en, ny. himla: "kropp; "som "slår" följe. med jorden, "byggd av. människ och döpt till Amerikas" stjär. --ha, Men man xwet att det ock så: järnridån. = - pen” först med rymdsatelliten en. tänds” på > rymdtforskarna ”tagit:', steget . ut i det okända, Men med raketerna når: man ännu ”bara” på Tö0d en" del lyft hittills kunnat vederlägga 'hans framstående forskare jorden runt, bl. «a. engelsmannen "Arthur C. rymdfararkretsar. Han tror lik- som ; von Braun att rymdresor + kilometer 1 timmen. För att Kom-" ma ut ur jordens sega gruvita- tionsfält fordras en hastighet. på : 35.000 kilometer i timmen. "Hur skall man'trots detta kunna lös-. göra sig från Jordatmosfären, ö ve " Det problemet har "raketexpers, e terna redan löst, helt enkelt "ge. . nom ett trick! Vägen till världs - len står öppen I dag.stigt Fk 2 "Focus. . skall : vara : ; verklighet inom 15 20 åre ” Turkiska sutrikesmni=; | der som föreslagits: under, den, på= ögonblick > då den franska expedit: ighen,' "som - - . intervju. yttrat: ”Om zvi lyckas, .. « kommer jäg att bli världens höga, : en > VR Wrnur er 2 fon tå sana FITSTYIYVETEVESTEN hb trånörkn FEET TETTITETIVTTSTESTIVTFITSTVI FETTFFTIVVYFSTESTYS FIVEETYTTTVETESTIN FUVUTETTESTERVRRETTRNNESNENNUENNN NSTNTNETTFTNNFIVE:
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.