— YAAAAANNNT "nom". grupptest avgör" man sedan Man är inom skol sverslyrer- sexi fullt på det klara med att nu praktiserat system "för”in- : tagning i läroverk — "det har ' använts ”. sedan”, fyra å” fem år - tillbaka - : skilda avsnitt & att veta, 2 Är det nödvändigt att all ” söker, till-läroverk? idealiskt, De” ] ll .pade” olägenheterna ” är emel- lértid inte :av" den beskålfen-., "heten att de' utan. vidare låter ” "sig avlägsna, ty om så väl vas : it " hade systemet för : övergivits, säger på vär förfrå- gan. rektor ' A.” Inglander; som ' ». för närvarande uppehöäller ”un= - : der : post inom överstyrelsen. Närmaste - : anledningen till, sontakt med rektor" Inglander -är den undersökning rörande betygs- sättningen i fjärde klass i Stock- holms : folkskolor, som ; just. nu verkställs : av > "folkskolläraren, . HH a N « Viggbyholm. De resultat, denne” redan kommi? till, styrker närmast den tesen .— "har-det från något håll påpekats — att intagningen till läroverk in- te. kan ellef bör. baseras på bety- » gen. Flodby menar. att mani stäl, let för poäng skulle ta hänsyn till elevens rangordning i klassen. Ge- ' klassens ställning i förhållånde till "alla andra, avdelninga! "om gening av betygssyste- met ej .nu aktuellt ;:; a FÖDA jag saknar. närmare känné- dom om den nämnda undersöknin- gen är det mig inte "möjligt att be- träffande härovan: relaterade syn-= unkter göra” ”hågot uttalande, ' ati- knyter rektör' Inglander. Det enda jag våga säga är att skolöversty- relsen + självfallet med - upprhärk- " samhet följer, 'deh svårbemästrade . frågan om betygssättningen vid ö- vergång till läroverk. En. omlägg- "ning är emellertid inte "aktuell för tillfället, Den i viss mån ökade 5. kö ' betygshetsen ”. torde ' ha stegrats över. hela linjen; fenomenet är: så- . lunda ingenting för Stockholm på ciellt utmärkande see Filodby:: påstås " göra följ nde » konklusion: / De allt. högre - mini- mipoängen för art komma in i lä- " roverken berer kanske främst Pp att: antalet fjärdeklassare; äxer, i :. mycket, snabbare takt än. tillgång” ' rande fakta,.De allt större. årskuls|.om Jarnas inverkan: vid: den formli al.D da . upprepat" att : läroverkehs ka- > pacitet:. både beträffande loka -. och lärare! är "alltför 'otillräcklig "man + kan Kal enkelt. inte län; kommande, - — Men vart är vi då egentligen "på: väg? Är” överhuvudtaget. någon :' ljusning skönjbar, och när kan så- dana” förutsättningar . sägas - vara förhanhden att vik; trassla 058, Ur denna ' återvändsgr :— Somliga väntar ju på att hetsskolan skall: "erbjuda en : lös- ning. Den kommer ,emelleRtid: inte, . såvitt "jag förstår, att' kunna” lösa hela problemet, Just frågan om en- . hetsskolån "hår! debatterats. i hart) > när "det, oändliga; vad den kom- mer: att ge i form av lättnader på Rikåre 2 än N crika| tralafrikansk av "eller ! om man i undrar: Är det. absolut nödvändigt att alla barn sk 1 söka inträde i läroverk?" ” Redan med denna lilla” fråga tan- vi. "det intrikata ; problemet turligt att föräldrarna "vill: ge sina k varon; "men om förutsättningarna för 'ett, ”lyckligt lv” står. att finna genom läroverksstudierna jr. san- nolikt högst diskutabelt. Falfta kan mani alla händelser inte avfärda utan” vidare, , och fakta bestyrker ideligen jakttagelsen att det är åt- skilliga . ungdomar, : X som ;. årligen lat ” allt "trängre" läroverksportar, bakom vilka: de. inte passar.” Y. Ur många synpunkter, inte minst samhälleli; är att rekommende=- ra all: möjlig varsamhet och 'åter- hållsämhet från föräldrarna, innan man går 'att "besluta i frågan om pojkens eller flickans inträde. i lär röverk. antverksyrkena "erbjuder stora möjligheter; och "vid sidan åv dem finns, många ' andra "arbetsfält, som” välkolnnar ungdomen. Under tiden "breddas, baser ; mer; .och mer för. en-allt bättr yrkesutbildning; Pp att. någon” radikal förändring : för. närvarande inte är att vänta med avseende på betygs- sättningen i ”folkskolorna, fvamhållas” är? : Den nya” ” gymna: ieorga isa en har: varit uppe till behandling. un- der den : gångna vårriksdagen, : och band . därmed. ak visning har Det får. inte” uppfattas som utslag ildraambitionen. Det är na-|' pressas in genom våra bildligt ta-|. (nar sEnhibidon, i Bulawayo och "sydafrikanska r'prinsessan , Margaret gjort : en "rundvandring på. "Rhode, Cente korativ instrumenttavla i :len .:söm > konstruktören . lätit "montera "in en mängd mätare ioch. visare; Visserligen. har man. på en del märken: börjat för=, : onkla ;; instrumenten: och . ere. satt. dem: "med ; signallampor ; omen alla har de sina speciella ' » uppgifter '; och "tiglar sitt eget . spräk;:som xäan "mäste lära sig : att förstå för att veta vad som , händer, när vi är ute och äker /' "och motorn har något att med . deld oss.: I "Hastighetsmätari tarens i uppgift” sjä jklar, . Många mätare :—"& kan ställa in med noll skar ch. på .så sätt mäta "önskade esor. En. behän- ses" här intresserat ; al del av paviljongen. ; | : Pp exklusivare: sportvag- nar, beroende på att genomsnitts- bilisten > aldrig "skulle kunna" lära HH "kört i en kiosk! på stranden. På det stod, "det: ”Suseåns, utlopp i havet" rJag. gjorde för" mej själv den röflektioneri: Varför. skall det just vara: Suseån? Numera. har det vattendraget. skiftande namn, Su- seån,;"Bobergsån, och Berteån, kan- ske "något mer. Intet;av; deni sär det -rätta,. för. den åns namn har 'i många: år, kanske - Å etti par årtu? senden varit Vege å. Och” det” bor-, de den" fortfarandt 8 heta, '« Debt inamhet tillsammans. med namnen? på dess båda grenar, Su- seån och .Efteån,' ger : oss - faktiskt möjligheten ” att i faritasien "skapa trakt; som de genomflyter; såg ut för: ett par årtusenden sedan; Su- seån,: där "den" Byter från Öfra ke i Slättåkra genom Kvibill vinge: och Getinge 'socknar, numerd. 1 stort: sett ien "ugn: liten |&' Efter fallen vid Steninge i Kvi- bille blir .den' ju til-och med besk ändå "tyder! a. svårande ”sävlig.” Och. te ägt rum. Det heter 'vidare bl. < Det - moderna, , samhällets , kom= statssekreterare ..Edenman . riksdagen, uppenbart i endast. ett ämne — neras "med "ytt nei enlighet med principen ätt. en läroverkslärare' skall : kunna un= dervisa i minst två läroämnen; Om samhällsläran görs till: ett särskilt ämne 'kan den ju" emellertid" kom- bineras' med” ett, annat ämne, t. ex, historia eller geografi, För kompe= tens i' samhällslära skulle då forå- Tas betyg"i: Honalekonomi; varav, minst ” två betyg i etf'av ämnena. Den nuva- ranäe situationen - emellertid ses kunnå. lösas ' därför. att. lärar. an ra sidan, frågan co om. lärarnas : Deh nya cc "stat som Skall bildås "genom salmman- - slagning” av Njassaland,". sten] a » Rhodesia och 'Syd-Rhodesia” väntas | - komna att utveckla sig till er be” tydande -brittisk' dominion (sam- väldesstat) med väldiga naturtills För att komna ur den nuvaran- de återvändsgränden ” måste rian "gångar." ” I London an "på det Klara med att dé portugisiska" och bel-" "giska' områdena i, Afrika 'sakta ' men "säkert får en allt Åintimare . Kraftigt yrka på att den länge ut- lovade och nu även av ”rfiksdager förordade ; försöksundervisningen äntligen kommer till N bör I samhällsvetare” med ' betyg 1 2 OfSKarsKap nationalekonomi, och eventuellt i ä "kontakt med"denna nya d Möjligheteri finns, att dessa” om- råden 'en dag sluter sig samman tll 'ett-stört centralafrikanskt ri, ke, ett Centralafrikas Förenta ta. De ekonomiska utvecklingsmi « ligheterna'? i Centralafrika är så - stora," att man här kan skapa en. med? få mö "-stat, lika rik som USA; inöm ett par. generationer; anser. experter. Både i England och Amerikä har > man visat stort intresse;för" atlj 5) k " dessa trakter" utvecklas I + "miskt' hänseende, > : Som - ett exempel på detta, in= : tresse kan: nämnas, att engelsman strax "efter andra ' köpte ett jordornråde i Syd-Rho>- desia för 11,000 pund. I dag kan han när som helst sälja detta 'om-. vgrändigt för. den” komplettera 7 rie lärartjä änst.- -SÖUL: Mongoltrupper deltar nu "Koreakriget, meddelas det från sydkoreanskt - hål t pper som . nyl "viktig ställning på västfronten, '”. «Amerikanska Soldater som efter häftiga strider måste dra sig till- baka från ställningen berättade att) de hade blivit angripna av ett för- bänd sy nnerligen storväxna möngo- hr'som hanterade granatkastarpro- råde för ett pris av 30,000 .puhd. i:ktiler som handgranater, an "ligen én "gång fått det namnet; dä im! Järarntbildningen, '-DetI m i;.längden kan tänkat. tatskunskap " "och 'na- en .att ämnets” ställning inte 'an-|- aoldunestrågan, är olöst”. medan R r | folkmun. Jag. n erövrade en) + Suseå på, Fate den > en full” avi dförsatyct gång i tid var varje? fall strl oss: ens föreställning om; hur. "den I ii gal Sa "troligen "var det en i sitt slag framstående per- sor, men" inte skall han få lov; att förstöra ' ett gammalt :kultutnamn, På Salleberg samlades”ännu i bör- jan av detta sekel folket från Skel- lentorps, i "Ullarps”. och”. Ugglarps] 7 byar på Stora Vårdagen, det vill i vår: tid säga Kristi Himmelsfärds- dag, för: att. segla” ut till Marsten, vandra runt "klippön 1” "havet två gånger, och "sedan vid hemkomsten gå upp på "den' bergås,' som heter Grosslann, och 'där 'dansa” vårdan- sen” vid Jungsasjön. Salle är' som den foina benämningen i på ”sälgen; vårens" först- namnen” 'Grosslann och | förfäder. ett par r årtusenden tidiga gelska vagnar : är utrustade med, en så: källad. trip- io fruktt re från havet på Stora Vårdagen. . Ofog att fingra på urgamla : namnformer " Nej, låt strandbergen behålla s si- na gamla, egenartade namn! Där de ligger i en Fad, Boa. bjär, Garn- berget; '- Trossnäs, . Döinge berget (tidigare ”Dynghög). och Salleberg berättar de vackra stycken kultur- historia för oss, Låt varken en- skilda eller; myndigheter fingra på de "gamla namnen! Just i dagarna lär någon ha funnit på det orådet att "stryka Långasand, namnet som säjer oss, att just där ligger-Hal- lands "största sandstrand, " och: ersätta det med "| avsevärt genom att hålla den vid sammanhängande] .-.' ningen kanske ser ut. som om det war, fråga, 'om "instrument till en värmepanna, men det. skall du inte Rd fästa. större avseende. vid, sig att använda den fö . Men om man skulle sköta sin motor minu- tiöst och aldrig överanstränga den, borde man nog ha en sådan. mäta- re i vagnen. . - Betydligt enklare men också oerhört : viktigare emot temperaturmätare, oljetrycks- mätare och ampéremätare, Tempe- rat kylar el- ler " kylvätsketemperaturmätaren, som -:”den ' egentligen borde heta,l." saknas tyvärr 'på en ' mängd vag- nar. Låt montera in. en i så fall K d' med en kyl kan 'ni då öka :motorns livslängd normal ' ”arbetstemperatur,'. ”varie- rande för. olika märken mellan 70 och 90 grader, Att" däremot köra utan ”temperaturmätare. men med kylargardin är meningslöst. Vidare avslöjar, "termometern fel eller bris- ter i kylsystemet, till exempel för litet kylvatten, hindrar vattencir- kulation” eller luftgenomgång i ky- larén. "Är ”fläktremmen slak "visar det sig genast i I onormalt hög tem- nog: otjetryekes årdansen på de dag kallas Värhusb öyndigheter och andrä har respekt för de gamla 'nåninen, 'så får byg-]| dens: folk, hålla så: mycket styvare att den utgör: avlopp för! Ef sjön” på gränsen | Torup: Och "den sjöns” Hamn skul 1e' på modern: svenska "vara" Svi Svenskt ord älpht,” söm Det förhållandet, i sin tur troligen. ”värit tyder på att Eftån en en varit :huvudån, Nu- svinner '-" däremot "detta , sedan Eftån och Suseån för- enats nedanför . Mostorp, och nam- net Suseån dominerar ; i fortsätt- Öm. pi mertabsarton från, :1860- "talet ”— är "namnfördel- ningen, "den, att Eftån och Suseån betecknat. de båda åsarnmarna,' me- dan utit samman vid Mostorp, kallas för Vege å. Det naranet är; sammå ä sammans ' ger oss: de:tre namhen, en, trolig bild av ett skog- rikt: at med stora. ;vatten= den bör som sagt årtusende tillbaka : i tiden; TAttiVegeån en gång. i tiden va- rit" ett betydande" vattendrag, ger törhända ”namnet Boberg en anty- dan. om; Strax intill. dess' utlopp i havet” ligget vid stranden ett berg, som "än £ daj : heter Boa" bjär i änk satt:det- OSLO (PTS en = ung" 1e rbannapredikant. från lade: enligt Mor- gs huvudrollen! 1 genposten en riktig 'bi a ge de men försökte i alla fall att få i- gång vaktmästarens bil, Ett par po- lismän '..och jen länsman som” kort förbi försökte ävstyra det hela, vil- ket dock togs illa upp av predikan-|r ten. som": gav. länsmannen ett "hårt slåg i huvudet, ”Detta blev upptälg- ten till-en riktig holmgång som på, gick i två timmar, och först sedan polisförstärkning ': anlänt." lyckades TB; Kratern i Torpa och! Pet "Ten ferhspaltig briken ”Prinsessan— flyghjälten” utlyser: Daily, Mirror på måndagen en omrö tning bland sina 4,5 mil- ' | joner läsaretom prinsessan Marga- ret skall få gifta sig med hovstall- mästaren spverstelöjtnant'- " Peter. Yownsend.; ( N | Tidningen” säger att: ryktet. har utpekat den 38-årige flygarvetera- nen | som ' föremål för Prinsessans varma tillgivenhet men : att. hög- kyrkliga" kretsar : har "motsatt sig deras överstelöjtnant Townsend fhånskild, Det var därför han ? ny- män | få ;handklovar på de båda vaktmästaren. asmännön med: att | hån 'nog själv skulle få! sådana här! prydnader om. händerna" om bara” kommunisterna". kom ” till” makten, och om Jänsmäånnen, bågade besöka sin” .sportstuga i Torpa skulle han bli ; skjuten, A Drottningens. födelsedag - « firades-i stillhet ”HÄLSINGBORG (TI) "vel + Drottningen tillbringade "sin delsedag på måndagen i' all:'still- |. "het och några gäster '' hade inte tä berg. en igång i tiden hétat'Bo= da; bjär. .1 så fall. komrher: nams net” ' tämligen -säkert : av. bodar” för köpenskap,” som "funnits "där nere vid" : åmynningen.' Sedan tiderna ändrats, har namnet flyttat upp till den. mest ; betydande platse n vid ån,. byn kring fallet, Salleberg -— ett gammalt; På faen om" Strandbergen hände det för någta år: sedän, att Sjökar- teverket: tog sig för att döpa 'om dem, Ett. av de gamla bergsnam- nen == Som jag inte missminner mej 'var det Salleberg = fick he? inbjudits. till” Sofiero; Drottningen har « nu: tillfrisknat: helt ” "efter: in > ynder traktor: I STOCKHOLM : (TT) .. ill: tydliga "posten , >; Bryssel tillägger Daily Mirror: Tid- ligåmn . utnämndes ll den obe som :flygattaché i ningen : ånser '. emellertid ' att det brittiska fölket” nu-bör: göra sin röst körd” och "sä sa ifrån om det anser att "Prinsessan! rots sin ansvarsfulla Sallning bör få: ifölja hjärtats bud. "Tidningen erinlrar "om att överste- E löjtnant Townseird” 'var den'förför- delade parten i skillsmässoprocessen och 'ått-hans frånskilda hustru nare' har gift om sig." > På "det. stora-metodistmöte" som arrangeräts i Birmingham framför=]/£ de: på måndagen koftiga :protes- ter not "Daily + bh omröstning om "ett eventuellt” giftelzmål' mellan överstes prinsessan" "Margaret löjtnant "Peter Townsenol des med ihållande '; applåde'l r:då hån yttrade: ”Jag” vill här på det kraf- tigaste” på detta mötes" riar pro- testera mot det” smaklöså och: 'oför- svarliga sätt vårpå man Jagt, sig i en Kunglig persons" privata” ang lägenheter. " Jag ""änser ått' dönha "86 -årige. i traktorskö ren (Oskar; Sverisson ' - Tuna + gård, - > Värmdö, T] krossades På, måndagsmiddagen Hill döds under, en traktor, Hari körde Tängs, landsvägen och hade; en släpvagn, kopplad. till. traktorn, Pn råkade komma, för långt ut tidning hå'visat prov på ytterjligt omdömeslöst” tippträdande Benyom att på sätt: som skett "genera: hela landet och öppna "dörrarna på vild gavel för. alla ” slags förutsattader förening "med motiveringen] i . Metodistledaren” dr So er' hälsa-] 1 fru th ärhetskult.| det" fullständi lösa Strand- ell note - vs | hugget, tt ta el er a n vi- v-|] hugget, ”.ett . namn ' utan ringaste sar : nämligen" trycket på - oljan i 10 | mötorns " smörjsystem' "<=" inte mängden ” "olja i. tråget. "När oljan] blir varm och därmed "Tättflytande sjunker” trycket under det normå- IFÖRL ÄNGER. SIKOLONI TIDEN?: "Ika". för hela motorns existens är där-I' "Paratylusepidemien i Kronoberg än har satt stopp för: ett planerat: iger för medlemmar T Ungdomens, ” Röda Kors, som "Under nästa vec- skulle" ha” hållits' i Sandkärr i Morup. Kronoberzé ”disirikt av Rö= da ” Korset, ' äger 'som "bekänt. 'en bärnkoloni i Sahdkärr, och det var” planerat att lägret: skulle ha hål litst där. > a HE: kolonien vistas £. n. 31 flic- = > kor och meningen . var att. dessa "7 skulle ha återvänt till hemorten i' slutet." av denna vecka, . Därefter - skulle URK-lägret ha tagit kolo= nien i besittning en vecka, .; varefter 31 pojkar skulle ha anlänt för fy=' ra veckors vistelse. URK-lägret har —,.; Lelt fått slopas och det är också ovisst öm pojkarna kan få komma eller öm flickorna skåll stanna kvar . ytt2rligare . en tid. Besked väntas en= ' - k dera”dagen och är helt beroende på ' hur 'paratyfusepidemien ' utvecklas. - , "Vid. Växjö Barnens 'dagskoloni i. -' Boberg, Skrea, vistas i sommar 34' barn och dessa skall stanna åtta . veckor, varför det. här ej är tal ord. . e avlösning. Vid:båda kronobergskos I os mat sfusa har med anledning av pa=, i gd ; LONDON (27: Reuter) ” Brittiska vetenskapsmän: håller Ir enligt News Chrohicle på att” arbe” ' ta på en atomkandn fö Det "svåra begynnelsoproblemet med. att montera” ett” sådan vapen ombord på ett fartyg Kar nu prak-'- tiskt taget övervunnits, kanonen. ge H Lindbergh här lämnat : Sverige " HÄLSINGBORG: (TT) Överste Charles "Tindbergh,” ”som., under sitt . besök i: Sverige. helt" undvikit publicitet” och . envist gömt sig undan, lämnade på sön- dagen" Sverige och för: vidare till Frankrike. ; : äremot” Loljetycket till noll "lyser den "gröna ”varnings- od lampan betyder 'det obarmhärtigt stoppsignal Motor " säger! Jag för ingen 'smörtjning och håller" på "att | skära ihop! Starina migt ' ” . Liksom a "oljetrycksmätaren” har även: ampéremätaren ' på en del vagnar ersatts" med" en signallam- Pa, som lyser. rött när generatorn inte laddar, slocknar när den lad- dar.. 'Mätaren ' visar i dessa båda fall — eller" +, Innan motorn star- tas, kommer all ström från hbatte- riet,; lämpar lyser” alltså "och 'mä- taren står på —' Men så fort ett visst varavtal uppnåtts, skall" -lam- pan” "slockna och 'visaren slå. över på +, ty då skall' generatorn Jeve-l' rera'all den ström fordras och sam- tidigt "ladda upp' batteriet. Skulle det pero” "på för mycket ” ”julgrans- po belysning” eller fel på- elsyste--- met, vilket omedelbart måste 'kon=- trolleras " av verkstad, 'I ännat fall” "| står bi där" snart "vackert med 'uf- laddat batteri. När motorn är av- stängd skall lampan vara : släck och visären peka på noll. Eljest det & "hen fingervisning m fel”. i: det "elextriska' systemet: elier" én, påpekah "om ”éen' brinnande jam ett påslaget element eller 3 Gör” det till” en vahå” att urder - körning då 'och då tå en tit på I strämenten! Det blir en” gol va som "en vacker dag kar betala S samtidigt” som "ni på” ett” nd Johanneshov, där tallkro- norna i vajar - utahför fönstren och vindeh - fläktar» från". . Hammarbyle- |: den" och Årstaviken: bor den:fram- detta - -tipts allt inte inträffa, kan]. ger en intressant och lärorik vete.” sikt er - Stockholmshemmiet gen nom ; ; seklerna « från! det tidigaste Ta Sa ä0ltid i ångsrika 'textilkon: he-Marie "-Blvius med make :och bärn, Hennes hem. är fyllt: av: hög- klassiga textilier och moderna” och äldre' möbler. i en lustig blandning, vilket bilden" ovan: visar, som är hämtad - från 7 det elviuska' var- dagsrummet. Detta" är ett av de hem som besökts'i Svenska Hems "landsvägskänten diket: n 10-årig" pojke, som åkte; på. ena ”stänkskärrmen,. lyckades i ta Ramberg udde, Inle vet jag vem sista .. stund hoppa av och 3 ädda Joch välte i" meningai 'h. lösa rykten?" . sig) "mer föraren dödades. Dan förolyckade "efterlämnar maka och. tre barn. ; senaste hälte,: vilket denna gång har vätformats med 7 tonvikt. på sptockholri? SN n. An- | mede + 1 Och; vår tids radhus -- ; och" "punkthus. , ” Artikeln stöds , av ett förstklassigt bildma-.; terial, "Vid "sidan av hemskildrin- gar innehåller hälftet. också én arv vol tikel: av- Erik Ullrich om industri . och hantverk i svensk möbeltill-' verkning och ett kåseri om präst. kragar och ndra körgblomster av Sven Gréen. Dessutonij' finns där en mängd mindre artiklar "bl, a: om As antikviteter, konst; musik,' mat och. trädgårdsfrågor;' alla rikt Hustre r rade, . TEVA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.