YT reerervrvre YET TVO PORNO + 1 > hörde .intimt samman, hölls i ” tacksamt se arbetet bära frukt : och markernä här nere äro med - Men denna utmärkelse gäller |. ” är också ett tack till området - Ha att antaga följande Jjaktti- IYNTEYPTYYYYTYVEFTYTEFTYYYTYTTV 3 Kn ne LAHOLMS; TIDNING. , ot CNYTSYSYFYYNYYYYYYNYTVSTYNYYNYYYNYFYYYYYTYYVYYTTYYYYYT FETT TYYTYY TY YTTOTTY YrYTfTYtTY H q . Å N N v "rYTYYTtTYTTTTYYYY fn än jaktvårdsutmärkelse | rr Jöi > MÅNGA JARTVARDSSAMMANTRÄDEN PÅ STADS. . "HOTELLET I GAR, : 35 fnindre & än tre jalvårdé- sammanträden, vilka alla. tre . går på Stadshotellet i' Läholm: : Det var Norra, Lagaörtens jakt '; vårdsförening samt Tjärky och "Laholms östra . jaktvårdsområ- . den som bestämde 'höstens' jakt "tider, I samband; med. förening- . ens. möte, "fick "ordföranden, ”"Jantbrukaren Evert Jönsson, Tjärby, av "jaktvårdskonsulent major Modigh emottaga en "väl förtjänt utmärkelse, nämligen Svenska i Jägareförbundets för- tjänstmärke- i$ plom, Det "råde om 1 jaktvårdsarbetet, > framhöll majoren : vid > överlämnandet, men en:sak är säker: och: det är'att Evert Jönsson .gått:in |: : för. detta med liv: och ”ajäl, ja; det har blivit. ett livsverk hos honom. Men. så kan han också undantag för några storgods och bolagsskogar. de viltrikaste i gom 'firins I helå vårt land." När det kommer, främmande gäster till dréverproven' i Veinge kan " de inte nog' förundra sig över . hur 'mycket vilt det. finns här. inte bara ordföranden utan den för det stora och. oegennyttiga arbete,-:som' kär. nedlagts, . +... Så hurrade man för medaljö- -ren.: och” han. tackade .fö Norra "Lagaortens' Jaktvårdsförening T deskap av Evert Jönsson. Man enades om att föreslå område- en älg enl, ”jaktstadgan;” dock . kalvförande ” ko, - fridlyst. Skulle” sådan. dock” E fällas till- "| däre uttalade man sig föratt .Jbarjakten. nsson Tjärby fäller kon helt: jaktvårdsområ | det, hare 1 nov.—31 jan., rapp- höns och fasar enl. stadgan. I: samband : med fasanerna diskuterades ''. -ingående ' före- komsten : av, allt ' för många gamla .:. hönor : och. beslöts" re- kommendera .: att man fångade exempelvis, fyra hönor. öch en tupp i en-grupp och sedan sål- | de dessa till. andra :jaktvårds- områden, j uttalade man sig för -att varje markägare 'som . gjorde detta skulle få .ett par rapphöns. Vi- lmarkerna borde fridlysas under tiden som de "stora ”riksproven för. dreverhundar' pågår, a alltså. 7-—10' dee." i år. Y Tjärby jaktv områdes : ” sammanträde" "leddes även av Evert Jönsson, Man' beslöt föl- ja jaktvårdsområdet i ovanstå- ende.' Dessutom beslöts att rå- djur äro lovliga från älgjaktens slut till 30 nov.; avskjutningen av :håre skall begränsas till en på tio”tunnland, att begära li: cens. för: att fånga 100 fasan- hönor och: 25 tuppar samt att fridlysa markerna 2—L10 dec. Laholms östra jaktvåräs . område De höll sitt. möte under ordföran- deskap av. direktör Malte Ek; Här följde. man : samma. tider som ” Tjärby, dock först efter långa diskussioner beträffande Avskjutningen blir endast en' på vart .20:de tunn- land. Licens skall sökas på att |- fånga 80 . fasanhönor och .20 tuppar. Beslöts" fridlysa -mar- kerna 7--10 dec." dock endast under förutsättning att drever-]' klubben . annonserar detta en- bart ” i HP. och Lahobas. Tid- ang Ten : : Är; vi häromdagen hälsad på hos lantbrukaren, Johan Gus- tavsson i Hishult så svar det två - långa ”och ståtliga hertar som tog "emot. Det var ett par. lång- väga gäster, -som nu "under nå- ; i - gon, tid” dvalts, på den: vackra : "gården i. Hishult. Men när d = ta läses, så befinner de sig.i "ett flygplan . på väg över- Atlanten, på väg hemåt mot. det stora lan- det i väster, . Det var två gamla Hishults- pojkar, sor nu för andra gång- "en. på 'snart fyrtio år såg sitt gamla land och eftersom 'det nu var, 32 år sedan man sist var hemma, så var det ett både glatt och förväntansfullt återseende för både Johan Gustavsson och hans ' båda "bröder Einar och Karl, vilka äro' de båda: gäster- na, Och vi får en liten trevlig pratstund med dem. Einar är nu 58 år 0. Karl, 56 men åren tryc- ker då rakt'inte på dem. Fastän ' Einar är den tälföraste så inter- folieras han väl av Karl och vi " konstaterar snart, att de talar ;. utmärkt svenska den långa bor- tavaron till trots. ” — Vi äro födda" i Göstorps- hult, berättar de. Det var ma- Gr och klent hemma på gården och våra föräldrar ick bort i unga år. Det var också klent be- . stä'lt med möjligheterna att få jobb varför vi beslöt oss för att Tesa till Amerika, .. Det har vi heller. inte ångrat om än man fått slita hårt där ute; Det var| 1914, som vi första gången; reste över och, då hamnade. vi i Fort Dodge. i Iowa, en liten stad på 20,000 invånare. Första jobbet var i en cementfabrik och, det var hårt så det förslog. Sedan blev Einar målare och Karl bör- jade jobba på en fabrik, ' Efter första '. världskriget i blev ; det "klent ; med arbetet i Amerika och 1921 reste Mi åter. över ; till Sverige, : : ett år utan att göra något s skilt: men sedan blev tiden för Jäng, Det började också | skymta Åre Tr Iof os . - en Hjusning i fråga om ' arbets- jligheterna i Amerika och $22 'stack vi åter över. Sedan "har vi inte varit hemma förrän nu så att det är ju en lång tid. — När vi, sedan, kom tillbaka till: Amerika hamnade wi i den -speciel'a ”svenskstaden” .. Rock- ford' och där har vi varit sedan dess. Det är en stor stad med 105,000 invånare: Av dessa :äro säkerligen '20—25,000 . svenskar och" svenskättlingar. -- Det. finns mycket. fabriker, speciellt inom möbel-; och järnindustrin. - Där arbetar Einar ' som målare och Karl i en stor fabrik för verk- tygsmaskiner, 'Den heter Rock- ford Machine Tool och har myc- ket. stor omfattning, Och där trivs de bra och tjänar bra med pengar '— 'det : märks ju inte minst på att: två vanliga arbeta- re — låt vara säkerligen mycket duktiga sådana — kän flyga ö- ver At'anten både fram och till- baka för att hälsa på, «a — Men familjerna: ville inte följa med här över, berättar le båda 'bröderna vidare... Våra barn 'räknar sig som amerikana- re och kan inte svenska, Men i högskolan finns det. möjligheter för. .dem, som äro intresserade av det, att lära sig svenska. Ty- värr är det inte så många... Trots " att det finns massor av svenskar. - 'Telefonkatalogen. upp tar många sidor med namn som Andersson, Jansson, Pettersson 4 FE ” $y , Mycket negrer finns det numera i. alla amerikanska stä- der även i norr. Under kriget behövdes dé både i armén och i industrin och de togs upp från sydstaterna. Där de sedan Kom- mit in får de också stanna. In- om industrin gör de mycket ar- bete, som inga: vita' vill befatta sig med, Numera har de dock li- ka stora rättigheter som de' vi ta och någon sorts förföljelse av det isvarta har åtminstone inte vi sett, Men visst blir det mycket rasblandningar ,. och. man kan : Som: kompensation |;-” MALMÖ tisd,. le . I Frågan.” ”OME.. vattenförsörj- ningen i västra Skåne. har bragts” ett. steg närmare" sin lösning ': genom '.. en utredning om möjligheterna att ta vatten från Lagan inte. bara till Skå- ne'utan även till södra Halland Och norrå Själland. "+ Distriktsingenjör” ” Svensson, å Lagan. kan nog valen Malmö, har funnit att man från Lagans vatten- system skulle 'kunna förse he- la det nämnda: området i med bra råvatten för' gänska rimli- ga.kostnader. I dagens läge an- ser han det, emellertid mera & konomiskt : att Hälsingborg— Landskrona :. tar . sitt vatten . från Ringsjön. ' IT Ossian Längre ” än till 1980: skulle FÖDELSEDAGAR : 70 år 0 + fyller i dag skomakaremästa- re ' Marcus ' Jönsson : "i Båstad. Född i Ränneslövs församling började . J, redan i 9-årsåldern lära: skomakareyrket hos sin fa- der i dennes skomakeriverkstad, Efter "att grundligt lärt: sig yr- ket och praktiserat på olika håll kom J. till Båstad 1910 där han av. Henning .Paulsson,- övertog den skomakeriverkstad han än i dag driver. J. är en”: "yrkesman | yn; av den gamla stammen; sitt yr- "| ke här: han alltid hållit högt och hans rykte I sond en förstklassig hantverkare speciellt" som : orto- pedisk skomak; re. är känt. över hela vårt Jan I KARL G. NILSSON; : set Hasslö : Femtio ” år fylleri, morgon trädskötare Karl." G. Nilsson, Hasslöv. ' Jubilaren är född i Skummeslöv "men kom i.-unga år med föräldrarna till Hässlöv därfadern hade lantbruk... Här arbetade Karl G. Nilsson tills en svåger för åtta år sedan ö- bor alltjämt. kvar på densam- ma och hjälper ibland ' svågern med lantbruket, . Men han är dessutom: en - synnerligen in- tresserad och kunnig trädskö- tare, som i många år” arbetat för: Södra ' Hallands. Fruktod- lareförening.' Vidare är han ett ta som vi själva. Det enda man kan” se ” negerblodet i är be- träffande. hår och naglar. I De- troit där Ford har sina fabriker är säkert hälften av invånaran: talet negrer. ' - = Trots att våra barn blir anv merikaner, så finns det dock en god sammanhållning inom sven- skarna i staden och vi har mån- ga svenska klubbar, där vi bru- 'kar träffas och återuppliva gam- la - minnen "från Sverige. " Nu kommer vi också ha en hel del att berätta från gamla Sverige, ty vi har under de sex veckor vi varit här åkt runt Skåne än- da upp till. Norrland, Vi har ock- så sett . mycket vackert i vårt gamla land, os —1I vår barndoms Hishult här vi mest lagt märke till hur myc- ket skogen . har växt och hur många nya: och. vackra hus det tillkommit. ” Men "förändringen är. dock inte så”stor att vi inte känner fj igen oss. Det har också varit underbart roligt att än en gång "få -se sin hembygd men vårt nya fosterland kallar och på onsdag mörgon startar flyg- planet från. Göteborg, herrarna . Einar och Karl Gus- tavsson,.. Och : vi önskar dem lycka till träffa ”negrer” som äro lika vi- t a , oc på färden, : 2 NA .Cel, 4 In ringsbolaget Skandia-Frej : Fruktodlareförening är han / eningens ombud i Hasslöv. u : lig” och sympatisk man. : Han: I mycket: intresserad” äv. naturen Toch tar'sig allt .emellanåt. lån- i : 182. cykelturer för. att. titta” på' : 1: är född på den gård; som ha nu äger. och. sorii han 1938 över: "| gande” och ' driftig jordbrukare; vertog' gården. « Men jubilaren |! dugande " ombud ”för Försäk- Men Karl G, Nilsson är synnerligen” kommunalt: intres- serad och i ej mindre än 12 år har han varit ordförande i Bon deförbundets: Iokalavdelning.; i Hasslöv.. I kommunalfullmäkti- ge har han varit med i två -pe- rioder. och vidare har. han: vi rit ledamot av nykterhetsnärmn den 'samt ordförande i familj bidragsnämnden + i åtta år. yngre dagar: var han synner. gen verksam inom SLU i Has; löv; Jubilaren, är alltjämt led mot av storkomrimunens bibli teksstyrelse och bibliotekarie 1 ligen: Intresserad” av. läsning do: studier. - » Södra "Hallands ” damot av styrelsen. Han” venledes. :. Svenska. -. Turist; "Jubilaren ären beläst,-trev- vårt vackra''land, På högtids- dagen blir, han:säkerligen före-; «Ri dolt Larssoti, Skogaby;': Veing tog efter fadern. Han är en du-” som i olika avseenden. förbätt- rat sin gård. : Han har så!unda uppfört”. nytt '; bostadshus samt. nybyggt eller renoverat loge-'o. ekonomibyggnader. > Han : har" helt "ägnat sig åt:sin gårds sköt-' sel, men har dock varit ledamot. av. skolstyrelsen. " På grund ,av tyckt ch vi rderad i irsin omgiv- et 4 50 å års fyller . ren” Ernst Karlsson, Mörkhult, Mästocka. ! Jubilaren, som är född 1: Eldsberga, flyttade till- sammans' med sina föräldrar för |: ett :40-tal år. sedan till Lossbyg- han ' alltsedan Mörkhult, ': där | dess varit bosatt." I ett 20-tal-år : har han varit anställd hos Skogs .) sällskapet, där han sysslat med alla slags' skogsarbeten. ' Såsom flera ' års - skoögsplantering. :. Där blev han allmänt omtyckt, och oräkneliga" äro 'de ' skogsplantor ': han vårit med om att' utsätta på =.) sekelskifte, Hasslöv, Han är också" synner- sin: ifredbarhet och. sitt alltid lju- |” är han allmänt. om-! i morgon "Skogsärbetar I a get. 1948 inköpte han en villa i förman har han: varit med om ; och Själland) dock inte Ringsjövattnet förslå åt Hälsingborg—Landskrona., > - Laganutredningen intresserar "sig för Halland sö- der. om ' Halmstad, hela västra Skåne : och" "därtill nordöstra Själland, som också kan tänkas bli,. avnämare av laganvattnet; Det betyder ingenting mindre, än "att Köpenhamns vattenför- sörjning . skulle, ordnas genom det ungefär 15 städer och mån- ga andra tätorter, påpekar KvP. - CVattensituationen: "KÖPENHAMN anses visserli- gen ha tillräckligt «med vatten för att klara sig framtill nästa men: en. anslutning till Lagan kunde ge västra Själ- Jand” mycket: av det vatten som nu reserverats för Köpenhamn. | Staden förbrukar ' årligen ' cirka 60 milj: kubikmeter, vatten. ke ÄNGELHOLM tror sig kunna Klara : vattenförsörjningen -med eget "grundvatten: men; "under: kningar saknas, : "LAHOLM har myck rund: s vatten "och klarar "sig" länge; , - | HALMSTAD har grundvatten men detta räcker inte till läng- xe.; Hur. staden. "skall försörja sig på längre sikt är inte klarlagt. :: Lagan," särskilt "då Kullabygden, (| ; Bjuv-Åstorp' : och badorternar.' i dra Halland. I TRE ALTENATIV FÖR z LAGAN UTTAG UR - ee När "det gäller” att fastatälla platsen för .vattenuttaget uppstår en .konflikt "med kraftverksintres- |" sena, Ju längre ner- man tar vatt- |: net desto bättre för kraftverken. desto renare är vattnet och, desto. I diskuterar tre. alternativ, . :”- LAGAN- VID : SAGHUSET: : : Platsen är belägen 3: km. ströms : Laholms: kraftverk, Höj. den över havet är bara 8,5. meter och uppfodringshöjden blir betyd- lig- -medan mycket litet , vatten. kraft går. förlorad, ä Å SKOGABY- MAGASINET: Skogabysjön är: en konstgj sjö som bildats genom fördäm- ning omedelbart uppströms Sko- gaby kraftverk, Höjden över ha- «vet är 47,4 m. och uppfordring- en; blir : betydligt mindre än vid Såghuset men är likväl betydan- de, Dessutom går. mera. vatten- : kraft förbi, cc 3 « SJÖN BOLMEN: H -Här -. blir uppfordringshöjden itämligen vliten, : Mycket vatten- 1 ; kraft förloras emellertid på det- ta. projekt, -! : å "På alla dessa platser ä net :: bra : och: de . bakteriolo; ska , förorenigarna inte: :betydand r : I FYRA VÄGAR FÖR : "LEDNING TILL SKANE. : För-'vattenledningarnas sträck- ning , diskuteras: fyra alternativ; nämligen: : 12 Landskrona. Hälsingborg Ängelholm—längs järnvägen .till Båstad—rakt på. Såghuset,-.' 2) Landskrona—Hälsingborgs- "Rössjöns'. östra spets—Knäred: Vrå—Norrnäs udde—Bolmen, » s 4). Alternativ 1 till Bästad— "DÖDSFALL". AE Karl Bengtsson. Å ålderdoms- hemmte i Strömsnäsbruk : har f£. h säg, Karl 'Algot'Bengts- de, ödsliga ljughedarna. I yngre, dagar. var han en intresserad 8. son avlidit," B. var född i Mjä- detta' projekt. Inom detta maxi-|]' mala "förbrukningsområde finns |' -- Förutom: städerna: finns det I vett" antal befolkningscentra som : snart kan. behöva' anslutning till Men ju längre upp uttaget görs |: mindre. uppfordringshöjden ” Man Jning : + I dessa, + -Tlan två och åtta år så vistades :|när,. jag. fick komma' ut och L., U.-are och var bl.a. kassör i dd ryd, Traryd, den 9 juli 1873. I Mästocka S. L. U.-avd. Han vår. unga år, vistades han i Amerika, också en av grundarna: till Mä- Då han"'återkom till Sverige in- stocka bygdegårdsförening;: där köpte han en gård. i Mjäryd. Se- han inehade samma syssla, ;+ dan något år har han vistats på Alltid ungdomlig och vital till ålderdomst t i Strö sinnet har han skaffat sig många bruk. Han var ensamstående o. vänner, som: säkert komma att sörjes. av | avlägsna släktingar, ; låta höra av Sig på | högtidsdar 4 . Ben." BEGRAVNING . På :' Hinneryds kyrkogård jordfästes i söndags f. lantbru- karen' "Alfred Svensson, Alder- t. ordfästningen förrättades av pastor Bengt An- dersson, :som; höll griftetal över 1:a Kor. 13: 12. Vid kransned- läggningen hölls tal av Oskar 4 50 år «cc fyller den 23 ju Jantbi, Karl Evald Nilsson," Rännenäs,' Skum meslöv. N. brukar sedan ett 10-. tal år sitt lantbruk i "Rännenäs. Han äf en duktig och skötsam jordbrukare, som i olika avse- enden " förbättrat 'sin gård, åt s | Knäredsgränsen "ned till Rän- Senaste nytt: MALMÖ i i "dag. (Te). En egendomlig olycka inträf- : | fade: natten till i dag i Malmö 4 hamn, där en förtöjd bogser- båt” gick till botten och blev liggande med översta skorste- nen ovan vättnet. Vid olycks- tillfället befan sig. ingen om- "Pråm som sjönk drog: - med” sig bogserbåt Pråmen hade sprungit läck - varefter denna dragit bogsera- ren med. sig'i djupet. Då det var eld under pannan är det: mycket möjligt, att denna kan: ha skadats svårt, när den kom- ' mit i beröring med det kalla vattnet, bord. Knäred Knäreds frystackeentral, Till föreningsregistret har an mälts: cÅr. 1953: den 18 juni antogos stadgar för Knäreds Frysfacks- central ek: -för., som har till sn- damål att . främja medlemmar- nas hushållning genom att för gemensam .'räkning upprätta en frysboxcentral, driva anläggning- en" och? tillhandahålla: varje mi lem ett frysfack till billigast möj liga pris, Styrelsen har sitt säte i Knäreds . kommun, . med post- adress Knäred.. Föreningens rä- kenskaper avslutas för:kalender- Viktor August Lindhé, Sven Elfer Atle Svensson, Ernst Evald. An- dersson, Nils. Gösta Sture Bengt: : |Son och Sigurd Agnar Ljungberg, alla 'i Knäred, ledamöter, samt Karl: Rikard Svensson och Karl red, suppleanter, Föreningens fir ma "tecknas. av Andersson och Bengtsson” var för, sig "Om- Ni bromsar för kurvan t "gasar": igenom. den, be. - stämmer : Ni över fordonet, : fordonet över Er: är, Styrelser utgöres av. Sigurd. Artur 'Ferdinandsson, båda i Knä' - Gör Ni tvärtom, bestämmer 1 Tre > VAR PA HULSPANN . SS 2 inför > järnvägskorsningarna, ". Stanna. se och lyssna innan” oo ni passerar spåret, Även ni. + Bom, kan tågtidtabellen! ” N ic Själv" brukar”, väl ibland bli". försenad? Tåget" blir det of- vo tat t Isig >att veta: hut” och arbeta, mönsterjordbrukaren; t Magnusson i Nyby; som inleder] vår lilla” pratstund -med ;anled- av :”åttioårsdagen ed värda ord. De säger: också myc- Han "själv har. i rikt mått fått Ära sig den saken, sina. Många barn har: han "också lärt sam- ma 'sak' och: alla”Kar: det gått mycket väl i händer. ' Men: för-; visso. äro. orden i :otalig: fal allt för berättigade. : '- Men -.det var inte..om. 'ungdo- men i gemen vi skulle prata utan om den' ungdomlige Au- gust Magnusson.' Han . berättar att fadern var jördbruksarbe- tare och när. August var mel- familjen i Skåne, Men så kom de tillbaka till Ränneslöv: där fådern' köpte ett hus för 150 kr, —' mycket pengar på den tiden, då man tjänade 50 öre på en hel dags arbete med att tröska med slaga, « i Det var fattigt hemma, mest levde - vi på” sill, "potatis och vatten och jag var så glad vakta får och'kor hos bönder- na över sommaren... Då fick jag bättre mat men hela avlöning- jen -—"10 kr. = fick mor. När jag. : så var 14 år, samma' år som jag gick och läste för kyr- koherde Zetterberg, så blev jag dräng och då könde man. sig som en sfor karl. Det var f.ö. 1888, det” år då det var så för- färligt. mycket ' snö. .” I en hel månad :' fick läsningen inställas. På den tiden fick glyttarna gå ända från Hjörnered uppe vid neslövs prästgård. Då var det inte tal om skolskjutsar o dyl. men det blev folk av dem ändå, kommenterar hr Magnusson. — 1892 kom jag' till Måns- torp och var ' där i tre år, Un- der "den tiden exerserade jag UGUST MAGNUSSON — EN MÖNSTERJORDERUKARE cl ; FYLLER ATTIO-AR I MORGON. 7 i född i Ränneslöv | och på den tiden då jag växte upp fick ungdomen både lära Det är'den imorgon” åttioårige förvisso "mycket tänka ket om mannen som sagt dem; slutar |: vilken han ägnat allt. sitt intres- se. i he - 50 år > | -fyller';den '23 3 juli! frå Alfrida Andersson, maka till. hemmans- | Carlsson, som talade för' fattig- Mellb; ystrand — Veinge — Vrå Petersson; Gurighult,;' samt Ethel Norris Udde Bolmen. Fågelvägen "över : Hallandsås vårdsstyrelsen i Traryds köping strax väster om Västersjön går .och ålderdomshemmets personal |inte att, använda på grund av För en rik gåva till Hinnedydslåsens stora höjd och svårigheter- Blomsterfond tackade, pastor|na att spränga en tunnel, I alla på Skedålahed i och sd tt: var den ett " par”: år på Rännenäg' och : passade ” på "att' gifta mig och sedan" kom" jag : tillbaka till Månstorp, som kusk till 1914, först hö; Johannes :Klinker och ” sedan ärmareé' "bestämt 1903. g ett litet:ställe på två tuhnland ute vid Mellbygrä sen: och det skötte jag vå ledi ga! stunder. Men :det”blev int i "mänga " ty vi ' började ”på | | Månstorp kl. 6 "och. slutade 8 på 'kvällen;:- Men hustrun ' och: sedan "> barnen". fick --ju : hjälpa ' till efter hand. Detta ställe -ha- '- de jag. till: 1914 då jag slutade": på: Månstörp och "köpte det nu- : varande stället.” Så långt August Magnusson. själv: "Han vill; inte så gärna | tala om sig själv "men att det ” här- varit: -och alltjämt är en. utomordentligt duktig man hör vi -på annat, håll: Han: sköt sitt ställe med hjälp' aven son åringar efter; ” Finge jag inte - han och det skulle vi tro. När ' han köpte sitt första . lilla ställe så hade han bara. 40 sig fint ändå — gör efter det: - den som kan. Hans ställe var ' lantbruk och otaliga äro de' be- . sök, som han haft .där: under : årens lopp. "Han har också fått. Hushållningssällskapets medalj .. för "' välskött. . småbruk;' flera första pris för samma sak samt Patriotiska sällskapets guldme-" i: dalj för lång och: trogén. tjänst" på Månstorp, ca 200 "Mycket vore att tillägga om denne gamle hedersman, en ar- betets riddare av främsta mär- ke. Men 'själv ser han helst att . det inte göres för mycket vä-: -[sen, av honom. Att han är en utomordentligt duktig man är ställt utom allt tvivel, Han och hans hustru har haft 13. barn varav 11 lever, alla utom en dotter äro bosatta i södra Hal- -- land, Och alla äro duktiga och arbetsamma människor. Så att ' på sin högtidsdag blir säkerli- gen August Magnusson veder- : börligen hyllad — det: är han: om någon väl värd för en stor=” äg. : Sture Andersson, Hökhult, Hinneryd. fr Ad : Igon framförde de sörjandes tack. bikmeter på Hallandsås, älternativ' räknar man med en Andersson, " Kyrkovärd Peters- utjämningsreservoar på 8,000 ku- NET UNEN SEEN TVATT TEVE ET TEE NEV IINKTTI artad gärning i det tysta...” Ce” NN SN "där "jag. stannade "et - + och 'det' gör inte många åttio= +: -- knoga, så bleve jag sjuk; säger .::: kr, i statkapital. men klarade :' också -- ett ”, verkligt” mönster- ne fn! i FIT SYTY Ma FIT STYTSTYVSTSTVIN YEYTEVVTYEVETVESSTTSTFTYTS
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.