MUSA SAnAnAA Nana AnA: ' Den "understa "fanan "visar. hä) "mast" intill linan, en: vit stjärna, . direktör Bror; 'Färé. själv; oci oo den ., » inbjuder han LT -medarbetaren till ett. personligt. sammanträt: an en mycket. : angenäm , bekaät- - dess varit herima förrän /nu ” dam, Men ' vi kan: omtala;' att ; var” när 'hon, lämnade” Sverige, 1 « men hon måste ha varit' mye: - ae ”föundrar + bl.a. den: utom: I ordentligt goda ; ordning, sort . råder här äl '; älskar. NOS YrveereievverereeeYreYYYYYTYYYYY TY YYTYYEPEY : LAHOLMS TIDNING oe YVESYYFFOYYYYVET FYTVEYYTYYTYVTYVYYYFFYTYTYTYTYFYTTYVVYYTT TTYYYFYTEYTY YrrvrvevrevveFYYTTYTFEYFYFFYFFYT YET TOY Y N N t . N ,. I nterhationellt vid: | syskonmötel på F Färegården i i Meltbystrand] Folk; som de senaste dagarna varit i Mellbystrand, char <inté : | . kunnat undgå att lägga märke ' till en ovanlig flaggriing på Få-: . regården. Överst på flaggstån- gen har .. -paturligtvis, får " man väl säga I den svenska” : flaggan. vajat.” : Men "därunder ? ” har funnits en annan, fana, av. ungefär! 'sämma- storlek. Denna flaggning : kommer": förresten att, "pågå ännu några da; på ett. blått: fält. Bredvid ipp- till - finns . det. etta: vitt z ”fält- och nedtill över” hela duken el rött. Många, har nog: undrat; vad slags flagga: det. är, Me vi kan omtala; att det är re publiken Chiles nationella sy boll: seed : Vad är då anle iningen, : att Chiles flagga vajar;tillsäm mans med Sveriges över: Färe "gården? Vi, ställer; frågan: ti omtalar;; att :han hissät . som: «en liten; :uppmärk”, samhet ' :åt sin syster,” fröken” Ebba ; Carlsson, han éfter att ha. «tillbringat 29 år som lärarinnan. i Chile. Och så fande. med Henne. Svensk: standard - -imponerande. hon är ": Och' det visär sig, skap; Hon omtalar; att det är 36 år: sedan ”hon'resté: ut: från Sverige och att: hon inte sedan hon ” varit borta” så "Vänge, måste. hon ni vara en. gammäl så ingalunda är fallet, Vi glem- de att fråga, hur gammal hon ket ung; ty hon är fortfarande ungdomlig av sig, pigg och va- ken och. vital som en 30- 35- mig, när: jag” "efter bid: länga] bortoväaro Atérsåg det sve Vilken. standard det inte t. "ex, ”på de” svenska bostäderna! Och | "fattigdomen tycks vara avskaffad; Jag har, under den tid Jag varit här och rest på tåg 'cch träffat olika människor, inte'sett någon" som inte varit välklädd. ” ; Men härmed vill jag inte ha sagt annat, än. ätt. även Chile är ett gott länd, som. jag också Chilenarna.. -är stolta. modigå,'. vänliga," gästfrig' oc! har. én'nåturlig grandésså.ö- ver sig, som'gör- att mah måste tycka om dera; De är stora på» trioter, och 'de strävanden, som finns att åstadkomma :en "för- ehing'- "mellan, .: Argentina och . som "just; nu gästar." hönorå i Mellbystrand - sin från, Chile hemkomna. syster, Sittande på marken framför ;. makarna Färes son Kolf, vleg ena ss ove "Fyra bröder Färe blev storföretagsbyggare : ”"Ohile; Engländ ock .Syerige.;". ..s Fröken. :Ebba -Catlss när lärarinna / vid: en flickskola” i Santiago, déh vi ffågär: henne, här! det kom sig, att, hon Ham en ji denna från vårt räkna mycket avlägsna länd -” stad. Och för att kunna omtala det,' måste hon berätta lite av Färesläktens' historia. ">= är” tadef' var fabrikant i rr Torpbbrul Moheda i Snfälana: År "916 öste I jag "till Chi- 'cagd, : där ' jag fick plats som sjuksköterska på ett' barnsjuk" hus. Under tideå' hade en 'bfö- der till mig grundat en industri .Conception'= 2 i Chile... Sedan hans” maka dött, bad ' han: mig Komimå till Coriception föratt uppfostra: häns, fyrå barn. Jag hade då bott i Chicago i sex år, ag :reste på min brors. be: jgäran till Conception. Vs ; Vi: frågar, ' hur. det kunde sig ner :i--Ctile : 25 Jo," fortsätter fröken” [0] Han var ingedjör och sökte en sina". industriella r då — och är rétt land statt i utveékling,-raed: andra ord ett främtidslånd. » Så -slög ' han sig ner :där' och grundade" ett gjuteri och 'en fabrik för till- verkning åv lantbruksmäåskiner tigt, ty: fabriken" gick framåt och". fick. stort . ånseende och stor avsättning. för sina varor. Miri bror är ni död, men: hans verk," Fundiciur ”y Maestraza, blomstrar," Aver en annan bro: der! som varit bosatt i Schweiz flyttade” efter 'en tid till "Con: ception och” "hjälpte till att byg" ga. upp: företaget. Fundiciun y Måaestraza. Även 'han är nume: ra död, omtalar fröken C. Tid ningens” medarbetare . erinrar Chile tror into fröken Carlsson kommer: ha: framgång; -- Chilé-- narna' vill Nära: självständiga sig, att. det ofta brukar sägas om dem; som lyckåts göra nå- got utöver det vanliga, att de Tannen med glasögon är Bror ' " Bredvid honom :hans maka, Längst t: vshans« rån” Sverige: och, h. hans: egen. soi; :T' En. bild från syskonmi tet. på Saregården, Dir: "Bror Färe med”; konima' sig, att brodern slagit ” i sedan; vi syskon" flyttade hem: Och ' Han bedömde” saken rik-|: Kärifrån cs bröder Färe med små resurser från börjar lyckats skapa sto- rä industrier på så skildå 'plat: i.” Sibbhult i Kristian: stads län. och Conceptioii i i Chi- ; visär emellertid, at fram: a liga tillfälligheter. För har är ven en ännan länk i brödrakvår tetten från fabrikanthermmet i Torpsbruk. lyckats" bra | här livet: : Han" är nämligen jöver- ingenjör = vid: London'Trans” port. Litd.; det jättestora, före: tag som ; äger; Londons -und Joräiska : järnvägar” och” "buss- linjer och : som -tillika : har. en stor tillverkning av. bussar och annan”, transportmateriäl ”ined ; till skilda delär äv värl- Att Färe-k Cerneris h ägare" direktör. Bror re säts, det. vet: iu våra läsåi Bror Färe gjorde up finningår redan som pojke. i — Hir mycket har int ifrån, säger fröken. C.: Hur väl minns jag into hur Bror. expe- rimenterade ::och': gjorde "nya konstruktioner och: :uppfinning: ar i' vår fars verkstad i Torps: v t. om. Chile, det land som ligger så långt från vårt och som helt visst skiljer sig: så mycket från vårt. — Chilenarna är 'charmeran- de; säger fröken Carlsson, ”ocn derås land" har" många behag: Befolkningen: rutgöres” av span” jorer,' "tyskår "och; engelsmän samt" lahdets 'urspröngliga in! vånäre ? indianerna, "Det'f Chile ”har'-byggts upp till modern stat; Det. är-rikt då haturtillgångar, vilka 1 flitigt utnyttjats bryts "silver "och. koppar” och exporteras också som" bekant :&tora, mängder sal? peter. Men det är dyrt:att leva i Chile: Skatterna'är höga och hyrorna ännu” högre. Det enda gynnas av. turen. Men att tre, som: är :billigare än här. i Své- När det snöar i Chile lägges världsliga sysslor ;. åt sidan? Kulturellt 'sett ”står nerligen' högt.' Sjukvården & förstklassig,” och många av'I karna har f. ö; studerat i. Sve- rige. De största och modernas: te sjukhusen" har: byggts efter svenska” mönster”: Sverige be- undras mycket ”av' thilenarna, och man hör "dem: stundom sä- ga, att' det inté finns: eft bätt- ré land än Sverige” på jorden. Och det har de nög rätt i. Det finns emellertid många chile- naré,'söm' inte "älls' känher till Sverige, Säger man”att man kommer" från Sverige, tror de; | jubileum, MH | hållas i : | Lagaholmsspel i Laholm. '. Det | vilket » ; Halmstad : från skolor, kontor oc! befolknin gen "är: a karnevalsupptåg mm.. efter: "' kriget. "Här ” raskning . för. "hon: vidare. Bror. har låtit" be- . Det blir . ett”. "något 'övanligt | som kan ;högtidlig- samband med årets är nämligen 25 år sedan man för: första gången” började grä- vå ut Lagaholms gamla fäste sorå : bekant raserades på 1600- talet.” "Före 1928 såg "iman ”inte så mycket. av fästet, det hela .var dolt: under ett Jtjockt lagér 'med jord. Men: in- tresserade Personer méd borg: | mästare Axel Malmquist i. spet sen satte igång med att- skaffa medel -och-/ man började 'som sägt ” "att på sömmareri 1928 sätta igång med utgrävningar änder ledning . av dr Salvén, och byggmästare Ten, Kängälv, Ng AV LAHOLMS LANDSKOMMUN. IN SA ATS. HEDRAS " Pengarna . än "dessa utgräv: ningar voro: insamlade på fri- villig väg och arbetet : gick ganska. sakta de' första åren; Men 'när det'sedan :kom in me- ra” pengar gen. Lagaholmsspe- len, vilka började 1982 och det sedan även -blev en del. nöd- hjälpsarbeten, så gick det ;bätt re.” : Inför? dettä ftjugofemårsjubi- 1! leum - har. Laholms landskom- |. mun, inom vars hank och: stör Lagaholms gamla fäste är be: läget, velat hedra borgmästare |. Axel: Malmquist: för : hans. in? satser, På muren alldeles intill | det ” ställe,'. där ”Lagaholmsepo- |; lens ingång nu är uppsatt, har kommunen låtit :sätta tipp en 'Tskyr av följande lydelse; ; KONSERVERADES: ARÉN I LAGAHOLMS'! SLOTTSRUIN FRAMGRÄVDES OCH ! FRÄMST BORGMÄSTAREN AXEL MALMQUISTS? > INIFIÄTIV, ÖCH LEVANDE INTRESSE, 1928—1937 TACK VARE ning : till ; Lagaholmsspelens skapare ; och .”Lagaholms : siste : kommendant”: som han” döptes :ltill: "av landstingsman Verner Andersson der gången han” ay värjer fal i Chile är petyyaligt mer 'känt för den stora allmän- heten än. vårt land: =: > 'Klimatet i Chile är rent sa- golikt, -milt och. behagligt: Såö faller det "högst 'vart tionde år = : och väl är; kanske det. Sista gången det snöade vår. om jag inte "tar fel 1947 stanndde'” chilehatn. fabri- i Kér för . att. göra. snögubbar! Ingen tyckte. förresten, att det var märkligt" ”att. man” "lade. ar- betet ' åt "sidan" när det nägot så märkligt!” konstnär; som, gjorde uft- ta” snöskulpturer.:' Det var folkvandring ., till - dessa - skulp- turer så länge snön låg. . Men det; var, naturligtvis inte mån- ga dagar. 7. Chilenarna' är, också mycket mösikaliska, Det: finns knap- past någon som inte kan trak- "tera ett eller. flera. instrument. Gitarren är ett 'nationalinstru - Spanskan är det förhärskan- de' språket; och en stor: del ay också”. som nämnt av spansk : härkomst" Där det, finns spanjorer. brukar det finnas : : tjurfäktningar.' Sä- dana förekommer emellertid in- te: mer, i Chile,' omtalar fröken Carlsson; ': Däremot ;. har man tuppfäktningar, och de chilen- ska tupparna är det verkligen tIstridshumör i Ett stort ' folk- nöje. är också Corrida de tor: res, , "Kapplöpningar av olika slåg. > " Sådana » är ” chilénarnas ”liv”..Inte sällan är det kapp- löpningar " mellan kor, "vilket knappast är. förenligt med. djur. skyddsverksamhet, ty. korna är ju inte djur” som är skapta att springa. Hästkapplöpningar är också mycket: populära,' likaså i "Fröken Ebba Carlsson är som nämnt lärarinna, och hon berättär om ; de chilenska "bar- och: intelligenta. Sportintresset har: ökat . kolossalt. i Chile: de senaste i. åren,” och, det, finns många fina idrottsplatser. Ny- ligen blev Chile tvåa i basket-boll, "Den" här: på Färegården var. en ävei mig, berätta i ställa :den' för min räkning;' ty : | någon . färdig chilensk flagga fanns inte" att köpa i Sverige, : Men fröken: C.. stannar inté neb nya land kallar; och rédan på måndag'anträder hon resan dit.i På tisdag flyger . hon från Kastrup. Nästa 'etapp blir Lis- sabon, :- och "så går flygresan med SAS vidare via Dakar; Rid del: Janeiro "och: Buenos : Aires till Santiago. Säkert har hon vid: återfärden till Sydämerika ett angenämt intryck äv. Sve- rigé,' detta' ej minst på grund av, att hon här haft herrska- pet. -Färé: till- värdfolk, "nit: man: menar. Sohwelz,.sörå: I Petrus, i Förvisso en välförtjänt kyl: är. ofta konstnärligt; anlagda, |. och i närhetex' av skolan -bodee | | tändvärden” i' Läholri "chilenska. Hg än länge i :Sverige. Plikten i hen: | de femtiö år: Den "vackra: bté- nen; som" utförts” och uppsåtts av. stenbildhuggare Olle" Lars: sön; kommer: att "överlämnas till" "borgmästare Malmquist i samband : med : kommunalfull- mäktiges satämonträde på tis dage td RITA, SALVAN Salvani nåter en ung och Ivackör : sångerska som tidigare varit "en: framstående kraft + vid Leipzigs . operetteater:'. och” även gjort sig" känd” som sångerska : i den « tyska radion,” Hon. kommer såsom" det ” redan ; omtalats. i anhons '— att sjunga på . .Strand- jhotenet i Mellbystrand i U morgon Kväll, ir / Hur. : denna långväga såiigerskärfram- träder just i, Mellbystrand 7. :J0, det. är så,' att hon humerå bor i Laholm, och "då är” det ju natur ligt, "att hon” också sjunger här offentligt - någon” "gån; «Och? ratt Hon” kommit Hit beror sin tur; på att hennes make,” d:r ”Bousikow, sedan 'ex tid är'anställd vid folk- Rita Balvanls : framtri dand HALSINGBORG; ohsdag ETT). : Svt > Man' får. gå tillbaka. nda HD 1932 för att finna en'imötst rig” het: Hill såtmarens låga Pirisnö- teringar på: Potatis. . I alla -hän- delser gäller detta det "färtipris odlarna f.n kan” påräknär fon örderi hår i år överträffat förväntningar, förklarar chefen för= Klippans Grönhsaks; central köpman John Andersson för Skånska. Soc.-dem, ' .Anled- ningen är "inte bara att vädret vårif" "idealiskt. DÅ hartockså sätts exceptionellt mycket potar tis, vilket- väl i sin tur beror.på att tillgången på sättpotatis 'va- rit göd och ätt denna odling för- ut Iöhat sig bra.” Nu har det e- mel'ertid blivit sådan uppsjö på NAKNE UNNA "potatis att Partipriset gått red «till-ungefär-hälften-av-fjolårets: Tiugofemårsjubileum” för” > Seräste rt: Higrävningen av Lägaholm). bor GMÄSTARE AXEL: MALMQUISTS: BERLIN idag NOS a "Från ' föntlionärskretsar ! SED" i'- Östberlin sipprade på onsdagen rykten "om att den 7 årige presidenter” "Wilhelm Piecks tillstånd allvarligt . sämråts under vistelsen i Sov" jetunionen, där han undergår läkarbehandling. Enligt 'exi bul- letin sor; påstås: ha tillställts Y Sekr Östtyske presidenten .-Uppgives våra döende . sho: 8 "cehtralkormmitté från presidentens ryska läkare skul: . le dödskämpen, redan ha bör- ja s ” Om Piecks' efterträdare går : |enligt > 'samima” ” källor striden : redan hög. mellan den så, kal- lade börgerliga . flygeln oci SED:s politbyrå, : RA Blixtnedslag: moder, till” "GÖTEBORG. dag (TT) En blixt dödade på onsdagen erl "mor: lill "åtta barn ' på gården "Dungen i Vistorp, tre mil söder om Falköping, Hon 'stod ute i talmburen;” "då"; en Våldsam 'ur- lalldning. vräkte”. ner över går- den. och träffade kvinnan; som omedelbart avled. -. : Den » förolyckade kvinnan är S3-åriga. fru. Hilda, Andersson, ) måka till en byggnadssnickare, Maken var borta på arbete; och 1 le Ne rs - dödade åtta barn” elr ensam” hemska red 3 Sina : tre yngsta barh. Hort skulle är ut för att se på vädret. ' blicket efteråt slög i byggnaden, söm BR AR plåttak. Den följde de elektriska : : ledningarna i i huset” och grenade hut. sig åt al'a håll; Fru Anders . soh träffades; medan hon stod i > tamburen, ' och döden torde ha varit ögonblicklig B ixten. antö I Skogaby Ht blixtnedslag, som” antände som kunnat! vålla brandska- dör för stora pengar, inträffade i går: 'eftermiddag :i Skogaby- :i Véinge, : Under det ;' häftiga åsk- väder, .' som då. drog fram över örten, slog blixten, vid 18-tiden ned i-er ekonomibyggnad på lantbrukarna: Ivar "och; Gunnar Larssons -gård i Skogaby, Bix- ten --antände på hörännet; dä -meterhöga lågor genast slog upp: Vid" blixtnedslaget ” var en- : i priserna i "detali- inte följer, med i sam: tering handeln. ; antä nde gård. i Veinge sin: sur lat 7 var Lårsdon' öch hans syster. Ellen Larsson, hemma, ' och de grep sig givetvis genast" an med att släcka, De ”bekäm-, ” pade elden med hösgalt., åch vats, teh och. deras: frenetiska 'an- .strängningar kröntes med'fraånt gång: Det vai' gock ytterst näs ra, att elden epridit sig; så att” sammänbygi ada, lagts i äs - "Den; hade” 'håmligen fått: t' : lötixtnedslager, « i | ledningar , förstördes detvis' vid: - ma? Mä — OMNÄMNES - : STADROCKAE ” +” 10: :50—14: 50 Garnityr H INYLÖNSTRUMPOR” med" svart söm”, - " Fröja?” = FLICKUNDERKLADER, bomill bönikläder 1: 0-2: 00 z ”MONTYKOSTYM för. Tolk :) —STUVAR Å mängd BARNSOCKOR ” 3/4 strumpa. GOSSUNDER. | Bomull. Benkläder 1: FÖL: tröja åtorl. 40-—44 .. 4:0 äv: sanforiserad tvillz. ne 8:90 ” kraftigt. "rutigt st borjullstyg ödvunöR från 1:50 7” PEN FREI TIVETITSTETE! Å mö NYCEINSTER AR AAA ALAA Mrs A AA ANF AAA ANAR ANNA AAA MAR AA AST WW tkr FFFESSVENSPIIGO en åkare rn Pr
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.